There is lives only... a wind av Andrzej Karon på Flickr (CC BY 2.0) |
Tanken är svindlande, och viktig, för den gör det så tydligt hur mycket vi blir till genom andra. och det är så konstigt egentligen hur mycket vi förnekar detta och att det är lite... ja, fult... att bry sig om vad andra tycker. Allting gör vi för oss själva. För vår egen skull. Alla är vi individer som går vår egen väg.
Vilken lögn.
Vi gör allt för andra. Och med sociala medier som redskap gör vi det mer än nånsin. Vi skriver våra bios på Twitter. Vi väljer omsorgsfullt bilder till våra Facebooksidor. Vi presenterar våra liv på Instagram. Gör vi det mycket och länge så skapar vi en rätt omfattande bild av oss själva som omvärlden får ta emot. Och letar man efter det, blir det tydligt att det är en bild som vi är rätt medvetna om att vi konstruerar.
Attaining Wisdom av tinyfroglet på Flickr (CC BY 2.0) |
Kanske kan det däremot vara så att sociala medier har gjort det här behovet av att synas och få bekräftelse större än vad det tidigare varit. Hursomhelst blir konsekvensen och tanken jag får inför mitt yrke denna: mitt klassrum måste vara en plats där eleverna syns akademiskt på ett positivt sätt - då kommer de också att vilja interagera och ge tillbaka.
Och hade det bara varit jag kvar - ja - då hade jag knappt funnits jag heller.