tisdag 23 februari 2016

Recension av Judith Langers Litterära föreställningsvärldar

Just nu är det ett par saker fram för andra som känns centrala för min personliga utveckling som lärare. Jag tänker dels mycket på motivation eftersom jag har en hel del elever som har mycket liten egen drivkraft, och dels på textsamtal och skönlitteratur eftersom jag upplever att jag till delvis fastnat i ett tillvägagångssätt som jag inte är helt nöjd med.

Utifrån de här premisserna är det inte konstigt att jag fastnat för Litterära föreställningsvärldar av Judith A. Langer (Daidalos, 2005). De grundläggande tankarna i hennes bok är:
  • Att litteraturundervisning ska utgå från elevernas egna upplevelser under läsningen
  • Att man med hjälp av stödjande samtal hjälper eleverna att utveckla och omvärdera den litteraturupplevelse som tar form i deras inre under läsningen
  • Att man inte eftersträvar konsensus eller "korrekta"tolkningar av litteraturen
Langer pratar också om det jag alltid har velat väcka hos mina elever när de möter litteratur, nämligen litteraturen som omvälvande, formande faktor för vem man är och vill vara, och litteraturen som drivkraft till förståelse för andra människors upplevelser och perspektiv. Det är stora ord, men för mig har litteratur alltid varit en möjlighet att uppleva världar som annars varit otillgängliga för mig. Tyvärr upplever jag inte att jag har undervisat på ett sätt som haft den här litteratursynen i fokus.

Boken erbjuder delvis vägledning i form av mer konkreta och handfasta råd, men en del av poängen är att man inte kan planera sig till de här samtalen. Eftersom elevernas tankar och idéer styr litteratursamtalen handlar det snarare att som lärare våga släppa taget. Något jag tror många lärare har svårt för (så även jag på många sätt).

Jag tror att Langers idéer kan vara en nyckel som kan göra min litteraturundervisning mer angelägen och influerad av eleverna, något som flera artiklar om motivation tar upp som framgångsfaktorer till en ökad inre drivkraft. Då detta är något jag tror de flesta av oss eftersträvar, kan jag varmt rekommendera boken!

lördag 2 januari 2016

Recension av Nothing's Impossible av Lorraine Monroe

En av våra biträdande rektorer på Pauliskolan, Jerry Ahlström, är starkt influerad av Lorraine Monroe, en amerikansk lärare, rektor och utbildningskonsult, och jag frågade honom därför vad han rekommenderade mig att läsa av henne. Svaret blev Nothing's Impossible som på svenska heter Våga leda i skolan. Det visade sig att boken var perfekt jullovsläsning!

Boken är inte klassisk pedagogisk metodiklitteratur utan känns lite som en korsning mellan en självbiografi och en självhjälpsbok! Den är varmt och engagerat skriven och väldigt lättläst. Monroe berättar om sin familj, bakgrund och karriär med fokus på vad som har format henne som ledare och vilka lärdomar hon tagit med sig. Varje kapitel avslutas med en lista med råd som hon tillsammans kallar The Monroe Doctrine*.

Emellanåt har boken en väldigt hurtigt amerikansk ton som jag kan förstå att vissa kan ha lite svårt för. Inte ett spår av svensk jante finns att skåda, men det tycker jag är skönt. Allt låter enkelt och här finns inga utförligare beskrivningar av hur de olika metoderna ser ut eller kan tillämpas, och få problematiseringar av de olika strategierna. Samtidigt är det oerhört befriande!

Jag kan ibland tycka att svensk skola känns luddig och invecklad och de väldigt tydliga tankarna som lyfts fram i boken gör det lätt att hålla ögonen på bollen: eleverna ska lära sig mesta möjliga och allt som leder till detta är av godo! Olika råd och metoder med illustrativa exempel kan kopplas till den tanken. Detta är en bok att läsa när man tvivlar och velar och dantar sig i skolskogen. Jag lägger den ifrån mig med en känsla av jävlaranamma, backbone och ballarones av stål, vilket ju lite är just den känsla man bör ha efter att ha läst en självhjälpsbok... eller när man går in i ett klassrum, eller tänker leda en skola:)



*en allusion som syftar till en politisk amerikansk doktrin från 1800-talet som handlar om internationella relationer mellan USA och Europa.


måndag 21 december 2015

DigiExam - my new best friend!

Under hösten har jag kommit igång med användandet av DigiExam, och jag måste säga att jag känner mig väldigt charmad. Utan att gå för långt in i en diskussion om fusk och uppgiftskonstruktion så upplever jag att fusk är ett problem och att mycket tid och tankeverksamhet går åt till att komma runt detta. Därför har DigiExam varit en stor hjälp för min del.

I DigiExams webbgränssnitt skapar läraren prov. Provet kan bedömas antingen med poäng eller "formativt", dvs. att man kan koppla kunskapsmatriser till frågorna. Bilder kan läggas in i provet, men inte videoklipp. Eleverna skriver sedan provet i klienten, dvs. ett program de laddat ned på daton (tillägg finns för Chromebooks). När de öppnat proven kan de inte längre nå resten av webben. De kan inte heller klistra in saker utifrån eller kopiera och ta med sig saker "ut" från programmet. När alla elever har lämnat in provet kan läraren börja rätta och när man är färdigrättad och har publicerat resultaten kan eleverna titta på sina resultat i webbgränssnittet.

Eleverna måste ha internetuppkoppling för att kunna öppna provet. Skulle uppkopplingen brytas under tiden eleven skriver provet kan eleven fortsätta skriva, men inte lämna in provet via webben. Då använder läraren ett USB för att hämta elevens prov (väldigt smidigt). Läraren kan också välja att rätta proven anonymt. Administratören (i vårt fall vår IKT-pedagog) låser sedan upp provet till läraren efter det att läraren publicerat resultaten, så att hen kan se vilka elever som skrivit vilket prov. Att rätta anonyma prov gör man förstås ibland ändå, men det var nyttigt att aldrig kunna tjuvtitta. En annan piffig funktion är att man när proven ska rättas kan dela dem med en annan lärare. Smidigt i fall man har arbetat ämnesövergripande. Supporten är också bra och man får svar fort på sina frågor. Förutom vid inloggningen, då det uppstod en del frågor, har väldigt få frågor kommit från elevhåll när det gäller DigiExam och mina brukar sällan hålla tyst om de tycker att något är krångligt eller dåligt. Därav drar jag slutsatsen att elevvyn är enkel och lättanvänd.



Något jag önskar mig inför framtiden är att man ska kunna välja om man vill ha stavningskontroll eller ej. I dagsläget finns ingen. Inloggningen är också lite osmidig eftersom den är upplagd på ett sätt som gör att eleverna i praktiken kan skapa dubbla konton utan att vara medvetna om att de gjort det, vilket skapar problem när de inte hittar sina publicerade elevresultat. Detta ska dock åtgärdas. Jag skulle också vilja att man kunde lägga upp videoklipp i prov man skapar och att lärare ska kunna dela bedömningsmatriser.

Sammanfattningsvis är detta ett verktyg som varit till stor hjälp i min vardag, och som gör att man kan ägna mer tid åt ett bra bedömningsarbete och mindre tid åt en en massa fusktråkigheter. Det innebär också att våra elever äntligen kan skriva sina writingprov i vår på dator, vilket sannerligen är på tiden!

lördag 5 december 2015

Vikten av att röra sig i klassrummet!

För ett par år sedan rapporterade Svenska Dagbladet om en australiensisk studie som visade att risken att dö i förtid var 40% större för de personer som sitter mest. Men, det är inte av denna anledning jag idag vill skriva om vikten av att vi lärare bör röra oss i klassrummet. Gärna hela tiden. För egen del blev jag fullt ut ambulerande för en sex, sju år sedan. Anledningen har jag glömt, men jag minns att det var ett medvetet val - det var slut med sittandet, som jag alldeles för ofta hade ägnat mig åt!

Ett viktig men bortglömd tillgång i arbetet?
Toe Socks av Irum Shahid (beskuren)
Den mest omedelbara konsekvensen av att röra sig är att eleverna ställer många fler frågor. Mina elever berättar själva att det inte alls är givet att de räcker upp handen eller tar sig fram till läraren för att det dyker upp en fråga om läraren sitter där framme, men är läraren däremot rörlig känns det mycket mer naturligt att be om hjälp när hen har vägarna förbi.

Eftersom det blir många fler möten med alla elever i klassrummet under lektionen, får jag som pedagog mycket större insikt i elevernas process. Utifrån deras frågor kan jag dra slutsatser om var de befinner sig i sin utveckling och vad de behöver för hjälp. Ställer många elever samma frågor är även det en välkommen feedback på undervisningen. Kanske har jag missat att vara tydlig med något och kan göra det bättre nästa gång!

Mina klasser är inte av den sorten att de sitter och arbetar ihärdigt i klassrummet om jag inte är där. Det hör därför till ovanligheterna att jag sitter utanför klassrummet och har individuella samtal. Däremot går jag rätt ofta runt och återkopplar till dem på moment de slutfört och som jag nyligen bedömt. Ibland kanske de har fått skriftlig feedback och då ber jag dem öppna denna på datorn och så tar jag ett varv och hör med var och en om det är något de undrar, medan de arbetar med annat.

Mina elever har länge haft en-till-en-datorer, vilket är normen idag på gymnasiet kan jag tro. Datorerna utgör en stor lockelse, liksom mobiltelefoner, och många av mina elever har svårt för att hantera den distraktionen. Det går inte för sig att parkera sig framme vid katedern och låta datorerna ta över underhållningen. Att hjälpa eleverna med koncentrationen, att vidta åtgärder där det behövs och att diskutera strategier och konsekvenser med de elever som behöver det är ett ansvar man inte får hoppa över!

Sist men inte minns bygger bra undervisning på goda sociala relationer. Mina klasser är förvisso inte stora (17-25) men inte desto mindre hör jag ibland kollegor säga att det är svårt att hinna med att möta alla elever. Detta blir lättare om man är rörlig. Det behöver inte vara mycket, men går du runt kan du hinna få en liten stund med var och en och kanske i synnerhet med de elever som inte lika självklart tar plats i gemensamma diskussioner i klassrummet.

Och, som sagt, skulle inte alla de skälen duga, så kan man alltså förlänga livet på detta trevliga sätt också!

lördag 28 november 2015

Skapa tilltro genom textsamtal - lässtrategier i engelska!

I år hade en fjärdedel av mina nya ettor F på det gemensamma readingprov (gammalt NP) de får göra i mitten av höstterminen hos oss på Pauliskolan. Därför kallade jag dessa elever till extra stöd, för att vi skulle träna lässtrategier i en engelsk kontext. Jag använde denna text från The Local, då jag trodde att den skulle intressera de sex eleverna. Texten handlar om en svensk kvinna och en tiggare från Rumänien som blivit kära i varandra och nu ska gifta sig.

Inför träffen beslöt jag mig för en viktig sak: Att eleverna skulle få fokusera på vad de redan kunde och att vis kulle utgå från det i textsamtalet.

Syftet med övningen

Syftet med textsamtalet var
  • att stärka elevernas självförtroende genom att fokusera och använda deras befintliga kunskaper i engelska
  • att skapa modeller för hur man kan resonera sig fram till förståelse genom att tänka högt tillsammans
  • att träna tre konkreta lässtrategier de kan använda sig av för att skapa förståelse

Tillvägagångssätt

Jag gick kort igenom de tre begrepp från den reciproka modellen som jag ville fokusera på, dvs. att förutspå, ställa frågor och reda ut.

Eleverna fick texten och jag visade den också på datorn för att de skulle se bilderna ordentligt och få hela webbsidans inramning. Jag uppmanade eleverna att titta på i vilken kontext artikeln presenterades i på datorn, på rubrikerna, bilderna och bildtexterna och därefter komma med påståenden om vad de trodde texten skulle handla om och vilken typ av text de trodde att det var. De fick sedan motivera sina ställningstaganden och förklara hur de kommit fram till dem.

Nästa steg var att eleverna skulle titta på ingressen och markera endast den information de var helt säkra på att de förstod. Därefter fick de i tur och ordning presentera vars ett påstående om ingressen som de kände sig säkra på. När det var gjort kunde vi identifiera vilka ord och fraser som vållade problem. Med hjälp av de säkra bitarna kunde vi tänka högt tillsammans och komma fram till vad ingressen ville säga.

På detta sätt skapades förförståelse för textens innehåll. I stället för att använda förutspåelse efter varje nytt stycke använde jag sedan i stället en strategi från Reading to Learn som innebar att  jag sammanfattade innehållets tre huvudsakliga delar för eleverna innan vi gick vidare med texten. Jag avslöjade därför att vi skulle få reda på hur paret lärde känna varandra, hur de blev ett par och till sist vilka deras framtidsplaner var och hur folk hade reagerat på deras kärlek.

Med denna ytterligare kunskap om texten gick vi sedan vidare på samma sätt som innan där eleverna, ett avsnitt i taget, fick stryka under information de kände sig helt säkra på. När alla var klara fick de var och en komma med ett påstående om innehållet. Därefter vägledde jag sedan resonemangen kring vad det andra kunde betyda och på så sätt fick eleverna på ett konkret sätt träna på att använda sammanhanget, ordens beståndsdelar och likheter med svenskan för att skapa förståelse där det tidigare inte fanns någon.

Resultat

Samtalet blev väldigt givande. Vi diskuterade texten i ungefär en timme tillsammans och det var tydligt att valet av text engagerade dem. Jag blev uppmanad att välja en lika gullig text till nästa träff! Eleverna var engagerade och kom med många förslag och därför var det lika mycket de tillsammans som modellade lässtrategier, som jag. Min roll var mer att lösa upp knutar (betydelsen av det lilla ordet "by" i ingressen t.ex) och att hjälpa eleverna sätta ord på tysta kunskaper. Frasen "began in halting English in March this year" tolkades som att engelskan kanske inte var så bra. Genom att diskutera ordet "halting" och vad det betyder på svenska för att sedan koppla till sammanhanget där ett språk var "halting" kunde eleverna se att vanliga svenskkunskaper ofta kan användas som strategi för att skapa förståelse.

Eftersom många av eleverna skrivit väldigt lågt på provet, förväntade jag mig att jag skulle få förklara väldigt många ord. Det visade sig dock att eleverna kunde en hel del och när de förstod principen för övningen: identifiera det ni säkert kan och använd det för att lösa knutar, så var de väldigt bra på att tänka högt och ta sig fram genom texten. En annan sak eleverna var bra på var att identifiera det de var säkra på. Inför mötet var en av mina farhågor att de skulle tro sig vara säkra på saker de faktiskt inte förstod. De var förvånansvärt träffsäkra här och kunde med god precision tala om sin förståelse på ett nyanserat sätt och skilja det de kunde, det de kanske kunde och det de alls inte kunde åt.

På det här sättet fick vi möjlighet att diskutera bland annat:

- att alla ord inte är lika viktiga att förstå
- betydelsen av prefixet ex- (excursion)
- att man lätt kan gissa vad "blankets" betyder om man har förstått sammanhanget (=ngt man kan använda sig för att värma sig med när det är kallt)
- att när ordet "but" kommer så kan man lista ut att det kommer något som bör vara tvärtom eller säga emot det som kom innan
- att "disillusioned" heter "disillusionerad" på svenska (vilket inte var till någon hjälp) och att prefixet dis- ofta betyder något negativt eller tvärtemot (disgusted, dismantle, disappoint, dispair, disorder)
- konceptet att gifta sig flera gånger
- att meningen “His mother died when he was a child but his father is very happy.” var olyckligt formulerad:)

Om två veckor är det dags för nästa träff!

PS. Alla lärare på Pauliskolan har en timme i veckan utlagt på schemat som ska användas till extra stöd med de egna eleverna i någon form.

onsdag 21 oktober 2015

Förberedelse för läsning och detaljerad läsning - Reading to Learn

Sedan i januari har jag gått en kurs i Reading to Learn och den gångna veckan var kursledaren på besök i mitt klassrum för att jag skulle kunna få personlig feedback på mitt arbete med metoden. Jag beslöt mig för att att använda de första stegen i cirkelns yttersta och mellersta ring: förberedelse för läsning, och detaljerad läsning under den lektion jag hade förberett för besöket.

Klassen, min etta på SA-BET på Pauliskolan i Malmö, höll egentligen på med ett grupparbete om mänskliga rättigheter (samarbete med samhällskunskapen) så det här var ett avbrott och på sätt och vis en tjuvstart på något vi ska ägna oss åt efter lovet: klassiker!

Det första videoklippet visar förberedelse för läsning och det andra visar detaljerad läsning. Efter varje klipp reflekterar jag kring hur det gick och lyfter fram den feedback jag fick av Ann-Christine. Läs gärna också inlägget på Pedagog Malmö som handlar om Ann-Christines besök hos min Malmökollega Magnus, som arbetar på Värnhemsskolan med språkintroduktionen.



Ann-Christines intryck var att metoden tydligt kändes igen och att de olika delarna var tydliga. Något jag kunde ha varit mer konkret med var textens syfte, att övertyga. Texters syfte är ju grundstommen i R2L och här tog jag nog för givet att eleverna skulle vara med på noterna om vad en argumenterande texts syfte är, men det är ju inte alls säkert. Hade jag varit tydligare med det hade jag också lättare kunnat koppla det till mina utvecklingar i den detaljerade läsningen då jag flera gånger pratade om övertygande/värderande ord.

Efter att jag hade läst texten högt för eleverna fick de en stund att fråga om ord de inte kände igen i texten som helhet. Ca 4-5 ord kom upp i det sammanhanget. Eftersom strukturen rör cirkelns yttersta del och man i R2L rör sig utifrån och in, borde jag ha arbetat mer med den innan jag sedan gick vidare till den mellersta cirkeln (detaljerad läsning). Frågan är om eleven fick ett tillräckligt bra grepp om textens helhet innan jag gick in och gjorde en djupdykning i två specifika stycken för att lyfta fram språkbruket i argumenterande texter. En god genreuppfattning vad gäller struktur bör ha etablerats innan man rör sig inåt i cirkeln och därför borde jag i stället för detaljerad läsning ha använt mig av nästa steg i den yttersta ringen: gemensam konstruktion av text.


Den detaljerade läsningen var den del Ann-Christine tyckte fungerade bäst. Den har jag också testat ett par gånger nu och jag börjar känna mig hemma med arbetsgången. Det gjorde också att förberedelsearbetet gick mycket snabbare än vad det gjort vid de tidigare tillfällena, vilket är mycket positivt eftersom R2L kan kännas som en tidskrävande metod.  Något som slog mig under reflektionen kring den detaljerade läsningen är hur otroligt viktigt det är att välja goda modelltexter som innehåller de element man vill lyfta fram och undervisa om. I det här fallet var texten okej, men jag hade absolut kunnat hitta en bättre och när man använder R2L blir det extra tydligt att det kostar när man skarvar med textvalet.

När lektionen närmade sig sitt slut, gjorde jag två saker. Jag delade ut post-it-lappar till eleverna (exit tickets) och bad dem att dels skriva ner vilka delar en argumenterande text bestod av och dels hur språket skulle vara i argumenterande texter. Därefter bad jag eleverna komma med feedback kring hur de tyckte att lektionen hade fungerat och hur de hade upplevt den.

Jag antecknade på tavlan som ni ser här till höger men det kan nog underlätta med en liten tolkning:) Eleverna gillade den tydliga strukturen i metoden; de tyckte jag hade varit lite rolig och att det hade funnits positiv energi hos mig; de tyckte det var bra att de aktiverades och att intresset hölls uppe samt att vi tittade på textens olika delar. Negativ kritik var att metoden också kunde upplevas som lite stel.

Min nästa utmaning blir att ta mig an gemensam konstruktion av text och här fick jag goda idéer från Ann-Christine om hur man skulle kunna genomföra det i helklass utan att det blir för ohanterligt, vilket jag har upplevt att det blivit innan. Men hur det går med det får i se nästa gång det är dags för en uppdatering kring R2L:)

fredag 25 september 2015

En strategi för att väcka läslust!

För mina nya ettor inledde jag terminen med att jag skulle berätta lite för dem vad jag gjort i sommar. Egentligen vill jag göra en poäng om att alla upplevelser jag fått om böcker hade jag aldrig kunnat leva mig till utan att alla de världar böcker öppnar är ovärderliga. Klicka förbi bild 1 och läs nedan vad jag berättade till varje bild.



Bild 2: En av de största upplevelserna den här sommaren var att jag på sätt och vis fick följa med en vän på hennes makalösa resa längs The Pacific Crest Trail. Ni ser den vandrade streckan på kartan här bredvid och en bild från det makalösa landskapet bredvid. (Wild av Cheryl Strayed)

Bild 3: Den här bilden kommer från Citadellet i Landskrona. Är det någon som varit där (många nickar)? Det här var en rätt skrämmande upplevelse. Jag fick ta del av berättelser och möta kvinnor som satt inspärrade här för ungefär 100 år sedan. Det enda de egentligen hade gemensamt var att de var fattiga och att de hade begett sig till Stockholm för att försöka få ett bättre liv. På den tiden fick man inte flytta var man ville och människor som inte var önskvärda - som de här kvinnorna - de spärrade man helt enkelt in. Att lyssna på de här kvinnornas berättelser var både upprörande och fascinerande. (Fallna kvinnor av Eva F. Dahlgren)

Bild 4: Den här bilden kommer från saringasattentatet i Tokyo 1995. Jag fick förmånen att träffa över 60 kvinnor och män som varit med om det här attentatet. När vi läser tidningar blir stora grupper lätt bara till siffror och svåra att identifiera sig med. Här fick jag verkligen känna hur det berörde helt vanliga människor och hur vissa lider av sviterna än idag! (Underground av Haruki Murakami)

Bild 5: Den här bilden är tagen av en god vän från Nigeria som bott i New York väldigt länge. Han reste hem till Lagos och jag fick lov att följa med honom. Han tog många bilder och var väldigt upprörd eftersom Lagos fortfarande är så korrumperat. Han led mycket av det land han älskar och där hans rötter finns samtidigt är en plats han inte riktigt kan känna sig stolt över. Jag hade nog inte kunnat förstå det här riktigt om jag inte hade fått dela hans upplevelser. (Every Day Is For The Thief av Teju Cole)

Bild 6: Nu börjar nog många förstå vad det här handlar om:) Det här är en bok om framtiden. Den utspelar sig i bland annat Las Vegas i USA. Nästan allt vatten är slut och vatten har blivit mer värdefullt än guld och diamanter. Boken handlar om det maktspel som utspelar sig när makthavare - eller andra - försöker få kontroll över det vatten, och därmed de rikedomar som finns. (The Water Knife av Paolo Bacigalupi)

Jag avslutar med att berätta för eleverna att jag har läst tusentals böcker om allt mellan himmel och jord och att jag aldrig hade kunnat få tillgång till alla de här upplevelserna ens om jag ägnade hela mitt liv åt att resa och träffa folk. Det är helt enkelt praktiskt omöjligt. Att läsa är enda vägen fram till alla dessa upplevelser och insikter.

Avslutningsvis frågade jag eleverna vad de hade läst i sommar:)

Svenska 3 - rivig uppstart med repetition av PM

En del av våra elever har svårt att hantera skrivande på högre nivå, som t.ex. det PM de stöter på vid nationella provet i Svenska 3. Många av de färdigheter som testas vid det provtillfället vill man ska sitta i ryggmärgen i trean, t.ex. hur man källhänvisar i löpande text, hur man formulerar en frågeställning och utreder den, etc. Den här uppgiften formulerade jag ursprungligen för de elever förra året som i slutet av kursen behövde göra omprov för att visa sina färdigheter i skrift, men redan då beslöt jag mig för att inleda kursen med den i höst. Nu är det gjort!

Syfte

Repetera grundläggande färdigheter som behövs för vetenskapligt skrivande
Repetera arbetsgången vid vetenskapligt skrivande:
läsa --> anteckna --> planera --> skriva --> feedback --> redigera

Mål

Att eleverna ska behärska de grundläggande färdigheterna som krävs för vetenskapligt skrivande

Produkt

Eleverna ska individuellt få skriva ett PM där de utreder frågan: Hur har kritikerna tagit emot filmen Mockingjay - Part One? (Inledningsvis vet de dock inte vilken film deras PM kommer att handla om)

Lektion 1 - 75 min - Skrivprocessen modellas

Jag berättar för eleverna om syftet och målet med de kommande lektionspassen. Eftersom vi kommer att börja med en modelltext med samma frågeställning (fast för romanen 50 nyanser av honom) börjar vi med att titta på de tre recensioner jag valt som källor som underlag för min modelltext.

Inledningsvis får eleverna sätta ord på hur en recension brukar vara uppbyggd och vilken information den brukar innehålla. Under läsningen gör jag pauser för att summera textens olika delar och mot slutet ber jag eleverna notera när recensenten fäller värderande omdömen om boken eftersom det är den typen av information som är relevant för PM:et. Eleverna får läsa de sista två recensionerna på egen hand och göra samma noteringar. De jämför sedan sina noteringar i grupper och tillsammans samlar vi informationen på tavlan i spalter. En spalt med +/- för varje recension. Anteckningarna utgör ett bra underlag när det sedan är dags att fundera på hur PM:et skulle kunna struktureras.



Eleverna får sedan diskutera hur de hade organiserat innehållet en sådan här uppgift. De får i par arbeta med att göra en lista i punktform (en punkt = innehållet i ett stycke). Vi jämför olika lösningar och lyfter fram för- och nackdelar och väljer sedan två alternativ som de mest logiska för uppgiften. När eleverna presenterar sina alternativ använder jag en frågemodell Dylan William skriver om i sin bok Att följa lärande. En elev lägger fram ett förslag och därefter får en annan elev ta ställning till detta innan hen lägger fram det egna förslaget.

Listorna i punktform till vänster och höger är förslag från elever på hur man innehållsmässigt hade kunnat strukturera PM:et.

Därefter får eleverna arbeta i grupper med min modelltext. De får i uppgift att tillsammans identifiera olika viktiga element i texten ("Facit" finns här för den som önskar ett sådant, men det hade ju inte eleverna tillgång till). Under tiden de gör detta går jag runt och får möjlighet att repetera centrala begrepp och principer med grupperna. Vi tittar också slutligen på vilken struktur min modelltext använt (ett av de två alternativen vi tidigare lyft fram som mest logiska).

Allra sist får eleverna ge förslag på vilken film de vill att det PM de själv ska skriva ska handla om. Med ca. sex-sju förslag att ta med mig därifrån, avslutar jag lektionen.

Lektion 2 - 75 min - Den individuella skrivprocessen inleds

Mina elever är vana vid att skriva i par. De har gjort det relativt mycket. Denna gång har de fått rätt mycket annan stöttning och själva uppgiftstypen och formen är inte okänd för dem. Därför beslöt jag mig den här gången för att de skulle få skriva individuellt. Detta är ett första steg mot att de själv ska bli säkrare på att tolka uppgifter och utifrån en beskrivning kunna producera en text av hög kvalitet. Att plocka bort stöttningen är nog den största utmaningen jag haft när jag tillämpat t.ex. cirkelmodellen.

Utifrån elevernas önskemål, har jag valt filmen Mockingjay - Part One till elevernas uppgift och jag har också valt tre recensioner av filmen som kommer att vara de källor eleverna ska använda för att lösa uppgiften. Det här upplägget kräver alltså inte att eleverna själv ska hitta och välja material.

I metoden Reading to Learn finns också ett steg som kallas förberedelse för läsning. Detta steg innebär att läraren sammanfattar textens olika faser (stycken, i det här fallet). Exempelvis: "I det andra stycket sammanfattar recensenten filmens handling". Till dagens lektion använder jag en variant av det. I stället för att gå igenom alla tre recensionerna på detta sätt muntligt har jag på ett separat blad skrivit ner vad styckena innehåller för information (mycket kortfattat). Jag delar ut de tre recensionerna, samt bladet med information om styckena och förklarar för eleverna att de kan använda det sistnämnda som stöd i läsningen.

Därefter ska eleverna börja läsa sina källtexter och de ska imitera den förberedelse vi tränade på under lektion 1, dvs. att markera, t.ex. med + och -,  den relevanta informationen i källorna (vad kritikerna tycker om filmen). Recensionerna håller en relativt hög språklig nivå och under lektionen får jag mycket värdefull information om elevernas läsförståelse utifrån de frågor de ställer på innehållet. Många elever har också nytta av pappret med styckenas innehåll, dels bekräftar informationen iakttagelser de gör ("här står ju ingenting om vad de tycker!" eftersom de läser stycken som sammanfattar) och dels får de en överblick över var recensionernas relevanta innehåll kan finnas ("se här, i textens sista tre stycken värderar recensenten karaktärer och tempo").

Lektion 3 - Eleverna fortsätter skriva

Under lektionen fortsätter eleverna skriva. Jag viker mycket tid åt skrivande i skolan eftersom det ger alla elever samma möjligheter till stöttning. Dessutom får jag mycket information om elevernas förmågor när jag går runt och hjälper dem i skrivprocessen. Skrivande som görs hemma upplever jag ofta som slöseri med tid. Elever som fastnar kommer inte loss och hamnar efter, intressanta diskussioner kring språk och text uppstår aldrig, och som lärare får jag väldigt lite information om hur mina elever arbetar med texter. I det här fallet hinner majoriteten av eleverna skriva mycket i skolan och måste de färdigställa något hemma är chansen större att det blir gjort eftersom eleven redan är igång och har grepp om uppgiften.

Eftersom det nu börjar närma sig feedback får eleverna svara på ett enkelt formulär. Eleverna ska först få feedback av varandra och i ett senare skede av mig. Nu vill jag att eleverna väljer de två (av sex) aspekter av skrivandet som de känner sig mest osäkra på och som de därför vill ha feedback på. Bakgrunden till metoden kan man läsa mer om i Dylan Williams bok, men en fördel med detta är att eleverna måste värdera sina egna styrkor och svagheter. I formuläret får de också välja minst en aspekt de känner sig så säkra på att de kan ge andra feedback på den. Aspekterna är: textuppfattning, saklighet, citat- och referatteknik, egna och andras ord, språklig anpassning och struktur och sammanhang.

Det samlade resultatet av elevernas svar gör att det blir lättare för mig att dela in dem i feedbackgrupper, men - superintressant - avslöjar för mig vad jag kanske måste lägga mer tid på i undervisningen. Enkäten visar att många elever känner sig osäkra på textuppfattning, vilket är spännande eftersom jag denna gång valt texter jag vet kommer att vara en utmaning för dem. Enkäten avslöjar också att de flesta känner sig säkra på citat- och referatteknik.

Lektion 4 - Feedback

I början av lektionen tittar vi på Dylan Williams matris över hur feedback kan tas emot (se bild). Syftet är att konkretisera för eleverna att vissa sätt att hantera feedback på genererar större lärande och en bättre slutprodukt. Eleverna är relativt vana vid att ge feedback på ett strukturerat sätt åt varandra. I det här läget påminner jag också om att eleverna måste vara konkreta och ge både positiv och negativ kritik till mottagaren, samt att mottagaren måste kunna förstå feedbacken. Det sistnämnda är värt att upprepa.

Att följa lärande av Dylan William

Innan lektionen har jag grupperat eleverna utifrån deras önskemål. Det blir sex grupper och varje grupp ska tillsammans ge feedback på ett särskilt område.  Tre elever får t.ex. i uppdrag att granska ett antal texter och ta ställning till om de är sakliga, eftersom textförfattarna har önskat att få feedback på just det området. Varje grupp får en plastficka med texterna de ska ge feedback på (avnamnade) samt ett cheat sheet, där de kan se vad det exakt är de ska titta efter för att försäkra sig om att en text t.ex. är saklig.

Eleverna arbetar med feedbacken under hela lektionen.

Lektion 5 - Redigering och lärarfeedback

När eleverna har redigerat efter kamraternas feedback är det dags för mig att titta på deras texter innan den slutgiltiga versionen färdigställs. Inför denna feedback använder alla elever samma cheat sheet som innan till stöd. På så sätt kan de dubbelkolla saker själv innan de lämnar in till mig samt markera de två områden de vill få mer utförlig feedback på av mig. I min feedback har jag inte specifikt kopplat kommentarerna till kunskapskraven utan i stället till de kvalitéer jag vet kommer att vara avgörande för om de lyckas med sitt PM-skrivande. På så sätt hoppas jag att deras fokus kommer att ligga på textens olika kvalitéer, inte på vilket "betyg" skrivandet kan generera. På detta sätt vill jag skapa en större inre motivation och att elevernas "näsa för kvalitet" ska skärpas i stället för att förstärka betygens roll som en yttre motivation.

Nedan ser ni ett exempel på feedbacken. Den utgår helt från det cheat sheet de arbetat efter under arbetet. De aspekter som just den här eleven önskat feedback på är Saklighet och Struktur och sammanhang. Därför har jag gett mer detaljerad feedback på just de avsnitten och mer översiktlig feedback på de andra. Som komplement till feedbacken nedan har jag även gjort en del markeringar i deras PM, som jag hänvisar till i feedbacken.






Lektion 6 - Redigering och utvärdering

Under den sista lektionen vi arbetade med detta fick eleverna dels redigera utifrån min feedback under ca. en halvtimme och dels utvärdera de arbetssätt vi använt under momentet. Utvärderingen gick till så att eleverna delades in i grupper. Varje grupp fick en lista med metoder jag använt för att stötta deras lärande. De fick tillsammans ta ställning till hur utvecklade de upplevde att de hade varit. De fick poängsätta de olika metoderna från 1-5 och skriva kommentarer där de tyckte det var lämpligt för att jag skulle förstå.

Utvärderingen visar att allt det stöd som gavs uppskattades. De saker som ansågs vara mest värdefulla var:

  • att ha modelltexten tillgänglig under det egna skrivandet
  • att ha en skiss som beskrev hur recensionernas innehåll var organiserat (se bild ovan)
  • att de fick värdera sina egna kunskaper genom att välja vad de ville ha feedback på
  • att de fick tid redigera i skolan
  • att vi diskuterade olika alternativ för hur man kunde strukturera innehållet
  • samt utseendet på min feedback (se bild ovan)
När jag gör om detta ska jag vika mer till till just utvärderingen eftersom det hjälper eleverna att få syn på sitt eget lärande och för att det är viktigt för mig i min utveckling av undervisningen. Nu blev det lite väl hastigt genomfört, men det hade nog inte gjort något om jag hade låtit det ta längre tid. Eleverna önskade också samfällt mer tid till redigeringstid i skolan - något både de och jag värdesätter högt.

Själv ser jag nu fram emot att läsa deras slutgiltiga PM i nästa vecka när deadline har varit. Responsen kommer då att utgå från samma dokument som ovan, men det kommer att vara ännu mer kortfattat. Grönt för "ok", och orangt för "mer arbete krävs". Nästa gång eleverna skriver PM kommer dock samma cheat sheet med textkvalitéer som tidigare att dyka upp och då kommer eleverna att få titta tillbaka på den här gamla feedbacken för att kunna fortsätta utveckla sin näsa för gott vetenskapligt skrivande. Dessutom börjar arbetet med att plocka bort några av de stöttande inslagen för att successivt kunna nå målet, som ju är att eleven på egen hand ska kunna tolka uppgifter, samla material och producera texter som uppfyller de krav det vetenskapliga skrivandet ställer. Onwards and upwards!







onsdag 17 juni 2015

Ämnesövergripande arbete - VAD man kan göra (del 1)

För sju år sedan mötte jag en person som jag skulle påbörja en lång utvecklingsresa med - min kollega Karolina Göransson. Hon är lärare i samhällskunskap, historia, kommunikation och juridik och jag är som bekant lärare i svenska och engelska. Vi arbetar i samma arbetslag och har alla B-klasserna på Bernadottegymnasiet (SA-BET) på Pauliskolan i Malmö. Tillsammans täcker vi många ämnen och många av veckans timmar för de elever vi möter.

Exempel på ettornas schema. Allt som är gulmarkerat är mina eller Karolinas lektioner. Som ni ser träffar antingen jag eller Karolina (ofta både och) eleverna varje dag. Notera dock att eleverna som läser svenska som andraspråk bara träffar mig när de har engelska.

Framöver kommer jag att försöka sammanfatta vårt ämnesövergripande arbete. I dagens inlägg ger jag specifika exempel på VAD vi gör. I nästa inlägg kommer jag att berätta HUR vi gör det och avslutningsvis, i ett tredje inlägg kommer jag att summera vad vi och eleverna tjänar på detta samarbete. I september kommer jag och Karolina också att berätta mer om vårt arbete på Pedagog Malmö Live!

Öppet brev (SVESVE01, JURÄTO, SAMSAM1b)

Våra elever läser svenska men även juridik i åk 1. Vi har därför låtit eleverna läsa skönlitteratur om brott (Möss och människor, "Mor Sauvage" och "Fähner"). När vi har diskuterat novellerna har vi även diskuterat dem med hjälp av juridiska begrepp och eleverna fick i uppgift att välja mellan tre uppgifter som alla gick ut på att de i ett öppet brev skulle argumentera för eller emot någon slags dom som utgick från händelserna i de tre texterna, t.ex. "George måste dömas för mord på Lennie!"

Mänskliga rättigheter ( JURÄTO, SVESVE1, SAMSAM1b)

Eleverna får i grupp färdigställa broschyrer. Broschyrerna ska vara tänkta som informationsmaterial till soldater som ska göra utlandstjänst. Därför handlar broschyrerna om platser som Mali och Afghanistan. Som förberedelse diskuteras också källkritik och informationssökning.

Historieroman (SVESVE01, HISHIS01b)

Till den här uppgiften brukar vi engagera vårt Mediatek som också är utnämnt till skolbibliotek i världsklass för tredje året i rad! Personalen brukar färdigställa ett smörgåsbokbord med historiska romaner och hålla ett kort bokprat om dessa. Utifrån de här historiska romanerna ska eleverna sedan arbeta med olika uppgifter som utgår från ämnesplanerna i svenska och historiska. Bland annat tas historiebruk och berättarteknik upp.

Nekrolog (SVESVE01, HISHIS01b)

En av de texter ettorna får skriva på hösten är nekrologer, vilket ju kan låta en smula makabert. Denna texttyp är ju informerande och utgör en fin övergång från grundskolans enklare texter till de av värderande karaktär som dominerar på gymnasiet. Eleverna har på historian läst om perioden 1910-tal och slutuppgiften är att välja en känd person från den tiden och skriva en nekrolog för personen.

Tema: genus (SVESVE02, SAMSAM2, PEDKOU)

Syftet med det här samarbetet mellan svenskan, samhällskunskapen och kommunikationen är att eleverna efter att ha arbetat på olika sätt med temat en längre tid ska skriva en vetenskaplig rapport där de formulerar en frågeställning utifrån temat och färdigställer sin text. Detta följs av oppositioner där eleverna ger feedback på varandras rapporter efter en särskild mall, och därefter redigerar sina alster. Inledningsvis ska eleverna också gruppvis göra en fältstudie som de sedan redovisar muntligt.

Myndighetstal (ENGENG06, SAMSAM2b, KOM)

Våra elever läser SA-BET med inriktning uniformsyrken (polis, räddningstjänst, militär, tull - en kvarleva från den tiden då vi var ett specialutformat program). Här får de välja en myndighet (av de ovan) i ett engelskspråkigt land, hålla ett informerande tal om denna myndighet och jämföra med dess svenska motsvarighet. Talen föregås också av gruppdiskussioner kring tillförlitligheten hos de källor som använts. Vi diskuterar också informationssökning och ger modeller för hur man kan strukturera den här typen av arbeten.

Reportagebok (SVESVE2, HUMSAM00S)

Vårt nästa större samarbete tar sin utgångspunkt i reportageböcker. Vi håller just nu på att läsa in oss på ett antal som eleverna sedan kommer att få välja mellan. Karolina vill naturligtvis gärna ge eleverna möjlighet att lägga ett samhällsperspektiv på böckernas innehåll och själv har jag inte riktigt bestämt mig för hur jag vill använda dem än - inspirationen håller på att spira! Dock vill jag genom att lyfta läsningen av den historiska romanen och reportageboken visa på att man kan läsa böcker i andra ämnen än svenska och att de kan vara den gemensamma nämnaren för ett samarbete.

onsdag 1 april 2015

Detaljerad läsning - Reading to Learn

Som jag tidigare berättat på vår skolutvecklingsblogg, deltar jag i en åttadagarskurs i Reading to Learn med Ann-Christin Lövstedt. Jag kommer att föra loggbok och dokumentera mina framsteg (och bakslag?) och reflektioner här.

Under vår andra workshopomgång lärde vi oss mer om Detaljerad läsning. Jag bestämde mig för att testa att tillämpa detta i kursen svenska 3 för att på ett konkret sätt visa hur man kan närläsa och analysera en skönlitterär text. Detta var ett led i förberedelserna för litteraturanalysen som ingår i kursens centrala innehåll.

Vi använde inledningen av en mycket känd novell - "Ett halvt ark papper" av August Strindberg - som vi tillsammans hade läst någon vecka tidigare. Varje elev fick inledningen utskriven på ett blad och uppmanades att stryka under och anteckna det vi pratade om tillsammans. Efter klippet diskuterade och konkretiserade vi hur närläsningen skulle kunna vara till hjälp vid en analys av temat i novellen.

På grund av olika halvklassevenemang blev det så att jag hade möjlighet att genomföra det här passet vid två olika tillfällen och planen var att jag den andra gången skulle filma det, vilket jag också gjorde. Tvärtemot vad jag förväntade mig, gick det bättre första gången. Det var lite fler elever på plats och jag hade mitt förberedelsearbete alldeles purfärskt i huvudet vid första tillfället. Jag friskade naturligtvis upp minnet inför omgång två men tog lite för lätt på det, vilket gjorde att jag rätt ofta missade något av stegen i modellen (förberedelse --> läsa mening --> ledtråd/fokusera --> utveckla). Det gjorde att genomgången inte blev riktigt lika metodisk och förutsägbar för eleverna. Jag upplever också att jag glömmer att bekräfta elevernas svar. En lösning kan vara att skriva in detta steg i mallen så att jag blir påmind på det sättet.

En positiv effekt av metoden, som visade sig i synnerhet första gången, var att fler elever deltog aktivt. De fokuserade frågorna, där eleverna förbereds för att ge svaret, upplevde jag som lite svåra att ta till mig eftersom de var så "lätta", men de kom att fungera som en inkörsport till aktivitet. När eleverna lätt hade kunnat svara på en fråga där svaret var givet, blev de mer benägna att svara på de utvecklande frågorna senare.

Jag visar min genomgång nedan, men kom ihåg att jag är nybörjare på R2L. Detta innebär att man absolut kan använda klippet för att diskutera metodiken och hur väl den genomförs i klippet, men det är alltså inte lämpligt att använda som ett rättesnöre eller förebild! I genomgången av den första meningen har jag markerat i videon när jag (upplever att jag) genomför de olika stegen. En egen undran är om utvecklingen i huvudsak ska vara min eller om man ska involvera eleverna som jag gjort här. Min tanke var att frågorna var tillräckligt öppna för att alla elever skulle kunna svara med utgångspunkt i sina egna erfarenheter.

Här finns mina förberedelser för detaljerad läsning av "Ett halvt ark papper". Denna hade jag tillgänglig och utgick ifrån under genomgången.
Här finns en tom mall för förberedelser för detaljerad läsning (den är kopierad från det material vi fått ta del av under utbildningen).



Eleverna vars namn nämns i klippet har godkänt publicering av klippet.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...