tisdag 17 september 2013

Hur får jag syn på lärandet? Praktiska metoder!

Formativ bedömning. Många svänger sig med begreppet - även jag - men det rymmer väldigt många olika saker och själv kan jag uppleva att jag nu efter ett antal år behärskar en del av det som inbegrips - men inte allt. Jag har länge planerat min undervisning och mina examinationer efter ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav och eleverna vet vad det är de blir bedömda på och när. Min feedback är framåtsyftande och jag försöker skapa modeller för eleverna.

Något jag däremot har velat gå vidare med är att bli bättre på att synliggöra lärandet för eleven och mig i vardagen, på lektionsnivå! Under terminens uppstart har jag provat på ett par metoder som varit lyckade!
Final Piece of Puzzle av Angelo (CC BY 2.0)

Lärloggen

Ett första steg har varit att be varje elev att skapa ett dokument kallat "lärlogg" i svenskmapparna de delar med mig (i Google Docs). Lärloggen används nästan varje lektion, men inte nödvändigtvis. Det vanligaste är att jag använder lärloggen till Exit Tickets som jag modellerat på Christian Lundahls exempel. Eleverna får helt enkelt svara på frågorna:
  • Vad var det viktigaste jag lärde mig idag?
  • Vad har varit förvirrande?
  • Vilken fråga är fortfarande obesvarad?
Jag brukar ge gott om tid åt detta, och jag brukar också variera frågorna något för att inte eleverna ska besvara dem slentrianmässigt. Jag läser lärloggarna relativt snabbt efter lektionen och har jag möjlighet ger jag något liten kommentar till varje elev för att visa att jag läst.

Det mest givande med lärloggarna är att jag ser hur väl jag lyckats med min undervisning. Har min avsedda effekt uppnåtts? Det blir också lätt att besluta hur fort (och om) jag kan gå vidare och var jag ska ta avstamp följande lektion.

Uppstart med Mentimeter

Utifrån lärloggarnas innehåll brukar jag skapa en uppstartsfråga med hjälp av Mentimeter. Uppstartsfrågans syften är flera.
  • Jag vill aktualisera det innehåll vi arbetade med förra gången.
  • Jag vill aktivera alla elever vid lektionens start
Aktiviteten är viktig! Bara en aktiv elev kan göra sitt lärande synligt för läraren och en Mentimeterfråga är ett enkelt och effektivt sätt att säkerställa att alla elever i klassrummet börjar tänka och fatta beslut kring det innehåll de bör uppehålla sig kring redan vid lektionens start. De får ett par minuter på sig att besvara frågan. Inte mer. Jag visar inte svaren förrän nästan alla svarat för att undvika att de bara röstar som majoriteten gjort. Därefter tittar vi på resultaten tillsammans och jag väljer ut ca 4-5 elever som får berätta hur de svarat och varför.

Fördela ordet

Detta är något jag gjort tidigare, dvs. fördelat ordet i stället för att helt förlita mig på elevernas handuppräckning. Däremot har jag börjat använda det mycket mer systematiskt och med ett tydligare syfte.

Återigen vill jag aktivera alla eleverna. Fördelningen av ordet kan se olika ut. Ibland rör det ett innehåll som de fått förbereda. Då har jag vid något tillfälle bestämt redan innan lektionen vilken elev som ska besvara vilken fråga. Målet är då dels att få bra svar, men också i något fall att elever som är väldigt osäkra på sin förmåga ska få besvara en fråga de greppar och därmed få större förtroende för sin egen förmåga att bidra till klassen. Alla ska få en positiv upplevelse och se värdet av att vara med och aktivera sig.

Puzzle av Harry_1970 på Flickr (CC BY 2.0)
Vid andra tillfällen har jag använt ringövningar där elever får påstående. Om de håller med ska de resa sig och byta plats med någon annan som håller med. Efteråt får man motivera sina ställningstaganden. Jag ber eleverna också ibland att stå upp när de ger sina svar i klassrummet. Målet med att eleverna fysiskt får understryka sina bidrag till diskussioner, är att ge bidraget större tyngd - att man ska kunna stå för det man säger. Svarets värde ökar av att man måste agera fysiskt. 

Sammanfattningsvis är det övergripande syftet med ordfördelningen att eleven ska vara med och känna att det egna bidraget till klassrummet är värdefullt. Med mindre barn eller vid högtidliga tillfällen  kan man använda en random name generator. Själv har jag (fast det var med vuxna:) använd appen NameSelector på iPadden. Den finns även för iPhone.

Avslutning

Hittills under terminen har de här metoderna gjort det mycket lättare för mig att se vad eleverna faktiskt lärt sig, hur effektiv min undervisning varit och hur jag ska gå vidare. Fortsättning följer!


11 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Smart! Hur stora undervisningsgrupoer? Och hur kommenterar du logg? Och när?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Pernilla! Förlåt att svar dröjt! Jag brukar försöka läsa deras lärloggar så fort som möjligt efter lektionen. Jag hinner inte alltid komentera, men när jag gör det försöker jag hinna säga något på alla. Ibland kan man räta ut ngt frågetecken med en gång, andra gånger kan man bekräfta en insikt de gjort. Det är lite olika. Men fokus är att antingen just hjälpa till med det de inte förstått, och/eller stärka deras förmåga att lära om sitt lärande:) Mina grupper är ca. 24 personer.

      Radera
  3. Här gjort studiecirklar i mina nior och detta skulle fungera och tror jag effektivisera.Tack igen!

    SvaraRadera
  4. Har du provat socrative.com? Den är inte lika begränsad som Mentimeters gratisversion...

    SvaraRadera
  5. Hej,
    Jag citerar från Malmö Pedagog:
    "- Jag tar heller aldrig ett samlingsbetyg på proven, eller betygssätter eleverna direkt på en uppgift, säger Camilla och fortsätter:

    - Eleverna ska få möjlighet att reflektera över och få syn på sitt eget lärande, det är en del av den formativa bedömningen. Om det är något eleven inte kan så syns det. Och varje elev får möjligheten att göra något åt det."
    Min fråga är: betyder detta att du aldrig sätter summativa betyg på enskilda uppgifter - t.ex. uppsats eller muntligt argumenterande tal - utan att du väntar med alla betyg till allra sist på kursen (NP)?

    SvaraRadera
  6. Hej Henrik! Jag skulle publicera din andra kommentar från telefonen och råkade trycka på radera ist. Förlåt! Jo, efter en uppgift kommenterar jag vilka av kunskapskraven eleven uppnått och försöker ge

    SvaraRadera
  7. Framåtsyftande feedback. Jag upplever inte att det blir riktigt samma sak som att sätta ett samlingsbetyg. I det

    SvaraRadera
  8. Senare fallet brukade eleverna stirra sig blinda på betyget och lade ingen riktig vikt vid feedbacken. Det tjänar heller ingen riktigt syfte. En bokstav är för otydligt och trubbigt för att på ett rättvisande sätt sammanfatta vad eleven har eller inte har klarat av. Så har jag iaf uppfattat det:)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...