tisdag 21 augusti 2018

Färdig lektion i engelska - Body parts vocabulary

Många av oss har det tajt nu i början av terminen och för egen del känner jag mig aldrig lika handfallen just när det gäller uppstarten. Det här året ville jag ha en lektion där eleverna skulle gå därifrån och känna att de hade lärt sig något konkret redan första gången och lektionen blev lyckad. Så - till alla famlande, underbara, snurriga uppstartslärare i engelska - Varsågoda!

Kort och gott

Lektionsmål: lära sig förstå, översätta och använda ord på kroppsdelar
Tid: 70 minuter (detta kan givetvis anpassas)
Hjälpmedel: Teknik att visa powerpoint. Allt annat hittar du här i inlägget
Nivå: åk 9, engelska 5

Så här gör du

Lektionens alla steg och instruktioner finns i presentationen nedan. Det jag ber eleverna om när alla kommit in och vi hälsat på varandra är att frigöra en stor yta mitt i klassrummet så att instruktionens första del - att bilda en stor cirkel på golvet - går att genomföra.

Jag modellar första instruktionen så att alla vet hur de ska göra och sedan sätter vi igång med orden. Vid varje ord stannar jag upp och pratar lite. Ex: vid collar bone förklarar jag vad collar betyder för att det ska bli lättare att komma ihåg ordet och jag frågar om någon har brutit nyckelbenet och vad som hände då. På så sätt engageras eleverna och de skapar bilder och sammanhang för orden i samband med att vi går igenom dem.

När vi gått igenom alla orden en gång kör jag en "förhörsrunda". Då säger jag de olika orden i blandad ordning och eleverna ska peka eller hålla på rätt ställe på kroppen. Jag har orden på en lapp för mig själv för att komma ihåg alla. En del ord får man stanna upp vi (t.ex. shin och chin) för att ytterligare klargöra. De ord jag märker är svåra sticker jag in flera gånger under övningen. När vi är klara med detta ber jag eleverna att ställa i ordning bänkarna och sätta sig ner.

Som inledning på nästa del kommenterar jag varför övningen såg ut som den gjorde, dvs. att man lär och minns ord lättare om man får använda fler sinnen. Nästa steg är att vi nu också ska skriva. Jag delar först ut blindkartan och ber eleverna att identifiera de olika kroppsdelarna. Vi går sedan snabbt igenom den så att alla verkligen har en förteckning på alla orden. Jag uppmärksammar stavningen och vikten av att lära sig stavningen samtidigt som man lär sig orden. Därefter delar jag ut det andra dokumentet som tar lite längre tid att arbeta med. I dokumentet har jag även skrivit ut svaren till er men de tar ni så klart bort innan ni delar ut till eleverna.

Det tog eleverna ungefär resten av lektionen att göra klart övningarna och vi avslutade med att gå igenom ett par av meningarna gemensamt på tavlan.

lördag 14 april 2018

Att planera för en inkluderande, skönlitterär kanon i ämnet svenska

I svenska som jag undervisar i på samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet står det tydligt i ämnesplanen att eleverna ska få bekanta sig med litteratur från olika tider och kulturer skrivna av både kvinnor och män. Detta får mig alltid att gripa efter skamkudden när jag tänker på vad jag hinner med i mina svenskkurser. Namn som Alighieri, Shakespeare, Swift, Englund, Khemiri, Lawrence, Orwell, Lundberg, Poe, Fröding, Strindberg och Lagerkvist  är författare som återkommer. Förvisso tillsammans med Boye, Schiefauer och Södergran men det är smärtsamt uppenbart att urvalet är starkt färgat av en manlig, västerländsk (anglo-saxisk) tradition. Tidsbrist i kurserna har också gjort att jag ibland känt att det blivit alldeles för lite litteratur och litteraturhistoria och jag undrar hur mycket koll mina elever egentligen har efter tre år hos mig.

Denna känsla, samt att mina elever, generellt sett dels värderar litteratur lågt och dels läser mycket lite på egen hand gjorde att jag började tänka över hur jag skulle försöka få till stad en förändring och den omedelbara insikten var att det krävdes en långsiktig planering eftersom jag i vardagens tidsbrist ofta griper efter det kända. Jag drog upp riktlinjer för undervisningen som helhet och kom fram till en del principer:

  • Jag vill låta text (i vid mening) få en mer central roll och därför ska undervisningen att utgå från texter av olika slag. Jag siktar mot att hälften av dessa texter ska vara någon form av skönlitteratur.
  • För att skapa mer plats för icke västerländsk litteratur vill jag utnyttja engelska 5 och 6 för att se vilka anglo-saxiska författare som med fördel kan presenteras där.* 
  • Jag vill också se vilket utrymme det finns för att utnyttja karaktärsämnena. Kanske kan de ibland utgå från skönlitteratur som belyser ämnen som är angelägna för dem.
  • För att få utrymme till en bred och rik flora av författare kommer litteraturhistorian att behandlas med hjälpa av kortare texter som noveller, dikter, essäer och utdrag.
  • Romaner kommer jag att välja helt med fokus på läslust
  • Jag måste förbereda en kanon för svenska 1, 2 och 3 för att få överblick över vilka kön och världsdelar som representeras. Min start kan ni se på bilden ovan.

Kvinnliga författare har jag rätt bra koll på . det är planering och lite ansträngning det hänger på. Mina kunskaper om icke västerländsk litteratur är dock mer begränsad. För att vidga mina vyer började jag prenumerera på den fantastiska tidsskriften Karavan som är helt inriktad på icke västerländsk litteratur.  Deras temanummer med fokus på klassiker (nr 3-4, 2017) var till särskilt stor hjälp. Tidsskriften innehåller alltid också noveller, dikter eller utdrag vilket gör att man får både en bakgrund och faktiska verk man kan använda sig av. Karavan har också gjort en undersökning av de läromedel som används på gymnasiet. Ofta finns där ett tydligt fokus på manliga, västerländska författare vilket försvårar för läraren. Ett läromedel stack dock ut: Michael Jays läromedelspaket Litterära klassiker (antologi) och Litterära mästerverk (litteraturhistoria). Dessa beställde jag hem till skolan för att vi lärare skulle få tillgång till dem.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta planera. Till hösten kommer det nya ettor och då ska i alla fall planeringen för svenska 1 vara färdig. Alla tips tages tacksamt emot:)

* Det är en fördel att jag även är lärare i engelska men ett alternativ skulle ju kunna vara att helt enkelt fråga engelskläraren vilka författare hen brukar presentera.

torsdag 1 mars 2018

Shakespeare och vetenskapliga metoder på engelskan

Bakgrund

Jag arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning och i mitt uppdrag ingår därför att förbereda mina elever för högre studier. Detta gör vi gemensamt på olika sätt här på Pauliskolan. Eleverna skriver till exempel ett gymnasiearbetsliknande arbete  både i ettan och tvåan för att vara väl förberedda inför denna kurs i trean. Jag handleder också en läslyftsgrupp och i den har vi detta år valt modulen "Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär". I del 6 ingår att man ska träna vetenskapliga metoder genom att göra en miniundersökning och nedan beskriver jag hur jag gick till väga för att göra det i engelska 6 med mina tvåor.

Jag valde intervju som metod för miniundersökningen och det ämne jag valde att undersöka tillsammans med eleverna var hur jag lagt upp undervisningen kring Shakespeare på engelskan. Jag har samma klass i svenska och har kört renässans och Shakespeare parallellt. I svenskan har vi t.ex. läst om renässansen, sett Romeo and Juliet (Baz Luhrman, 1997) samt läst utdrag ur pjäsen översatt till svenska. I engelskgruppen har fem elever svenska som andraspråk och dessa elever hade alltså inte tagit del av denna "extra" undervisning. Nedan följer en redogörelse för upplägget med länkar till dokument jag använt.

Lektion 1

Jag inledde med en miniföreläsning på engelska om Shakespeares liv, tid och verk. När vi gjorde detta tränade eleverna anteckningsteknik med hjälp av en dubbelllogg. De antecknade för hand och efter föreläsningen fick de tid att renskriva sina anteckningar, ställa frågor och jämföra med kamrater. Eftersom vi inte tidigare särskilt tränat anteckningsteknik fick de anteckningsstöd av mig. Syftet med detta var att de skulle få en uppfattning om hur man skulle kunna strukturera sina anteckningar. Jag berättade också för eleverna att vi även skulle se en spelfilm som handlar om Shakespeare, Shakespeare in Love. Eleverna fick också veta att de efter filmen skulle få intervjua varandra om filmen för att träna intervju som metod för faktainsamling.



Lektion 2

Denna lektion användes till att träna på innehållet. De fick tillsammans skapa frågor till en Kahoot och de fick förhöra varandra. Jag återkopplade också till den rapport eleverna skrev innan jul och att de där uppmanats och i vissa fall använt olika typer av metoder, t.ex. enkät, observation och intervju. Många hade dock hellre valt skrivbordsstudie som metod och därför var syftet att tydligare visa hur man kunde gå till väga med andra metoder. Återigen höll jag en kort presentation. Denna gång kring själva metoden intervju och denna gång fick de var sin åhörarkopia att anteckna för hand på. Min presentation är väldigt basic men innehåller det övergripande syftet med metoden, samt vad man bör tänka på när man förbereder sig inför intervjun, vad man bör tänka på under intervjun och vad man bör göra efter intervjun.

Jag hade valt en frågeställning som jag ville att eleverna skulle söka svar på med hjälp av intervjuerna. Eftersom eleverna nyligen skrivit en rapport var de bekanta med frågeställningens funktion och betydelse. Eleverna fick komma med förslag på vilken bakgrundsinformation som kunde vara intressant att samla in och vilka frågor som skulle vara lämpliga att ställa utifrån frågeställningen som var: "Is Shakespeare in Love a good movie to use in upper secondary education to give students a better understanding of Shakespeare, his times and his life?". Vi diskuterade också varför det lämpade sig bättre med intervju som metod i stället för enkät, vilket det kom kloka svar på. Det är värt att lägga lite tid på att förklara just poängen med transkription som ju är väldigt tidskrävande.

Jag sammanställde sedan elevernas förslag och gjorde ett intervjuformulär efter att ha diskuterat upplägget och fått feedback av mina kollegor i läslyftsgruppen. Jag gjorde också ett schema för att eleverna skulle ha möjlighet att intervjua och spela in varandra ostört.



Lektion 3

För att befästa kunskaperna om Shakespeare ytterligare fick de ett läxförhör på föreläsningens innehåll och nästan alla hade tillägnat sig grundläggande kunskaper om det som tagits upp. De elever som varit frånvarande fick tillgång till mina föreläsningsanteckningar så att de hade något att läsa på inför läxförhöret. Eleverna visste att det skulle komma ett läxförhör.

Lektion 4 och 5

Vi tittade på filmen som innehöll mycket mer sex än vad jag mindes men jag passar på att påpeka det eftersom det i vissa fall skulle kunna spela roll:) Direkt efter filmen började eleverna intervjua varandra enligt det schema jag hade förberett. Jag hade två lärarkandidater och tillsammans kunde vi ordna så att det alltid fanns en vuxen på plats om det behövdes stöd under intervjuerna. Eleverna löste dock detta bra på egen hand och i många fall ville de hellre genomföra intervjuerna ensamma i rummet. Intervjuerna skedde utanför lektionstid, på håltimmar och dylikt.

Lektion 6

Efter intervjuerna var det dags att transkribera. Jag hade förberett en mall för eleverna där de skulle göra detta, dvs. skriva ner intervjuerna ordagrant. Jag hade också ett exempel som jag visade dem innan de började skriva. Intervjuerna som eleverna hade spelat in med varandra var mellan 3-5 minuter långa och det tog hela resten av lektionen för eleverna att transkribera dem. En del elever hann inte bli färdiga, så just tidsaspekten är värd att ta i beaktande vid planeringen, så att man inte griper över ett för stort ämne och får för långa intervjuer. De elever som inte hade någon ljudfil att transkribera arbetade med en annan uppgift under lektionen. Många frågor som rörde exakt vad man skulle skriva ner kom under lektionen och det gav möjlighet att diskutera syftet med transkription.

Lektion 7

Vid förberedelserna hade vi tänkt på att det skulle kunna spela roll för svaren dels om eleverna läste SVE eller SVA eftersom SVE-eleverna fått mer undervisning kring Shakespeare än SVA-eleverna. En annan sak som skulle kunna spela roll var hur bra eleverna var på engelska. För att kunna fånga in det sista hade varje elev innan intervjun fått ta ställning till tre påståenden om hur bra de var på att lyssna och förstå på engelska.

Den här lektionen fokuserade på behandlingen av det insamlade materialet och man skulle kunna göra väldigt mycket mer av detta än vad jag gjorde. Nu hade jag av olika skäl bara en lektion till mitt förfogande och det gjorde att jag fick skala av uppgiften en hel del och hjälpa eleverna fokusera på de mönster jag redan visste skulle kunna vara givande. Därför fick eleverna i par fem transkriptioner och de fick också en mall som de skulle använda för att ta anteckningar. Mallen hade formen av en matris och syftet var att den skulle underlätta att se mönster i svaren.

Under lektionen gick jag runt och pratade med eleverna om hur de kunde tänka kring innehållet i intervjuerna och många relevanta saker kom upp.

Lektion 8

Under den sista lektionen skulle eleverna skriva en kort text utifrån de resultat de hade fått fram av sina fem intervjutranskription. Jag hade förberett en enkel skrivmall och tillsammans gick vi igenom denna och jag pekade på likheterna med den rapport de skrivit i höstas. Texten skulle innehålla en kort inledning där frågeställning och metod presenterades, en resultatdel där de redogjorde för vad källorna (dvs. intervjuerna) hade visat och en avslutande del där de skulle besvara frågeställningen. Jag poängterade att stilen skulle vara objektiv och eleverna kunde själv dra paralleller och se att upplägget var ungefär samma som i rapporten även om den här texten bara var en tiondel så lång. Jag påpekade också att man kunde använda citat från intervjuerna och att det här var praktiskt med transkriptionerna. Eleverna hann skriva färdigt sina texter under lektionen.

Hur gick det?

Efter att ha tittat på elevernas texter kan jag konstatera att eleverna har förstått tanken med att uttrycka sig sakligt och att även om den språkliga förmågan ibland saknas, så ser man tydligt att det är ett sakligt uttryckssätt eleverna strävar efter och ofta lyckas med. Träning på vetenskapligt skrivande i flera olika ämnen har alltså gett resultat.

För mig som lärare var det givetvis intressant att få ett svar på frågan jag ställde. Var Shakespeare in Love en bra film att visa? Intervjuerna visar att de flesta eleverna inte upplevde att de lärde sig så mycket av själva filmen utan att det var föreläsningen och upplägget innan filmen som var mest givande. Däremot var det en elev som sa att filmen gjorde det lättare att se det hen lärt sig framför sig och jag tror också att filmen kan ha hjälpt till att befästa de kunskaper föreläsningen gav. En del av de elever som hade svenska med mig (SVE) tyckte att det var förvirrande att ha sett den andra filmen (Romeo and Juliet) så nära inpå och några föreslog att man skulle läsa mer texter skrivna av Shakespeare i stället för att se Romeo and Juliet också. Att känna till intrigen i Romeo och Julia tror jag dock är viktigt eftersom man annars missar mycket i Shakespeare in Love. 

När det gäller delen med intervjuer och vetenskapligt skrivande som sådan tror jag att den hade behövt lite mer tid och omsorg. En del centrala begrepp hade vi behövt gå igenom (vad svenska som andraspråk heter på engelska t.ex.) och hur man smidigt refererar till olika intervjuer i en studie. Själva frågeställningen kändes också lite konstruerad och man hade säkert kunnat hitta något mer angeläget för eleverna att undersöka. Själva strukturen, att lyfta fram olika vetenskapliga metoder, och att visa hur man processar materialet tror jag dock är en väg till framgång. Nästa år kommer jag att försöka hitta något annat att undersöka med en vetenskaplig metod och läsa om Shakespeare för sig.

söndag 17 december 2017

Att utveckla den egna undervisningen - ett exempel utifrån Läslyftet

Bakgrund

Jag är handledare för en läslyftsgrupp på Pauliskolan i Malmö. Gruppen består av fem språklärare och två bibliotekarier. Vi beslöt att slå ihop del 3 och 4 i modulen Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär. Del 3 heter "Strategier för vetenskapligt förhållningssätt" och del 4 "Arbete med ämnesspecifika begrepp". Anledningen till detta var att här fanns många små men viktiga strategier man skulle behöva göra under längre tid och på detta sätt kunde deltagarna välja antingen en strategi att upprepa under en längre period eller en serier strategier som bygger på varandra. Vi läser på halvfart och vi fick på detta sätt en månad på oss att genomföra det vi ville träna på i klassrummet. I halvtid hade vi en träff där vi berättade hur det hade gått hittills och där vi hade möjlighet att ställa frågor till våra kollegor för att få stöd och förslag på hur vi kunde utveckla vårt upplägg.
Colourbox.com

Jag valde att fokusera på skrivhandingen referera utifrån innehållet i del 3 som handlade om förmågan att sammanfatta och tematisera ett innehåll, och jag ville att mina elever i svenska 3 skulle få träna att göra detta med ett ekonomiskt språk eftersom deras tidigare texter visat behov av det. Elevgruppen går samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning.

Värt att notera är att förmågan att referera är något man tränar under hela gymnasietiden (och tidigare) men att det är en väldigt komplex process som kräver många förmågor av eleven. Först och främst måste eleven kunna läsa och förstå ett innehåll, i det här fallet utdrag ur litteratur avsedd för högre studier. De måste också kunna värdera innehållet för att kunna bedöma dels vad som är det viktigaste och dels vad som är relevant utifrån det man ska referera. När de gjort detta måste de ha förmågan att uttrycka detta innehåll i skrift med egna ord, utan att förvanska innehållet, och med en saklig och ekonomisk stil, och med ett korrekt språk. Att det finns många fallgropar på vägen i den här processen är inte konstigt.

Genomförande

Nedan följer den presentation jag använde när jag skulle presentera mitt arbete för gruppmedlemmarna i Läslyftsgruppen. Jag använde ca. 4 tillfällen med 40 minuter på varje. Jag utgår från presentationen nedan och kommenterar till bilderna under presentationen.



Bild 2: Eleverna hade alltså nyligen fått skriva ett PM och den litteratur jag valde för övningarna hade varit relevant för den uppsats och den frågeställning de just skrivit. Jag gjorde så här för att övningen skulle kunna sättas in i ett sammanhang. Eleverna hade också fått tillbaka sina uppsatser med feedback. Jag hade också delat ut uppsatserna med mina anteckningar på och eftersom de var fullklottrade kände sig flera elever missmodiga. Anteckningarna var mina egna och för eleverna framgick det därför inte att en hel del av dem avsåg positiva kvalitéer i texten.

Bild 3: Jag visade alltså först utdrag från deras uppsatser tillsammans med omformuleringar som visade hur de kunde bli med ekonomiska och informationstäta. Boken jag använde (ett ca. tre sidor långt utdrag) var Jim Cummins Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid (2017). Jag gav sedan eleverna instruktionerna enligt ovan. Redan under lektionen noterade jag att vi borde ha stämt av innan de började skriva kring vad Cummins egentligen menade och vad som egentligen var den viktiga och relevanta informationen i utdraget.

Bild 4: Jag gav eleverna frågor att fokusera på i sina diskussioner kring de referat de skrivit. Av de fyra frågorna var det bara en som handlade om det ekonomiska skrivandet vilket naturligtvis gjorde att elevernas samtal inte heller i huvudsak fokuserade på detta. De andra frågorna är inte mindre viktiga, men om lärarens avsikt är att koncentrera sig på en särskild sak måste detta vara tydligt i undervisningen. Det var det inte här. Eleverna gav mig i slutet av lektionen flera goda förslag på hur jag skulle kunna vässa övningen, men inte heller här var det ekonomiska skrivande framlyft utan fokus låg på det större området, dvs. att kunna referera.

Bild 5: Här finns de slutsatser jag själv kunde dra utifrån genomförandet. Lärarens samtal med elever är ovärderligt. En elev som jag upplevde skrev väldigt underligt förklarade för mig att hens avsikt var att inte skriva av och att hen därför ändrade ord litegrann. Informativt blev t.ex. formativt (!). Det var ett värdefullt ögonblick eftersom eleven fick insikt om vad som faktiskt hände med hens text när denna strategi användes och en viktig insikt för mig eftersom jag förstod i vilket skede av skrivandet som eleven behövde stöd.

Bild 6: Dessa frågor ställde jag till mina kollegor i läslyftsgruppen och här fick jag många förslag på hur jag skulle kunna utveckla övningen för att skapa större fokus på det ekonomiska skrivandet, samt hur jag kunde ge feedback utan att eleverna blev så deppiga som de blivit när de fått tillbaka uppsatsen.

Colourbox.com
Bild 7: Eleverna hade önskat sig att jag skrev ett referat av texten de arbetat med för att de skulle få se hur det kunde se ut. Jag gjorde två olika referat och visade dem, ett lite längre på 80 ord och ett ännu kortare på 40 ord. I instruktionen, där eleverna skulle utgå från samma frågeställning och situation som förra gången, nämnde jag flera gånger att fokus var den ekonomiska och informationstäta stilen och jag skrev också detta på tavlan stort. Vi stämde av kort kring utdraget av texten när eleverna läst och eleverna fick på post-it-lappar en sammanfattning av den feedback jag gett muntligt förra gången. Utdraget jag använt kom från boken Litteraturdidaktik, intriger och fiktioner av Anders Öhman (2015).

Bild 8: Jag påminde igen om syftet för övningen. Jag hoppade denna gång över diskussionfrågorna. I stället fick varje grupp markerat en bit text i sitt referat (gult) som inte var informationstätt och sedan fick de skriva om just dessa passager. Först därefter tittade vi på deras texter gemensamt och särskilt då på bitarna de hade förtätat. Detta följdes av en kort enkät med frågor kring övningen och sedan diskuterade vi med en gång resultatet av enkäten. Här fick jag en väldigt intressant kommentar kring negativ och positiv feedback: "Den konstruktiva feedbacken behöver man för att kunna göra bättre, men den positiva behöver man för att känna att man inte suger och för att inte ge upp". Mycket viktigt att få höra!

Bild 9: Denna bild sammanfattar vad enkäten visade och vad som kan bli nästa steg i undervisningen i konsten att sammanfatta.

Avslutning

Att utveckla sin undervisning handlar om att vara nyfiken och villig att se på sin egen undervisning som något som kan och bör förbättras. Vad som ofta blir tydligt för mig är att förändringarna ofta finns i detaljerna. Det är sällan några monumentala och fullkomligt omvälvande förändringar som krävs för att förbättra praktiken. I det här fallet handlade det till exempel om att skriva något stort på tavlan och att upprepa det ett par gånger. Undervisningsmålet (som hela tiden stått på tavlan fast längst till vänster tillsammans med lektionens start- och sluttid) blev genast tydligare för eleverna. Att ha ett tydligt mål för undervisningen är något som lyfts fram som viktigt för framgångsrik undervisning av t.ex. Hattie, och efter denna övning och den feedback jag fått av kollegor och elever har det blivit ännu tydligare för mig vilka strategier jag kan använda för att åstadkomma detta.

PS för er som läst ända hit: Jag har nyligen startat en bokblogg där jag intervjuar mig själv om böcker jag läser. Om du är litteraturintresserad kan den kanske vara något för dig? Välkommen även dit!

tisdag 7 november 2017

Träna Oxford- och Harvardsystemet

På Pauliskolan (kommunal skola i Malmö) får eleverna både i år 1 och 2 skriva en vetenskaplig uppsats (VU1 och VU2) med samma format som Gymnasiearbetet. Syftet är naturligtvis att förbereda eleverna för detta. Därför har jag nyligen haft en övning både med mina tvåor och treor där vi repeterat och tränat citat- och referatteknik med fokus på de olika referenssystemen Harvard och Oxford. Så här gjorde jag.

Övning 1 - ca. 30 minuter

Jag inleder med en Mentimeterfråga där jag undrar vilka frågetecken de spontant har kring citat- och referatteknik. De frågetecken som kan rätas ut direkt tas om hand. Vill man inte samla in svar digitalt via en sajt som Mentimeter kan man t.ex. använda post-its. Därefter delar jag ut den skrivmall alla våra elever använder till både de VU1, VU2 och Gymnasiearbetet.

I mallen finns all information de behöver inför skrivandet. Jag högläser denna tillsammans med eleverna och ber dem stryka över nyckelinformation med överstrykningspenna samt anteckna en del i marginalen.  Anteckningarna kan röra t.ex. klargöranden och hänvisningar till läroboken. Syftet med att göra det tillsammans är:

  • att få eleverna att hantera och anteckna i ett material som annars lätt glöms bort.
  • att alla elever ska ha samma "extra info" i form av kommentarer och hänvisningar till läroboken.
  • Att repetera citat- och referattekniken inför uppsatsskrivandet
Till denna övning kan man med fördel använda vilken bra text som helst som handlar om citat- och referatteknik enligt Oxford- och Harvardsystemet. Jag delar inte vår mall eftersom det är sista året vi använder den och den därefter ska genomgå en relativt omfattande redigering.

Övning 2 - ca. 40 minuter

I diskussionen kring den föregående övningen framgår ofta att eleverna tycker att det är väldigt tidskrävande och tråkigt med referenssystem och kanske inte riktigt ser poängen med dem. Här kan man med fördel hålla ett litet brandtal om att all vår accepterade kunskap bygger på forskning och vikten av att denna forskning då är transparent och går att granska och ompröva är omöjligt utan referenser!!! En liten bild kan ibland liva upp dylika brandtal. Google t.ex. peer review om ni inte grips tillräckligt av bilden nedan.

Efter brandtalet presenterar jag uppgiften som ni hittar här. Eleverna ska lösa uppgiften parvis och jag delar in dem så att ingen blir över och så att det blir lämpliga par. Till sin hjälp har de:
Man behöver lyfta fram för eleverna att de olika punkterna i uppgiften (a, b, c, d) finns där för att göra de olika stegen i uppgiften tydliga, men deras svar ska se ut som en sammanhängande text för att göra skrivsituationen så verklighetstrogen som möjligt. 

Den viktiga delen av den här övningen är lärarens direkta återkoppling på elevernas frågor och arbete under tiden de löser uppgiften. Då är de som mest motiverade att fråga och läraren kan förklara men också hänvisa och peka i materialet de har tillgängligt för att förhoppningsvis öka elevernas motivation att använda detta material även på egen hand. Många av de frågor eleverna har finns det ju ofta svar på i material de redan har tillgängligt. Övningen bidrar därför till att motivera ett större ansvarstagande hos eleverna. Jag har också ofta upplevt att eleverna följer mallar slarvigt och fått förklaringen att de inte trodde det "var så viktigt att man gjorde exakt som det stod". Här får man därför som lärare möjlighet att faktiskt peka på elevens lösning och exemplet och tillsammans se om de följt det eller inte.

När övningen är slut kan man tillsammans spalta upp för- och nackdelarna med de olika systemen. Eleverna får ju själva välja vilket de vill använda och efter övningen kan de göra ett mer informerat val och läraren kan poängtera att man inte får blanda dem.

Övning 3 - ca. 30 minuter

Denna avslutande övning görs inte under samma lektion som den föregående. Man kan välja att dröja lite innan man gör den eftersom eleverna kanske då måste anstränga sig lite mer för att återaktualisera kunskapen och därmed befästa den ytterligare. Övningen går ut på att jag använder elevernas lösningar och klipper samman ca. fyra exempel i ett dokument. Dessa får eleverna sedan parvis ta ställning till. Skiljer de sig åt? Hur? Vilken version är korrekt? Här kan de sista frågetecknen rätas ut och kunskaper befästas.

tisdag 26 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IV

Feedback

När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av Google Keep som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve, vars instruktioner jag följde.

Lektion 7

Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från Wikipediaartikeln om Mary Shelley för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.

Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:
Now, you are going to write a summary on your own. Do not ask your desk mates for help because I would like to see your individual skills, so that I know how well I have succeeded in teaching you this. 
Follow the process we used while we practiced:
- Skim the text
- Identify the main themes
- Read more carefully and choose key words
- Create a mindmap, using the main themes and your key words
- Write your summary, using the mindmap
And remember: when you summarize, leave out (a lot of) names, dates, and details.
Your summary should be 100-150 words long and the first sentence should contain your source (English Wikipedia)
Bilden beskriver klass-
rummets alla möten.
Från colourbox.com
När eleverna satt igång med arbetet följer vandringen, dvs. det viktiga kryssandet genom klassrummet under de följande 45 minuterna för att svara på frågor, ge beröm, be dem verkligen göra en tankekarta och igen förklara varför, och uppmuntra dem att faktiskt bara titta på tankekartan när de sedan skriver. Medan man rör sig i klassrummet får man mycket information inte bara om elevernas förmågor och utan också om hur undervisningen har landat hos eleverna.

Lektion 8

Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen "Hills Like White Elephants". Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: "Old Man at the Bridge" och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en matris där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.

Några av elevernas tankekartor. Det var glädjande att se att eleverna kunde
använda det arbetssätt jag introducerat och det ska bli intressant att titta på
hur sammanfattningarna blev.

Darlings I killed...

Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)

  • Innehållet i novellerna och deras särdrag hade kunnat diskuterats i mycket större utsträckning än vad som gjordes.
  • Vi hade kunnat arbeta mer med de olika frågetyperna och poängen med att arbeta med dem. Detta blev i stället något jag plockade upp i svenskan (som jag också har klassen i) och hade nytta av där.
  • Källkritik mot just Wikipediaartiklar hade varit lämpligt att ta upp eftersom alla de texter om författare jag använde kom från just Wikipedia. Många bedömer Wikipedia som en källa och vet inte att man måste bedöma artiklarna individuellt.
  • Man hade kunnat använda andra noveller med gemensamt tema och diskutera likheter och skillnader. Man hade också kunnat välja ett tema som man tydligare hade kunnat knyta till realian.
  • Man hade kunnat arbeta mer med orden i sammanhang. Jag märkte att eleverna när de slog upp ord inte tänkte så mycket på vilken innebörd orden hade just i den mening de hade hittat det i.


Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie

fredag 15 september 2017

Fiffig feedback!

Bakgrund

Mina treor läser just nu klassiker i svenska 3 (Lady Chatterleys älskare eller På västfronten intet nytt) och har i grupp fått välja en frågeställning att fördjupa sig i, t.ex. "Vad vill författaren ge för bild av sex och sexualitet?", eller "Hur arbetar författaren med miljöbeskrivningar i romanen?". De diskuterar sina frågeställningar i textsamtal som spelas in och varje gruppmedlem ska förbereda sig inför samtalen genom att föra anteckningar, t.ex. genom att föra trippellogg. Både textsamtal och trippellogg tränade vi mycket på i tvåan. Efter samtalen har jag vid de två första textsamtalen gett gruppvis feedback till grupperna. Vid vårt tredje textsamtal (det näst sista) valde jag i stället att göra på ett annat sätt som jag berättar om här. Detta sätt att ge feedback på går at använda i alla kurser.

Självutvärdering utifrån ämnesplanens kunskapskrav

Innan dagens samtal berättade jag för grupperna att de skulle få skriva en reflektion direkt efter samtalet och att de skulle göra detta individuellt. Jag visade dokumentet för dem innan de gick iväg till samtalen så att de skulle ha innehållet lite färskt i minnet under samtalens gång.

Dokumentet består av en första del som handlar om samtalets generella kvalitet och en andra del där jag lyfter fram vilka förmågor jag lyssnar efter i deras samtal, t.ex: "Kan du föra en fördjupad diskussion kring frågeställningen ni valt? Är den även utförlig? Nyanserad?". Dessa förmågor är nästan ordagrant hämtade från ämnesplanens kunskapskrav.

Efter textsamtalen kom eleverna tillbaka och satte sig ner och svarade på och lämnade in sina reflektioner (via Google Classroom). Senare på dagen lyssnade jag på deras samtal och läste samtidigt reflektionerna kring förmågorna som eleverna skrivit. Jag skrev denna gång ingen gemensam feedback till grupperna utan lämnade i stället min feedback direkt i anslutning till deras egna uppskattningar kring sina förmågor med hjälp av kommentarfunktionen i Google Drive. Mina kommentarer kunde t.ex. se ut som nedan.



Fördelar med detta sätt
  • Eleverna får möjlighet att tolka och tillämpa ämneskraven i en reell situation
  • De tränar på att känna igen och kunna sätt ord på sina egna förmågor och eventuella brister
  • I många fall kan jag bara bekräfta elevens egen bild, i stället för att skriva hen på näsan, vilket stärker elevens känsla av kompetens och delaktighet. 
  • Missförstånd kring elevens uppfattning om kraven uppdagas och kan åtgärdas

onsdag 13 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del III

Eleverna har ju under föregående lektioner fått skriva de glosförhör de förberedde för varandra. Idag kommer jag att kortfattat kommentera hur det gick till. De flesta är också färdiga med sina korta sammanfattningar om Hemingway. Se föregående inlägg här.

Gloskollen

Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.

När de hade rättat sina test fick de svara på en kort enkät som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.

Lektion 5

By Lloyd Arnold, Public Domain
Jag inleder med en kort återkoppling (enligt ovan) till eleverna kring deras glosförhör.

Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.

Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.

Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways isbergsteknik medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från Wikipedia. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.

Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen on the lines, between the lines och beyond the lines. Dokumentet ser ut så här och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.

Lektion 6

Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:
  • Redigera sin sammanfattning om Hemingway efter feedbacken de fick
  • Svara klart på frågorna från föregående lektion om de inte hunnit detta
  • Börja fylla i en matris där de väljer 15 glosor från novellen att lära sig
Lektionen avslutas med att vi i tre kolumner lyfter fram ett par av elevernas egna exempel på de tre olika frågetyperna och tillsammans besvarar dessa.

Kommande lektioner

Vi har två lektioner till kvar på det här momentet och då hoppas jag hinna introducera Mary Shelley. Tanken är att de ska få skriva en sammanfattning själv om henne och att vi ska läsa ett utdrag ur Frankenstein där de får formulera frågor (between the lines och beyond the lines) och diskutera dessa i grupp.

Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 4 i denna serie

torsdag 7 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II

Daugerrotype av Edgar Allan Poe.
From Wikimedia Commons, Public Domain
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.

Lektion 3

Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
  1. Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
  2. En sammanfattning jag skrivit av texten
  3. Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning inte innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.

När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.

Lektion 4

Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.

Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
Exempel på tankekartan vi gör tillsammans

  • Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
  • Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.

När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
  • ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. 
  • ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. 
  • ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.

Från Colourbox
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.

Kommande lektioner

Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.

Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...