fredag 15 september 2017

Fiffig feedback!

Bakgrund

Mina treor läser just nu klassiker i svenska 3 (Lady Chatterleys älskare eller På västfronten intet nytt) och har i grupp fått välja en frågeställning att fördjupa sig i, t.ex. "Vad vill författaren ge för bild av sex och sexualitet?", eller "Hur arbetar författaren med miljöbeskrivningar i romanen?". De diskuterar sina frågeställningar i textsamtal som spelas in och varje gruppmedlem ska förbereda sig inför samtalen genom att föra anteckningar, t.ex. genom att föra trippellogg. Både textsamtal och trippellogg tränade vi mycket på i tvåan. Efter samtalen har jag vid de två första textsamtalen gett gruppvis feedback till grupperna. Vid vårt tredje textsamtal (det näst sista) valde jag i stället att göra på ett annat sätt som jag berättar om här. Detta sätt att ge feedback på går at använda i alla kurser.

Självutvärdering utifrån ämnesplanens kunskapskrav

Innan dagens samtal berättade jag för grupperna att de skulle få skriva en reflektion direkt efter samtalet och att de skulle göra detta individuellt. Jag visade dokumentet för dem innan de gick iväg till samtalen så att de skulle ha innehållet lite färskt i minnet under samtalens gång.

Dokumentet består av en första del som handlar om samtalets generella kvalitet och en andra del där jag lyfter fram vilka förmågor jag lyssnar efter i deras samtal, t.ex: "Kan du föra en fördjupad diskussion kring frågeställningen ni valt? Är den även utförlig? Nyanserad?". Dessa förmågor är nästan ordagrant hämtade från ämnesplanens kunskapskrav.

Efter textsamtalen kom eleverna tillbaka och satte sig ner och svarade på och lämnade in sina reflektioner (via Google Classroom). Senare på dagen lyssnade jag på deras samtal och läste samtidigt reflektionerna kring förmågorna som eleverna skrivit. Jag skrev denna gång ingen gemensam feedback till grupperna utan lämnade i stället min feedback direkt i anslutning till deras egna uppskattningar kring sina förmågor med hjälp av kommentarfunktionen i Google Drive. Mina kommentarer kunde t.ex. se ut som nedan.



Fördelar med detta sätt
  • Eleverna får möjlighet att tolka och tillämpa ämneskraven i en reell situation
  • De tränar på att känna igen och kunna sätt ord på sina egna förmågor och eventuella brister
  • I många fall kan jag bara bekräfta elevens egen bild, i stället för att skriva hen på näsan, vilket stärker elevens känsla av kompetens och delaktighet. 
  • Missförstånd kring elevens uppfattning om kraven uppdagas och kan åtgärdas

onsdag 13 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del III

Eleverna har ju under föregående lektioner fått skriva de glosförhör de förberedde för varandra. Idag kommer jag att kortfattat kommentera hur det gick till. De flesta är också färdiga med sina korta sammanfattningar om Hemingway. Se föregående inlägg här.

Gloskollen

Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.

När de hade rättat sina test fick de svara på en kort enkät som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.

Lektion 5

By Lloyd Arnold, Public Domain
Jag inleder med en kort återkoppling (enligt ovan) till eleverna kring deras glosförhör.

Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.

Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.

Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways isbergsteknik medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från Wikipedia. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.

Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen on the lines, between the lines och beyond the lines. Dokumentet ser ut så här och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.

Lektion 6

Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:

  • Redigera sin sammanfattning om Hemingway efter feedbacken de fick
  • Svara klart på frågorna från föregående lektion om de inte hunnit detta
  • Börja fylla i en matris där de väljer 15 glosor från novellen att lära sig
Lektionen avslutas med att vi i tre kolumner lyfter fram ett par av elevernas egna exempel på de tre olika frågetyperna och tillsammans besvarar dessa.

Kommande lektioner

Vi har två lektioner till kvar på det här momentet och då hoppas jag hinna introducera Mary Shelley. Tanken är att de ska få skriva en sammanfattning själv om henne och att vi ska läsa ett utdrag ur Frankenstein där de får formulera frågor (between the lines och beyond the lines) och diskutera dessa i grupp.




torsdag 7 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II

Daugerrotype av Edgar Allan Poe.
From Wikimedia Commons, Public Domain
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.

Lektion 3

Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
  1. Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
  2. En sammanfattning jag skrivit av texten
  3. Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning inte innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.

När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.

Lektion 4

Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.

Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
Exempel på tankekartan vi gör tillsammans

  • Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
  • Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.

När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
  • ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. 
  • ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. 
  • ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.

Från Colourbox
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.

Kommande lektioner

Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.



måndag 4 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med hjälp av skönlitteratur

På engelska 6 bestämde klassen och jag att vi skulle inleda med att använda skönlitteratur för att träna de fyra färdigheterna. Här kommer början på ett upplägg där jag också passar på att använda klassiker från den anglo-saxiska litteraturen eftersom ämnesplanens centrala innehåll nämner "[t]eman, motiv, form och innehåll i [...] skönlitteratur; författarskap och litterära epoker".

Under de här första lektionerna tränade vi:

  • lässtrategier (skapa förförståelse)
  • textsamtal kring skönlitteratur
  • arbete med ordkunskap

Lektion 1

Från appen iPoe
Jag inleder med att fråga eleverna vad som krävs för en god horror story och skriver upp deras förslag på tavlan.

Därefter skriver jag upp ett antal ord från Edgar Allans Poes novell "A Tell Tale Heart" på tavlan (mad, haunted, evil eye,  caution, cunningly,  midnight, mortal terror, shrieked, corpse, dismembered, police, heart) och ber eleverna fundera över vad som kanske kommer att hända i novellen. Dessa två övningar syftar till att aktivera elevernas förförståelse.

Därefter läser jag novellen högt med hjälp av appen iPoe för extra specialeffekter, men det går förstås lika väl att läsa den "vanligt".

Efter novellen återkopplar jag till det vi gjorde under förförståelseövningarna. Stämde de idéer eleverna hade om handlingen och hade novellen de ingredienser en god skräckberättelse bör ha?

Därefter får eleverna en uppgift som består av fem läsförståelsefrågor på innehållet och en matris där de ska välja 15 ord från novellen att lära sig. Jag uppmanar dem att välja ord de tycker är en utmaning. Till varje ord ska de sedan ange svensk översättning, definition på engelska, grundform och ordet i en mening. För att vägleda dem i valet av ord har de tillgång till novellen där jag med gult markerat ord som är basala i det engelska ordförrådet och som de bör kunna samt med blått markerat ord som är lite svårare.

Lektion 2

Jag inleder med att sammanfatta vad vi gjort hittills och berätta vad vi kommer att göra under kommande lektion, nämligen ha gruppsamtal kring frågorna på novellen samt konstruera bra glosförhör till varandra.

Lektionen inleds med korta gruppsamtal och för första gången får eleverna själva hålla i samtalen som spelas in och delas med mig. Innan eleverna går iväg för att göra detta repeterar jag de regler för textsamtal som vi använt under föregående läsår (där jag deltagit vid textsamtalet). Reglerna är som nedan och har hämtats från den Läslyftsmodul vi läste förra läsåret på skolan, Språk- och kunskapsutvecklande arbete.


Från Colourbox.com
Eleverna utgår i sina diskussionerna från de fem frågorna jag bad dem svara på under föregående lektion och de får feedback på samtalen via mail lite senare i veckan.

När eleverna samlats igen frågar jag eleverna hur man bör utforma ett glosförhör om man vill ta reda på om någon förstått ett ords användning, innebörd och stavning. Många bra förslag anges och dessa skriver jag upp på tavlan. Jag berättar sedan att de ska få göra glosförhör till bänkkamraten. De delar sin ordmatris med varandra och utformar sedan glosförhör till varandra utifrån de ord kamraten vill lära sig. Alla elever hann inte så här långt. Jag fokuserade på att alla skulle hinna färdigställa sin matris av ord och till eftersläntrarna färdigställer jag gloskollen.

Kommande lektioner

Kommande lektioner kommer att fokusera på skrivande och i synnerhet förmågan att summera ett innehåll i egna ord, vilket många tycker är svårt.

lördag 29 april 2017

Studio italiano!

Jag minns fortfarande hur jag satt i aulan första dagen på Heleneholms gymnasium i Malmö hösten 1991 och fick reda på att man inte behövde fortsätta med sitt moderna språk om man inte ville! LÄTT att jag struntade i franskan med alla besvärliga verb och förkortningar! Där och då övergav jag franskan och återvände inte till språkstudierna förrän två år senare då jag förälskat mig i en italienare på semestern och bestämde mig för att gå en kvällskurs i italienska... som jag också övergav efter första terminen när den där förälskelsen svalnat. Sedan har det inte blivit mer. Engelskan, som jag ju förvisso är mycket bra på, har varit mitt enda andra språk, vilket känts lite trist ibland.

Men nu har jag skaffat ett incitament för att hoppa på språkkarusellen igen, för i sommar ska jag för första gången på många år till Italien på semester! Barnen tyckte genast att vi skulle ta och lära oss otalienska (sic!) och det lät ju som en himla bra idé. Möjligheterna till självstudier ser ju också lite annorlunda ut idag än på 90-talet: enter AppStore!

Med följande tre appar har jag de senaste tre veckorna blivit 11% "fluent" på italienska✌🏻😀 I alla fall enligt appen DuoLingo!



DuoLingo och Tinycards utgör stommen och de andra apparna använder jag som referenser. Detta är superb gameification för språkinlärning. Man vill hela tiden ta sig vidare till nya nivåer i DuoLingo. Själv har jag just kämpat mig upp till de spännande adjektiven och ska äntligen få lära mig lite essentiella, beskrivande ord som jag kan hotta upp mina torra meningar med:  Balene vecchie vivete nel'acqua limpida!! Vem vill inte kunna beskriva gamla valars levnad i klart vatten?!

Man har fem chanser på sig att göra fel och slösa upp sin spelhälsa i DuoLingo. Sedan måste man antingen träna för att samla ihop fler hälsopinnar alternativt vänta tills det kommer nya efter ett antal timmar. När pinnarna är slut kan man gå över till Tinycards som är en flashcardapp som är synkad med DuoLingo och där kan man träna obehindrat på alla de kniviga ord man stöter på i Duo. På så sätt gör man inte slut på sin hälsa så snabbt sen och kan i stället uppnå nya, spännande nivåer!

Eftersom italienska liksom franskan är ett sådant där besvärligt latinskt språk har jag ju tvingats ta itu med alla de där verbformerna igen och därför laddade jag även ner appen Verb Forms för att få lite extra koll på klurigheterna. Norstedts lilla fickordbok har en enkel liten grammatiköveriskt och här slår jag så klart också upp ord när jag ibland vill fuska i DuoLingo för att inte förlora hälsopinnar (händer mycket sällan, jag svär). Som lärare har jag ju också den exklusiva fördelen att ha kollegor som är lärare i italienska! En sådan, Anna (tack, Anna!!) har t.ex. kunnat reda ut de fina skillnaderna mellan la maglia, il maglione, och la maglietta för mig. Inte illa:)

Som språklärare (svenska och engelska) är det väldigt nyttigt att försöka lära sig ett språk som nybörjare. Det blir lättare att få ett elevperspektiv på hur språkinlärning går till och hur man faktiskt gör och vad som behövs för att lära sig ett språk man inte alls känner sig bekant med. Likaså blir betydelsen av metaspråk tydlig. Det är mycket lättare för mig att lära mig italienska eftersom jag har större förståelse för de grammatiska strukturerna och t.ex. kan läsa och förstå förklaringar som använder grammatiska och språkliga begrepp.

Jag kan varmt rekommendera DuoLingo och Tinycards och: quest' estate, io voglio parlare soltanto italiano nella il mio vacanza! Det ska nog gå, om jag anstränger mig rejält!


söndag 11 december 2016

Vad är egentligen poängen med att läsa?

"Läsning och frihet hänger ihop" skriver Per T Ohlsson i dagens Sydsvenskan och rekommenderar tre hårda klappar. I min Timehop läser jag ett inlägg på Facebook jag skrev för fyra år sedan där jag vädjade till föräldrar att läsa för sina barn*. Att göra barn och unga till läsare har aldrig varit mer angeläget än idag men ofta får jag frågan av ungdomar i skolan: Vad är egentligen poängen med att läsa?

Här följer ett axplock av erfarenheter jag gjort det senaste året via böcker som jag aldrig skulle fått möjligheten att uppleva i verkliga livet. De är mitt "därför":

Jag har sett månen falla sönder, och lämnat jorden. Levt 7000 år i rymden och byggt en ny civilisation.  Jag har, för tredje gången, sett Winstons hopp tändas och släckas i en totalitär framtidsvärld där Storbror äger alla tankar och all kärlek. Jag har sett det underbara när två tonårskillar tillsammans slår världsrekord i kyssning och följt en transperson i hennes nya tillvaro, där hon till slut vågar drömma om vänskap och kärlek. Jag har varit en hund i en snöstorm och en man som förlorar sin fru när han åker för att missionera för invånarna på en ny planet. Jag har följt en ung slavkvinna som försökt fly från plantaget där hon bor. Jag har sett henne misslyckas. Jag har sett sex individer slukas av monster i en tidsloop, och, för första gången (!), fått testa sanningsserum.

Och det där är bara skönlitteraturen. Reportagen har tagit mig bakom Berlinmuren, till zinkpojkarnas krig i Afghanistan och till Breiviks Utøya. Jag har mött och lärt känna den kinesiska änkekejsarinnan Cixi, mongolkvinnor, amerikanska miljardärseremiter och USAs andra presidentspar. Jag har fått veta allt jag någonsin undrat om barnafödsel genom tiderna och om Sverigedemokraternas uppgång (när kommer deras fall?).

Detta är bara en bråkdel av alla de tusentals berättelser jag gjort till mina och väldigt få av dem hade jag fått möjlighet att uppleva om jag inte varit läsare. Framför en film är du en, kanske berörd, men ändå passiv observatör av någon annans skapelse. När du läser måste du delta och bygga upp alla världar, både inre och yttre, för att kunna förstå innehållet. I varje bok är du medskapare tillsammans med författaren. Jag kanske inte kan möta alla människor jag skulle vilja i livet; jag kanske inte kan leva alla liv och besöka alla platser. Men läsa kan jag - och även den sortens frihet - utöver den Per T Ohlsson skriver om - ger läsning!

Av acidburn08 på DeviantArt
*För er som inte följer mig på Facebook följer här innehållet i det inlägg jag skrev för fyra år sedan (och hänvisade till här ovan:

På tal om högläsning...
Detta har jag haft på hjärtat sedan vår förskolepersonal berättade att föräldrar inte alls läser för sina barn i samma utsträckning som förr:

Att läsa med sitt barn (även bebisarna) varje dag, är att ge barnet en gåva som barnet har nytta av hela livet, och som svårligen kan ersättas senare.

Förutom närhet, mys och en spännande stund tillsammans ger du ditt barn detta när du läser, och ni tillsammans pratar om och funderar kring bokens innehåll:

Ett stort ordförråd
God koncentrationsförmåga
Bättre uppfattning av nyanser
Bättre förståelse för omvärlden
Vidgade referensramar
Gemensam kultur
En ingång till skriftspråket
God språk- och textuppfattning
Bättre förmåga att sätta ord på känslor
Läslust, som leder till nya läsupplevelser och ännu mer av ovanstående.

Ett barn som börjar skolan och har det här med sig är väl rustat för att ha roligt i skolan och känna lust och nyfikenhet på att lära sig nya saker. Som gymnasielärare ser jag skillnaden det gör att ha ett positivt och tidigt anlagt förhållande till läsning - och - som lärare kan jag aldrig ersätta det föräldrarna lägger grunden för i hemmet!

Så till alla föräldrar: glöm inte bort att ta er en liten mysig lässtund varje dag och koppla av tillsammans. Det spelar roll!

Om man känner sig osäker på hur man ska göra kan jag rekommendera:

Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen
Goboken.se där man kan köpa åldersanpassade bokpaket och där råd och tips följer med
En välsorterad bokhandel i Malmö är den på Kronprinsen (ja, på Kronprinsen!), och i Stockholm vet jag att där finns en på Mariatorget. Där kan man också få råd och hjälp.
Och glöm inte närmsta BIBLIOTEK:)


söndag 20 november 2016

Modella och träna sök- och lässtrategier med starters

I januari läste jag och skrev om boken Nothing's Impossible och sedan dess har jag från och till arbetat med starters i klassrummet. Startern kommer naturligtvis i många skepnader men som den beskrivs i Lorraine Monroes bok är det en uppgift som finns på elevernas bänkar när de kommer in i klassrummet, som de löser på egen hand när de satt sig ser och vars syfte är att samla eleverna, göra dem fokuserade och antingen leda in på den aktuella lektionens mål, eller repetera föregående lektions mål och innehåll.

Idag ger jag tre exempel på starters jag använt för att träna sök- och lässtrategier i samband med att våra tvåor skriver vetenskaplig rapport, vilket alla elever gör både i år ett och två som förberedelse inför gymnasiearbetet i år tre. Temat för årets rapport är normer, jämlikhet och uniformerade myndigheter.

Picture of starting blocks placed on one the lanes från Colourbox.com


Den första startern visar en kort artikel från nyheter24.se och har som syfte att visa alla källor inte är lämpliga att använda i en vetenskaplig rapport, men att källor kan användas för att hitta annan, bättre information. När eleverna ska svara på de två frågor som ställs, måste de också göra en bedömning av innehållets relevans som kanske inte är helt tydligt. Här får läraren, eller någon elev möjlighet att modella hur man kan resonera kring innehållets relevans.

Den andra starten är en spin-off på den första. Här har jag gjort en sökning för att lokalisera primärkällan som gav upphov till artikeln på nyheter24.se. Eleverna får här träna på att använda träfflistan för att bedöma vilka träffar som är mest relevanta. Många elever använder sig av den ineffektiva metoden att öppna alla träffar (eller så många de orkar, med start uppifrån och ner) och först därefter göra en bedömning.

Även här får skickliga elever och lärare möjlighet att modella hur man kan tänka och resonera utifrån sökträffar samt anledning att visa olika typer av källor, i det här fallet nyhets- och tidningssajter och forskningsportaler.

Den tredje startern utgörs av Per T Ohlssons söndagskrönika Du sköna nya värld som handlar om presidentvalet 2016. Här tränas elevernas förmåga att sökläsa och sedan djupläsa. Texten ger möjlighet att visa t.ex. hur man hittar snabbt i en text genom att läsa inledningen på varje stycke för att hitta den relevanta informationen, en enkel strategi som alla elever inte är medveten om. Krönikan kan givetvis också användas som ett exempel på intertextualitet och skönlitteraturens roll i sakprosan och samhällsdebatten.

Jag har helt enkelt klippt ut min starterfråga och tejpat fast den på pappersversionen av krönikan så att varje elev får ett A3-ark som starter. Jag undviker datorerna i samband med starten eftersom jag vill att eleverna enkom ska fokusera på den gemensamma uppgiften.

lördag 15 oktober 2016

Att bjuda in elever till planering!

Ett led i mitt mål att göra min undervisning mer motivationsfrämjande är ju att i större utsträckning bjuda in eleverna i planeringen av kurserna för att på så sätt stärka deras känsla av autonomi. Därför tänkte jag idag blogga om ett tillfälle i dagarna när jag gjorde det. Tillfället i fråga rör kursen svenska 2 och avsnittet språkförhållanden i Sverige och Norden.

Jag gjorde helt enkelt så att jag presenterade målet med avsnittet, dvs. att eleverna skulle kunna "redogöra för olika aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden". Som ni märker specificerade jag här inte olika nivåer för olika kunskapskrav. Jag har ju funderat lite på hur man kan vara tydlig utan att hela tiden komma dragandes med kunskapskraven och betygen och här får jag erkänna att jag har en utforskande hållning så här långt. Fördelen med att presentera målet som ovan är dels att jag lägger ribban högre för de elever som annars siktar på lägsta möjliga insats. På E-nivå ska man ju endast kunna redogöra för någon av aspekterna. Uppgiften kommer dock att utformas så att de måste jämföra och därmed behandla flera aspekter. Jag vet nämligen att de är kapabla till det och på så sätt hoppas jag att även de som brukar satsa på "minsta möjliga" ska göra sig själv bättre rättvisa än vad de vanligtvis gör.

Business motivation från Colourbox
(modifierad av mig)
Jag gav här också två alternativ för examinationen. Antingen att de bara skrev ett "vanligt" prov i stil med "redogör för..." utan tillgång till litteraturen, dvs. ett "pluggprov", alternativt att de fick skriva en uppsats utifrån en frågeställning. I de senare fallet skulle de ha tillgång till materialet under skrivandet men det skulle också tillkomma ett par artiklar om de valde detta alternativ. En del av eleverna frågade om de fick skriva i par och andra ville göra det muntligt. I det här fallet, då vi inte har så mycket tid, förklarade jag dock mina grunder för att inte ha muntliga examinationer (undantaget dyslektikerna) och varför jag föredrog att de skrev enskilt (rättsäkerheten). En majoritet ville skriva uppsats, men flera ville skriva prov. Efter att ha övervägt ett par faktorer, bland annat min kännedom om individerna i klassen, har jag omvärderat det här med att skriva i par, vilket de som vill kommer att få göra. Provalternativet får stryka på foten denna gång. De alternativ som erbjuds eleverna i samband med examinationen är alltså om de vill skriva i par eller enskilt och utifrån vilken frågeställning (av tre jag kommer att erbjuda) de vill skriva. Utifrån de olika frågeställningarna kan de fördjupa sig i de aspekter av språksituationen i Norden som de upplever som mest engagerande.

Frågorna jag bad eleverna diskutera var följande inför planeringen av momentet (syftet med frågan anges inom parentes):
  • Hur behöver ni läsa på det här materialet för att kunna lyckas med slutuppgiften? (Här ville jag att eleverna skulle få reflektera över de lässtrategier vi tidigare tagit upp)
  • Vilket stöd kommer ni att behöva av mig i klassrummet? (Här ville jag att de skulle få reflektera över hur klassrummet kan användas för att skapa lärorika situationer)
  • Vilka aspekter finns det att fördjupa sig i? (Här ville jag att eleverna skulle skapa sig en översikt över det avsnittet tar upp, t.ex. minoritetsspråk, nynorsk/bokmål)
Det var glädjande att här dök upp många bra förslag, främst när det gällde vad vi kunde göra tillsammans i klassrummet. Deras förslag visar också vad de tidigare uppskattat oh funnit användbart i undervisning och det är nyttigt både för mig och dem att bli varse dessa framgångskoncept. Elevernas förslag syns på tavelbilden nedan och inbegriper bland annat: läsa och reda ut i mindre grupper, läsa och markera, läsa och diskutera, ha checklistor (mer om det här), titta på något roligt avsnitt av t.ex. Värsta språket, att jag har korta (roliga) föreläsningar, göra Kahoots på innehållet, resa till Danmark (!) och att söka efter och använda mer material om ämnena för att fördjupa sig.


Jag har nu delgivit eleverna den plan jag lagt upp utifrån deras förslag. Tyvärr har jag varit sjuk så planen har fått inbegripa en del eget arbete. 


Eleverna hade ju bland annat önskat en rolig presentation. De gav min kollega Peter som modell och därför kontaktade jag honom och bad att få titta på hans presentationer för lite inspiration, vilket han gärna hjälpte till med. 

Medan jag var hemma och kurerade mig fick eleverna bland annat i uppdrag att skapa frågor till Kahooten, vilket de villigt gjorde och utifrån deras frågor skapade jag Kahooten, som går att titta på här.

I nästa inlägg berättar jag hur det gick med examinationen samt hur eleverna tyckte att deras motivation påverkades av att de fick inflytande över upplägg och examination och av att jag fokuserade mindre på kunskapkraven!

söndag 9 oktober 2016

Det finns fler perspektiv!

S:t Petri skola är en av Malmös kommunala gymnasieskolor. I fjol hamnade skolan i ett läge som ledde till att en lärare sade upp sig som en del av en förlikning. Det här fallet tas nu upp i Per Kornhalls nya bok Korruption i Sverige (Leopard förlag, 2016) samt på onsdag i Uppdrag granskning. Vad som är djupt olyckligt är att, så vitt jag förstår, endast lärarens perspektiv av händelserna presenteras i boken.

Av Ali Mufti på Colourbox

Därför vill jag uppmana alla - särskilt er som tänker läsa Kornhalls bok eller titta på programmet - att dels läsa S.t Petris rektor, Eva Dauns inlägg på Pedagog Malmö som nyanserar fallet i fråga, och dels områdeschef Edward Jensingers inlägg där han, som jag tolkar det, utgår från detta fall och belyser rektors och lärares myndighetsutövning.

Under mina femton år som lärare i Malmö har jag i olika sammanhang träffat på både kollegor och rektorer från S:t Petri: som gymnasielärare på gemensamma fortbildningar, som representant för Pauliskolan i den kommunala ämnesplanegruppen för engelska och tidigare även i svenska, samt som workshopledare (i t.ex. Skiftnyckelns regi). Flera av mina gamla Paulikollegor arbetar också idag på skolan. Aldrig har dessa möten lämnat mig med intrycket av att S.t Petri är en skola där man inte tar sitt uppdrag på allra största allvar. Tvärtom!

Värt att påpeka är också att Kornhall själv omedelbart gjorde en pudel efter att Dauns inlägg publicerades och själv har retweetat hennes inlägg. Så här svarade han på kritiken på Twitter:



Avslutningsvis - stort tack på förhand till alla som tar sig tid att läsa inläggen ovan. Dessa perspektiv behövs! Sprid gärna!

fredag 7 oktober 2016

Valet i USA - Färdig lyssningsövning för lärare i engelska

Introduktion

Ibland har jag lyssningsövningar som går ut på att eleverna får titta på ett videoklipp eller lyssna på en text samtidigt som de har texten nedskriven framför sig. Texten innehåller dock luckor och meningen är att eleven ska fylla i korrekt ord i luckorna. Jag brukar göra två versioner av manus - ett med lite färre och ett med lite fler luckor. Det är en bra övning eftersom elever som inte har bra ordkunskap och textuppfattning ofta uppfattar talad engelska som en enda ljudgröt där de inte kan höra början och slut på olika ord och därför får svårt att förstå det de hör. Övningen tränar örat att särskilja ord och fraser från ljudbilden.

Nedan får ni videoklipp, upplägg med instruktioner samt de dokument som behövs för att genomföra övningen. Liknande övningar kan naturligtvis göras i alla moderna språk och innehållet är anpassat för engelska 5 men kan säkert användas i kurserna ovan- och nedanför beroende på elevernas nivå.

Videoklipp



Upplägg

Valbart: ha en kort uppstartsövning där eleverna får fundera över vad de redan vet om den amerikanska valprocessen, partierna och kandidaterna. I mitt fall har samhällsläraren gått igenom detta dagen innan min lektion och jag kommer därför att återknyta till det hon berättat och fråga eleverna vad de minns.

Gå igenom nyckelbegrepp. Jag kommer att gå igenom följande begrepp innan de lyssnar: primary election, caucus state, convention, swing states, electoral college.

Förklara övning. Jag berättar att de ska få lyssna på ett videoklipp två gånger och att de kommer att ha klippets text utskriven framför sig men med ett antal luckor som de ska fylla i medan de lyssnar. Jag säger också att det finns två versioner - en lite lättare och en lite svårare med fler luckor och luckor på lite svårare ord. Jag ber eleverna fundera över om de vill ha den lätta eller svåra versionen. Det är bra om eleverna själv tillåts göra den här bedömning eftersom förmågan att skatta sin egen förmåga är värdefull och något som elever ofta behöver tränas i.

Dela klassen. Jag flyttar eleverna så att alla med lätta versioner sitter i ena delen av klassrummet och de med svåra versionen i andra andra delen av klassrummet. Jag ser också till att de sitter i par eftersom de ska jobba parvis mellan lyssningarna.

Första lyssningen. Innan jag sätter igång videon ber jag eleverna fylla i alla luckor de kan och hinner med samt att de ringer in alla ord de inte förstår. jag påminner om att de ska få lyssna en gång till. Efter lyssningen ber jag eleverna jämföra sina luckor med sin bänkkamrat. Vilka stämmer överens och vilka gör det inte? Har de stavat olika och vilken stavning är is å fall korrekt? Vilka ord hade de ringat in och kan de hjälpa varandra att förstå dem? Efter en stund ber jag dem fråga om de ord de inte förstått och dessa förklarar jag och skriver på tavlan.

Andra lyssningen. Eleverna får lyssna igen och uppmanas då att fylla i fler luckor, kontrollera sna svar och dubbelkolla sådana luckor de inte hade skrivit samma på i paren. När de har lyssnat färdigt ber jag dem jämföra en sista gång innan jag lägger jag upp facit på skärmen så att de kan gå igenom sina texter. Som avslutning ber jag även eleverna skriva på sin svarsblankett om de tyckte versionen de valde var för svår, lagom eller för lätt. På så sätt får de fundera på sin egen självskattning i efterhand och ta ställning till om den var korrekt. Därefter samlar jag in deras svar.

Anpassning: Ett sätt att göra övningen svårare är att bara köra ljud och inte bild. Vill eleverna lyssna en tredje gång kan de naturligtvis också få göra det:). Man kan också utöka momentet genom att arbeta med den här artikeln från The Telegraph efteråt eftersom den handlar om samma sak.

Här får ni alla dokumenten:
Easy version
Tough version
Facit  - de gula markeringarna är till Easy version och de turkosa till Tough version

Här finns ytterligare en övning med samma upplägg men med ett annat videoklipp

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...