tisdag 7 november 2017

Träna Oxford- och Harvardsystemet

På Pauliskolan (kommunal skola i Malmö) får eleverna både i år 1 och 2 skriva en vetenskaplig uppsats (VU1 och VU2) med samma format som Gymnasiearbetet. Syftet är naturligtvis att förbereda eleverna för detta. Därför har jag nyligen haft en övning både med mina tvåor och treor där vi repeterat och tränat citat- och referatteknik med fokus på de olika referenssystemen Harvard och Oxford. Så här gjorde jag.

Övning 1 - ca. 30 minuter

Jag inleder med en Mentimeterfråga där jag undrar vilka frågetecken de spontant har kring citat- och referatteknik. De frågetecken som kan rätas ut direkt tas om hand. Vill man inte samla in svar digitalt via en sajt som Mentimeter kan man t.ex. använda post-its. Därefter delar jag ut den skrivmall alla våra elever använder till både de VU1, VU2 och Gymnasiearbetet.

I mallen finns all information de behöver inför skrivandet. Jag högläser denna tillsammans med eleverna och ber dem stryka över nyckelinformation med överstrykningspenna samt anteckna en del i marginalen.  Anteckningarna kan röra t.ex. klargöranden och hänvisningar till läroboken. Syftet med att göra det tillsammans är:

  • att få eleverna att hantera och anteckna i ett material som annars lätt glöms bort.
  • att alla elever ska ha samma "extra info" i form av kommentarer och hänvisningar till läroboken.
  • Att repetera citat- och referattekniken inför uppsatsskrivandet
Till denna övning kan man med fördel använda vilken bra text som helst som handlar om citat- och referatteknik enligt Oxford- och Harvardsystemet. Jag delar inte vår mall eftersom det är sista året vi använder den och den därefter ska genomgå en relativt omfattande redigering.

Övning 2 - ca. 40 minuter

I diskussionen kring den föregående övningen framgår ofta att eleverna tycker att det är väldigt tidskrävande och tråkigt med referenssystem och kanske inte riktigt ser poängen med dem. Här kan man med fördel hålla ett litet brandtal om att all vår accepterade kunskap bygger på forskning och vikten av att denna forskning då är transparent och går att granska och ompröva är omöjligt utan referenser!!! En liten bild kan ibland liva upp dylika brandtal. Google t.ex. peer review om ni inte grips tillräckligt av bilden nedan.

Efter brandtalet presenterar jag uppgiften som ni hittar här. Eleverna ska lösa uppgiften parvis och jag delar in dem så att ingen blir över och så att det blir lämpliga par. Till sin hjälp har de:
Man behöver lyfta fram för eleverna att de olika punkterna i uppgiften (a, b, c, d) finns där för att göra de olika stegen i uppgiften tydliga, men deras svar ska se ut som en sammanhängande text för att göra skrivsituationen så verklighetstrogen som möjligt. 

Den viktiga delen av den här övningen är lärarens direkta återkoppling på elevernas frågor och arbete under tiden de löser uppgiften. Då är de som mest motiverade att fråga och läraren kan förklara men också hänvisa och peka i materialet de har tillgängligt för att förhoppningsvis öka elevernas motivation att använda detta material även på egen hand. Många av de frågor eleverna har finns det ju ofta svar på i material de redan har tillgängligt. Övningen bidrar därför till att motivera ett större ansvarstagande hos eleverna. Jag har också ofta upplevt att eleverna följer mallar slarvigt och fått förklaringen att de inte trodde det "var så viktigt att man gjorde exakt som det stod". Här får man därför som lärare möjlighet att faktiskt peka på elevens lösning och exemplet och tillsammans se om de följt det eller inte.

När övningen är slut kan man tillsammans spalta upp för- och nackdelarna med de olika systemen. Eleverna får ju själva välja vilket de vill använda och efter övningen kan de göra ett mer informerat val och läraren kan poängtera att man inte får blanda dem.

Övning 3 - ca. 30 minuter

Denna avslutande övning görs inte under samma lektion som den föregående. Man kan välja att dröja lite innan man gör den eftersom eleverna kanske då måste anstränga sig lite mer för att återaktualisera kunskapen och därmed befästa den ytterligare. Övningen går ut på att jag använder elevernas lösningar och klipper samman ca. fyra exempel i ett dokument. Dessa får eleverna sedan parvis ta ställning till. Skiljer de sig åt? Hur? Vilken version är korrekt? Här kan de sista frågetecknen rätas ut och kunskaper befästas.

tisdag 26 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IV

Feedback

När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av Google Keep som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve, vars instruktioner jag följde.

Lektion 7

Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från Wikipediaartikeln om Mary Shelley för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.

Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:
Now, you are going to write a summary on your own. Do not ask your desk mates for help because I would like to see your individual skills, so that I know how well I have succeeded in teaching you this. 
Follow the process we used while we practiced:
- Skim the text
- Identify the main themes
- Read more carefully and choose key words
- Create a mindmap, using the main themes and your key words
- Write your summary, using the mindmap
And remember: when you summarize, leave out (a lot of) names, dates, and details.
Your summary should be 100-150 words long and the first sentence should contain your source (English Wikipedia)
Bilden beskriver klass-
rummets alla möten.
Från colourbox.com
När eleverna satt igång med arbetet följer vandringen, dvs. det viktiga kryssandet genom klassrummet under de följande 45 minuterna för att svara på frågor, ge beröm, be dem verkligen göra en tankekarta och igen förklara varför, och uppmuntra dem att faktiskt bara titta på tankekartan när de sedan skriver. Medan man rör sig i klassrummet får man mycket information inte bara om elevernas förmågor och utan också om hur undervisningen har landat hos eleverna.

Lektion 8

Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen "Hills Like White Elephants". Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: "Old Man at the Bridge" och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en matris där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.

Några av elevernas tankekartor. Det var glädjande att se att eleverna kunde
använda det arbetssätt jag introducerat och det ska bli intressant att titta på
hur sammanfattningarna blev.

Darlings I killed...

Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)

  • Innehållet i novellerna och deras särdrag hade kunnat diskuterats i mycket större utsträckning än vad som gjordes.
  • Vi hade kunnat arbeta mer med de olika frågetyperna och poängen med att arbeta med dem. Detta blev i stället något jag plockade upp i svenskan (som jag också har klassen i) och hade nytta av där.
  • Källkritik mot just Wikipediaartiklar hade varit lämpligt att ta upp eftersom alla de texter om författare jag använde kom från just Wikipedia. Många bedömer Wikipedia som en källa och vet inte att man måste bedöma artiklarna individuellt.
  • Man hade kunnat använda andra noveller med gemensamt tema och diskutera likheter och skillnader. Man hade också kunnat välja ett tema som man tydligare hade kunnat knyta till realian.
  • Man hade kunnat arbeta mer med orden i sammanhang. Jag märkte att eleverna när de slog upp ord inte tänkte så mycket på vilken innebörd orden hade just i den mening de hade hittat det i.


Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie

fredag 15 september 2017

Fiffig feedback!

Bakgrund

Mina treor läser just nu klassiker i svenska 3 (Lady Chatterleys älskare eller På västfronten intet nytt) och har i grupp fått välja en frågeställning att fördjupa sig i, t.ex. "Vad vill författaren ge för bild av sex och sexualitet?", eller "Hur arbetar författaren med miljöbeskrivningar i romanen?". De diskuterar sina frågeställningar i textsamtal som spelas in och varje gruppmedlem ska förbereda sig inför samtalen genom att föra anteckningar, t.ex. genom att föra trippellogg. Både textsamtal och trippellogg tränade vi mycket på i tvåan. Efter samtalen har jag vid de två första textsamtalen gett gruppvis feedback till grupperna. Vid vårt tredje textsamtal (det näst sista) valde jag i stället att göra på ett annat sätt som jag berättar om här. Detta sätt att ge feedback på går at använda i alla kurser.

Självutvärdering utifrån ämnesplanens kunskapskrav

Innan dagens samtal berättade jag för grupperna att de skulle få skriva en reflektion direkt efter samtalet och att de skulle göra detta individuellt. Jag visade dokumentet för dem innan de gick iväg till samtalen så att de skulle ha innehållet lite färskt i minnet under samtalens gång.

Dokumentet består av en första del som handlar om samtalets generella kvalitet och en andra del där jag lyfter fram vilka förmågor jag lyssnar efter i deras samtal, t.ex: "Kan du föra en fördjupad diskussion kring frågeställningen ni valt? Är den även utförlig? Nyanserad?". Dessa förmågor är nästan ordagrant hämtade från ämnesplanens kunskapskrav.

Efter textsamtalen kom eleverna tillbaka och satte sig ner och svarade på och lämnade in sina reflektioner (via Google Classroom). Senare på dagen lyssnade jag på deras samtal och läste samtidigt reflektionerna kring förmågorna som eleverna skrivit. Jag skrev denna gång ingen gemensam feedback till grupperna utan lämnade i stället min feedback direkt i anslutning till deras egna uppskattningar kring sina förmågor med hjälp av kommentarfunktionen i Google Drive. Mina kommentarer kunde t.ex. se ut som nedan.



Fördelar med detta sätt
  • Eleverna får möjlighet att tolka och tillämpa ämneskraven i en reell situation
  • De tränar på att känna igen och kunna sätt ord på sina egna förmågor och eventuella brister
  • I många fall kan jag bara bekräfta elevens egen bild, i stället för att skriva hen på näsan, vilket stärker elevens känsla av kompetens och delaktighet. 
  • Missförstånd kring elevens uppfattning om kraven uppdagas och kan åtgärdas

onsdag 13 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del III

Eleverna har ju under föregående lektioner fått skriva de glosförhör de förberedde för varandra. Idag kommer jag att kortfattat kommentera hur det gick till. De flesta är också färdiga med sina korta sammanfattningar om Hemingway. Se föregående inlägg här.

Gloskollen

Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.

När de hade rättat sina test fick de svara på en kort enkät som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.

Lektion 5

By Lloyd Arnold, Public Domain
Jag inleder med en kort återkoppling (enligt ovan) till eleverna kring deras glosförhör.

Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.

Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.

Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways isbergsteknik medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från Wikipedia. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.

Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen on the lines, between the lines och beyond the lines. Dokumentet ser ut så här och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.

Lektion 6

Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:
  • Redigera sin sammanfattning om Hemingway efter feedbacken de fick
  • Svara klart på frågorna från föregående lektion om de inte hunnit detta
  • Börja fylla i en matris där de väljer 15 glosor från novellen att lära sig
Lektionen avslutas med att vi i tre kolumner lyfter fram ett par av elevernas egna exempel på de tre olika frågetyperna och tillsammans besvarar dessa.

Kommande lektioner

Vi har två lektioner till kvar på det här momentet och då hoppas jag hinna introducera Mary Shelley. Tanken är att de ska få skriva en sammanfattning själv om henne och att vi ska läsa ett utdrag ur Frankenstein där de får formulera frågor (between the lines och beyond the lines) och diskutera dessa i grupp.

Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 4 i denna serie

torsdag 7 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II

Daugerrotype av Edgar Allan Poe.
From Wikimedia Commons, Public Domain
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.

Lektion 3

Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
  1. Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
  2. En sammanfattning jag skrivit av texten
  3. Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning inte innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.

När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.

Lektion 4

Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.

Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
Exempel på tankekartan vi gör tillsammans

  • Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
  • Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.

När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
  • ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. 
  • ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. 
  • ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.

Från Colourbox
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.

Kommande lektioner

Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.

Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie



måndag 4 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med hjälp av skönlitteratur

På engelska 6 bestämde klassen och jag att vi skulle inleda med att använda skönlitteratur för att träna de fyra färdigheterna. Här kommer början på ett upplägg där jag också passar på att använda klassiker från den anglo-saxiska litteraturen eftersom ämnesplanens centrala innehåll nämner "[t]eman, motiv, form och innehåll i [...] skönlitteratur; författarskap och litterära epoker".

Under de här första lektionerna tränade vi:

  • lässtrategier (skapa förförståelse)
  • textsamtal kring skönlitteratur
  • arbete med ordkunskap

Lektion 1

Från appen iPoe
Jag inleder med att fråga eleverna vad som krävs för en god horror story och skriver upp deras förslag på tavlan.

Därefter skriver jag upp ett antal ord från Edgar Allans Poes novell "A Tell Tale Heart" på tavlan (mad, haunted, evil eye,  caution, cunningly,  midnight, mortal terror, shrieked, corpse, dismembered, police, heart) och ber eleverna fundera över vad som kanske kommer att hända i novellen. Dessa två övningar syftar till att aktivera elevernas förförståelse.

Därefter läser jag novellen högt med hjälp av appen iPoe för extra specialeffekter, men det går förstås lika väl att läsa den "vanligt".

Efter novellen återkopplar jag till det vi gjorde under förförståelseövningarna. Stämde de idéer eleverna hade om handlingen och hade novellen de ingredienser en god skräckberättelse bör ha?

Därefter får eleverna en uppgift som består av fem läsförståelsefrågor på innehållet och en matris där de ska välja 15 ord från novellen att lära sig. Jag uppmanar dem att välja ord de tycker är en utmaning. Till varje ord ska de sedan ange svensk översättning, definition på engelska, grundform och ordet i en mening. För att vägleda dem i valet av ord har de tillgång till novellen där jag med gult markerat ord som är basala i det engelska ordförrådet och som de bör kunna samt med blått markerat ord som är lite svårare.

Lektion 2

Jag inleder med att sammanfatta vad vi gjort hittills och berätta vad vi kommer att göra under kommande lektion, nämligen ha gruppsamtal kring frågorna på novellen samt konstruera bra glosförhör till varandra.

Lektionen inleds med korta gruppsamtal och för första gången får eleverna själva hålla i samtalen som spelas in och delas med mig. Innan eleverna går iväg för att göra detta repeterar jag de regler för textsamtal som vi använt under föregående läsår (där jag deltagit vid textsamtalet). Reglerna är som nedan och har hämtats från den Läslyftsmodul vi läste förra läsåret på skolan, Språk- och kunskapsutvecklande arbete.


Från Colourbox.com
Eleverna utgår i sina diskussionerna från de fem frågorna jag bad dem svara på under föregående lektion och de får feedback på samtalen via mail lite senare i veckan.

När eleverna samlats igen frågar jag eleverna hur man bör utforma ett glosförhör om man vill ta reda på om någon förstått ett ords användning, innebörd och stavning. Många bra förslag anges och dessa skriver jag upp på tavlan. Jag berättar sedan att de ska få göra glosförhör till bänkkamraten. De delar sin ordmatris med varandra och utformar sedan glosförhör till varandra utifrån de ord kamraten vill lära sig. Alla elever hann inte så här långt. Jag fokuserade på att alla skulle hinna färdigställa sin matris av ord och till eftersläntrarna färdigställer jag gloskollen.

Kommande lektioner

Kommande lektioner kommer att fokusera på skrivande och i synnerhet förmågan att summera ett innehåll i egna ord, vilket många tycker är svårt.

Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie

lördag 29 april 2017

Studio italiano!

Jag minns fortfarande hur jag satt i aulan första dagen på Heleneholms gymnasium i Malmö hösten 1991 och fick reda på att man inte behövde fortsätta med sitt moderna språk om man inte ville! LÄTT att jag struntade i franskan med alla besvärliga verb och förkortningar! Där och då övergav jag franskan och återvände inte till språkstudierna förrän två år senare då jag förälskat mig i en italienare på semestern och bestämde mig för att gå en kvällskurs i italienska... som jag också övergav efter första terminen när den där förälskelsen svalnat. Sedan har det inte blivit mer. Engelskan, som jag ju förvisso är mycket bra på, har varit mitt enda andra språk, vilket känts lite trist ibland.

Men nu har jag skaffat ett incitament för att hoppa på språkkarusellen igen, för i sommar ska jag för första gången på många år till Italien på semester! Barnen tyckte genast att vi skulle ta och lära oss otalienska (sic!) och det lät ju som en himla bra idé. Möjligheterna till självstudier ser ju också lite annorlunda ut idag än på 90-talet: enter AppStore!

Med följande tre appar har jag de senaste tre veckorna blivit 11% "fluent" på italienska✌🏻😀 I alla fall enligt appen DuoLingo!



DuoLingo och Tinycards utgör stommen och de andra apparna använder jag som referenser. Detta är superb gameification för språkinlärning. Man vill hela tiden ta sig vidare till nya nivåer i DuoLingo. Själv har jag just kämpat mig upp till de spännande adjektiven och ska äntligen få lära mig lite essentiella, beskrivande ord som jag kan hotta upp mina torra meningar med:  Balene vecchie vivete nel'acqua limpida!! Vem vill inte kunna beskriva gamla valars levnad i klart vatten?!

Man har fem chanser på sig att göra fel och slösa upp sin spelhälsa i DuoLingo. Sedan måste man antingen träna för att samla ihop fler hälsopinnar alternativt vänta tills det kommer nya efter ett antal timmar. När pinnarna är slut kan man gå över till Tinycards som är en flashcardapp som är synkad med DuoLingo och där kan man träna obehindrat på alla de kniviga ord man stöter på i Duo. På så sätt gör man inte slut på sin hälsa så snabbt sen och kan i stället uppnå nya, spännande nivåer!

Eftersom italienska liksom franskan är ett sådant där besvärligt latinskt språk har jag ju tvingats ta itu med alla de där verbformerna igen och därför laddade jag även ner appen Verb Forms för att få lite extra koll på klurigheterna. Norstedts lilla fickordbok har en enkel liten grammatiköveriskt och här slår jag så klart också upp ord när jag ibland vill fuska i DuoLingo för att inte förlora hälsopinnar (händer mycket sällan, jag svär). Som lärare har jag ju också den exklusiva fördelen att ha kollegor som är lärare i italienska! En sådan, Anna (tack, Anna!!) har t.ex. kunnat reda ut de fina skillnaderna mellan la maglia, il maglione, och la maglietta för mig. Inte illa:)

Som språklärare (svenska och engelska) är det väldigt nyttigt att försöka lära sig ett språk som nybörjare. Det blir lättare att få ett elevperspektiv på hur språkinlärning går till och hur man faktiskt gör och vad som behövs för att lära sig ett språk man inte alls känner sig bekant med. Likaså blir betydelsen av metaspråk tydlig. Det är mycket lättare för mig att lära mig italienska eftersom jag har större förståelse för de grammatiska strukturerna och t.ex. kan läsa och förstå förklaringar som använder grammatiska och språkliga begrepp.

Jag kan varmt rekommendera DuoLingo och Tinycards och: quest' estate, io voglio parlare soltanto italiano nella il mio vacanza! Det ska nog gå, om jag anstränger mig rejält!


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...