måndag 23 november 2020

Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Lektion 2, 3 och 4

Den första lektionen ägnade jag helt åt Fallet Alma Diaz men de följande har jag ägnat ena halvan av lektionerna till språkriktighet. Därför beskriver jag här hur jag har arbetat med avsnitt 2, 3 och 4 i stället för att ta ett inlägg per del.

Lektion 2

Jag delade ut tankekartorna som eleverna började fylla i första gången. Jag berättade att de skulle ha nytta av sina anteckningar när de sedan skulle skriva loggbok vilket vi skulle göra för första gången idag. Vi satte igång andra avsnittet och därefter visade jag eleverna var de hittade sina loggböcker i Google Classroom och var frågorna fanns. Detta var mina frågor till första och andra avsnittet som slogs ihop eftersom vi inte hann börja med loggboken under introduktionslektionen:

Lektion 3

Innan vi satte igång med att lyssna på tredje avsnittet påminde jag eleverna om att man för C-nivå i svenska 1 behöver kunna använda litteraturvetenskapliga termer. Jag gav exempel genom att visa bilderna om berättarperspektiv och spänningskurvan från introduktionslektionen igen och jag beskrev begreppet upptrappning. Eleverna kom själv på flera situationer under föregående avsnitt där spänningen först hade stigit för att sedan sjunka igen, t.ex. när polisen har stoppat lastbilen och ska undersöka den (men sedan visar det sig att ingen är där) och när reportern och Saga ger sig av med Zita till den övergivna kiosken för att leta efter Alma. De möts av en ohygglig stank och hunden är väldigt upphetsad (men det visar sig vara en död rävunge).

Vi lyssnade sedan på avsnittet tillsammans och därefter fick eleverna svara på nya loggboksfrågor (se nedan). Jag avslutade lektionen med att berätta om att de nästa gång skulle få diskutera de tre första avsnitten tillsammans i grupper.


Lektion 4

Den här lektionen ägnades åt samtal och det var första gången vi skulle göra Tänka tillsammans och eleverna skulle få spela in sina diskussioner. Jag gav gott om tid till detta eftersom det ibland kan bli rörigt första gången. Jag presenterade först samtalsmodellen Tänka tillsammans för eleverna och berättade att de skulle få gruppvis feedback på sina samtal och att de sedan veckan därpå skulle få ha samtal igen på de sista delarna. Jag poängterade att både samtalen och loggboken utgör mitt underlag för bedömning. Därefter presenterade jag diskussionsfrågorna, vilka grupper de skulle vara i (det bestämmer alltid jag) och hur de skulle gå tillväga rent praktiskt. Jag hade i förväg bokat salar och grupprum och alla elever fick med sig frågorna som skulle diskuteras.

Att spela in samtal, lyssna och ge feedback kan tyckas tidskrävande, men som lärare får jag väldigt mycket ut av det. Det säger sig självt att man inte alls får en rättvisande bild av elevernas kunskaper om man ska gå runt och bara höra brottstycken av det de säger. Dessutom påverkas de ofta av att läraren kommer förbi när de diskuterar. Här sitter de på egen hand och jag kan lyssna i lugn och ro i efterhand. Feedback ger jag nästan alltid på gruppnivå även om jag gör egna kortare anteckningar om elevernas förmågor.


För att det inte skulle gå för lång tid till de lyssnade på nästa avsnitt fick de denna gång i läxa att lyssna på avsnitt 4 över helgen. Vid detta laget är de så inne i storyn att de inte ser det som en börda:)

tisdag 27 oktober 2020

Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Lektion 1

Av min synnerligen inspirerande kollega Linda Svensson fick jag tipset om Fallet Alma Diaz, en radioföljetong under vinjetten P3 Serie. Serien är i sju delar och det finns lärarmaterial avsett för högstadiet till. Jag ville dock anpassa materialet för kursen svenska 1 på gymnasiet och beskriver därför här ett alternativt upplägg med fokus på berättarteknik. Jag använder radioföljetongen för att skapa intresse och kunskap om berättarteknik och vi kommer senare att applicera dessa kunskaper på romanen Onanisterna av Patrik Lundahl som vi läser till våren.

I upplägget varvar jag radioföljetongen med språkriktighet. Språkriktigheten går jag inte in på i detalj här utan fokus ligger på arbetet med det berättartekniska, samt på de underlag för bedömning som jag samlar in.

Starter

Lektionen inleds med en uppstartsövning/ starter. En uppstartsövning läggs på elevernas bord med texten nedåt och skapar intresse och nyfikenhet när de kommer in till lektion. Den ska utformad så att alla elever ska kunna genomföra den utan hjälp och syftet är att samla elevernas fokus och rikta in deras uppmärksamhet på något som kommer att vara viktigt under lektionen. Denna gång handlar startern om vilka ingredienser som gör en spänningshistoria spännande. Eleverna arbetar med startern i ca. fem minuter. Därefter får de jämföra med bänkkamraten och sedan går jag laget runt och alla elever får säga en sak som hamnar på tavlan. På så sätt får alla elever vara aktiva redan från start.

Presentation


Efter startern använder jag presentationen ovan för att gå igenom vad syftet med det nya momentet är och vad vi ska lära oss (se bild 2). Jag kommer också in särskilt på berättarperspektiv och Freytags pyramid eftersom jag kommer att ha lite extra fokus på det under lektionen. De gulmarkerade orden är viktiga begrepp som jag lyfter fram som något eleverna kommer att lära sig behärska. Jag visar också tankekartan som eleverna ska använda medan de lyssnar (men jag delar inte ut den än) och kopplar de gula delarna till spänningskurvan, dvs. att spår, ledtrådar, misstänkta personer, cliffhangers och musik alla har en spänningshöjande effekt. Jag lyfter också fram att berättelsens konflikt är just vad som hänt flickan Alma Diaz, som följetongen handlar om. Därefter visar jag den nästsista bilden som utgör lektionens struktur. Den sista bilden sparar jag.

Vi lyssnar på första avsnittet

Nu delar jag ut tankekartan (utskriven i A3-format) till eleverna. Jag säger nu också att de ska skriva smått för att vi ska bygga på den under kommande lektioner. Jag berättar att vi ska lyssna på anslaget (ett begrepp från presentationen) och att vi ska lyssna på det två gånger. Anslaget varar fram till 2:10 i avsnittet och när vi lyssnat på detta visar jag presentationens sista bild och ber eleverna diskutera frågorna med bänkkamraten. Vi lyfter sedan svaren i klassrummet innan vi lyssnar om från början igen. Därefter rast.

Bearbetning av avsnittet

När eleverna kommer in från rasten får de i uppgift att i grupper om fyra jämföra sina tankekartor med varandra. Därefter går vi igenom den tillsammans. Jag stannar särskilt till vid tankekartans delar som handlar om berättare/ andra perspektiv/ röster för att lyfta fram hur andra röster än berättaren kommer till tals. Vi tittar också på de gula bollarna för att se hur de samspelar för att skapa spänning. Innan vi går vidare till den sista uppgiften tittar vi på de ingredienser som eleverna i starterna lyfte fram som spänningsskapande. Vi föregriper här handlingen för att se om det verkar vara några ingredienser vi kan utesluta och om några andra verkar mer troliga.

Avslutande reflektion i loggboken

På Classroom har jag delat vars ett dokument med eleverna. Detta kommer att fungera som läslogg. Instruktionen ser ni nedan. Lektionen avslutas med att eleverna får skriva egna reflektioner utifrån frågorna i loggboken. Loggboken, tillsammans med uppsatsen de skriver på slutet, samt ett par av de avslutande samtalen eleverna kommer att ha, kommer att utgöra bedömningsunderlaget för momentet.



fredag 7 juni 2019

Feedback utan kunskapskrav och matriser!

Inför detta läsår beslöt jag mig för att försöka förändra sättet jag ger feedback på. Med stöd i bland annat Dylan Williams Att följa lärande (2013) samt motivationsforskning av Edward Deci bestämde jag mig för att ge feedback om kvalitéer och utvecklingsområden på elevernas produktion utan att alls nämna kunskapskrav och betygsnivåer. Tidigare har jag använt både och. De enda tillfällena eleverna fick betygsliknande återkoppling var vid de fyra tillfällen vi på skolan är ålagda att sätta omdömen (vi använder plattformen IST). Då kunde återkopplingen se ut så här:

I övrigt har jag alltså inte använt mig alls av t.ex. kunskapskravens nivåer. Syftet med det här tillvägagångssättet var att minska elevernas fokus på betygen och öka deras fokus på lärande. Betygen är en kraftfull yttre motivation (både positivt och negativt beroende på eleven), men Decis forskning visar att yttre motivation sker på bekostnad av den inre och detta ville jag motverka i den mån jag kunde. Ett annat syfte var att minska den stress eleverna känner kring betyg.

En sak som bekymrade mig var att eleverna kanske skulle kunna uppleva det som otydligt och att deras kursbetyg kanske i högre utsträckning skulle bli en överraskning för dem. Därför ställde jag till varje elev frågan vid betygssamtalen nu i juni: "Vilket betyg tror du att jag kommer att sätta?". Jag poängterade att jag inte undrade vilket betyg de tyckte de skulle ha eller önskade sig, utan just vad de trodde att jag hade bestämt mig för. Elevernas svar stämde väl överens med det betyg jag satt. Jag genomförde 26 samtal. 19 elever gissade på det betyg jag hade satt och ingen av de återstående eleverna avvek mer än ett betygsteg. De senare sju elevernas gissningar avvek åt båda hållen. Fyra elever trodde att jag hade satt ett högre betyg och tre elever trodde att jag hade satt ett lägre betyg.

I min utvärdering ställde jag sedan följande fråga:
  • Förutom vid omdömena i Dexter har jag inte gett er “betygsliknande” feedback utan i stället feedback kring kvalitéer i era texter och kring saker ni kan utveckla. Syftet har varit att minska fokus på betyg och öka fokus på kvalitéer och förmågor. Hur har du upplevt detta?"
Endast nio elever deltog i utvärderingen men deras svar var övervägande positiva. Endast en elev hade hellre velat ha betygsliknande feedback på sin produktion. Alla de andra tyckte att det hade fungerat bra. De nämnde att det blev mindre stress, att det var tydligare än bokstavsbetyg som var svåra att tolka, och att det påverkade prestationen positivt. Förutom att det var bra utvecklade ett par elever sina positiva svar med att lägga till att det som kunde förbättras var att man fick veta tidigare om det var något särskilt som behövde utvecklas för ett visst betyg och att man skulle ha kunnat ha fler avstämningar som var betygsliknande.

Sammanfattningsvis stärker detta min uppfattning att min undervisning har mått bra av att jag inte använt kunskapskrav i samband med feedback och jag kommer att fortsätta att utveckla detta nästa läsår!

Litteratur:

Deci, Edward (1995) Why We Do What We Do
Söderfjäll, Stefan (2012) Behovsanpassat ledarskap
William, Dylan (2013) Att följa lärande

tisdag 16 april 2019

Att söka och värdera information - engelska 5

Introduktion

Idag skulle jag vilja lyfta och slå ett slag för allt bra material som finns att tillgå när det gäller källkritik. I det här inlägget använder jag utöver materialet från Skolverkets bedömningsportal, även inslag från #mikförmig från Statens medieråd. Utöver det finns dessutom digitalalektioner.se från Internetstiftelsen. Här har jag blandat och tagit och anpassat material för den egna undervisningen.

Eleverna har i olika ämnen under åk 1 (gy) arbetat med och fått olika strategier för att söka och värdera källor. I engelska 5 har jag sedan undervisat ytterligare kring detta, men denna lektionsserie förutsätter alltså att eleverna har vissa förkunskaper. Syftet är att eleverna:
  • Lär sig engelska termer för digitala företeelser
  • Får strategier för att söka information mer effektivt
  • Får strategier för att värdera källor på engelska
Avsnittet examinerades dels genom en muntlig presentation av informell karaktär i grupp och dels genom ett skriftligt prov i DigiExam.

Lektion 1 - Självbedömning, begrepp, och informationssökning

Med utgångspunkt i det självvärderingsmaterial som finns på Skolverkets bedömningsportal gjorde jag ett Googleformulär som eleverna fick svara på. I formuläret används en hel del termer på engelska så jag jag började med att gå igenom den ordlista som man kan hämta på Bedömningsportalen. Medan jag presenterade begreppen på engelska hade jag också uppe en webbsida på storskärm så att jag kunde visa det jag talade om (t.ex. header, navigation bar, URL etc).

I materialet finns även en övningsuppgift test som heter "Canada - Here I Come!". Här använder eleverna tre förutbestämda webbsidor för att dels hitta efterfrågad information och dels beskriva hur de hittade den. Innan eleverna satte igång visade jag dem webbsidorna och förklarade frågorna, särskilt de som innebär att eleven ska beskriva var de klickat för att hitta fram till informationen.

Lektion 2 - Informationssökning

Eleverna fortsatte under denna lektion sitt arbete med "Canada - Here I Come!". Jag fick reda på mycket information om elevernas förmågor och jag fick möjlighet att ge eleverna tips och strategier genom att gå runt och hjälpa dem.

Lektion 3 - Analys av sökresultatsidor, informationssökning, och värdering av källor



Lektionen inleddes med en uppstartsuppgift jag brukar använda för att diskutera hur man effektivt bedömer resultaten på en sökresultatsida. Uppstartsuppgiften ser till att eleverna blir aktiverade med en gång och den är konkret och nyttig och går att anpassa på olika sätt. Jag använda en EPA (Enskilt --> Par --> Alla) för att genomföra övningen och hade bild 2 i presentationen uppe på skärmen som visuellt stöd.

Under den andra delen av lektionen gick vi igenom svaren på uppgiften "Canada - Here I Come!" På så sätt fick eleverna höra varandra berätta och se olika sökvägar till samma information. Att få se hur andra gör kan vara ett effektivt sätt att lära sig nya strategier för sökning.

Som avslut på lektionen använde jag en liten del av ett mycket bra och omfattande material från Statens medieråd som heter #mikförmig. Här visade jag bild 4-7 och fokus här är att få eleverna att fundera över vilka sidor de litar "blint" på och vilka sidor de samma sätt utan undantag misstror. Eleverna fick maila sina svar till mig, men dessa hade också kunnat fångas upp med hjälp av ett responsverktyg som t.ex. Mentimeter om man hade velat diskutera vidare direkt.

Lektion 4 - Värdering av källor, och genrer på Internet

Jag använde de webbsidor som eleverna mailat mig som underlag för planeringen av denna lektion. Jag grupperade webbsidorna och förberedde fem stationer i klassrummet och i ett par grupprum (eleverna blev indelade i fem grupper). Detta tog mycket längre än vad jag hade trott så grupperna hann bara besöka två stationer var.

Stationerna gick ut på att sätta fokus på dels att hitta info vem som ligger bakom sidor och dels vilken sorts genre webbsidan är. Den information eleverna samlade ihop skulle de sedan presentera för en annan grupp vid ett senare tillfälle. Till stöd hade de bild 2 och 3 nedan och på bild 4 fanns presentationsuppgiften presenterad.


Lektion 5 - Värdering av källor, och genrer på Internet, och mock up test i DigiExam

Under denna lektion fick eleverna besöka den sista stationen. De fick också en stund att sitta tillsammans för att planera sin muntliga presentation som skulle hållas lektionen därpå. Under sista delen av lektionen hade jag förberett testfrågor på Digiexam, vårt provverktyg som jag skulle använda till provet veckan därpå. Detta mock up test hade flera syften. Jag ville se om DigiExam funkade för ändamålet så som jag hade tänkt mig och jag ville att eleverna skulle få se vilken typ av frågor som skulle komma på provet. Hör av er till mig med en aktuell DigiExam-adress om ni vill att jag delar detta material med. Eleverna fick tillgång till vissa domäner och skulle där visa både att de kan hitta information och att de kan göra en rimlig bedömning av sidans tillförlitlighet. Under lektionen gick jag runt och hjälpte dem med svar och sökvägar och strategier.

Lektion 6 - Muntliga presentationer

De muntliga presentationerna gick till som så att vi hade ett rullande schema. I klassrummet hade vi långbord och grupperna satt mittemot varandra. Den ena gruppen berättade vad de hade kommit fram till och visade på sina skärmar samtidigt. Den andra gruppen lyssnade. Därefter gick den presenterande gruppen ut och en annan grupp kom in. De lyssnade nu medan de andra presenterade osv.

Lektion 7 - Skriftligt prov

Prov och utvärdering!

Reflektioner

Eftersom jag ofta använder mina egna inlägg som ett sätt att återanvända material vill jag gärna fundera över hur det gick. Dessutom kan ju mina eventuella misstag därmed undvikas av någon annan. Nedan funderar jag särskilt över delen med stationer där eleverna skulle undersöka upphovsmän och genre.

Rent praktiskt skulle jag ha haft färre sajter på varje station (jag hade tre-fyra) eller färre frågor så att det blivit bättre flöde mellan stationerna. Alternativt hade jag kunnat låta eleverna fördjupa sig i två sajter. Återkopplingen till eleverna på deras arbete blev också tunt eftersom att de som hade stationer utanför klassrummet inte fick lika mycket stöd i sitt arbete. Just stöttning medan eleverna arbetar med uppgifter är viktigt för att förmågorna ska utvecklas. Risken är ju annars att de gör som de alltid gjort och att inget lärande egentligen sker.

tisdag 12 mars 2019

Machiavelli - Helgar ändamålen medlen? Två lektioner i svenska!

Jag har länge velat läsa utdrag ur Machiavellis Fursten med mina samhällselever och har nu äntligen gjort det med gruppen jag har i svenska 1! Här delar jag med mig av materialet. Det tog ungefär två lektioner (90 minuter styck) att genomföra.

Lektion 1



Jag inledde med en EPA (Enskilt --> Par --> Alla) kring frågan på bild 1 i presentationen: Vad betyder "Ändamålen helgar medlen?". Det var bara ett fåtal elever som kände till detta och här fick jag anledning att packa upp ordet ändamål och förklara orden helga och medel.

Efter detta visade jag bild 2 och frågade om eleverna visste vad de två personerna (Machiavelli och 2Pac) hade gemensamt. När jag avslöjade Machiavellis namn var det flera som förstod kopplingen till 2Pac och kunde förklara för de andra. Sedan berättade jag bara väldigt kort vem Machiavelli var utifrån bild 4 och förklarade att de skulle få lyssna på ett radioprogram från URPlay om honom och samtidigt få svara på frågor som vi sedan skulle gå igenom lektionen därpå. Eleverna lyssnade på sina egna datorer i egen takt och svarade direkt i dokumentet ovan som jag hade delat med dem i Classroom.

 Lektion 2

Från Wikimedia Commons
Vi gick tillsammans igenom svaren på frågorna. Här finns ett facit som täcker de flesta av dem.

Jag delade ut följande utdrag från Fursten till eleverna och använde den reciproka modellen medan jag högläste texten. De fick förutspå innan vi började läsa. De fick sammanfatta allteftersom vi rörde oss framåt i texten och de fick under läsningen ställa frågor på innehållet som vi redde ut. Texten uppfattades som relativt svår av dem men absolut inte ogenomtränglig. Vi läste inte riktigt hela utdraget ovan utan jag hade strukit något avsnitt.

Efter läsningen skulle eleverna få genomföra diskussioner enligt modellen Thinking Together som vi har tränat mycket på. Jag brukar placera ut eleverna i grupprum varpå de får spela in sig själv med hjälpa av sina telefoner. Sedan delar de ljudfilen till mig och jag kan lyssna i lugn och ro och ge feedback. Vi gick igenom diskussionsfrågorna i klassrummet innan de gick ut till grupprummen. Ska man diskutera alla frågorna kan det ta tid och jag bad därför eleverna läsa igenom instruktionerna i grupperna först och att börja med de områden (det finns fyra) de tyckte var mest intressanta och sedan diskutera så mycket de hann på de tjugo minuter de hade till sitt förfogande. Här finns diskussionsfrågorna.

Avslutning

Hade jag haft mer tid till detta hade jag gått vidare och arbetat med argumenterande texter utifrån diskussionsfrågorna. Lektionerna ovan hade gett en relativt bra grund att stå på för detta. Då hade jag också i samband med detta repeterat informationssökning och källkritik.

Om jag hade läst detta i svenska 2 hade jag arbetat mer med kopplingen mellan Fursten och det samhälle den kom till i.

måndag 11 mars 2019

P3 Dystopia - En par lektioner i engelska om "När maten tar slut"

Introduktion

På vår gymnasieskola i Malmö förändrades för ett antal år sen skolmatsalens meny rätt så radikalt. Man började erbjuda ett fantastiskt salladsbord med olika bönor, gryn, rostade grönsaker och dessutom serverades mer vegetarisk mat och mindre rött kött. Detta har dock mötts av ett tämligen rejält motstånd från skolans elever och det går knappt en mentorstid utan att någon ondgör sig över maten.

Jag har många gånger förklarat varför det är bra att äta vegetariskt och varför skolans satsning på detta är ett sätt att ta ansvar för miljön, men frågan är komplex och att på ett par minuter övertyga en samling köttälskande tonåringar om värdet av en grönare vardag har inte riktigt låtit sig göras. Men! När jag lyssnade på podden "När maten tar slut" (P3 Dystopia) insåg jag, att i detta 70-minutersprogram ryms förklaringen jag skulle vilja ge eleverna!

Nedan berättar jag hur jag använde avsnittet under tre lektioner i engelska 5. Att det användes i engelska kanske förvånar men faktum är att ca. 20% av programmet är på engelska. Eftersom det är rätt så komplexa ämnen som avhandlas fungerar svenskan som en stöttning och eleverna får ett sammanhang och förklaringar på svenska som underlättar förståelsen av det rätt avancerade innehållet på engelska.

Lektion 1

För att skapa förförståelse både kring ord och innehåll hade jag klippt ut korta bitar på engelska från manus*. Varje elev fick vars en pappersbit när de kom in genom dörren. Jag hade ungefär trettio stycken. Eleverna fick i uppgift att översätta sina små bitar till svenska och att vara beredda på att berätta högt vad de betydde. Efter ungefär tio minuter visade jag bit för bit på engelska i en presentation (se nedan) och när elevens bit visades fick hen berätta vad det betydde på svenska. Bitarna kommer i den ordning de dyker upp i avsnittet. I samband med att eleverna redovisade sina översättningar skrev jag upp centrala ord och begrepp på tavlan. Efter att eleverna hade redovisat översättningarna frågade jag dem vad de trodde att programmet handlade om utifrån det de fått höra. Med utgångspunkt i deras svar presenterade jag sedan programmet och syftet med lektionsserien:
  • Att de skulle få ett ordentligt svar på frågan om varför det serverades så mycket vegetarisk mat i matbespisningen
  • Att de skulle få träna på att lyssna och förstå
  • Att de skulle få lära sig nya ord.


Därefter delade jag ut ett frågeformulär med frågor till den första halvan av programmet. Jag läste upp frågorna innan vi satte igång och lyssnade. Under tiden vi lyssnade stannade jag ungefär vid var tredje fråga för att gå igenom svaren och försäkra mig om att alla var med på vad som sades. I slutet av lektionen fick de arbeta med orden jag skrivit på tavlan i det här dokumentet. Dessa ord upprepas sedan på olika sätt de kommande lektionerna för att de ska få fäste.

Lektion 2

Resultatbilden på Plickers
I början av lektionen använde jag Plickers för att ha en kort repetition av några av orden jag introducerade gången innan. Till höger kan ni se orden och en sammanfattning av elevernas svar. Jag har skrivit mer om detta responsverktyg här.

Därefter berättade jag att vi skulle lyssna på andra halvan av podden. Eleverna skulle ta anteckningar i ett formulär och att den här delen av avsnittet handlade om lösningar på de problem som presenterats i första halvan. Anteckningarna skulle eleverna sedan ha som stöd vid en diskussion kring innehållet under sista lektionen. Vi gick igenom frågorna i anteckningsmallen och sedan lyssnade vi och pausade efter varje del så att de hann fylla i.

I slutet av lektionen gav jag eleverna i läxa att föra en dagbok där de antecknade hur mkt kött de åt under veckan och hur mycket mat de slängde.

Lesson 3

Jag inledde med att visa min egen matdagbok från den gångna veckan och sedan fick eleverna i par berätta för varandra under ungefär 10 minuter hur det hade gått för dem.

Därefter fick eleverna i uppdrag att skriva korta berättelser med hjälp av orden utifrån tärningarna i en StoryCubes som jag visade i helskärm. Efter ca. 15 minuter fick eleverna redovisa för bänkkamraten och sedan lyssnade vi på ett par lösningar i helklass. På så sätt fick eleverna chansen att repetera och använda orden vi gått igenom de två tidigare lektionerna.

 



Under sista halvan av lektionen hade eleverna gruppdiskussioner. Jag gick igenom frågorna i presentationen och sedan fick varje grupp med sig ett support sheet med stöd för diskussionen. När de diskuterar använder de alltid modellen Thinking Together som vi har tränat mycket och då spelar de in sina samtal och får feedback senare. Så gjorde de också denna gång.

Som avslutning fick eleverna skriva Exit Tickets via mail till mig. Frågorna finns längst bak i presentationen ovan. Dessa visade att relativt många elever glädjande nog hade börjat tänka efter kring sin egen roll när det gäller miljön. Förhoppningsvis blir det inte riktigt lika många frågor kring skolmatsalens vegetariska alternativ framöver:)

* Anna Davour från P3 Dystopia var väldigt generös och skickade manus till mig. Jag frågade om jag fick dela det här i inlägget men av upphovsrättsliga skäl gick inte det. Hör dock av er till henne, t.ex. via Facebook, om ni vill ha manus.

tisdag 21 augusti 2018

Färdig lektion i engelska - Body parts vocabulary

Många av oss har det tajt nu i början av terminen och för egen del känner jag mig aldrig lika handfallen just när det gäller uppstarten. Det här året ville jag ha en lektion där eleverna skulle gå därifrån och känna att de hade lärt sig något konkret redan första gången och lektionen blev lyckad. Så - till alla famlande, underbara, snurriga uppstartslärare i engelska - Varsågoda!

Kort och gott

Lektionsmål: lära sig förstå, översätta och använda ord på kroppsdelar
Tid: 70 minuter (detta kan givetvis anpassas)
Hjälpmedel: Teknik att visa powerpoint. Allt annat hittar du här i inlägget
Nivå: åk 9, engelska 5

Så här gör du

Lektionens alla steg och instruktioner finns i presentationen nedan. Det jag ber eleverna om när alla kommit in och vi hälsat på varandra är att frigöra en stor yta mitt i klassrummet så att instruktionens första del - att bilda en stor cirkel på golvet - går att genomföra.

Jag modellar första instruktionen så att alla vet hur de ska göra och sedan sätter vi igång med orden. Vid varje ord stannar jag upp och pratar lite. Ex: vid collar bone förklarar jag vad collar betyder för att det ska bli lättare att komma ihåg ordet och jag frågar om någon har brutit nyckelbenet och vad som hände då. På så sätt engageras eleverna och de skapar bilder och sammanhang för orden i samband med att vi går igenom dem.

När vi gått igenom alla orden en gång kör jag en "förhörsrunda". Då säger jag de olika orden i blandad ordning och eleverna ska peka eller hålla på rätt ställe på kroppen. Jag har orden på en lapp för mig själv för att komma ihåg alla. En del ord får man stanna upp vi (t.ex. shin och chin) för att ytterligare klargöra. De ord jag märker är svåra sticker jag in flera gånger under övningen. När vi är klara med detta ber jag eleverna att ställa i ordning bänkarna och sätta sig ner.

Som inledning på nästa del kommenterar jag varför övningen såg ut som den gjorde, dvs. att man lär och minns ord lättare om man får använda fler sinnen. Nästa steg är att vi nu också ska skriva. Jag delar först ut blindkartan och ber eleverna att identifiera de olika kroppsdelarna. Vi går sedan snabbt igenom den så att alla verkligen har en förteckning på alla orden. Jag uppmärksammar stavningen och vikten av att lära sig stavningen samtidigt som man lär sig orden. Därefter delar jag ut det andra dokumentet som tar lite längre tid att arbeta med. I dokumentet har jag även skrivit ut svaren till er men de tar ni så klart bort innan ni delar ut till eleverna.

Det tog eleverna ungefär resten av lektionen att göra klart övningarna och vi avslutade med att gå igenom ett par av meningarna gemensamt på tavlan.

lördag 14 april 2018

Att planera för en inkluderande, skönlitterär kanon i ämnet svenska

I svenska som jag undervisar i på samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet står det tydligt i ämnesplanen att eleverna ska få bekanta sig med litteratur från olika tider och kulturer skrivna av både kvinnor och män. Detta får mig alltid att gripa efter skamkudden när jag tänker på vad jag hinner med i mina svenskkurser. Namn som Alighieri, Shakespeare, Swift, Englund, Khemiri, Lawrence, Orwell, Lundberg, Poe, Fröding, Strindberg och Lagerkvist  är författare som återkommer. Förvisso tillsammans med Boye, Schiefauer och Södergran men det är smärtsamt uppenbart att urvalet är starkt färgat av en manlig, västerländsk (anglo-saxisk) tradition. Tidsbrist i kurserna har också gjort att jag ibland känt att det blivit alldeles för lite litteratur och litteraturhistoria och jag undrar hur mycket koll mina elever egentligen har efter tre år hos mig.

Denna känsla, samt att mina elever, generellt sett dels värderar litteratur lågt och dels läser mycket lite på egen hand gjorde att jag började tänka över hur jag skulle försöka få till stad en förändring och den omedelbara insikten var att det krävdes en långsiktig planering eftersom jag i vardagens tidsbrist ofta griper efter det kända. Jag drog upp riktlinjer för undervisningen som helhet och kom fram till en del principer:

  • Jag vill låta text (i vid mening) få en mer central roll och därför ska undervisningen att utgå från texter av olika slag. Jag siktar mot att hälften av dessa texter ska vara någon form av skönlitteratur.
  • För att skapa mer plats för icke västerländsk litteratur vill jag utnyttja engelska 5 och 6 för att se vilka anglo-saxiska författare som med fördel kan presenteras där.* 
  • Jag vill också se vilket utrymme det finns för att utnyttja karaktärsämnena. Kanske kan de ibland utgå från skönlitteratur som belyser ämnen som är angelägna för dem.
  • För att få utrymme till en bred och rik flora av författare kommer litteraturhistorian att behandlas med hjälpa av kortare texter som noveller, dikter, essäer och utdrag.
  • Romaner kommer jag att välja helt med fokus på läslust
  • Jag måste förbereda en kanon för svenska 1, 2 och 3 för att få överblick över vilka kön och världsdelar som representeras. Min start kan ni se på bilden ovan.

Kvinnliga författare har jag rätt bra koll på . det är planering och lite ansträngning det hänger på. Mina kunskaper om icke västerländsk litteratur är dock mer begränsad. För att vidga mina vyer började jag prenumerera på den fantastiska tidsskriften Karavan som är helt inriktad på icke västerländsk litteratur.  Deras temanummer med fokus på klassiker (nr 3-4, 2017) var till särskilt stor hjälp. Tidsskriften innehåller alltid också noveller, dikter eller utdrag vilket gör att man får både en bakgrund och faktiska verk man kan använda sig av. Karavan har också gjort en undersökning av de läromedel som används på gymnasiet. Ofta finns där ett tydligt fokus på manliga, västerländska författare vilket försvårar för läraren. Ett läromedel stack dock ut: Michael Jays läromedelspaket Litterära klassiker (antologi) och Litterära mästerverk (litteraturhistoria). Dessa beställde jag hem till skolan för att vi lärare skulle få tillgång till dem.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta planera. Till hösten kommer det nya ettor och då ska i alla fall planeringen för svenska 1 vara färdig. Alla tips tages tacksamt emot:)

* Det är en fördel att jag även är lärare i engelska men ett alternativ skulle ju kunna vara att helt enkelt fråga engelskläraren vilka författare hen brukar presentera.

torsdag 1 mars 2018

Shakespeare och vetenskapliga metoder på engelskan

Bakgrund

Jag arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning och i mitt uppdrag ingår därför att förbereda mina elever för högre studier. Detta gör vi gemensamt på olika sätt här på Pauliskolan. Eleverna skriver till exempel ett gymnasiearbetsliknande arbete  både i ettan och tvåan för att vara väl förberedda inför denna kurs i trean. Jag handleder också en läslyftsgrupp och i den har vi detta år valt modulen "Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär". I del 6 ingår att man ska träna vetenskapliga metoder genom att göra en miniundersökning och nedan beskriver jag hur jag gick till väga för att göra det i engelska 6 med mina tvåor.

Jag valde intervju som metod för miniundersökningen och det ämne jag valde att undersöka tillsammans med eleverna var hur jag lagt upp undervisningen kring Shakespeare på engelskan. Jag har samma klass i svenska och har kört renässans och Shakespeare parallellt. I svenskan har vi t.ex. läst om renässansen, sett Romeo and Juliet (Baz Luhrman, 1997) samt läst utdrag ur pjäsen översatt till svenska. I engelskgruppen har fem elever svenska som andraspråk och dessa elever hade alltså inte tagit del av denna "extra" undervisning. Nedan följer en redogörelse för upplägget med länkar till dokument jag använt.

Lektion 1

Jag inledde med en miniföreläsning på engelska om Shakespeares liv, tid och verk. När vi gjorde detta tränade eleverna anteckningsteknik med hjälp av en dubbelllogg. De antecknade för hand och efter föreläsningen fick de tid att renskriva sina anteckningar, ställa frågor och jämföra med kamrater. Eftersom vi inte tidigare särskilt tränat anteckningsteknik fick de anteckningsstöd av mig. Syftet med detta var att de skulle få en uppfattning om hur man skulle kunna strukturera sina anteckningar. Jag berättade också för eleverna att vi även skulle se en spelfilm som handlar om Shakespeare, Shakespeare in Love. Eleverna fick också veta att de efter filmen skulle få intervjua varandra om filmen för att träna intervju som metod för faktainsamling.



Lektion 2

Denna lektion användes till att träna på innehållet. De fick tillsammans skapa frågor till en Kahoot och de fick förhöra varandra. Jag återkopplade också till den rapport eleverna skrev innan jul och att de där uppmanats och i vissa fall använt olika typer av metoder, t.ex. enkät, observation och intervju. Många hade dock hellre valt skrivbordsstudie som metod och därför var syftet att tydligare visa hur man kunde gå till väga med andra metoder. Återigen höll jag en kort presentation. Denna gång kring själva metoden intervju och denna gång fick de var sin åhörarkopia att anteckna för hand på. Min presentation är väldigt basic men innehåller det övergripande syftet med metoden, samt vad man bör tänka på när man förbereder sig inför intervjun, vad man bör tänka på under intervjun och vad man bör göra efter intervjun.

Jag hade valt en frågeställning som jag ville att eleverna skulle söka svar på med hjälp av intervjuerna. Eftersom eleverna nyligen skrivit en rapport var de bekanta med frågeställningens funktion och betydelse. Eleverna fick komma med förslag på vilken bakgrundsinformation som kunde vara intressant att samla in och vilka frågor som skulle vara lämpliga att ställa utifrån frågeställningen som var: "Is Shakespeare in Love a good movie to use in upper secondary education to give students a better understanding of Shakespeare, his times and his life?". Vi diskuterade också varför det lämpade sig bättre med intervju som metod i stället för enkät, vilket det kom kloka svar på. Det är värt att lägga lite tid på att förklara just poängen med transkription som ju är väldigt tidskrävande.

Jag sammanställde sedan elevernas förslag och gjorde ett intervjuformulär efter att ha diskuterat upplägget och fått feedback av mina kollegor i läslyftsgruppen. Jag gjorde också ett schema för att eleverna skulle ha möjlighet att intervjua och spela in varandra ostört.



Lektion 3

För att befästa kunskaperna om Shakespeare ytterligare fick de ett läxförhör på föreläsningens innehåll och nästan alla hade tillägnat sig grundläggande kunskaper om det som tagits upp. De elever som varit frånvarande fick tillgång till mina föreläsningsanteckningar så att de hade något att läsa på inför läxförhöret. Eleverna visste att det skulle komma ett läxförhör.

Lektion 4 och 5

Vi tittade på filmen som innehöll mycket mer sex än vad jag mindes men jag passar på att påpeka det eftersom det i vissa fall skulle kunna spela roll:) Direkt efter filmen började eleverna intervjua varandra enligt det schema jag hade förberett. Jag hade två lärarkandidater och tillsammans kunde vi ordna så att det alltid fanns en vuxen på plats om det behövdes stöd under intervjuerna. Eleverna löste dock detta bra på egen hand och i många fall ville de hellre genomföra intervjuerna ensamma i rummet. Intervjuerna skedde utanför lektionstid, på håltimmar och dylikt.

Lektion 6

Efter intervjuerna var det dags att transkribera. Jag hade förberett en mall för eleverna där de skulle göra detta, dvs. skriva ner intervjuerna ordagrant. Jag hade också ett exempel som jag visade dem innan de började skriva. Intervjuerna som eleverna hade spelat in med varandra var mellan 3-5 minuter långa och det tog hela resten av lektionen för eleverna att transkribera dem. En del elever hann inte bli färdiga, så just tidsaspekten är värd att ta i beaktande vid planeringen, så att man inte griper över ett för stort ämne och får för långa intervjuer. De elever som inte hade någon ljudfil att transkribera arbetade med en annan uppgift under lektionen. Många frågor som rörde exakt vad man skulle skriva ner kom under lektionen och det gav möjlighet att diskutera syftet med transkription.

Lektion 7

Vid förberedelserna hade vi tänkt på att det skulle kunna spela roll för svaren dels om eleverna läste SVE eller SVA eftersom SVE-eleverna fått mer undervisning kring Shakespeare än SVA-eleverna. En annan sak som skulle kunna spela roll var hur bra eleverna var på engelska. För att kunna fånga in det sista hade varje elev innan intervjun fått ta ställning till tre påståenden om hur bra de var på att lyssna och förstå på engelska.

Den här lektionen fokuserade på behandlingen av det insamlade materialet och man skulle kunna göra väldigt mycket mer av detta än vad jag gjorde. Nu hade jag av olika skäl bara en lektion till mitt förfogande och det gjorde att jag fick skala av uppgiften en hel del och hjälpa eleverna fokusera på de mönster jag redan visste skulle kunna vara givande. Därför fick eleverna i par fem transkriptioner och de fick också en mall som de skulle använda för att ta anteckningar. Mallen hade formen av en matris och syftet var att den skulle underlätta att se mönster i svaren.

Under lektionen gick jag runt och pratade med eleverna om hur de kunde tänka kring innehållet i intervjuerna och många relevanta saker kom upp.

Lektion 8

Under den sista lektionen skulle eleverna skriva en kort text utifrån de resultat de hade fått fram av sina fem intervjutranskription. Jag hade förberett en enkel skrivmall och tillsammans gick vi igenom denna och jag pekade på likheterna med den rapport de skrivit i höstas. Texten skulle innehålla en kort inledning där frågeställning och metod presenterades, en resultatdel där de redogjorde för vad källorna (dvs. intervjuerna) hade visat och en avslutande del där de skulle besvara frågeställningen. Jag poängterade att stilen skulle vara objektiv och eleverna kunde själv dra paralleller och se att upplägget var ungefär samma som i rapporten även om den här texten bara var en tiondel så lång. Jag påpekade också att man kunde använda citat från intervjuerna och att det här var praktiskt med transkriptionerna. Eleverna hann skriva färdigt sina texter under lektionen.

Hur gick det?

Efter att ha tittat på elevernas texter kan jag konstatera att eleverna har förstått tanken med att uttrycka sig sakligt och att även om den språkliga förmågan ibland saknas, så ser man tydligt att det är ett sakligt uttryckssätt eleverna strävar efter och ofta lyckas med. Träning på vetenskapligt skrivande i flera olika ämnen har alltså gett resultat.

För mig som lärare var det givetvis intressant att få ett svar på frågan jag ställde. Var Shakespeare in Love en bra film att visa? Intervjuerna visar att de flesta eleverna inte upplevde att de lärde sig så mycket av själva filmen utan att det var föreläsningen och upplägget innan filmen som var mest givande. Däremot var det en elev som sa att filmen gjorde det lättare att se det hen lärt sig framför sig och jag tror också att filmen kan ha hjälpt till att befästa de kunskaper föreläsningen gav. En del av de elever som hade svenska med mig (SVE) tyckte att det var förvirrande att ha sett den andra filmen (Romeo and Juliet) så nära inpå och några föreslog att man skulle läsa mer texter skrivna av Shakespeare i stället för att se Romeo and Juliet också. Att känna till intrigen i Romeo och Julia tror jag dock är viktigt eftersom man annars missar mycket i Shakespeare in Love. 

När det gäller delen med intervjuer och vetenskapligt skrivande som sådan tror jag att den hade behövt lite mer tid och omsorg. En del centrala begrepp hade vi behövt gå igenom (vad svenska som andraspråk heter på engelska t.ex.) och hur man smidigt refererar till olika intervjuer i en studie. Själva frågeställningen kändes också lite konstruerad och man hade säkert kunnat hitta något mer angeläget för eleverna att undersöka. Själva strukturen, att lyfta fram olika vetenskapliga metoder, och att visa hur man processar materialet tror jag dock är en väg till framgång. Nästa år kommer jag att försöka hitta något annat att undersöka med en vetenskaplig metod och läsa om Shakespeare för sig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...