söndag 17 december 2017

Att utveckla den egna undervisningen - ett exempel utifrån Läslyftet

Bakgrund

Jag är handledare för en läslyftsgrupp på Pauliskolan i Malmö. Gruppen består av fem språklärare och två bibliotekarier. Vi beslöt att slå ihop del 3 och 4 i modulen Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär. Del 3 heter "Strategier för vetenskapligt förhållningssätt" och del 4 "Arbete med ämnesspecifika begrepp". Anledningen till detta var att här fanns många små men viktiga strategier man skulle behöva göra under längre tid och på detta sätt kunde deltagarna välja antingen en strategi att upprepa under en längre period eller en serier strategier som bygger på varandra. Vi läser på halvfart och vi fick på detta sätt en månad på oss att genomföra det vi ville träna på i klassrummet. I halvtid hade vi en träff där vi berättade hur det hade gått hittills och där vi hade möjlighet att ställa frågor till våra kollegor för att få stöd och förslag på hur vi kunde utveckla vårt upplägg.
Colourbox.com

Jag valde att fokusera på skrivhandingen referera utifrån innehållet i del 3 som handlade om förmågan att sammanfatta och tematisera ett innehåll, och jag ville att mina elever i svenska 3 skulle få träna att göra detta med ett ekonomiskt språk eftersom deras tidigare texter visat behov av det. Elevgruppen går samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning.

Värt att notera är att förmågan att referera är något man tränar under hela gymnasietiden (och tidigare) men att det är en väldigt komplex process som kräver många förmågor av eleven. Först och främst måste eleven kunna läsa och förstå ett innehåll, i det här fallet utdrag ur litteratur avsedd för högre studier. De måste också kunna värdera innehållet för att kunna bedöma dels vad som är det viktigaste och dels vad som är relevant utifrån det man ska referera. När de gjort detta måste de ha förmågan att uttrycka detta innehåll i skrift med egna ord, utan att förvanska innehållet, och med en saklig och ekonomisk stil, och med ett korrekt språk. Att det finns många fallgropar på vägen i den här processen är inte konstigt.

Genomförande

Nedan följer den presentation jag använde när jag skulle presentera mitt arbete för gruppmedlemmarna i Läslyftsgruppen. Jag använde ca. 4 tillfällen med 40 minuter på varje. Jag utgår från presentationen nedan och kommenterar till bilderna under presentationen.



Bild 2: Eleverna hade alltså nyligen fått skriva ett PM och den litteratur jag valde för övningarna hade varit relevant för den uppsats och den frågeställning de just skrivit. Jag gjorde så här för att övningen skulle kunna sättas in i ett sammanhang. Eleverna hade också fått tillbaka sina uppsatser med feedback. Jag hade också delat ut uppsatserna med mina anteckningar på och eftersom de var fullklottrade kände sig flera elever missmodiga. Anteckningarna var mina egna och för eleverna framgick det därför inte att en hel del av dem avsåg positiva kvalitéer i texten.

Bild 3: Jag visade alltså först utdrag från deras uppsatser tillsammans med omformuleringar som visade hur de kunde bli med ekonomiska och informationstäta. Boken jag använde (ett ca. tre sidor långt utdrag) var Jim Cummins Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid (2017). Jag gav sedan eleverna instruktionerna enligt ovan. Redan under lektionen noterade jag att vi borde ha stämt av innan de började skriva kring vad Cummins egentligen menade och vad som egentligen var den viktiga och relevanta informationen i utdraget.

Bild 4: Jag gav eleverna frågor att fokusera på i sina diskussioner kring de referat de skrivit. Av de fyra frågorna var det bara en som handlade om det ekonomiska skrivandet vilket naturligtvis gjorde att elevernas samtal inte heller i huvudsak fokuserade på detta. De andra frågorna är inte mindre viktiga, men om lärarens avsikt är att koncentrera sig på en särskild sak måste detta vara tydligt i undervisningen. Det var det inte här. Eleverna gav mig i slutet av lektionen flera goda förslag på hur jag skulle kunna vässa övningen, men inte heller här var det ekonomiska skrivande framlyft utan fokus låg på det större området, dvs. att kunna referera.

Bild 5: Här finns de slutsatser jag själv kunde dra utifrån genomförandet. Lärarens samtal med elever är ovärderligt. En elev som jag upplevde skrev väldigt underligt förklarade för mig att hens avsikt var att inte skriva av och att hen därför ändrade ord litegrann. Informativt blev t.ex. formativt (!). Det var ett värdefullt ögonblick eftersom eleven fick insikt om vad som faktiskt hände med hens text när denna strategi användes och en viktig insikt för mig eftersom jag förstod i vilket skede av skrivandet som eleven behövde stöd.

Bild 6: Dessa frågor ställde jag till mina kollegor i läslyftsgruppen och här fick jag många förslag på hur jag skulle kunna utveckla övningen för att skapa större fokus på det ekonomiska skrivandet, samt hur jag kunde ge feedback utan att eleverna blev så deppiga som de blivit när de fått tillbaka uppsatsen.

Colourbox.com
Bild 7: Eleverna hade önskat sig att jag skrev ett referat av texten de arbetat med för att de skulle få se hur det kunde se ut. Jag gjorde två olika referat och visade dem, ett lite längre på 80 ord och ett ännu kortare på 40 ord. I instruktionen, där eleverna skulle utgå från samma frågeställning och situation som förra gången, nämnde jag flera gånger att fokus var den ekonomiska och informationstäta stilen och jag skrev också detta på tavlan stort. Vi stämde av kort kring utdraget av texten när eleverna läst och eleverna fick på post-it-lappar en sammanfattning av den feedback jag gett muntligt förra gången. Utdraget jag använt kom från boken Litteraturdidaktik, intriger och fiktioner av Anders Öhman (2015).

Bild 8: Jag påminde igen om syftet för övningen. Jag hoppade denna gång över diskussionfrågorna. I stället fick varje grupp markerat en bit text i sitt referat (gult) som inte var informationstätt och sedan fick de skriva om just dessa passager. Först därefter tittade vi på deras texter gemensamt och särskilt då på bitarna de hade förtätat. Detta följdes av en kort enkät med frågor kring övningen och sedan diskuterade vi med en gång resultatet av enkäten. Här fick jag en väldigt intressant kommentar kring negativ och positiv feedback: "Den konstruktiva feedbacken behöver man för att kunna göra bättre, men den positiva behöver man för att känna att man inte suger och för att inte ge upp". Mycket viktigt att få höra!

Bild 9: Denna bild sammanfattar vad enkäten visade och vad som kan bli nästa steg i undervisningen i konsten att sammanfatta.

Avslutning

Att utveckla sin undervisning handlar om att vara nyfiken och villig att se på sin egen undervisning som något som kan och bör förbättras. Vad som ofta blir tydligt för mig är att förändringarna ofta finns i detaljerna. Det är sällan några monumentala och fullkomligt omvälvande förändringar som krävs för att förbättra praktiken. I det här fallet handlade det till exempel om att skriva något stort på tavlan och att upprepa det ett par gånger. Undervisningsmålet (som hela tiden stått på tavlan fast längst till vänster tillsammans med lektionens start- och sluttid) blev genast tydligare för eleverna. Att ha ett tydligt mål för undervisningen är något som lyfts fram som viktigt för framgångsrik undervisning av t.ex. Hattie, och efter denna övning och den feedback jag fått av kollegor och elever har det blivit ännu tydligare för mig vilka strategier jag kan använda för att åstadkomma detta.

PS för er som läst ända hit: Jag har nyligen startat en bokblogg där jag intervjuar mig själv om böcker jag läser. Om du är litteraturintresserad kan den kanske vara något för dig? Välkommen även dit!

tisdag 7 november 2017

Träna Oxford- och Harvardsystemet

På Pauliskolan (kommunal skola i Malmö) får eleverna både i år 1 och 2 skriva en vetenskaplig uppsats (VU1 och VU2) med samma format som Gymnasiearbetet. Syftet är naturligtvis att förbereda eleverna för detta. Därför har jag nyligen haft en övning både med mina tvåor och treor där vi repeterat och tränat citat- och referatteknik med fokus på de olika referenssystemen Harvard och Oxford. Så här gjorde jag.

Övning 1 - ca. 30 minuter

Jag inleder med en Mentimeterfråga där jag undrar vilka frågetecken de spontant har kring citat- och referatteknik. De frågetecken som kan rätas ut direkt tas om hand. Vill man inte samla in svar digitalt via en sajt som Mentimeter kan man t.ex. använda post-its. Därefter delar jag ut den skrivmall alla våra elever använder till både de VU1, VU2 och Gymnasiearbetet.

I mallen finns all information de behöver inför skrivandet. Jag högläser denna tillsammans med eleverna och ber dem stryka över nyckelinformation med överstrykningspenna samt anteckna en del i marginalen.  Anteckningarna kan röra t.ex. klargöranden och hänvisningar till läroboken. Syftet med att göra det tillsammans är:

  • att få eleverna att hantera och anteckna i ett material som annars lätt glöms bort.
  • att alla elever ska ha samma "extra info" i form av kommentarer och hänvisningar till läroboken.
  • Att repetera citat- och referattekniken inför uppsatsskrivandet
Till denna övning kan man med fördel använda vilken bra text som helst som handlar om citat- och referatteknik enligt Oxford- och Harvardsystemet. Jag delar inte vår mall eftersom det är sista året vi använder den och den därefter ska genomgå en relativt omfattande redigering.

Övning 2 - ca. 40 minuter

I diskussionen kring den föregående övningen framgår ofta att eleverna tycker att det är väldigt tidskrävande och tråkigt med referenssystem och kanske inte riktigt ser poängen med dem. Här kan man med fördel hålla ett litet brandtal om att all vår accepterade kunskap bygger på forskning och vikten av att denna forskning då är transparent och går att granska och ompröva är omöjligt utan referenser!!! En liten bild kan ibland liva upp dylika brandtal. Google t.ex. peer review om ni inte grips tillräckligt av bilden nedan.

Efter brandtalet presenterar jag uppgiften som ni hittar här. Eleverna ska lösa uppgiften parvis och jag delar in dem så att ingen blir över och så att det blir lämpliga par. Till sin hjälp har de:
Man behöver lyfta fram för eleverna att de olika punkterna i uppgiften (a, b, c, d) finns där för att göra de olika stegen i uppgiften tydliga, men deras svar ska se ut som en sammanhängande text för att göra skrivsituationen så verklighetstrogen som möjligt. 

Den viktiga delen av den här övningen är lärarens direkta återkoppling på elevernas frågor och arbete under tiden de löser uppgiften. Då är de som mest motiverade att fråga och läraren kan förklara men också hänvisa och peka i materialet de har tillgängligt för att förhoppningsvis öka elevernas motivation att använda detta material även på egen hand. Många av de frågor eleverna har finns det ju ofta svar på i material de redan har tillgängligt. Övningen bidrar därför till att motivera ett större ansvarstagande hos eleverna. Jag har också ofta upplevt att eleverna följer mallar slarvigt och fått förklaringen att de inte trodde det "var så viktigt att man gjorde exakt som det stod". Här får man därför som lärare möjlighet att faktiskt peka på elevens lösning och exemplet och tillsammans se om de följt det eller inte.

När övningen är slut kan man tillsammans spalta upp för- och nackdelarna med de olika systemen. Eleverna får ju själva välja vilket de vill använda och efter övningen kan de göra ett mer informerat val och läraren kan poängtera att man inte får blanda dem.

Övning 3 - ca. 30 minuter

Denna avslutande övning görs inte under samma lektion som den föregående. Man kan välja att dröja lite innan man gör den eftersom eleverna kanske då måste anstränga sig lite mer för att återaktualisera kunskapen och därmed befästa den ytterligare. Övningen går ut på att jag använder elevernas lösningar och klipper samman ca. fyra exempel i ett dokument. Dessa får eleverna sedan parvis ta ställning till. Skiljer de sig åt? Hur? Vilken version är korrekt? Här kan de sista frågetecknen rätas ut och kunskaper befästas.

tisdag 26 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IV

Feedback

När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av Google Keep som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve, vars instruktioner jag följde.

Lektion 7

Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från Wikipediaartikeln om Mary Shelley för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.

Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:
Now, you are going to write a summary on your own. Do not ask your desk mates for help because I would like to see your individual skills, so that I know how well I have succeeded in teaching you this. 
Follow the process we used while we practiced:
- Skim the text
- Identify the main themes
- Read more carefully and choose key words
- Create a mindmap, using the main themes and your key words
- Write your summary, using the mindmap
And remember: when you summarize, leave out (a lot of) names, dates, and details.
Your summary should be 100-150 words long and the first sentence should contain your source (English Wikipedia)
Bilden beskriver klass-
rummets alla möten.
Från colourbox.com
När eleverna satt igång med arbetet följer vandringen, dvs. det viktiga kryssandet genom klassrummet under de följande 45 minuterna för att svara på frågor, ge beröm, be dem verkligen göra en tankekarta och igen förklara varför, och uppmuntra dem att faktiskt bara titta på tankekartan när de sedan skriver. Medan man rör sig i klassrummet får man mycket information inte bara om elevernas förmågor och utan också om hur undervisningen har landat hos eleverna.

Lektion 8

Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen "Hills Like White Elephants". Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: "Old Man at the Bridge" och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en matris där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.

Några av elevernas tankekartor. Det var glädjande att se att eleverna kunde
använda det arbetssätt jag introducerat och det ska bli intressant att titta på
hur sammanfattningarna blev.

Darlings I killed...

Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)

  • Innehållet i novellerna och deras särdrag hade kunnat diskuterats i mycket större utsträckning än vad som gjordes.
  • Vi hade kunnat arbeta mer med de olika frågetyperna och poängen med att arbeta med dem. Detta blev i stället något jag plockade upp i svenskan (som jag också har klassen i) och hade nytta av där.
  • Källkritik mot just Wikipediaartiklar hade varit lämpligt att ta upp eftersom alla de texter om författare jag använde kom från just Wikipedia. Många bedömer Wikipedia som en källa och vet inte att man måste bedöma artiklarna individuellt.
  • Man hade kunnat använda andra noveller med gemensamt tema och diskutera likheter och skillnader. Man hade också kunnat välja ett tema som man tydligare hade kunnat knyta till realian.
  • Man hade kunnat arbeta mer med orden i sammanhang. Jag märkte att eleverna när de slog upp ord inte tänkte så mycket på vilken innebörd orden hade just i den mening de hade hittat det i.


Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie

fredag 15 september 2017

Fiffig feedback!

Bakgrund

Mina treor läser just nu klassiker i svenska 3 (Lady Chatterleys älskare eller På västfronten intet nytt) och har i grupp fått välja en frågeställning att fördjupa sig i, t.ex. "Vad vill författaren ge för bild av sex och sexualitet?", eller "Hur arbetar författaren med miljöbeskrivningar i romanen?". De diskuterar sina frågeställningar i textsamtal som spelas in och varje gruppmedlem ska förbereda sig inför samtalen genom att föra anteckningar, t.ex. genom att föra trippellogg. Både textsamtal och trippellogg tränade vi mycket på i tvåan. Efter samtalen har jag vid de två första textsamtalen gett gruppvis feedback till grupperna. Vid vårt tredje textsamtal (det näst sista) valde jag i stället att göra på ett annat sätt som jag berättar om här. Detta sätt att ge feedback på går at använda i alla kurser.

Självutvärdering utifrån ämnesplanens kunskapskrav

Innan dagens samtal berättade jag för grupperna att de skulle få skriva en reflektion direkt efter samtalet och att de skulle göra detta individuellt. Jag visade dokumentet för dem innan de gick iväg till samtalen så att de skulle ha innehållet lite färskt i minnet under samtalens gång.

Dokumentet består av en första del som handlar om samtalets generella kvalitet och en andra del där jag lyfter fram vilka förmågor jag lyssnar efter i deras samtal, t.ex: "Kan du föra en fördjupad diskussion kring frågeställningen ni valt? Är den även utförlig? Nyanserad?". Dessa förmågor är nästan ordagrant hämtade från ämnesplanens kunskapskrav.

Efter textsamtalen kom eleverna tillbaka och satte sig ner och svarade på och lämnade in sina reflektioner (via Google Classroom). Senare på dagen lyssnade jag på deras samtal och läste samtidigt reflektionerna kring förmågorna som eleverna skrivit. Jag skrev denna gång ingen gemensam feedback till grupperna utan lämnade i stället min feedback direkt i anslutning till deras egna uppskattningar kring sina förmågor med hjälp av kommentarfunktionen i Google Drive. Mina kommentarer kunde t.ex. se ut som nedan.



Fördelar med detta sätt
  • Eleverna får möjlighet att tolka och tillämpa ämneskraven i en reell situation
  • De tränar på att känna igen och kunna sätt ord på sina egna förmågor och eventuella brister
  • I många fall kan jag bara bekräfta elevens egen bild, i stället för att skriva hen på näsan, vilket stärker elevens känsla av kompetens och delaktighet. 
  • Missförstånd kring elevens uppfattning om kraven uppdagas och kan åtgärdas

onsdag 13 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del III

Eleverna har ju under föregående lektioner fått skriva de glosförhör de förberedde för varandra. Idag kommer jag att kortfattat kommentera hur det gick till. De flesta är också färdiga med sina korta sammanfattningar om Hemingway. Se föregående inlägg här.

Gloskollen

Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.

När de hade rättat sina test fick de svara på en kort enkät som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.

Lektion 5

By Lloyd Arnold, Public Domain
Jag inleder med en kort återkoppling (enligt ovan) till eleverna kring deras glosförhör.

Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.

Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.

Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways isbergsteknik medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från Wikipedia. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.

Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen on the lines, between the lines och beyond the lines. Dokumentet ser ut så här och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.

Lektion 6

Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:
  • Redigera sin sammanfattning om Hemingway efter feedbacken de fick
  • Svara klart på frågorna från föregående lektion om de inte hunnit detta
  • Börja fylla i en matris där de väljer 15 glosor från novellen att lära sig
Lektionen avslutas med att vi i tre kolumner lyfter fram ett par av elevernas egna exempel på de tre olika frågetyperna och tillsammans besvarar dessa.

Kommande lektioner

Vi har två lektioner till kvar på det här momentet och då hoppas jag hinna introducera Mary Shelley. Tanken är att de ska få skriva en sammanfattning själv om henne och att vi ska läsa ett utdrag ur Frankenstein där de får formulera frågor (between the lines och beyond the lines) och diskutera dessa i grupp.

Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 4 i denna serie

torsdag 7 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II

Daugerrotype av Edgar Allan Poe.
From Wikimedia Commons, Public Domain
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.

Lektion 3

Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
  1. Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
  2. En sammanfattning jag skrivit av texten
  3. Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning inte innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.

När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.

Lektion 4

Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.

Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
Exempel på tankekartan vi gör tillsammans

  • Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
  • Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.

När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
  • ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. 
  • ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. 
  • ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.

Från Colourbox
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.

Kommande lektioner

Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.

Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie



måndag 4 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med hjälp av skönlitteratur

På engelska 6 bestämde klassen och jag att vi skulle inleda med att använda skönlitteratur för att träna de fyra färdigheterna. Här kommer början på ett upplägg där jag också passar på att använda klassiker från den anglo-saxiska litteraturen eftersom ämnesplanens centrala innehåll nämner "[t]eman, motiv, form och innehåll i [...] skönlitteratur; författarskap och litterära epoker".

Under de här första lektionerna tränade vi:

  • lässtrategier (skapa förförståelse)
  • textsamtal kring skönlitteratur
  • arbete med ordkunskap

Lektion 1

Från appen iPoe
Jag inleder med att fråga eleverna vad som krävs för en god horror story och skriver upp deras förslag på tavlan.

Därefter skriver jag upp ett antal ord från Edgar Allans Poes novell "A Tell Tale Heart" på tavlan (mad, haunted, evil eye,  caution, cunningly,  midnight, mortal terror, shrieked, corpse, dismembered, police, heart) och ber eleverna fundera över vad som kanske kommer att hända i novellen. Dessa två övningar syftar till att aktivera elevernas förförståelse.

Därefter läser jag novellen högt med hjälp av appen iPoe för extra specialeffekter, men det går förstås lika väl att läsa den "vanligt".

Efter novellen återkopplar jag till det vi gjorde under förförståelseövningarna. Stämde de idéer eleverna hade om handlingen och hade novellen de ingredienser en god skräckberättelse bör ha?

Därefter får eleverna en uppgift som består av fem läsförståelsefrågor på innehållet och en matris där de ska välja 15 ord från novellen att lära sig. Jag uppmanar dem att välja ord de tycker är en utmaning. Till varje ord ska de sedan ange svensk översättning, definition på engelska, grundform och ordet i en mening. För att vägleda dem i valet av ord har de tillgång till novellen där jag med gult markerat ord som är basala i det engelska ordförrådet och som de bör kunna samt med blått markerat ord som är lite svårare.

Lektion 2

Jag inleder med att sammanfatta vad vi gjort hittills och berätta vad vi kommer att göra under kommande lektion, nämligen ha gruppsamtal kring frågorna på novellen samt konstruera bra glosförhör till varandra.

Lektionen inleds med korta gruppsamtal och för första gången får eleverna själva hålla i samtalen som spelas in och delas med mig. Innan eleverna går iväg för att göra detta repeterar jag de regler för textsamtal som vi använt under föregående läsår (där jag deltagit vid textsamtalet). Reglerna är som nedan och har hämtats från den Läslyftsmodul vi läste förra läsåret på skolan, Språk- och kunskapsutvecklande arbete.


Från Colourbox.com
Eleverna utgår i sina diskussionerna från de fem frågorna jag bad dem svara på under föregående lektion och de får feedback på samtalen via mail lite senare i veckan.

När eleverna samlats igen frågar jag eleverna hur man bör utforma ett glosförhör om man vill ta reda på om någon förstått ett ords användning, innebörd och stavning. Många bra förslag anges och dessa skriver jag upp på tavlan. Jag berättar sedan att de ska få göra glosförhör till bänkkamraten. De delar sin ordmatris med varandra och utformar sedan glosförhör till varandra utifrån de ord kamraten vill lära sig. Alla elever hann inte så här långt. Jag fokuserade på att alla skulle hinna färdigställa sin matris av ord och till eftersläntrarna färdigställer jag gloskollen.

Kommande lektioner

Kommande lektioner kommer att fokusera på skrivande och i synnerhet förmågan att summera ett innehåll i egna ord, vilket många tycker är svårt.

Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie

lördag 29 april 2017

Studio italiano!

Jag minns fortfarande hur jag satt i aulan första dagen på Heleneholms gymnasium i Malmö hösten 1991 och fick reda på att man inte behövde fortsätta med sitt moderna språk om man inte ville! LÄTT att jag struntade i franskan med alla besvärliga verb och förkortningar! Där och då övergav jag franskan och återvände inte till språkstudierna förrän två år senare då jag förälskat mig i en italienare på semestern och bestämde mig för att gå en kvällskurs i italienska... som jag också övergav efter första terminen när den där förälskelsen svalnat. Sedan har det inte blivit mer. Engelskan, som jag ju förvisso är mycket bra på, har varit mitt enda andra språk, vilket känts lite trist ibland.

Men nu har jag skaffat ett incitament för att hoppa på språkkarusellen igen, för i sommar ska jag för första gången på många år till Italien på semester! Barnen tyckte genast att vi skulle ta och lära oss otalienska (sic!) och det lät ju som en himla bra idé. Möjligheterna till självstudier ser ju också lite annorlunda ut idag än på 90-talet: enter AppStore!

Med följande tre appar har jag de senaste tre veckorna blivit 11% "fluent" på italienska✌🏻😀 I alla fall enligt appen DuoLingo!



DuoLingo och Tinycards utgör stommen och de andra apparna använder jag som referenser. Detta är superb gameification för språkinlärning. Man vill hela tiden ta sig vidare till nya nivåer i DuoLingo. Själv har jag just kämpat mig upp till de spännande adjektiven och ska äntligen få lära mig lite essentiella, beskrivande ord som jag kan hotta upp mina torra meningar med:  Balene vecchie vivete nel'acqua limpida!! Vem vill inte kunna beskriva gamla valars levnad i klart vatten?!

Man har fem chanser på sig att göra fel och slösa upp sin spelhälsa i DuoLingo. Sedan måste man antingen träna för att samla ihop fler hälsopinnar alternativt vänta tills det kommer nya efter ett antal timmar. När pinnarna är slut kan man gå över till Tinycards som är en flashcardapp som är synkad med DuoLingo och där kan man träna obehindrat på alla de kniviga ord man stöter på i Duo. På så sätt gör man inte slut på sin hälsa så snabbt sen och kan i stället uppnå nya, spännande nivåer!

Eftersom italienska liksom franskan är ett sådant där besvärligt latinskt språk har jag ju tvingats ta itu med alla de där verbformerna igen och därför laddade jag även ner appen Verb Forms för att få lite extra koll på klurigheterna. Norstedts lilla fickordbok har en enkel liten grammatiköveriskt och här slår jag så klart också upp ord när jag ibland vill fuska i DuoLingo för att inte förlora hälsopinnar (händer mycket sällan, jag svär). Som lärare har jag ju också den exklusiva fördelen att ha kollegor som är lärare i italienska! En sådan, Anna (tack, Anna!!) har t.ex. kunnat reda ut de fina skillnaderna mellan la maglia, il maglione, och la maglietta för mig. Inte illa:)

Som språklärare (svenska och engelska) är det väldigt nyttigt att försöka lära sig ett språk som nybörjare. Det blir lättare att få ett elevperspektiv på hur språkinlärning går till och hur man faktiskt gör och vad som behövs för att lära sig ett språk man inte alls känner sig bekant med. Likaså blir betydelsen av metaspråk tydlig. Det är mycket lättare för mig att lära mig italienska eftersom jag har större förståelse för de grammatiska strukturerna och t.ex. kan läsa och förstå förklaringar som använder grammatiska och språkliga begrepp.

Jag kan varmt rekommendera DuoLingo och Tinycards och: quest' estate, io voglio parlare soltanto italiano nella il mio vacanza! Det ska nog gå, om jag anstränger mig rejält!


söndag 11 december 2016

Vad är egentligen poängen med att läsa?

"Läsning och frihet hänger ihop" skriver Per T Ohlsson i dagens Sydsvenskan och rekommenderar tre hårda klappar. I min Timehop läser jag ett inlägg på Facebook jag skrev för fyra år sedan där jag vädjade till föräldrar att läsa för sina barn*. Att göra barn och unga till läsare har aldrig varit mer angeläget än idag men ofta får jag frågan av ungdomar i skolan: Vad är egentligen poängen med att läsa?

Här följer ett axplock av erfarenheter jag gjort det senaste året via böcker som jag aldrig skulle fått möjligheten att uppleva i verkliga livet. De är mitt "därför":

Jag har sett månen falla sönder, och lämnat jorden. Levt 7000 år i rymden och byggt en ny civilisation.  Jag har, för tredje gången, sett Winstons hopp tändas och släckas i en totalitär framtidsvärld där Storbror äger alla tankar och all kärlek. Jag har sett det underbara när två tonårskillar tillsammans slår världsrekord i kyssning och följt en transperson i hennes nya tillvaro, där hon till slut vågar drömma om vänskap och kärlek. Jag har varit en hund i en snöstorm och en man som förlorar sin fru när han åker för att missionera för invånarna på en ny planet. Jag har följt en ung slavkvinna som försökt fly från plantaget där hon bor. Jag har sett henne misslyckas. Jag har sett sex individer slukas av monster i en tidsloop, och, för första gången (!), fått testa sanningsserum.

Och det där är bara skönlitteraturen. Reportagen har tagit mig bakom Berlinmuren, till zinkpojkarnas krig i Afghanistan och till Breiviks Utøya. Jag har mött och lärt känna den kinesiska änkekejsarinnan Cixi, mongolkvinnor, amerikanska miljardärseremiter och USAs andra presidentspar. Jag har fått veta allt jag någonsin undrat om barnafödsel genom tiderna och om Sverigedemokraternas uppgång (när kommer deras fall?).

Detta är bara en bråkdel av alla de tusentals berättelser jag gjort till mina och väldigt få av dem hade jag fått möjlighet att uppleva om jag inte varit läsare. Framför en film är du en, kanske berörd, men ändå passiv observatör av någon annans skapelse. När du läser måste du delta och bygga upp alla världar, både inre och yttre, för att kunna förstå innehållet. I varje bok är du medskapare tillsammans med författaren. Jag kanske inte kan möta alla människor jag skulle vilja i livet; jag kanske inte kan leva alla liv och besöka alla platser. Men läsa kan jag - och även den sortens frihet - utöver den Per T Ohlsson skriver om - ger läsning!

Av acidburn08 på DeviantArt
*För er som inte följer mig på Facebook följer här innehållet i det inlägg jag skrev för fyra år sedan (och hänvisade till här ovan:

På tal om högläsning...
Detta har jag haft på hjärtat sedan vår förskolepersonal berättade att föräldrar inte alls läser för sina barn i samma utsträckning som förr:

Att läsa med sitt barn (även bebisarna) varje dag, är att ge barnet en gåva som barnet har nytta av hela livet, och som svårligen kan ersättas senare.

Förutom närhet, mys och en spännande stund tillsammans ger du ditt barn detta när du läser, och ni tillsammans pratar om och funderar kring bokens innehåll:

Ett stort ordförråd
God koncentrationsförmåga
Bättre uppfattning av nyanser
Bättre förståelse för omvärlden
Vidgade referensramar
Gemensam kultur
En ingång till skriftspråket
God språk- och textuppfattning
Bättre förmåga att sätta ord på känslor
Läslust, som leder till nya läsupplevelser och ännu mer av ovanstående.

Ett barn som börjar skolan och har det här med sig är väl rustat för att ha roligt i skolan och känna lust och nyfikenhet på att lära sig nya saker. Som gymnasielärare ser jag skillnaden det gör att ha ett positivt och tidigt anlagt förhållande till läsning - och - som lärare kan jag aldrig ersätta det föräldrarna lägger grunden för i hemmet!

Så till alla föräldrar: glöm inte bort att ta er en liten mysig lässtund varje dag och koppla av tillsammans. Det spelar roll!

Om man känner sig osäker på hur man ska göra kan jag rekommendera:

Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen
Goboken.se där man kan köpa åldersanpassade bokpaket och där råd och tips följer med
En välsorterad bokhandel i Malmö är den på Kronprinsen (ja, på Kronprinsen!), och i Stockholm vet jag att där finns en på Mariatorget. Där kan man också få råd och hjälp.
Och glöm inte närmsta BIBLIOTEK:)


söndag 20 november 2016

Modella och träna sök- och lässtrategier med starters

I januari läste jag och skrev om boken Nothing's Impossible och sedan dess har jag från och till arbetat med starters i klassrummet. Startern kommer naturligtvis i många skepnader men som den beskrivs i Lorraine Monroes bok är det en uppgift som finns på elevernas bänkar när de kommer in i klassrummet, som de löser på egen hand när de satt sig ser och vars syfte är att samla eleverna, göra dem fokuserade och antingen leda in på den aktuella lektionens mål, eller repetera föregående lektions mål och innehåll.

Idag ger jag tre exempel på starters jag använt för att träna sök- och lässtrategier i samband med att våra tvåor skriver vetenskaplig rapport, vilket alla elever gör både i år ett och två som förberedelse inför gymnasiearbetet i år tre. Temat för årets rapport är normer, jämlikhet och uniformerade myndigheter.

Picture of starting blocks placed on one the lanes från Colourbox.com


Den första startern visar en kort artikel från nyheter24.se och har som syfte att visa alla källor inte är lämpliga att använda i en vetenskaplig rapport, men att källor kan användas för att hitta annan, bättre information. När eleverna ska svara på de två frågor som ställs, måste de också göra en bedömning av innehållets relevans som kanske inte är helt tydligt. Här får läraren, eller någon elev möjlighet att modella hur man kan resonera kring innehållets relevans.

Den andra starten är en spin-off på den första. Här har jag gjort en sökning för att lokalisera primärkällan som gav upphov till artikeln på nyheter24.se. Eleverna får här träna på att använda träfflistan för att bedöma vilka träffar som är mest relevanta. Många elever använder sig av den ineffektiva metoden att öppna alla träffar (eller så många de orkar, med start uppifrån och ner) och först därefter göra en bedömning.

Även här får skickliga elever och lärare möjlighet att modella hur man kan tänka och resonera utifrån sökträffar samt anledning att visa olika typer av källor, i det här fallet nyhets- och tidningssajter och forskningsportaler.

Den tredje startern utgörs av Per T Ohlssons söndagskrönika Du sköna nya värld som handlar om presidentvalet 2016. Här tränas elevernas förmåga att sökläsa och sedan djupläsa. Texten ger möjlighet att visa t.ex. hur man hittar snabbt i en text genom att läsa inledningen på varje stycke för att hitta den relevanta informationen, en enkel strategi som alla elever inte är medveten om. Krönikan kan givetvis också användas som ett exempel på intertextualitet och skönlitteraturens roll i sakprosan och samhällsdebatten.

Jag har helt enkelt klippt ut min starterfråga och tejpat fast den på pappersversionen av krönikan så att varje elev får ett A3-ark som starter. Jag undviker datorerna i samband med starten eftersom jag vill att eleverna enkom ska fokusera på den gemensamma uppgiften.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...