tisdag 31 augusti 2010

Vän eller inte på Facebook? Du behöver inte välja!

Kristina Alexandersson skriver ett intressant inlägg om huruvida lärare och elever ska/ kan/ bör vara vänner på Facebook. Det finns två tydliga läger men frågan är fortfarande uppe i luften eftersom fenomenet är relativt nytt.

Mitt försök till läsecirkel på Fajsan är ännu i sin linda:)
Min uppfattning är att vi använder Facebook olika och därför väljer vi också olika när det gäller att adda elever. Jag har utarbetat en egen policy som jag känner mig nöjd med:

  • Eleven måste ha tagit studenten (dvs. jag är inte längre elevens lärare)
  • Vi har haft ett utbyte som kan vara intressant även om jag inte är elevens lärare 
  • Eleven måste fråga mig
Detta innebär att jag i dagsläget har åtta f.d. elever som vänner och en fantastiskt trevlig förälder av en total på ca. 140. Inte en särskilt stor andel alltså. Men nyligen slog det mig att man på Facebook kan äta i alla fall lite kaka och ändå ha den kvar. Man kan nämligen bilda grupper!

För närvarande har jag en läsecirkel (öppen för alla) som precis är igångsatt, samt en grupp som jag startat med min nya mentorsklass (endast jag och eleverna har tillträde). Det visade sig nämligen att inte alla hade mailadresser de kollade dagligen (är mail på väg ut?). På Facebook hängde däremot alla, och här kan man ju både skriva meddelanden, chatta och lägga upp länkar och annat. Möjligheter att skapa en effektiv kommunikationskanal med eleverna utan att bjuda in dem (eller sig) i det virtuella privatlivet är mycket goda! Våga prova!

fredag 27 augusti 2010

Valet och Twitter

I senaste numret av Språktidningen läste jag om hur de politiska partierna har börjat använda Twitter. Det i sin tur fick mig att tänka på min kollega samhällsläraren som med elden i baken drar igång undervisningen inför valet och småstressat kommenterar hur lite tid det blir till att förbereda och diskutera inför denna politiska maktkamp. Kanske skulle det därför kunna vara ett intressant uppslag för Sveriges samhällslärare att ta avstamp alternativt besöka det kortfattade och kärnfullas högborg - Twitter! nedan finner ni samtliga adresser till partiernas Twitter-flöden, samt Språktidningens artikel i pdf-form, som beskriver det politiska samtal som förs på Twitter. I senaste numret av tidningen finns för övrigt också en artikel om den politiska debattens form och struktur. Språktidningens artiklar får för övrigt kopieras och användas gratis i undervisningen och det tackar vi för!

Som ni ser har jag bifogat länken även till Sverigedemokraternas Twitterflöde. De sitter ännu inte i riksdagen, men det är mycket möjligt att de gör det efter valet. Att kunna bemöta deras argumentation och retorik är viktigt och det tycker jag att vi måste bli bättre på i skolan. Kommentera gärna.


     Språktidningens artikel om Twitter
     http://twitter.com/miljopartiet
     http://twitter.com/nya_moderaterna
     http://twitter.com/Centerpartiet
     http://twitter.com/kdriks
     http://twitter.com/socialdemokrat
     http://twitter.com/vansterpartiet
     http://twitter.com/folkpartiet
     http://twitter.com/sdriks

onsdag 18 augusti 2010

Webbstjärnan

Förra läsåret var jag för sent ute, men jag lovade mig själv då att jag skulle anmäla ett lag till årets Webbstjärnan. Nu är det gjort! Det blir någon typ av webbplats som ska handla om framtiden. Domännamnet jag ansökt om är generationzata.se. Nu ska jag bara fundera ut vilka elever och eventuella kollegor jag ska involvera och vad det ska bli av det hela. Jag föreställer mig att i och med att det första steget är taget har jag vågat friskt och vunnit hälften!

tisdag 17 augusti 2010

Dropbox - alert!!

Som ni vet använder jag klassbloggar där jag bland annat publicerar lektionsupplägg med tillhörande material. Materialet som består av t.ex. uppgifter, planeringar och övningar länkar jag till genom att lägga dokumenten i Dropbox publika mapp. Efter att ha använt mig av den här geniala lösningen under nästan ett läsår har jag upptäckt att mappen blivit både smockfull och väldigt svår att överblicka. Dessutom består mappen av dubletter eftersom jag har originalen sparade mycket organiserat i min icke publika del av Dropbox


Nu blir det en smula bekymmersamt - och jag känner mig inte alls genialisk eftersom detta hade kunnat förutses -  då utrymmet i Dropbox är begränsat. Om jag raderar dokument i mappen kommer en hel drös länkar på olika bloggar att bli obrukbara. Jag skulle kunna försöka hitta dessa länkar och bedöma om de är viktiga eller ej, men det är ett jäkla hästjobb. För att skapa överblick borde jag också dela in den publika mappen i undermappar - men då ändras länkadressen till dem, med samma resultat som ovan. Hur jag ska lösa detta utan för stora bekymmer vet jag inte än, men om du inte ännu har försatt dig i denna sits vill jag komma med den värdefulla uppmaningen:

Planera och strukturera upp ditt användande av den publika mappen på ett tidigt stadium så slipper du känna dig dum i efterhand!

måndag 16 augusti 2010

IKT-inventering inför hösten

I mitt inlägg IKT, skolan och tiden skrev jag tidigt i våras om hur man i arbetslaget behövde diskutera och planera för att göra arbetet med IKT-redskap så effektivt som möjligt. Inlägget är inte långt och väl värt att läsa, men lider ni av akut tidsbrist så här i början av läsåret summerar jag kardemumman här:
  • Tänk långsiktigt!
  • Inventera behov och önskemål
  • Inte mer än ett större projekt i taget
  • Arbeta ämnesöverskridande
  • Minimera antal verktyg och konton
  • Välj verktyg och tjänster med omsorg
När vi gjort detta i mitt arbetslag återkommer jag med en översikt av det vi kom fram till. Redan nu kan jag dock säga att det jag kommer att pusha hårdast för av allt är att alla elever har ett Google-konto. Med Google Docs kan de samverka kring texter, dela dem med andra och spara i molnet. De får också möjlighet att skapa eller medförfatta en blogg med hjälp av Googles Blogger. Detta är bara ett fåtal av de tjänster som Google erbjuder, men båda är viktiga och kan användas i olika ämnen och i många olika sammanhang. Kommentera gärna vilka tjänster eller redskap ni kommer att prioritera i ert arbetslag.

fredag 13 augusti 2010

Varför älskar en del vuxna (kvinnor)Twilight?

Jag är en av de vuxna kvinnor som funnit mig fullkomligt gripen av Twilight. Jag har läst att alla böckerna - flera gånger - sett filmerna, och ja, jag erkänner, suttit på YouTube och tittat på alla möjliga och omöjliga klipp med Twilightanknytning. För att komma ut ur den här dimman med hedern i behåll måste jag naturligtvis intellektualisera min faiblesse för vackra vampyrer och deras kärleksliv. Det gör jag här i mitt sista sommarlovsinlägg (även om min första arbetsdag rent tekniskt har börjat).


Twilight är för en litteraturälskare inte hantverksmässigt tilltalande. Dialogen är ofta töntig; klichéerna står som spön i backen; många av karaktärerna är fullkomliga imbeciller.Och ändå kan jag inte sluta läsa. Varför? Jo, för det ryms inte längre några storslagna kärlekshistorier i litteraturens finrum. Romeo and Juliet, Heathcliff och Cathy och den unge Werther: de hade aldrig kunnat skapas idag. Idag har vi ironi, cynism, rapphet, skärpa och pretentioner i de smartas salonger. Romeo and Juliet hade bara varit helgalna tonåringar om de inte skyddats av Shakesperares blankvers, Heathcliff och Cathy fullkomligt och patologiskt dysfunktionella, och Werther? Hallå, Prozac!

Om det då finns en liten kärlekstörstande 14-åring inom en - vad ska man ge henne om man inte är sugen på att traggla sig igenom klassikerna igen? Endast Hollywood (Blä!) och pulp fiction återstår. Man får hålla tillgodo! Frågan som återstår är väl varför inte alla sveps med? Efter en del amatörpsykologiskt rannsakande i en likaledes rosenkindad kollegas sällskap kommer jag fram till att jag hade varit alldeles för kontrollerad och ordentlig för att låta mig förföras av en den stora kärleken i den rätt så destruktiva och knepiga form den presenteras i ovan. Jag tycker inte att man ska behöva dö eller plågas för kärleks skull, och livets små vardagligheter är rätt bra på att hjälpa en förbi den första förälskelsens blindande kraft (ack och suck). Men kanske finns det ändå en bit av mig som önskar och hoppas att man ibland bara hade fått släppa loss och gå på känslan utan att behöva tänka på konsekvenser och morgondagens middag. Det är den lilla biten - den lilla 14-åringen - som får leva lite när jag läser Twilight. Och det är väl inte så dumt?

Därmed skickar jag samtidigt en beställning i form av en utmaning till alla finlitterära gignater därute: en sinnrikt upplagd, stilistiskt bländande roman med temat den pangstora kärleken, som har förmågan att tillfredställa både mitt tynande 14-åriga jag och mitt rationella, litteraturkritiska 34-åriga jag. Philip Roth göre sig icke besvär.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...