onsdag 17 juni 2015

Ämnesövergripande arbete - VAD man kan göra (del 1)

För sju år sedan mötte jag en person som jag skulle påbörja en lång utvecklingsresa med - min kollega Karolina Göransson. Hon är lärare i samhällskunskap, historia, kommunikation och juridik och jag är som bekant lärare i svenska och engelska. Vi arbetar i samma arbetslag och har alla B-klasserna på Bernadottegymnasiet (SA-BET) på Pauliskolan i Malmö. Tillsammans täcker vi många ämnen och många av veckans timmar för de elever vi möter.

Exempel på ettornas schema. Allt som är gulmarkerat är mina eller Karolinas lektioner. Som ni ser träffar antingen jag eller Karolina (ofta både och) eleverna varje dag. Notera dock att eleverna som läser svenska som andraspråk bara träffar mig när de har engelska.

Framöver kommer jag att försöka sammanfatta vårt ämnesövergripande arbete. I dagens inlägg ger jag specifika exempel på VAD vi gör. I nästa inlägg kommer jag att berätta HUR vi gör det och avslutningsvis, i ett tredje inlägg kommer jag att summera vad vi och eleverna tjänar på detta samarbete. I september kommer jag och Karolina också att berätta mer om vårt arbete på Pedagog Malmö Live!

Öppet brev (SVESVE01, JURÄTO, SAMSAM1b)

Våra elever läser svenska men även juridik i åk 1. Vi har därför låtit eleverna läsa skönlitteratur om brott (Möss och människor, "Mor Sauvage" och "Fähner"). När vi har diskuterat novellerna har vi även diskuterat dem med hjälp av juridiska begrepp och eleverna fick i uppgift att välja mellan tre uppgifter som alla gick ut på att de i ett öppet brev skulle argumentera för eller emot någon slags dom som utgick från händelserna i de tre texterna, t.ex. "George måste dömas för mord på Lennie!"

Mänskliga rättigheter ( JURÄTO, SVESVE1, SAMSAM1b)

Eleverna får i grupp färdigställa broschyrer. Broschyrerna ska vara tänkta som informationsmaterial till soldater som ska göra utlandstjänst. Därför handlar broschyrerna om platser som Mali och Afghanistan. Som förberedelse diskuteras också källkritik och informationssökning.

Historieroman (SVESVE01, HISHIS01b)

Till den här uppgiften brukar vi engagera vårt Mediatek som också är utnämnt till skolbibliotek i världsklass för tredje året i rad! Personalen brukar färdigställa ett smörgåsbokbord med historiska romaner och hålla ett kort bokprat om dessa. Utifrån de här historiska romanerna ska eleverna sedan arbeta med olika uppgifter som utgår från ämnesplanerna i svenska och historiska. Bland annat tas historiebruk och berättarteknik upp.

Nekrolog (SVESVE01, HISHIS01b)

En av de texter ettorna får skriva på hösten är nekrologer, vilket ju kan låta en smula makabert. Denna texttyp är ju informerande och utgör en fin övergång från grundskolans enklare texter till de av värderande karaktär som dominerar på gymnasiet. Eleverna har på historian läst om perioden 1910-tal och slutuppgiften är att välja en känd person från den tiden och skriva en nekrolog för personen.

Tema: genus (SVESVE02, SAMSAM2, PEDKOU)

Syftet med det här samarbetet mellan svenskan, samhällskunskapen och kommunikationen är att eleverna efter att ha arbetat på olika sätt med temat en längre tid ska skriva en vetenskaplig rapport där de formulerar en frågeställning utifrån temat och färdigställer sin text. Detta följs av oppositioner där eleverna ger feedback på varandras rapporter efter en särskild mall, och därefter redigerar sina alster. Inledningsvis ska eleverna också gruppvis göra en fältstudie som de sedan redovisar muntligt.

Myndighetstal (ENGENG06, SAMSAM2b, KOM)

Våra elever läser SA-BET med inriktning uniformsyrken (polis, räddningstjänst, militär, tull - en kvarleva från den tiden då vi var ett specialutformat program). Här får de välja en myndighet (av de ovan) i ett engelskspråkigt land, hålla ett informerande tal om denna myndighet och jämföra med dess svenska motsvarighet. Talen föregås också av gruppdiskussioner kring tillförlitligheten hos de källor som använts. Vi diskuterar också informationssökning och ger modeller för hur man kan strukturera den här typen av arbeten.

Reportagebok (SVESVE2, HUMSAM00S)

Vårt nästa större samarbete tar sin utgångspunkt i reportageböcker. Vi håller just nu på att läsa in oss på ett antal som eleverna sedan kommer att få välja mellan. Karolina vill naturligtvis gärna ge eleverna möjlighet att lägga ett samhällsperspektiv på böckernas innehåll och själv har jag inte riktigt bestämt mig för hur jag vill använda dem än - inspirationen håller på att spira! Dock vill jag genom att lyfta läsningen av den historiska romanen och reportageboken visa på att man kan läsa böcker i andra ämnen än svenska och att de kan vara den gemensamma nämnaren för ett samarbete.

onsdag 1 april 2015

Detaljerad läsning - Reading to Learn

Som jag tidigare berättat på vår skolutvecklingsblogg, deltar jag i en åttadagarskurs i Reading to Learn med Ann-Christin Lövstedt. Jag kommer att föra loggbok och dokumentera mina framsteg (och bakslag?) och reflektioner här.

Under vår andra workshopomgång lärde vi oss mer om Detaljerad läsning. Jag bestämde mig för att testa att tillämpa detta i kursen svenska 3 för att på ett konkret sätt visa hur man kan närläsa och analysera en skönlitterär text. Detta var ett led i förberedelserna för litteraturanalysen som ingår i kursens centrala innehåll.

Vi använde inledningen av en mycket känd novell - "Ett halvt ark papper" av August Strindberg - som vi tillsammans hade läst någon vecka tidigare. Varje elev fick inledningen utskriven på ett blad och uppmanades att stryka under och anteckna det vi pratade om tillsammans. Efter klippet diskuterade och konkretiserade vi hur närläsningen skulle kunna vara till hjälp vid en analys av temat i novellen.

På grund av olika halvklassevenemang blev det så att jag hade möjlighet att genomföra det här passet vid två olika tillfällen och planen var att jag den andra gången skulle filma det, vilket jag också gjorde. Tvärtemot vad jag förväntade mig, gick det bättre första gången. Det var lite fler elever på plats och jag hade mitt förberedelsearbete alldeles purfärskt i huvudet vid första tillfället. Jag friskade naturligtvis upp minnet inför omgång två men tog lite för lätt på det, vilket gjorde att jag rätt ofta missade något av stegen i modellen (förberedelse --> läsa mening --> ledtråd/fokusera --> utveckla). Det gjorde att genomgången inte blev riktigt lika metodisk och förutsägbar för eleverna. Jag upplever också att jag glömmer att bekräfta elevernas svar. En lösning kan vara att skriva in detta steg i mallen så att jag blir påmind på det sättet.

En positiv effekt av metoden, som visade sig i synnerhet första gången, var att fler elever deltog aktivt. De fokuserade frågorna, där eleverna förbereds för att ge svaret, upplevde jag som lite svåra att ta till mig eftersom de var så "lätta", men de kom att fungera som en inkörsport till aktivitet. När eleverna lätt hade kunnat svara på en fråga där svaret var givet, blev de mer benägna att svara på de utvecklande frågorna senare.

Jag visar min genomgång nedan, men kom ihåg att jag är nybörjare på R2L. Detta innebär att man absolut kan använda klippet för att diskutera metodiken och hur väl den genomförs i klippet, men det är alltså inte lämpligt att använda som ett rättesnöre eller förebild! I genomgången av den första meningen har jag markerat i videon när jag (upplever att jag) genomför de olika stegen. En egen undran är om utvecklingen i huvudsak ska vara min eller om man ska involvera eleverna som jag gjort här. Min tanke var att frågorna var tillräckligt öppna för att alla elever skulle kunna svara med utgångspunkt i sina egna erfarenheter.

Här finns mina förberedelser för detaljerad läsning av "Ett halvt ark papper". Denna hade jag tillgänglig och utgick ifrån under genomgången.
Här finns en tom mall för förberedelser för detaljerad läsning (den är kopierad från det material vi fått ta del av under utbildningen).



Eleverna vars namn nämns i klippet har godkänt publicering av klippet.

söndag 15 mars 2015

Varför jag helt plötsligt var så misslyckad... Igen!

Jag har börjat förstå hur saker hänger ihop.

Varje år, ungefär när kylan börjar fundera på att släppa för att lämna över till blöta och en och annan solstråle, känner jag mig alltid som en rätt misslyckad typ. Eller som en misslyckad lärare rättare sagt. Höstens strålande insatser har bleknat. De vattentäta planerna läcker som sållar och stordådens segersötma känns långt bort.

Men i år - äntligen - förstod jag varför det varje år blir på dette viset. Det är ju allt det här vabbandet och sjukandet och bortandet det kommer an på. Under några vintermånader de senaste sju åren (sedan jag fick barn - för att vara väldigt tydlig) har vardagen kantats av snor, kräk och febertoppar. Jag hastar in till skolan - ofta med dagen uppdelad mellan mig och maken - röjer runt och täpper till hål för att min skolskuta överhuvudtaget ska hållas flytande. Hem igen. Torka snor; torka kräk; smygjobba med vänsterhanden. Borta mer. Planerna spricker och eleverna, rätt nöjda med sin oväntade frihet - lullar glatt runt och gläds åt min frånvaro, utan att vidare bry sig om mina allt mer uppfordrande instruktioner på klassbloggen.

Det tar veckor att komma på rätt köl igen. Reda ut missförstånd. Sy ihop kunskaperna och färdigheterna med nöd och rå vilja. Kommendantfasoner. Rätta - förlåt bedöma - undan högarna som spiller över bordskanten medan elever undrar var allt tog vägen som de gjort den senaste månaden. Det som bor i det svarta hål som heter vabbruari.

Man kan undra varför jag inte kunnat se detta mönster tidigare, men jag har nog varit för trött. Lite skönt känns det i alla fall. Och snart är nog barnen förbi de där (sju?) svåra åren med alla baciller. För er som nyligen fått barn och har allt detta spännande framför er, kan det i alla fall vara bra att veta att om ni framöver - kanske en kulen marsmånad - skulle känna er osedvanligt misslyckade i ert yrkesutövande, så är det inte er det kommer an på utan di dära faseliga ongarna!

måndag 9 mars 2015

Actively Learn - läsverktyg på webben!

Actively Learn är ett webbaserat läsverktyg för skolan som låter läraren ladda upp texter som hen sedan skapar frågor till. Läraren kan sedan få överblick över elevernas svar  och följa deras progression genom texterna och bedöma, ge feedback på och kommentera deras svar.

Bakgrund

Sajten grundar sig helt på de amerikanska systemen The Lexile Framework for Reading som delar in texter i olika svårighetsgrader anpassade efter elevens nivå och Common Core Standards som när det gäller läsning lyfter fram särskilda strategier. Detta genomsyrar verktyget men är inget som bör göra att man som svensk lärare backar. Tvärtom kan man använda delar av det. Eller ignorera det. Det avgör man själv. Systemen är för övrigt väldigt intressanta och även om jag bara skrapat på ytan har det absolut gett mersmak och det hade varit intressant att titta närmare på det!

Välja texter

Man kan lägga till texter till sin profil på några olika sätt. Man kan välja texter som andra lärare använt från sajtens databas (1, 2.) Dessa texter adderas till den egna arbetsytan antingen med andra lärares frågor eller utan (då lägger man i stället till sina egna). Man kan söka texter i databasen efter årskurs (amerikansk standard här så klart) och via ämnen (3.) Man kan också ladda upp texter man hittat på webben via deras länkar och man lägga till texter från sin Google Drive (4.)

Tips! När man lägger till texter via webben följer det med en massa länkar. Dessa kan ställa till trubbel när eleverna sedan ska svara på de frågor du lagt till. Om eleverna råkar trycka på länkarna skickas de iväg från Actively Learn till länkens måladress - även om du markerat ordet eller avsnittet till en fråga du tänkte ställa. Därför brukar jag kopiera och klistra in artiklar jag vill ha till Driven, ta bort länkarna och sedan lägga till texten därifrån.



Skapa uppgifter och frågor

I arbetsytan där man skapar uppgifter (1) kan man göra flera saker. Man kan lägga till material från Driven eller via länkar (2); man bestämma vilka grupper man vill dela den färdiga uppgiften med (3) och man kan dela uppgifter med kollegor eller bjuda in dem (4), dock endast i PRO-versionen. Även om man inte har PRO kan man ju dock göra sina texter (med frågor) synliga för andra och därigenom dela med kollegor.

Tips! Ha en workshop på en ämneskonferens där ni kommer överens om gemensamma riktlinjer och sedan förbereder vars en text. Vips har man en bank med uppgifter anpassade efter svenska förutsättningar!




Frågorna förbereds på följande sätt. Man klickar på en text man lagt till på sin arbetsyta. Genom att markera ord eller avsnitt i texten får man upp tre val: skapa fråga, lägg till anteckningar och lägg till länk. Anteckningar och länkar kan användas för att t.ex. kommentera eller förklara det markerade innehållet.



När du sedan skapar din fråga kan du välja mellan öppen fråga och flervalsfråga. Väljer du flervalsfråga kan du markera det korrekta svaret och då får eleven omedelbar feedback på om de svarat rätt (om det nu är den typen av fråga). Som ni ser finns där också en rullgardin överst som baseras på Common Core Standard. Det går utmärkt att hoppa över detta val, men flera intressanta läsfärdigheter ges som alternativ här och det är fullt möjligt att använda några av dessa. Jag upplevde också att de ibland fungerade som inspiration för hur man kan ställa frågor och de manar sannerligen till eftertanke: Vad ger min fråga för information om elevens färdigheter? Den frågan glömmer vi ofta ställa oss själv.



Bra att tänka på när man formulerar frågorna är att eleverna endast får tillgång till textens fortsättning efter att ha svarat på frågan/ frågorna. Frågorna ligger alltså som nycklar på vägen genom texten. När de svarat på en fråga ser de också de andra elevernas svar på samma fråga. Detta är synnerligen trevligt eftersom eleverna då får gott om modeller för hur man kan svara.

Skapa grupper/klasser

Gruppen är egentligen den klass/grupp du vill använda Actively Learn med. Den blir som ett läsklassrum. När eleverna ansluter sig till gruppen får de tillgång till de texter du kopplat till den. Eleverna använder en kod för att "komma in" i klassen och de kan antingen använda sina GAFE-konton för att logga in, eller skapa ett eget konto med hjälp av sin emailadress.

Elevperspektivet

Det enklaste sättet att visa vad eleverna ser och vad de kan göra inne i Actively Learn, är att visa den korta video som finns på sajten. Denna kan med fördel visas i klassrummet innan du ger eleverna klasskoden och uppmanar dem att sätta igång. På Vimeo hittar du hela biblioteket av hjälpklipp!



Student Experience from Actively Learn on Vimeo.

Bedöma och kommentera

Den här delen av Actively Learn är väldigt intressant, men också den del där gränssnittet lämnar en del i övrigt att önska. Här finns flera olika ingångar till elevernas resultat, via texterna, via klasserna och via översikten. Nu när mina elever har läst en hel del texter börjar här samlas en del information om deras framsteg, men jag får avvakta litet till innan jag kan kommentera och värdera denna funktion i sin helhet.

Det du kan göra är att se hur långt eleverna har kommit i texterna; du kan "rätta" deras svar via alternativen "incomplete", "basic", "proficient" och "advanced" och du kan kommentera deras svar. Här kan det absolut vara idé att tänka efter innan hur man planerar att använda de alternativen. Man kan också överblicka elevers aktivitet via Student Reports och se t.ex. vilka ord de slagit upp medan de läst (endast PRO)

Svenska och andra språk

Gränssnittet finns bara tillgängligt på engelska men naturligtvis kan man ladda upp texter på vilka språk man vill och frågorna man ställer kan också vara på t.ex. svenska. Det man inte har tillgång till är möjligheten för eleverna att slå upp ord direkt i texten och jag antar att uppläsningen inte heller blir så piffig.

Sammantaget

Jag har haft en hel del nytta av Actively Learn på engelskan och eleverna har gillat det. Jag hoppas att jag inte måste lägga in någon brasklapp om att detta naturligtvis inte ersätter utan är ett komplement till andra diskussioner av texter, men det kanske är bäst att nämna ändå:)

söndag 11 januari 2015

Lässtrategier - exempel från klassrummet!

Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier.

Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. De tre tillfällena delades för enkelhetens skull upp i lässtrategier man använder innan, under tiden och efter läsningen, men naturligtvis är gränserna dem emellan inte knivskarpa. Alls.

Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna.

Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons!



Övning 1 - Gemensamma tankekartor

För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Jag har använt den bland annat när jag skulle sätta igång språkhistoria med mina treor (Sv3) och grammatik med mina tvåor (Sv2), men den kan användas till i princip alla någorlunda avgränsade ämnesområden.

Man lägger ut stora ark med nyckelbegrepp på och eleverna förflyttar sig sedan gruppvis mellan arken och fyller på allt de kommer på utifrån nyckelbegreppen (och de andra gruppernas anteckningar) - de har även fått stryka saker om de ansett att något är felaktigt. Denna övning behöver ju inte nödvändigtvis följas av en text i direkt anslutning, och fungerar alltså utmärkt som avstamp med eller utan text - dels för att den aktiverar elevernas förkunskaper och dels för att den ger läraren en hel del information om var elevernas samlade kunskapsnivå ligger i inledningsskedet av ett nytt ämne.

Övning 2 - Ord från texten

Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. I det fallet lyfte jag ut stämningsskapande ord . Vi läste olika skönlitterära texter på temat krig för att se hur krig kunde framställas på olika sätt vid olika tidpunkter i historien och därför passade det bra. Jag skrev upp ca 15 ord från texten på tavlan och eleverna fick gemensamt diskutera vad orden fick dem att tänka på och förvänta sig av texten.

Med mina kollegor på workshoppen använde jag i stället en populärvetenskaplig artikel om Gutenberg och tryckpressen. Här valde jag i stället ord och begrepp som var centrala för att förstå samtiden och händelseförloppet. Värt att tänka på innan man väljer ord är alltså vilket syfte man har med just de ord man väljer.

Övning 3 - Titel, rubriker och bilder

En av de enklaste och tydligaste lässtrategierna som finns är ju att titta på en texts titel, rubriker och bilder för att därefter förutspå vad man tror att man kommer att få veta i texten. Detta är ju något den vane läsaren gör utan att ens tänka på det och en strategi som är väldigt viktig att synliggöra eftersom den inte alls alltid är självklar. Man kan se det som en variant av att man t.ex. förevisar hur en lärobok är uppbyggd när man delar in den (innehållsförteckning, kapitel, index, faktarutor, källförteckning, noter etc.) Detta är självklarheter för den invigde, men dessa genvägar in i en text är viktig att visa.

Övning - bilder

När jag skulle läsa novellen Fähner (Ferdinand von Shirach, 200) hade jag satt upp bilder av kända yxmördare på väggarna i klassrummet. Bilder är effektiva eftersom de väcker nyfikenhet och förväntan innan man ens satt igång. Kollegorna blev på samma sätt påverkade när de möttes av dessa bilder som jag vid workshoppen hade lagt på bänkarna längst fram. Vi (vid båda tillfällena) kom först fram till vad bilderna hade gemensamt och därefter ställde jag frågan: Vad tror ni skulle kunna få en människa att bli yxmördare? De olika förslagen skrev jag upp på tavlan och sedan berättade jag att vi skulle läsa en novell om en yxmördare och vi fick då se om några av deras förslag skulle stämma överens med händelserna i novellen.

Övning - nyckelord

När jag med ettorna skulle modella genren nekrolog som de skulle använda till en uppgift i historia och svenska, hade jag på tavlan skrivit upp alla ord jag kom på som började på nekro-. De var inte många så jag återger dem: nekrofil, nekrolog, nekropolis, nekromanci, nekros. Eleverna fick ge förslag på om det var några av orden de kunde och vi pratade tillsammans om vad prefixet nekro- då kunde innebära. Detta var naturligtvis ett ypperligt tillfälle att visa tt ord består av olika byggstenar och att om man kan innebörden av dessa så kan man ofta lista ut vad ordet betyder på ett ungefär. När vi hade gjort detta och de blivit påminda om uppgiften i historia, fortsatte vi med att läsa två nekrologer. Hur vi gjorde det berättar jag om efter nästa presentation eftersom det var något vi gjorde under läsningen!




Övning - modella en genre

Att modella en genre är ju egentligen en del av cirkelmodellen och detta är ett gott exempel på att olika typer av språkstrategier kan dyka upp i olika sammanhang och inte skiljs åt av gränser utan snarare samverkar på ett naturligt sätt.

Tillsammans med eleverna (och senare mina kollegor) läste jag två autentiska nekrologer (minnesord) från Sydsvenskan. Jag läste båda texterna högt och vid läsningen pausade jag vid olika ställen i texten för att ställa frågor till åhörarna och därmed göra dem uppmärksamma på olika saker som var specifika för en nekrolog. I den ena texten koncentrerade jag mig på saker som rörde formen, och i den andra på saker som rörde innehållet. När det gällde formen pausade jag och ställde frågor som: Varför byter man från presens till imperfekt efter första stycket? Kan ni markera alla ord som rör skola och utbildning i andra stycket? Varför bytte man stycke här? Känns tonen objektiv eller subjektiv? När det gällde innehållet pausade jag och frågade saker som: Vad handlade det föregående stycket om? Vad tror du att nästa avsnitt kommer att handla om? Vad tror ni att man inte tar med i en nekrolog? Vem är det som skrivit det här? Vad tror ni är avsikten med en nekrolog?

På det här sättet synliggör man på ett effektivt sätt många olika saker som är specifika för den aktuella genren.

Övning - stämde det man förutspått

En viktig sak att göra innan man läser är ju som visats ovan att skapa förväntningar på texten genom att sätta ord på vad vi förväntar oss av texten. Något som därför är lämpligt är ju att stämma av under läsningens gång och se hur det var med förutspåelserna - stämde de, eller inte? I samband med detta kan man ju också göra nya förutspåelser för hur texten kommer att fortsätta.

När det gällde novellen om yxmördaren Fähner gjorde vi så att jag högläste början av novellen innan lektionens slut. Innan eleverna gick fick de sia om hur de trodde att det skulle gå för paret vi nyss lärt känna i novellen och detta stämde vi sedan av när eleverna kom tillbaka lektionen därpå efter att ha läst färdigt novellen själva.




Att läsa en text är ju i skolans värld sällan en avslutning på något eller en isolerad händelse. Snarare förväntas eleverna göra något med texten - den utgör ett avstamp för något annat.

Övning - sant eller falskt?

Det här kan göras både under tiden man läser och efter. I mitt fall använde jag det senast vid läsningen av en roman och eleverna fick både formulera egna påståenden och ge till varandra som träning, samt ta ställning till påståenden som jag gett vid ett förhör. Det viktiga med att ta ställning till om ett påstående är sant eller falskt är att det inte stannar vi det. Det viktiga är att eleverna också motiverar sitt ställningstagande med citat från texten och förklaringar. Övningen ger då ett väldigt konkret underlag för diskussion av innehållet. Det kan också vara värt att poängtera att man inte måste formulera påståenden som är glasklart sanna eller falska. Eftersom eleverna får motivera sina ställningstaganden och söka stöd i materialet kan de argumentera för båda ståndpunkterna.

Övning - rangordna texter

I början av terminen hade det just varit en stor demonstration som hade urartat i Malmö. Jag ville att eleverna skulle få träna på att ta sig an ett större material och valde därför ut nio olika texter från dagspressen om händelsen. Jag delade in eleverna i grupper och min första instruktion var att de skulle skilja de informerande texterna från de argumenterande. När det var gjort skulle de rangordna de sex debattartiklarna. I ena änden skulle de placera de texter som stod mest på demonstranternas sida och i den andra änden, de texter som sympatiserade mest med polisen. Jag pratade om begreppen polariserad och nyanserad och eleverna fick samla formuleringar som stämde in på dessa två begrepp. De skulle sedan i par skriva en artikel som objektivt beskrev debatten om demonstrationerna. En klurig uppgift som väckte många diskussioner! Eleverna fick träna sig både i att skumläsa (inledningsvis) och närläsa (när de skulle rangordna och samla formuleringar).

Övning - sammanfatta

Att kunna sammanfatta är en av nyckelstrategierna i reciprok undervisning, men kan ofta vara en utmaning. Samtidigt är förmågan att kunna skilja detaljer från helhet centralt för att man ska kunna läsa effektivt. När ettorna förra året hade skrivit recensioner blev det uppenbart att de behövde träna på att sammanfatta. Jag gick på nytt igenom de fem frågorna: Vem? Var? När? Vad? Hur? och att sammanfattningen skulle inledas med en källhänvisning som visade vem som skrivit texten; vad texten hette; vilken genre det var och när den kom till. Alla eleverna hade läst romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell och de fick i par skriva och publicera en sammanfattning av den boken (via Padlet). Vi jämförde och diskuterade sammanfattningarna och därefter var det dags för dem att skriva en sammanfattning av en bok de rekommenderade till sina klasskamrater inför sommaren. Även dessa publicerades via Padlet och dessa skrev de själv.

Här kan man ju tänka att detta inte är lästräning utan skrivträning, men det är naturligtvis båda två! Man kan sammanfatta hela verk, eller artiklar, men man kan även som visades ovan (med nekrologen) sammanfatta innehållet i olika stycken muntligt under läsningens gång!

Övning - sammanfatta delar

En annan variant på att sammanfatta är att ta en svår text och förarbeta den på ett sätt som skapar viss överblick och förståelse. Jag använde till både elever och kollegor ett utdrag ur Illiaden - Hektors död! När jag hade högläst txeten delade jag in den i delar och bad 2-3 personer ansvara för vars en del. De skulle sammanfatta innehållet till en eller högst två meningar på modern svenska och sedan skriva den på tavlan. På tavlan skrevs alla delar i ordning och på så sätt fick vi hela historien i en lätthanterlig version. Vi använde denna som utgångspunkt för en vidare diskussion om stilnivå, språkrikighet, sammanhangord och textbindning och ordens innebörd - både de gamla och de moderna.

Sammanfattande kommentar

En farhåga jag hört från ämneslärare när det gäller lässtrategier är att de inte känner att de hinner ta lektionstid till den här typen av övningar. De har mycket innehåll att hinna med och känner ofta redan att viktiga saker får skyndas förbi.

Det bästa rådet här är att börja samarbeta med närmsta svensklärare. Förutom att det är givande på väldigt många andra sätt, blir undervisningen mer tidseffektiv om man tillsammans kan samlas kring olika teman eller ämnesområden.

En annan sak jag brukar låta mig styras av är ett följande resonemang: Vilket tillvägagångssätt kommer att resultera i största möjliga kunskapsutveckling för elevgruppen? Min egen erfarenhet är att de saker jag låtit ta tid och gjort ordentligt också har fått större effekt för lärandet, än de saker jag skyndat igenom för att de ska ha "hunnits med".

Dessutom är många av de här sakerna inte särskilt tidskrävande. De kräver inte nödvändigtvis att man gör mer, utan att gör annorlunda. Det finns heller ingen poäng med att bränna ut sig själv genom att försöka ändra på allt samtidigt. Jag tar mig därför friheten att citera några av de klokaste orden jag läst: "pick a doorway" av Naomi Klein (No Logo, 1999). Välj något som känns hanterbart - börja där!

måndag 22 december 2014

Plickers - effektivt responsverktyg för klassrummet!

Responsverktyg finns det gott om idag och de är väldigt användbara i den formativa bedömningen. Min favorit har hittills varit Mentimeter, men denna utmärkta tjänst har nu fått en utmanare, eller i alla fall någon som kommer att dela rampljuset framöver: Plickers!

Idén bakom Plickers är att eleverna får vars en liten skylt med en QR-kod. Läraren visar en fråga på datorn/skärmen med fyra olika svarsalternativ och eleverna svarar genom att vända sina QR-skyltar på olika håll. Läraren skannar då av klassrummet med sin device och svaren syns på skärmen.

Tjänsten har förvånansvärt lite hick-ups och avläsningen fungerar väldigt smidigt - ackompanjerat av elevernas oooohhhhanden och aahhanden när deras svar pluppar upp på skärmen!

Fördelar

Mycket mer effektivt än att alla elever ska öppna datorerna och navigera in på olika sidor och svara på frågor. Det här går på en minut. Om någon elev ångrar sig kan man bara skanna deras skylt igen.

Jag kan se vem som har svarat vad, utan att eleverna kan se varandras svar.

Väldigt lätt att komma igång

Man kan ange vilket svar som är det korrekta

Nackdelar

Man kan av förståeliga skäl inte ha öppna svar här utan det är antingen true/false eller flervalsfrågor som gäller

Jag tackar kollegan Magnus Dahlström för tispet och avslutar med lite bilder!

Mina tvåor får ge feedback på lektionen om opposition!

Man skapar klasser på hemsidan och när jag sedan tryckt ut QR-korten skrev jag bara elevens namn på baksidan. Jag samlade in dem efter lektion och kan sedan dela ut dem igen när det är dags nästa gång. Vill man kan både få laminerat korten själv, eller beställa via Amazon till en kostnad av ca 160 SEK

När man skapat en fråga ska man inte glömma att ange för vilken klass/grupp den ska användas! Se pilen "Add to plan" - kanske inte helt intuitivt namn för den manövern:)

När man skannar ser man vilka elever som skannats av - detta syns även i telefonen under skanningens gång, så det är lätt att få med alla.

Vill man kan man visa svaren genom att klicka "show answers". Grafer visar man på fliken "Graph" och på knappen högst upp till höger blir man av med hela klasslistan!

tisdag 2 december 2014

Skrivmallar i svenska 3

Jag har tidigare beskrivit hur jag använder språkmallar i svenska 1, men det kan vara väl värt att nämna att sådana kan vara till stor nytta även på en mer avancerad nivå. Att använda skrivmallar förknippas ibland med lägre årskurser men jag har bara positiva erfarenheter av det. Skrivmallarna ger stöd i nya typer av skrivande och ger eleverna konkret välgledning om hur man kan och bör uttrycka sig i en viss genre.

Jag vill också passa på att citera Haijer och Meestringa som lyfter fram att det "är en förträfflig metod för lärare som saknar lingvistiska specialkunskaper men ändå vill ge sina elever språklig stöttning" (Språkinriktad undervisning, 2010). Detta är alltså en metod som inte bara språklärare utan alla lärare enkelt kan använda!

Vidare. I svenska 3 har jag detta och förra året ägnat mycket tid åt litteraturanalys, vilket varit en relativt ny genre för eleverna. De har också, av olika anledningar, varit rätt ovana vid själva analysarbetet. Efter att ha byggt upp förståelse kring olika typer av berättarperspektiv har jag som stöd för det första skrivandet använt mallen nedan:

Eleverna har fått skriva ensamma eller i par och tillsammans har vi sedan tittat på olika lösningsalternativ, som eleverna fått jämföra och värdera i grupp. Detta är särskilt givande eftersom det ger eleverna flera och än mer konkreta exempel på hur man uttrycka sig kring litteraturvetenskapliga grepp och med litteraturvetenskapliga termer. Det är också ett effektivt sätt för mig att ge feedback, som vi ibland glömmer inte enbart måste förekomma skriftligt och individuellt.

I det här sammanhanget får man också möjlighet att lyfta detaljer som hur källhänvisningarna bör se ut och vilken information de bör innehålla. Med hjälp av det här har eleverna något att bygga vidare på när det är dags att skriva en egen lite längre analys.

söndag 9 november 2014

Google Classroom - en flört som dog!

När jag såg @idaaspens Twitterkommentar: "Sitter på jobbet och är lyrisk över Google Classroom. Det finns inget negativt att säga om det. Inget!",  förstod jag att jag var tvungen att vara lite motvalls. Jag känner mig personligen mycket skeptisk i nuläget, men som alltid när det gäller Google, hoppfull inför framtiden!

Vad är då Google Classroom? Jo, där kan du skapa ytor för dina kurser och sedan dela uppgifter med dina elever, som de sedan lämnar in, innan (förhoppningsvis) uppgiftens givna deadline. Du har också ett flöde där du kan diskutera med dina elever. I Malmö Stad används GAFE, och i mitt arbetslag använder vi en klassblogg som kommunikation utåt, och sedan Driven (naturligtvis med andra inslag) som arbetsyta. Dessutom har vi en kollega som har trixat till Driven och lagt till en hel del funktioner som vi tidigare saknat. För mig är det alltså detta Google Classroom har att mäta sig mot.

Invändning 1

Google Classroom bygger på ett klassrum där eleverna arbetar individuellt mot skriftliga uppgifter med en satt deadline. Eftersom jag använder den typen av uppgifter relativt sällan känns det inte motiverat att introducera ännu en yta för eleverna att förhålla sig till. Min feedback till Google har varit: gör det möjligt att dela uppgifter med elevpar och elevgrupper där man kryssar för i grupplistan vem som ska få dokumentet.



Invändning 2

I en uppgifts inlämningslista ser du tydligt alla som lämnat in eller är försenade med uppgiften. Du kan här lämna kommentarer till eleven i anslutning till uppgiften. Sedan är det meningen att läraren ska betygsätta uppgiften hjälp av en poängskala från 1-100 (hepp!) alternativt lämna uppgiften ej betygsatt. Jag inser att inget tvingar mig att använda denna styggelse, men bara åsynen av den gör mig tirriterad. Min (tyst inne i huvudet och i detta inlägg) feedback till Google: Phuleeeease!!



Invändning 3

När man skapar en uppgift kan man välja att dela ett dokument med varje elev (varje elev får en separat kopia av dokumentet) och detta är ju efterlängtat. Eleven blir automatiskt ägare till dokumentet. När eleven lämnat in uppgiften överförs ägarskapet till läraren. Om läraren sedan skulle välja att skicka tillbaka uppgiften till eleven så förs ägarskapet tillbaka till eleven igen. Jag testade bara GC i en månad så jag har glömt exakt vad som skedde här (kanske förstod jag det aldrig helt), men varje gång ett dokument överförs, skapas en kopia, så till slut fanns där ungefär en miljon dokument med snarlika namn som "Kopia av kopia av kopia av kopia av dokumentets namn". Min feedback till Google: lite smidigare, if you please!

Invändning 4

Gaara 1st Day Confused by BakaCreationz at DeviantArt (CC BY 3.0)
Det blir ytterligare ett ställe för eleverna att hålla kolla på. Idag är det mailen och bloggen de måste ha uppsikt över, och sedan arbetar vi i Driven. Det här blir ytterligare ett om det inte ska användas väldigt styvmoderligt. Om Classroom hade kunnat ersätta bloggen hade vi kanske haft något fint på gång, men här finns inte ens en anslagstavla där man kan samla information eller möjligheten att tagga/ordna innehåll. Dessutom skulle jag vilja kunna göra valda delar av mitt klassrum tillgängligt för heeela världen, där föräldrar, kollegor och fangirls och boys kan se vad vi gör bakom den stängda dörren!

Så, alltså!

Jag gläds med Ida Aspviken, som en gång räddade mig från det alla lärare fruktar, att stå med brallorna nere och inte ha förberett ett smackelibom till nästa lektion, och hoppas att hon må njuta och fortsätta vara alldeles lyrisk över Google Classroom. För egen del ser jag framtiden an och använder så länge Blogger och vår skönt pimpade Drive:)

måndag 3 november 2014

Förstelärare - Vem är jag nu?

Redan i augusti fick jag en förfrågan av Pedagog Malmö att skriva en artikel kring försteläraruppdraget, och ända sedan dess har uppgiften legat där och skvalpat i medvetandet utan att jag känt mig redo att formulera mig kring det. Kanske är det dags nu.

Jag säger det viktigaste först: jag är kluven till reformen. Jag förstår tanken med att man vill skapa fler karriärvägar för lärare i syfte att göra yrket mer attraktivt. Jag förstår tanken med använda yrkesskickliga lärare för att driva på utvecklingen lokalt ute på skolorna. Men sättet att göra det på har nackdelar och målen skulle kunna nås på andra sätt. För många lärare - lika skickliga som jag - får inte en högre lön, en finare titel, eller extra tid till utvecklingsarbete. Att framhäva enskilda i ett kollegium, skapar onödig risk för polarisering av färdigheter, engagemang och utveckling.

Hur då, undrar ni kanske? Jo, på flera sätt. Precis som elever i klassrummet, speglar sig läraren i sin omgivning för att få syn på sig själv. Vi ser våra lärarjag i elevernas, kollegornas och rektorernas gensvar på vårt arbete. För den kompetente lärare som söker en förstelärartjänst och inte får den, trots skicklighet och framgång (betygen, förlåt, förstelärartjänsterna, tog slut?) kan det kännas motigt. För den sökande som kanske dessutom upplever (rätt eller orätt) att en mindre kompetent kollega har fått en tjänst, kan till och med en bitter eftersmak infinna sig. De förstelärare som dessutom får tid över i tjänsten att hålla i handledning och fortbildning kan dessutom utvecklas i ännu högre takt än tidigare. Färre undervisningstimmar gör att man får större makt över hur man fördelar tiden och större möjligheter att jämna ut de arbetspucklar som alltid infinner sig under terminen. Tempot och stressnivån i de ordinarie tjänsterna däremot, gör att den energi och det fokus som krävs för att förändra undervisningen kan vara svår att uppbåda.

Från Pixabay CC0 - Public domain
Varför sökte jag då ens - ifall jag nu inte tyckte det var en bra reform? Jo, helt enkelt för att jag är just kluven. Jag tycker det är bra med mer pengar till lärare. Jag tycker det är bra med mer tid till utvecklingsarbete i skolan och jag tycker att jag är ett bra val när vi nu ska ha förstelärare. Jag ska också villigt erkänna att det är ofantligt skönt att äntligen få känna att jag har en skälig lön. En skälig lön och extra tid till skolutveckling, som jag verkligen brinner för. Det går inte att passa på den bollen. Redan när nyheten om karriärtjänsterna dök upp i media, hade jag i flera år haft 80% undervisning och 20% ansvar för utvecklingsarbete mot hela skolan. Att söka var en självklarhet.

Faktum kvarstår dock. Om syftet med karriärtjänsterna är att göra yrket mer attraktivt och bidra till ett mer effektivt utvecklingsarbete i skolan - då finns det bättre sätt. Den slitna klyschan "money talks, bullshit walks!" är inte helt sann. Muntlig feedback från elever, kollegor och rektorer har gjort betydligt mer för min utveckling och mitt engagemang i skolan, än vad den årliga löneförhandlingen har gjort. Men när det gäller samhällets värdering av läraryrket, så ligger det något i det. Idag är det pengarna som talar, och samhällets feedback till lärarna de senaste tjugo åren har varit glasklar: Det där kan väl alla göra. Håll käften, och sluta klaga!

Om alla lärare hade en lön som matchade yrkets komplexitet, ansvar och utmaningar så hade det på ett mer effektivt sätt påverkat yrkets dragningskraft. Och om alla lärare hade haft utrymme till utvecklingsarbete i vardagen så hade många fler blivit mycket bättre, oavsett utgångsläge.

Det enda jag i slutänden inte är kluven till är att jag älskar mitt jobb, att jag är rätt person på rätt plats, och att jag är väldigt glad över att ha fått bra förutsättningar att göra mesta möjliga av det. Jag önskar att fler kunde få känna det.

söndag 25 maj 2014

Exempel på hur man kan jobba med språkmallar!

Under den hektiska vårterminen läste jag ett gäng äldre skönlitterära texter om krig med mina ettor. Jag använde olika lässtrategier med de olika texterna för att göra dem åtkomliga för eleverna som sedan på egen hand skulle läsa en sista text om krig (utdrag ur På Västfronten intet nytt) och jämföra denna med de andra för att undersöka hur krig skildrades i de olika texterna. Detta gick alldeles utmärkt och jag tänker återkomma till hur jag just det vid ett senare tillfälle.

Men! Den första lilla uppgiften på det rätt traditionella provet, gick ut på att eleverna skulle sammanfatta ett par av texterna. Sammanfattningarna skulle inledas med en källhänvisning och vi hade gått igenom hur man sammanfattade skönlitterära texter genom att använda de fem frågorna: Vem? När? Var? Vad? Hur? Alla utom två av eleverna gick bet på denna "enkla" uppgift.

Kalla kårar nerför frökens rygg.

Jag insåg att jag naturligtvis hade tagit en hel del för givet här och det var denna "enkla" del av examinationen som hade behandlats mest styvmoderligt under förberedelserna. Så jag fick göra om och göra... mer rätt.

Min strategi blev att först visa två goda exempel och modella hur frågorna kan användas i praktiken. Därefter ville jag arbeta med stöttning genom att eleverna parvis skulle få arbeta med språkmallar i två övningar som vi gemensamt tittade på, och därefter skulle de få försöka själv. Så här gjorde jag!

Modella

I början av höstterminen läste vi tillsammans romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell som vi hade boksamtal kring. Jag skrev två sammanfattningar av romanen som jag visade eleverna. Jag bad dem ta ställning till vilken de tyckte beskrev boken bäst och varför.

Stötta

När vi hade gjort detta och fick eleverna två lucktexter av mig. Först en lucktext (sammanfattning) av romanen The Absolute Diary of a Part-Time Indian som vi läst tillsammans på engelskan. I sammanfattningen hade jag tagit bort de ord som motsvarade svaren på den fem frågorna samt de informationsbitar man har med i en källhänvisning (titel, författare och utgivningsår i det här fallet). Eleverna fick parvis fylla i luckorna med lämpliga formuleringar och sedan fick de publicera sina förslag i en Padlet. Därefter diskuterade vi ett par av texterna.


Till den andra sammanfattningen med luckor hade jag valt "Mor Sauvage" av Guy de Maupassant, en novell alla hade läst i samband med litteraturtemat vi haft. Här hade jag i stället tagit bort de ord som länkar samman de olika informationsbitarna som utgör svaret på frågorna (vem, var, när, vad, hur). Jag påpekade för eleverna att de inte fick ändra mina ord eller min interpunktion. Även här skulle de lägga upp sina alster i en gemensam Padlet.

Eftersom jag inte var helt nöjd med den första diskussionen aktualiserade jag en situation där vi tidigare pratat om värdet av feedback. Jag poängterade värdet av få respons av en hel klass på det man skrivit, men också att man kan känna sig utsatt och sårbar av att få sin produktion så nära granskad. Detta innebar, menade jag, att man dels borde vilja få sin text granskad (för att få all den värdefulla feedbacken) men också att detta ställde stora krav på de som ger feedback, dvs. att den ges på ett konstruktivt och respektfullt sätt. 

Den andra diskussionen blev mycket bättre! Många par ville få sina texter granskade och vi kunde gå in på detaljer både språk- och innehållsmässigt. Vi diskuterade bland annat skillnaden med att säga "Vi tyckte novellen var grym och tragisk" och "Vi tyckte novellen var grym men tragisk" och hur betydelsen av ordet "grym" ändrades beroende på vilket skiljetecken man använde. Eleverna observerade också att jag minsann i min mall hade bytt tempus på slutet - något jag tjatat på dem att inte göra:) 

Egen produktion

Efter den sista diskussionen var det dags för eleverna att försöka på egen hand. Jag visade igen stödorden till de fem frågorna som jag hade skrivit på tavlan, och jag uppmanade eleverna att använda mina mallar för att formulera sig, och stödorden som en checklista för att se att de fått med allt. Sina sammanfattningar skulle de lägga i en Padlet igen och de skulle välja böcker som de ville rekommendera till de andra, eftersom vi ska ha en lästävling i sommar (eleverna mot mig och min parhäst Karolina som de har i alla sina SO-ämnen). 

Resultatet blev mycket bättre efter de här övningarna! Vi har fortfarande en bit kvar men befinner oss mycket närmre mållinjen. Dessutom får eleverna nytta av varandras boktips i sommar!

Själv har jag inspirerats av min tidigare kollega Hanna Stehagen som skrivit en hel del om skrivmallar i sin blogg Mitt språkutvecklande klassrum, samt av Pauline Gibbons bok Lyft språket - Lyft tänkandet! Båda mina inspirationskällor vänder sig främst mot lärare som undervisar andraspråkselever, men de råd man får är lika värdefulla för alla elever - och det kan inte nog poängteras att även många elever med svenska som förstaspråk är i stort behov av språkstödjande undervisningssätt. Fast det är nog ingen nyhet.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...