tisdag 17 september 2013

Lektionsplanera med hjälp av Google Calendar

Tidigare har jag brukat printa ut terminen veckovis i kalenderform och sedan anteckna på papprena vad de olika lektionerna ska innehålla. När en lektion är färdigplanerad har jag ritat en röd prick på den. På så sätt har jag kunnat planera min vardag! Av olika anledningar har jag slutat göra detta utan att ha en annan strategi och jag har testat bland annat projektplaneraren Trello (som är bra på många sätt).

Det bästa finns dock ofta på nära håll, och nu har jag helt enkelt börjat använda Google Calendar. Jag ska visa hur!

Mitt schema

Vårt schemaprogram synkar inte med Google Calendar men i flera år har jag helt enkelt i början av varje läsår fört in mina lektioner i Google Calendar. det tar inte lång tid och man gör en vecka och väljer sedan att upprepa de olika händelserna (lektionerna) till juni påföljande år! Passar på att poängtera att det ni ser nedan är 40% undervisning. Min tjänst innehåller andra arbetsuppgifter också.


Lektionernas innehåll

Jag lägger in vad de olika lektionerna ska innehålla genom att klicka på dem och välja redigera. Då kommer jag till händelsens sida där man kan göra detaljinställningar.


I fältet "beskrivning" gör jag sedan anteckningar om vad lektionen ska innehålla. Ibland lägger jag mest in stödord, t.ex. när jag grovplanerar ett moment. När lektionerna sedan kommer närmre brukar jag få idéer vid lite olika tillfällen och då skriver jag in dem huller om buller för att sedan återkomma, redigera, flytta och färdigställa. I processen brukar jag notera längst ner vad som finns kvar att göra innan lektionen kan genomföras. 

När lektionen är helt färdigplanerad och det bara är att gå in och genomföra så markerar jag detta genom att ge händelsen en annan färg - vanligtvis grön:) Färger väljer man direkt under rutan för beskrivning (det fältet syns inte på bilden). På så sätt får jag en bra överblick över veckan och vilket utrymme det finns för andra arbetsuppgifter.


Hur får jag syn på lärandet? Praktiska metoder!

Formativ bedömning. Många svänger sig med begreppet - även jag - men det rymmer väldigt många olika saker och själv kan jag uppleva att jag nu efter ett antal år behärskar en del av det som inbegrips - men inte allt. Jag har länge planerat min undervisning och mina examinationer efter ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav och eleverna vet vad det är de blir bedömda på och när. Min feedback är framåtsyftande och jag försöker skapa modeller för eleverna.

Något jag däremot har velat gå vidare med är att bli bättre på att synliggöra lärandet för eleven och mig i vardagen, på lektionsnivå! Under terminens uppstart har jag provat på ett par metoder som varit lyckade!
Final Piece of Puzzle av Angelo (CC BY 2.0)

Lärloggen

Ett första steg har varit att be varje elev att skapa ett dokument kallat "lärlogg" i svenskmapparna de delar med mig (i Google Docs). Lärloggen används nästan varje lektion, men inte nödvändigtvis. Det vanligaste är att jag använder lärloggen till Exit Tickets som jag modellerat på Christian Lundahls exempel. Eleverna får helt enkelt svara på frågorna:
  • Vad var det viktigaste jag lärde mig idag?
  • Vad har varit förvirrande?
  • Vilken fråga är fortfarande obesvarad?
Jag brukar ge gott om tid åt detta, och jag brukar också variera frågorna något för att inte eleverna ska besvara dem slentrianmässigt. Jag läser lärloggarna relativt snabbt efter lektionen och har jag möjlighet ger jag något liten kommentar till varje elev för att visa att jag läst.

Det mest givande med lärloggarna är att jag ser hur väl jag lyckats med min undervisning. Har min avsedda effekt uppnåtts? Det blir också lätt att besluta hur fort (och om) jag kan gå vidare och var jag ska ta avstamp följande lektion.

Uppstart med Mentimeter

Utifrån lärloggarnas innehåll brukar jag skapa en uppstartsfråga med hjälp av Mentimeter. Uppstartsfrågans syften är flera.
  • Jag vill aktualisera det innehåll vi arbetade med förra gången.
  • Jag vill aktivera alla elever vid lektionens start
Aktiviteten är viktig! Bara en aktiv elev kan göra sitt lärande synligt för läraren och en Mentimeterfråga är ett enkelt och effektivt sätt att säkerställa att alla elever i klassrummet börjar tänka och fatta beslut kring det innehåll de bör uppehålla sig kring redan vid lektionens start. De får ett par minuter på sig att besvara frågan. Inte mer. Jag visar inte svaren förrän nästan alla svarat för att undvika att de bara röstar som majoriteten gjort. Därefter tittar vi på resultaten tillsammans och jag väljer ut ca 4-5 elever som får berätta hur de svarat och varför.

Fördela ordet

Detta är något jag gjort tidigare, dvs. fördelat ordet i stället för att helt förlita mig på elevernas handuppräckning. Däremot har jag börjat använda det mycket mer systematiskt och med ett tydligare syfte.

Återigen vill jag aktivera alla eleverna. Fördelningen av ordet kan se olika ut. Ibland rör det ett innehåll som de fått förbereda. Då har jag vid något tillfälle bestämt redan innan lektionen vilken elev som ska besvara vilken fråga. Målet är då dels att få bra svar, men också i något fall att elever som är väldigt osäkra på sin förmåga ska få besvara en fråga de greppar och därmed få större förtroende för sin egen förmåga att bidra till klassen. Alla ska få en positiv upplevelse och se värdet av att vara med och aktivera sig.

Puzzle av Harry_1970 på Flickr (CC BY 2.0)
Vid andra tillfällen har jag använt ringövningar där elever får påstående. Om de håller med ska de resa sig och byta plats med någon annan som håller med. Efteråt får man motivera sina ställningstaganden. Jag ber eleverna också ibland att stå upp när de ger sina svar i klassrummet. Målet med att eleverna fysiskt får understryka sina bidrag till diskussioner, är att ge bidraget större tyngd - att man ska kunna stå för det man säger. Svarets värde ökar av att man måste agera fysiskt. 

Sammanfattningsvis är det övergripande syftet med ordfördelningen att eleven ska vara med och känna att det egna bidraget till klassrummet är värdefullt. Med mindre barn eller vid högtidliga tillfällen  kan man använda en random name generator. Själv har jag (fast det var med vuxna:) använd appen NameSelector på iPadden. Den finns även för iPhone.

Avslutning

Hittills under terminen har de här metoderna gjort det mycket lättare för mig att se vad eleverna faktiskt lärt sig, hur effektiv min undervisning varit och hur jag ska gå vidare. Fortsättning följer!


Anpassa din inkorg i Google Mail

Vi har nyligen gått över från First Class till Google Apps for Education här i Malmö och många lärare undrar hur man kan organisera sin inkorg på ett bra sätt. Särskilt efterlyst är en motsvarighet till mapparna man kunde skapa i sin inkorg. Här visar jag på två sätt att få lite ordning i flödet av information!

Skapa etiketter/ mappar i inkorgen!



Skapa flikar i inkorgen!

tisdag 3 september 2013

Chromebook - kan det vara något?

Långt om länge ska jag kommentera min korta sejour med Chromebooken! I våras fick jag nämligen möjlighet att testa en sådan. Chromebooken finns i två varianter - en från Samsung och en från Acer. Den förra har endast HDMI-port, medan Acern har VGA-port också. Det var den förra varianten jag hade.

Jag listar först de positiva och negativa intryck jag fick under mina veckor med Chromebooken och därefter utvecklar jag dessa punkter.

Bild från Samsungtomorrow på Flickr (CC BY-NC-SA 2.0)


Negativt
  • Rätt liten skärm om man är van vid större. Den känns lite otydlig ibland.
  • Jag kan inte synka min telefon eftersom jag inte kan ladda ner iTunes
  • Besvärligt med bildlagring (via Dropbox som jag använder)
  • Bristen på VGA-ingång begränsar
Positivt
  • Datorkänsla 
  • Okej tangentbord 
  • Förbannat snabb uppstart 
  • Allt sparas via Google Drive 
Chromebooken fungerar ju lite som ett slags alternativ mellan surfplatta och laptop och den är väldigt portabel. Den är lätt och smidig i storleken. Dessutom startade den upp i rekordfart, så det var bara att stänga luckan, förflytta sig, och sedan öppna den för att omedelbart kunna fortsätta arbeta. Mycket praktiskt och tilltalande. Hållbarheten kan jag naturligtvis inte uttala mig om med säkerhet, men den kändes inte lika solid och gedigen i chassit som en MacBook (jag har den gamla vita att jämföra med)

För mig personligen var det dock meckigt att arbeta med bilder på det sätt jag är van vid. Man laddar inte ner bilder från webben utan man laddar över dem till Google Drive kan man säga. Och Driven är inte mitt favoritställe att lagra bilder på, vilket gjorde mig lite bakbunden när jag skulle blogga vilket jag gör rätt ofta. Möjligen får man förutsätta att man hade hittat andra vägar efter ett tag och att det här helt enkelt är en vanesak. Men helt nöjd var jag inte.

Jag är också osäker på hur Chromebooken fungerar om man skulle sakna webbuppkoppling, och här får gärna någon svara i kommentarfältet. Här finns ju ingen egentlig hårddisk, utan när man loggar in på datorn är det Google Drive man loggar in på via Google Chrome. Sedan är det på webben man befinner sig.

Priset är naturligtvis en faktor att ta med i beräkningarna eftersom skolor idag lägger enorma summor pengar på teknik och man får mycket för pengarna i en Chromebook. Det vill säga om de håller. Sammanfattningsvis tror jag att Chromebooken kan fungera bra som elevdator, eftersom man kan göra det mesta via webbläsaren nuförtiden. För egen del är jag dock inte intresserad, eftersom det skulle vara för begränsande.

Smarta tillägg för Google Chrome

Det finns många goda skäl att använda Google Chrome som webbläsare. Den är snabbare. Den är lätt att söka med. Det går att synka webbläsarens bokmärken mellan olika datorer. Men en hel del finesser kan man lägga till själv i form av tillägg man hämtar från Chrome Web Store! Idag tänkte jag därför tipsa om ett par bra sådana.

Tilläggen lägger sig som små ikoner uppe till höger i webbläsaren och är egentligen små miniprogram man kopplar till webbläsaren. Ett generellt tips är att fundera över vilka tjänster man använder sig av väldigt flitigt på webben (Diigo, Evernote, osv). Ofta finns det nämligen tillägg till dessa tjänster som gör dem ännu lättare att använda.


AdBlock - med hjälp av det här tillägget rensar du din webbläsare från reklam! Den är gratis och effektiv och tar bort reklam från sidor som t.ex. Facebook och Youtube. Finns även för Safari och Opera.



Mail Checker Plus for Google Mail - Med det här tillägget ser du i alla flikar när du hur många mail du har i inkorgen. När du får nytt dinglar den lilla ikonen till. Du kan även förhandsvisa mailen och markera dem som lästa eller radera dem utan att behöva öppna din mail. Mycket effektivt. Här finns många olika alternativ, men den här har funkat väldigt bra.

Diigo Web Collector - Diigo är en webbtjänst man kan använda för att samla, organisera och dela länkar. Dessutom finns det är tillägg till tjänsten som gör det väldigt lätt att samla in material. Med hjälp av tillägget kan man även anteckna och använda överstrykningspenna på webbsidor!


Readability - Med hjälp av tillägget lägger du till webbsidor i en läslista, som du sedan kommer åt på dina olika enheter. En av finesserna är att Readability skalar bort allt skröfs som ofta finns på webbsidor (tänk dagstidningarnas artiklar som nästan försvinner bland alla länkar till annat) och gör innehållet rent och läsvänligt. Ett bra alternativ till Readbility är Pocket!

WatchDoc - är man en flitig användare av delade dokument i Google Docs kan WatchDoc vara en tillgång. Med hjälp av tillägget kan man snabbt få en överblick över när förändringar gjorts i dokument man delar med andra.



Any.Do - Jag sparar det smartaste till sist! Det här fiffiga tillägget är en att-göra-lista. Den är otroligt smidig och lättanvänd samtidigt som den är kompetent nog att ställa in påminnelser och göra olika mappar. Den är så mycket eller lite man vill att den ska vara helt enkelt. Finns som app till luren och plattan och funkar även för Android. Dessutom! Du kan lägga till en knapp i Gmail så att man lägga till ett viktigt mail i sin att-göta-lista med ett enkelt klick!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...