Visar inlägg med etikett ämnesöverskridande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ämnesöverskridande. Visa alla inlägg

fredag 25 september 2026

En strategi för att väcka läslust!

För mina nya ettor inledde jag terminen med att jag skulle berätta lite för dem vad jag gjort i sommar. Egentligen vill jag göra en poäng om att alla upplevelser jag fått om böcker hade jag aldrig kunnat leva mig till utan att alla de världar böcker öppnar är ovärderliga. Klicka förbi bild 1 och läs nedan vad jag berättade till varje bild.



Bild 2: En av de största upplevelserna den här sommaren var att jag på sätt och vis fick följa med en vän på hennes makalösa resa längs The Pacific Crest Trail. Ni ser den vandrade streckan på kartan här bredvid och en bild från det makalösa landskapet bredvid. (Wild av Cheryl Strayed)

Bild 3: Den här bilden kommer från Citadellet i Landskrona. Är det någon som varit där (många nickar)? Det här var en rätt skrämmande upplevelse. Jag fick ta del av berättelser och möta kvinnor som satt inspärrade här för ungefär 100 år sedan. Det enda de egentligen hade gemensamt var att de var fattiga och att de hade begett sig till Stockholm för att försöka få ett bättre liv. På den tiden fick man inte flytta var man ville och människor som inte var önskvärda - som de här kvinnorna - de spärrade man helt enkelt in. Att lyssna på de här kvinnornas berättelser var både upprörande och fascinerande. (Fallna kvinnor av Eva F. Dahlgren)

Bild 4: Den här bilden kommer från saringasattentatet i Tokyo 1995. Jag fick förmånen att träffa över 60 kvinnor och män som varit med om det här attentatet. När vi läser tidningar blir stora grupper lätt bara till siffror och svåra att identifiera sig med. Här fick jag verkligen känna hur det berörde helt vanliga människor och hur vissa lider av sviterna än idag! (Underground av Haruki Murakami)

Bild 5: Den här bilden är tagen av en god vän från Nigeria som bott i New York väldigt länge. Han reste hem till Lagos och jag fick lov att följa med honom. Han tog många bilder och var väldigt upprörd eftersom Lagos fortfarande är så korrumperat. Han led mycket av det land han älskar och där hans rötter finns samtidigt är en plats han inte riktigt kan känna sig stolt över. Jag hade nog inte kunnat förstå det här riktigt om jag inte hade fått dela hans upplevelser. (Every Day Is For The Thief av Teju Cole)

Bild 6: Nu börjar nog många förstå vad det här handlar om:) Det här är en bok om framtiden. Den utspelar sig i bland annat Las Vegas i USA. Nästan allt vatten är slut och vatten har blivit mer värdefullt än guld och diamanter. Boken handlar om det maktspel som utspelar sig när makthavare - eller andra - försöker få kontroll över det vatten, och därmed de rikedomar som finns. (The Water Knife av Paolo Bacigalupi)

Jag avslutar med att berätta för eleverna att jag har läst tusentals böcker om allt mellan himmel och jord och att jag aldrig hade kunnat få tillgång till alla de här upplevelserna ens om jag ägnade hela mitt liv åt att resa och träffa folk. Det är helt enkelt praktiskt omöjligt. Att läsa är enda vägen fram till alla dessa upplevelser och insikter.

Avslutningsvis frågade jag eleverna vad de hade läst i sommar:)

onsdag 17 juni 2015

Ämnesövergripande arbete - VAD man kan göra (del 1)

För sju år sedan mötte jag en person som jag skulle påbörja en lång utvecklingsresa med - min kollega Karolina Göransson. Hon är lärare i samhällskunskap, historia, kommunikation och juridik och jag är som bekant lärare i svenska och engelska. Vi arbetar i samma arbetslag och har alla B-klasserna på Bernadottegymnasiet (SA-BET) på Pauliskolan i Malmö. Tillsammans täcker vi många ämnen och många av veckans timmar för de elever vi möter.

Exempel på ettornas schema. Allt som är gulmarkerat är mina eller Karolinas lektioner. Som ni ser träffar antingen jag eller Karolina (ofta både och) eleverna varje dag. Notera dock att eleverna som läser svenska som andraspråk bara träffar mig när de har engelska.

Framöver kommer jag att försöka sammanfatta vårt ämnesövergripande arbete. I dagens inlägg ger jag specifika exempel på VAD vi gör. I nästa inlägg kommer jag att berätta HUR vi gör det och avslutningsvis, i ett tredje inlägg kommer jag att summera vad vi och eleverna tjänar på detta samarbete. I september kommer jag och Karolina också att berätta mer om vårt arbete på Pedagog Malmö Live!

Öppet brev (SVESVE01, JURÄTO, SAMSAM1b)

Våra elever läser svenska men även juridik i åk 1. Vi har därför låtit eleverna läsa skönlitteratur om brott (Möss och människor, "Mor Sauvage" och "Fähner"). När vi har diskuterat novellerna har vi även diskuterat dem med hjälp av juridiska begrepp och eleverna fick i uppgift att välja mellan tre uppgifter som alla gick ut på att de i ett öppet brev skulle argumentera för eller emot någon slags dom som utgick från händelserna i de tre texterna, t.ex. "George måste dömas för mord på Lennie!"

Mänskliga rättigheter ( JURÄTO, SVESVE1, SAMSAM1b)

Eleverna får i grupp färdigställa broschyrer. Broschyrerna ska vara tänkta som informationsmaterial till soldater som ska göra utlandstjänst. Därför handlar broschyrerna om platser som Mali och Afghanistan. Som förberedelse diskuteras också källkritik och informationssökning.

Historieroman (SVESVE01, HISHIS01b)

Till den här uppgiften brukar vi engagera vårt Mediatek som också är utnämnt till skolbibliotek i världsklass för tredje året i rad! Personalen brukar färdigställa ett smörgåsbokbord med historiska romaner och hålla ett kort bokprat om dessa. Utifrån de här historiska romanerna ska eleverna sedan arbeta med olika uppgifter som utgår från ämnesplanerna i svenska och historiska. Bland annat tas historiebruk och berättarteknik upp.

Nekrolog (SVESVE01, HISHIS01b)

En av de texter ettorna får skriva på hösten är nekrologer, vilket ju kan låta en smula makabert. Denna texttyp är ju informerande och utgör en fin övergång från grundskolans enklare texter till de av värderande karaktär som dominerar på gymnasiet. Eleverna har på historian läst om perioden 1910-tal och slutuppgiften är att välja en känd person från den tiden och skriva en nekrolog för personen.

Tema: genus (SVESVE02, SAMSAM2, PEDKOU)

Syftet med det här samarbetet mellan svenskan, samhällskunskapen och kommunikationen är att eleverna efter att ha arbetat på olika sätt med temat en längre tid ska skriva en vetenskaplig rapport där de formulerar en frågeställning utifrån temat och färdigställer sin text. Detta följs av oppositioner där eleverna ger feedback på varandras rapporter efter en särskild mall, och därefter redigerar sina alster. Inledningsvis ska eleverna också gruppvis göra en fältstudie som de sedan redovisar muntligt.

Myndighetstal (ENGENG06, SAMSAM2b, KOM)

Våra elever läser SA-BET med inriktning uniformsyrken (polis, räddningstjänst, militär, tull - en kvarleva från den tiden då vi var ett specialutformat program). Här får de välja en myndighet (av de ovan) i ett engelskspråkigt land, hålla ett informerande tal om denna myndighet och jämföra med dess svenska motsvarighet. Talen föregås också av gruppdiskussioner kring tillförlitligheten hos de källor som använts. Vi diskuterar också informationssökning och ger modeller för hur man kan strukturera den här typen av arbeten.

Reportagebok (SVESVE2, HUMSAM00S)

Vårt nästa större samarbete tar sin utgångspunkt i reportageböcker. Vi håller just nu på att läsa in oss på ett antal som eleverna sedan kommer att få välja mellan. Karolina vill naturligtvis gärna ge eleverna möjlighet att lägga ett samhällsperspektiv på böckernas innehåll och själv har jag inte riktigt bestämt mig för hur jag vill använda dem än - inspirationen håller på att spira! Dock vill jag genom att lyfta läsningen av den historiska romanen och reportageboken visa på att man kan läsa böcker i andra ämnen än svenska och att de kan vara den gemensamma nämnaren för ett samarbete.

onsdag 1 april 2026

Detaljerad läsning - Reading to Learn

Som jag tidigare berättat på vår skolutvecklingsblogg, deltar jag i en åttadagarskurs i Reading to Learn med Ann-Christin Lövstedt. Jag kommer att föra loggbok och dokumentera mina framsteg (och bakslag?) och reflektioner här.

Under vår andra workshopomgång lärde vi oss mer om Detaljerad läsning. Jag bestämde mig för att testa att tillämpa detta i kursen svenska 3 för att på ett konkret sätt visa hur man kan närläsa och analysera en skönlitterär text. Detta var ett led i förberedelserna för litteraturanalysen som ingår i kursens centrala innehåll.

Vi använde inledningen av en mycket känd novell - "Ett halvt ark papper" av August Strindberg - som vi tillsammans hade läst någon vecka tidigare. Varje elev fick inledningen utskriven på ett blad och uppmanades att stryka under och anteckna det vi pratade om tillsammans. Efter klippet diskuterade och konkretiserade vi hur närläsningen skulle kunna vara till hjälp vid en analys av temat i novellen.

På grund av olika halvklassevenemang blev det så att jag hade möjlighet att genomföra det här passet vid två olika tillfällen och planen var att jag den andra gången skulle filma det, vilket jag också gjorde. Tvärtemot vad jag förväntade mig, gick det bättre första gången. Det var lite fler elever på plats och jag hade mitt förberedelsearbete alldeles purfärskt i huvudet vid första tillfället. Jag friskade naturligtvis upp minnet inför omgång två men tog lite för lätt på det, vilket gjorde att jag rätt ofta missade något av stegen i modellen (förberedelse --> läsa mening --> ledtråd/fokusera --> utveckla). Det gjorde att genomgången inte blev riktigt lika metodisk och förutsägbar för eleverna. Jag upplever också att jag glömmer att bekräfta elevernas svar. En lösning kan vara att skriva in detta steg i mallen så att jag blir påmind på det sättet.

En positiv effekt av metoden, som visade sig i synnerhet första gången, var att fler elever deltog aktivt. De fokuserade frågorna, där eleverna förbereds för att ge svaret, upplevde jag som lite svåra att ta till mig eftersom de var så "lätta", men de kom att fungera som en inkörsport till aktivitet. När eleverna lätt hade kunnat svara på en fråga där svaret var givet, blev de mer benägna att svara på de utvecklande frågorna senare.

Jag visar min genomgång nedan, men kom ihåg att jag är nybörjare på R2L. Detta innebär att man absolut kan använda klippet för att diskutera metodiken och hur väl den genomförs i klippet, men det är alltså inte lämpligt att använda som ett rättesnöre eller förebild! I genomgången av den första meningen har jag markerat i videon när jag (upplever att jag) genomför de olika stegen. En egen undran är om utvecklingen i huvudsak ska vara min eller om man ska involvera eleverna som jag gjort här. Min tanke var att frågorna var tillräckligt öppna för att alla elever skulle kunna svara med utgångspunkt i sina egna erfarenheter.

Här finns mina förberedelser för detaljerad läsning av "Ett halvt ark papper". Denna hade jag tillgänglig och utgick ifrån under genomgången.
Här finns en tom mall för förberedelser för detaljerad läsning (den är kopierad från det material vi fått ta del av under utbildningen).



Eleverna vars namn nämns i klippet har godkänt publicering av klippet.

söndag 11 januari 2015

Lässtrategier - exempel från klassrummet!

Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier.

Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. De tre tillfällena delades för enkelhetens skull upp i lässtrategier man använder innan, under tiden och efter läsningen, men naturligtvis är gränserna dem emellan inte knivskarpa. Alls.

Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna.

Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons!



Övning 1 - Gemensamma tankekartor

För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Jag har använt den bland annat när jag skulle sätta igång språkhistoria med mina treor (Sv3) och grammatik med mina tvåor (Sv2), men den kan användas till i princip alla någorlunda avgränsade ämnesområden.

Man lägger ut stora ark med nyckelbegrepp på och eleverna förflyttar sig sedan gruppvis mellan arken och fyller på allt de kommer på utifrån nyckelbegreppen (och de andra gruppernas anteckningar) - de har även fått stryka saker om de ansett att något är felaktigt. Denna övning behöver ju inte nödvändigtvis följas av en text i direkt anslutning, och fungerar alltså utmärkt som avstamp med eller utan text - dels för att den aktiverar elevernas förkunskaper och dels för att den ger läraren en hel del information om var elevernas samlade kunskapsnivå ligger i inledningsskedet av ett nytt ämne.

Övning 2 - Ord från texten

Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. I det fallet lyfte jag ut stämningsskapande ord . Vi läste olika skönlitterära texter på temat krig för att se hur krig kunde framställas på olika sätt vid olika tidpunkter i historien och därför passade det bra. Jag skrev upp ca 15 ord från texten på tavlan och eleverna fick gemensamt diskutera vad orden fick dem att tänka på och förvänta sig av texten.

Med mina kollegor på workshoppen använde jag i stället en populärvetenskaplig artikel om Gutenberg och tryckpressen. Här valde jag i stället ord och begrepp som var centrala för att förstå samtiden och händelseförloppet. Värt att tänka på innan man väljer ord är alltså vilket syfte man har med just de ord man väljer.

Övning 3 - Titel, rubriker och bilder

En av de enklaste och tydligaste lässtrategierna som finns är ju att titta på en texts titel, rubriker och bilder för att därefter förutspå vad man tror att man kommer att få veta i texten. Detta är ju något den vane läsaren gör utan att ens tänka på det och en strategi som är väldigt viktig att synliggöra eftersom den inte alls alltid är självklar. Man kan se det som en variant av att man t.ex. förevisar hur en lärobok är uppbyggd när man delar in den (innehållsförteckning, kapitel, index, faktarutor, källförteckning, noter etc.) Detta är självklarheter för den invigde, men dessa genvägar in i en text är viktig att visa.

Övning - bilder

När jag skulle läsa novellen Fähner (Ferdinand von Shirach, 200) hade jag satt upp bilder av kända yxmördare på väggarna i klassrummet. Bilder är effektiva eftersom de väcker nyfikenhet och förväntan innan man ens satt igång. Kollegorna blev på samma sätt påverkade när de möttes av dessa bilder som jag vid workshoppen hade lagt på bänkarna längst fram. Vi (vid båda tillfällena) kom först fram till vad bilderna hade gemensamt och därefter ställde jag frågan: Vad tror ni skulle kunna få en människa att bli yxmördare? De olika förslagen skrev jag upp på tavlan och sedan berättade jag att vi skulle läsa en novell om en yxmördare och vi fick då se om några av deras förslag skulle stämma överens med händelserna i novellen.

Övning - nyckelord

När jag med ettorna skulle modella genren nekrolog som de skulle använda till en uppgift i historia och svenska, hade jag på tavlan skrivit upp alla ord jag kom på som började på nekro-. De var inte många så jag återger dem: nekrofil, nekrolog, nekropolis, nekromanci, nekros. Eleverna fick ge förslag på om det var några av orden de kunde och vi pratade tillsammans om vad prefixet nekro- då kunde innebära. Detta var naturligtvis ett ypperligt tillfälle att visa tt ord består av olika byggstenar och att om man kan innebörden av dessa så kan man ofta lista ut vad ordet betyder på ett ungefär. När vi hade gjort detta och de blivit påminda om uppgiften i historia, fortsatte vi med att läsa två nekrologer. Hur vi gjorde det berättar jag om efter nästa presentation eftersom det var något vi gjorde under läsningen!




Övning - modella en genre

Att modella en genre är ju egentligen en del av cirkelmodellen och detta är ett gott exempel på att olika typer av språkstrategier kan dyka upp i olika sammanhang och inte skiljs åt av gränser utan snarare samverkar på ett naturligt sätt.

Tillsammans med eleverna (och senare mina kollegor) läste jag två autentiska nekrologer (minnesord) från Sydsvenskan. Jag läste båda texterna högt och vid läsningen pausade jag vid olika ställen i texten för att ställa frågor till åhörarna och därmed göra dem uppmärksamma på olika saker som var specifika för en nekrolog. I den ena texten koncentrerade jag mig på saker som rörde formen, och i den andra på saker som rörde innehållet. När det gällde formen pausade jag och ställde frågor som: Varför byter man från presens till imperfekt efter första stycket? Kan ni markera alla ord som rör skola och utbildning i andra stycket? Varför bytte man stycke här? Känns tonen objektiv eller subjektiv? När det gällde innehållet pausade jag och frågade saker som: Vad handlade det föregående stycket om? Vad tror du att nästa avsnitt kommer att handla om? Vad tror ni att man inte tar med i en nekrolog? Vem är det som skrivit det här? Vad tror ni är avsikten med en nekrolog?

På det här sättet synliggör man på ett effektivt sätt många olika saker som är specifika för den aktuella genren.

Övning - stämde det man förutspått

En viktig sak att göra innan man läser är ju som visats ovan att skapa förväntningar på texten genom att sätta ord på vad vi förväntar oss av texten. Något som därför är lämpligt är ju att stämma av under läsningens gång och se hur det var med förutspåelserna - stämde de, eller inte? I samband med detta kan man ju också göra nya förutspåelser för hur texten kommer att fortsätta.

När det gällde novellen om yxmördaren Fähner gjorde vi så att jag högläste början av novellen innan lektionens slut. Innan eleverna gick fick de sia om hur de trodde att det skulle gå för paret vi nyss lärt känna i novellen och detta stämde vi sedan av när eleverna kom tillbaka lektionen därpå efter att ha läst färdigt novellen själva.




Att läsa en text är ju i skolans värld sällan en avslutning på något eller en isolerad händelse. Snarare förväntas eleverna göra något med texten - den utgör ett avstamp för något annat.

Övning - sant eller falskt?

Det här kan göras både under tiden man läser och efter. I mitt fall använde jag det senast vid läsningen av en roman och eleverna fick både formulera egna påståenden och ge till varandra som träning, samt ta ställning till påståenden som jag gett vid ett förhör. Det viktiga med att ta ställning till om ett påstående är sant eller falskt är att det inte stannar vi det. Det viktiga är att eleverna också motiverar sitt ställningstagande med citat från texten och förklaringar. Övningen ger då ett väldigt konkret underlag för diskussion av innehållet. Det kan också vara värt att poängtera att man inte måste formulera påståenden som är glasklart sanna eller falska. Eftersom eleverna får motivera sina ställningstaganden och söka stöd i materialet kan de argumentera för båda ståndpunkterna.

Övning - rangordna texter

I början av terminen hade det just varit en stor demonstration som hade urartat i Malmö. Jag ville att eleverna skulle få träna på att ta sig an ett större material och valde därför ut nio olika texter från dagspressen om händelsen. Jag delade in eleverna i grupper och min första instruktion var att de skulle skilja de informerande texterna från de argumenterande. När det var gjort skulle de rangordna de sex debattartiklarna. I ena änden skulle de placera de texter som stod mest på demonstranternas sida och i den andra änden, de texter som sympatiserade mest med polisen. Jag pratade om begreppen polariserad och nyanserad och eleverna fick samla formuleringar som stämde in på dessa två begrepp. De skulle sedan i par skriva en artikel som objektivt beskrev debatten om demonstrationerna. En klurig uppgift som väckte många diskussioner! Eleverna fick träna sig både i att skumläsa (inledningsvis) och närläsa (när de skulle rangordna och samla formuleringar).

Övning - sammanfatta

Att kunna sammanfatta är en av nyckelstrategierna i reciprok undervisning, men kan ofta vara en utmaning. Samtidigt är förmågan att kunna skilja detaljer från helhet centralt för att man ska kunna läsa effektivt. När ettorna förra året hade skrivit recensioner blev det uppenbart att de behövde träna på att sammanfatta. Jag gick på nytt igenom de fem frågorna: Vem? Var? När? Vad? Hur? och att sammanfattningen skulle inledas med en källhänvisning som visade vem som skrivit texten; vad texten hette; vilken genre det var och när den kom till. Alla eleverna hade läst romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell och de fick i par skriva och publicera en sammanfattning av den boken (via Padlet). Vi jämförde och diskuterade sammanfattningarna och därefter var det dags för dem att skriva en sammanfattning av en bok de rekommenderade till sina klasskamrater inför sommaren. Även dessa publicerades via Padlet och dessa skrev de själv.

Här kan man ju tänka att detta inte är lästräning utan skrivträning, men det är naturligtvis båda två! Man kan sammanfatta hela verk, eller artiklar, men man kan även som visades ovan (med nekrologen) sammanfatta innehållet i olika stycken muntligt under läsningens gång!

Övning - sammanfatta delar

En annan variant på att sammanfatta är att ta en svår text och förarbeta den på ett sätt som skapar viss överblick och förståelse. Jag använde till både elever och kollegor ett utdrag ur Illiaden - Hektors död! När jag hade högläst txeten delade jag in den i delar och bad 2-3 personer ansvara för vars en del. De skulle sammanfatta innehållet till en eller högst två meningar på modern svenska och sedan skriva den på tavlan. På tavlan skrevs alla delar i ordning och på så sätt fick vi hela historien i en lätthanterlig version. Vi använde denna som utgångspunkt för en vidare diskussion om stilnivå, språkrikighet, sammanhangord och textbindning och ordens innebörd - både de gamla och de moderna.

Sammanfattande kommentar

En farhåga jag hört från ämneslärare när det gäller lässtrategier är att de inte känner att de hinner ta lektionstid till den här typen av övningar. De har mycket innehåll att hinna med och känner ofta redan att viktiga saker får skyndas förbi.

Det bästa rådet här är att börja samarbeta med närmsta svensklärare. Förutom att det är givande på väldigt många andra sätt, blir undervisningen mer tidseffektiv om man tillsammans kan samlas kring olika teman eller ämnesområden.

En annan sak jag brukar låta mig styras av är ett följande resonemang: Vilket tillvägagångssätt kommer att resultera i största möjliga kunskapsutveckling för elevgruppen? Min egen erfarenhet är att de saker jag låtit ta tid och gjort ordentligt också har fått större effekt för lärandet, än de saker jag skyndat igenom för att de ska ha "hunnits med".

Dessutom är många av de här sakerna inte särskilt tidskrävande. De kräver inte nödvändigtvis att man gör mer, utan att gör annorlunda. Det finns heller ingen poäng med att bränna ut sig själv genom att försöka ändra på allt samtidigt. Jag tar mig därför friheten att citera några av de klokaste orden jag läst: "pick a doorway" av Naomi Klein (No Logo, 1999). Välj något som känns hanterbart - börja där!

torsdag 24 maj 2012

Lärartycket i klassrummet!

Suisse Shop Bakery av Betty B på Flickr (CC BY-NC-NC 2.0)
För ca. två veckor sen blev jag efter en liten tweet organisatör till #lärartycket - en lärarstafett där 100 lärare ger sin bild av skolan - efter en fantastisk idé av Anne-Marie Körling. På bara några få dagar hade 100 lärare anmält att de ville skriva blogginlägg om sin syn på skolan för att motverka den ensidiga mediebilden, och även sen vi nått 100 har lärare fortsatt att anmäla sig.

Jag har aldrig mött Anne-Marie, eller de flesta av de lärare som anmält sig, utan den kontakt vi haft har vi haft via Twitter. Ändå har vi nu tillsammans skapat en kanal för lärare att tillsammans ge sin bild av den svenska skolan, där bloggen haft över 11,000 pageviews sedan starten, och hashtaggen #lärartycket oräkneliga träffar på Twitter, sedan Anne-Marie för första gången föreslog den.

I kölvattnet av detta (och med ett 30% större Twitternätverk än tidigare;) funderar jag över hur man skulle kunna engagera elever med hjälp av ett liknande upplägg? Poängen med att låta eleverna skriva för webbpublicering har för mig alltid varit att det finns en mottagare. Tidigare har jag låtit eleverna rikta sig till exempel mot lokala beslutsfattare i syfte att påverka eller på annat sätt engagera. Till viss del har man varit beroende av dessa beslutsfattares goda vilja - att de tar sig tid att efter inbjudan läsa och titta på elevernas alster.

Men tänk om man inte behöver bjuda in dem? Tänk om det eleverna gör också kan få ett eget liv och sprida sig snabbt, så att beslutsfattarna självmant söker sig till det eleverna har skrivit. För att de inte kan undgå att höra talas om det. För att de måste, om de inte vill bli skrivna på näsan offentligt. Som jag ser det behövs ett fåtal basala ingredienser för att lyckas med något sånt här:

  • Ett nätverk där folk lätt kan sprida sitt budskap eller sitt stöd för ditt budskap (Twitter, Facebook)
  • En fantastisk idé som är enkel och väcker gehör och fyller ett behov
  • En organisation som realiserar tanken och gör att idéen fungerar på ett konkret plan

Så. Det som nu återstår för mig och mina kollegor är att fundera över hur man bär med sig en sådan här idé in i klassrummet. Men in ska den, för vad kan engagera mer än att veta att det man gör spelar roll!




måndag 19 mars 2012

Effektiv delning av material på arbetsplatsen!

En av mina chefer ville länge att vi skulle hitta en intern strategi för att dela med oss av lyckade upplägg, och ett tag hade jag även en kollega som satt och klurade på hur detta skulle gå till rent praktiskt. För min del kändes mappar på skolans lokala nätverk rätt gammeldags och vare sig dessa mappar fanns begravda på nätverket eller i på mailplattformen (PedNet, dvs. FirstClass) så verkade det också svårt att söka i innehållet på ett effektivt sätt.

Frågan ni kanske ställer er är: varför dela med bara kollegorna på skolan när det finns sajter där man kan dela med lärare från hela Sverige (t.ex. Lektion.se), eller t.o.m. internationellt? Det är en högst relevant fråga, men vill man hitta en samsyn och få igång en delakultur på sin egen skola är det viktigt att hitta ett sätt som gör att alla känner sig delaktiga och viktiga, i stället för att enstaka eller mindre grupper av engagerade personer aktiverar sig utanför skolans ramar, så att säga.


Därför ska jag testa en sajt som jag stött på via Free Technology for Teachers: classconnect.com. Här kan lärare från hela världen ladda upp material och kurser för att sedan dela detta med utvalda personer eller med världen. Man kan alltså skapa en virtuell bank av material, där några av fördelarna är:

  • att man kan tagga innehållet
  • att man använda sig av både vanliga typer av dokument OCH Google Docs
  • att man har 1 GB lagring har man (500 MB extra per kollega man bjuder in som tackar ja) 

By surivsuriv at www.sxc.hu
För att se hur det här funkar tänker jag köra en testrunda för mina ämneskollegor eftersom jag vet att de sitter och jobbar på exempelupplägg för det centrala innehållet i svenska 1. Jag föreslår att man använder  kurskoden som tagg men också nyckelord från kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Detta borde göra det enkelt för kollegorna att söka på innehållet. Andra piffigheter är:

  • Om du delar med dig av ditt innehåll publikt är det gratis lagring!
  • Google Docs och Youtube-material, dvs. saker som egentligen lagras någon annanstans tar vad jag kan se inte ditt lagringsutrymme i anspråk
  • Du kan välja att dela med dig av ditt material så att de kollegor du bjudit in kan se det. Du behöver alltså inte bjuda in varje kollega till varje dokument.
  • Man kan ordna de olika momenten i mappar som gör det lättare att organisera!
Jag har, någon måste ju börja, lagt upp material om anvisningar för ett upplägg jag använde för "centrala verk" i svenska 1. Nu återstår att se om man effektivt kan se och komma åt varandras material och enkelt lägga till de lärare man vill. Förhoppningsvis får jag en positiv rapport framöver!

söndag 19 februari 2012

Sammanfattning - UnosUnos årsrapport 2011

Vad är UnosUno?

Så här står det på Unos Unos blogg (länk ovan):
Unos Uno är ett forskningsprojekt som studerar skolor som infört en dator till varje elev i skolan, till viss del eller hela skolan. Unos Uno skall under 2010-2013 följa ett antal skolor i hela Sverige.

Projektets syfte är att löpande studera och analysera effekterna och resultaten av genomförande av en dator en elev i några kommuner och skolor, ur olika perspektiv; elevers utveckling och lärande, pedagogers roll och arbetssätt, skolledningens styrning och ledning samt samverkan och relationer mellan skola och hem, allt i syfte att lära av och sprida erfarenheter till varandra och andra.
23 skolor i olika kommuner över hela landet ingår i studien som drivs av Örebro Universitet på uppdrag av de deltagande kommunerna. Detta är en väldigt komprimerad version av forskningsresultaten. Vill man ha tillgång till rapporten i sin helhet kan man ladda ner den här!

När jag skriver "alla" menar jag både lärare och elever. Annars specificerar jag mig vidare.

www.colourbox.com
Datorerna är här för att stanna!

Detta verkar alla i stort vara överens om. Däremot finns det en hel del frågetecken kring hur den ska användas, dels i vilken utsträckning och dels rent praktiskt där det finns gott om problem och oklarheter när det gäller ägande, ansvar, och teknik.

Ingen vill vara utan dator

Detta är alla överens om. Däremot har också nästan alla synpunkter på hur man kan förbättra användandet av datorerna i skolan.

Ledningen är viktig!

Hur ledningen på de olika skolorna har arbetat, skiljer sig åt markant. Över lag kan man säga att på de skolor där man satsat mer på fortbildning i pedagogiska frågor än teknik i samband med 1:1-införandet och där ledningen har tagit ett samlat grepp kring implementeringen, har man nått större framgång, än på skolor d'r detta inte har skett.

Ensamarbete

Både denna och andra undersökningar visar tydligt att en konsekvens av datorerna är att eleverna arbetar mer ensamma än förr, i stället för att samarbeta med kamrater eller att läraren leder arbetet. Detta får negativa konsekvenser främst för de elever som redan har svårt att koncentrera sig och/eller är svaga.

Lärarnas ledning av det pedagogiska arbetet är A och O för framgång

För att undervisning med 1:1 ska lyckas måste läraren lägga mer energi på att strukturera arbetet än tidigare, och inte släppa eleverna "fria" på webben och lita på att de löser uppgiften. Undersökningarna visar att lärarna har en tendens att lägga mer tid på presentationer i stället för på innehåll och detta är alltså något att verkligen se upp med.

www.colourbox.com
Undervisningsmaterial saknas

Lärare efterfrågar undervisningsmaterial anpassat till ett 1:1-klassrum. Förlagen har inte tillräckligt att erbjuda, och kvaliteten och effektiviteten blir lidande om man bara ska använda öppna lärresurser eller egenproducerat material.

Lärarnas tillgänglighet

Kommunikationen mellan lärare och elev underlättas med olika typer av lärplattformer och sociala nätverk, men detta kan i längden bli ett problem eftersom arbetstiden påverkas och inte är anpassad för att lärare ska vara tillgängliga i en sådan utsträckning.

Förstärkarperspektivet

Tillgängligheten av sociala medier, t.ex. Facebook, samt det ökade ensamarbetet gör generellt att svaga elever får svårare att bibehålla fokus och starkare elever utarbetar fungerande strategier för att dra nytta av fördelarna utan att lida av nackdelarna. Här lämnas eleverna ofta för ensamma när det gäller att hantera lockelsen från sociala medier.

söndag 12 februari 2012

WeVideo - webbaserat alternativ till filmprogram

Förra månaden var jag riktigt sugen på att testa JayCut, ett webbaserat filmredigeringsverktyg. Jag ville om möjligt göra elevernas kommande filmande mer kollaborativt och undvika kommentarer som: "vi kan inte jobba med filmen idag, för den finns på Janes dator och hon är sjuk". Det var bara det att JayCut hade sålts och stängts ner.

Nu har jag blivit tipsad om WeVideo via Richard Byrne's FreeTechnologyFor Teachers.com. Gratisversionen har sina begränsningar som ni kan se till vänster, men för vanligt klassrumsbehov borde det räcka.

Det som tar tid är så vanligt att ladda in filmfiler. För dryga 60 MB tog det en halvtimme. När man väl var färdig med det, var programmet dock lättarbetat och svarade snabbt på alla redigeringar.

Små, pedagogiska pratbubblor förklarar inledningsvis vad man ska ha de olika knapparna till. Dessa är på engelska. Kanske inte ngt problem på gymnasiet, men väl på lägre stadier. Och här är det på sin plats att säga att man blir uppmanad att använda "The Video Wizard". Det kan ni strunta i, för den var inte till någon nytta.

Gränssnittet var inte svårt att använda. En del redigeringar fick man göra direkt i filmvisaren, annars fanns det ikoner och flikar som man rätt lätt kunde lista ut vad de skulle kunna användas till. Videon nedan tog 6% av min månadskvot av lagring, så ifall man undviker tunga filer, med hög kvalitet så ska det nog inte vara något problem att klara sig med det fria kontot.

Att samarbeta med någon kring en film har jag inte testat, utan alstret nedan är helt och hållet mitt eget verk. Men man kan bjuda in fem personer till varje projekt och grupper i skolan är sällan större än så. Testar ni det med elever? Berätta gärna hur det gick i kommentarfältet!

söndag 8 januari 2012

The Flipped Classroom!

I förra veckan fick jag en inspirerande länk av min chef, och länken ledde mig till en illustration som beskriver tanken bakom "The Flipped Classroom", ett begrepp som idag dessutom dök upp på Twitter då @danielbarker skrev ett intressant inlägg om det i sin blogg, barkersthlm. Efter en termin då jag emellanåt känt mig lite svältfödd på nya idéer som kan ta mig till nästa steg i mitt yrkesutövande, är idéen om det omvända klassrummet befriande och tankeväckande. Titta själv på illustrationen nedan och se om det inte kan vara något för dig (klicka på bilden för större storlek):


fredag 30 december 2025

iMovie - guide!

Här kommer en enkel guide till hur man använder iMovie för att göra en enkel film. Resultatet kunde ni se i mitt föregående inlägg. För elevernas del föregås naturligtvis detta av ett förarbete där planering av innehåll och filmning genomförs.

Efter sista steget nedan (steg 13) laddar du upp din film till valfritt mål (kamerarullen, Youtube etc.) Detta kan ta en liten stund men det är bara att  ah lite tålamod:) Använd Dela-ikonen som syns på första bilden för att göra detta (två steg till höger om +-ikonen som pilen pekar på).

1. Öppna appen och tryck på + för att
starta ett nytt filmprojekt
2. Infoga videoklipp från ditt bibliotek genom att
klicka på någon av ikonerna.
3. Om du klickar på dina klipp får de en gul ram.
Då kan du genom att dra i reglaget klippa och
trimma det. Om du dubbelklickar på ditt klipp...
4. ...kommer du till till klippets inställningar.
Här kan du bestämma om t.ex. vill ta bort ljudet
från klippet, vilket jag gjorde eftersom jag ville
lägga på annat ljud i efterhand. På titelstil kan
du välja ett tema, men det är ett rätt grovt verktyg.
5. Mellan klippen finns den här lilla knappen.
Med den bestämmer du hur dina övergångar
ska se ut.
6. Att välja alternativet upplösning var rätt
smidigt. Jag valde dock ett tema "Lekfull" för
att testa något annat.
7. För att lägga till ljud går du tillbaka till bib-
lioteket (se bild 2) och väljer "Ljud"
8. Ljudtillägget lägger sig under videoklippen.
Du kan redigera dem genom att dubbelklicka.
9. Då kan du reglera ljudvolymen på det ljud
du lagt till.
10. Du kan också spela in din egen röst och
lägga till som ljudspår. Klicka på den lilla
mikrofonen överst.
11. Sedan spelar du bara in det du vill säga. Du
ser i listen precis var i klippet din röst "befinner"
sig. Röstens volym kan du också reglera så
att det blir en bra balans mellan de olika ljudspåren.
12. Om du vill kan du också använda vanliga
bilder från ditt bibliotek. Antingen som komplement
till din video, eller till ett bildspel. Det är kamera-
ikonen längst ner i mitten du klickar på för
att välja vilka bilder du i så fall vill använda.
13. Du kan styra hur lång tid bilden visas genom
att dra i de gula reglagen, och du kan styra hur
zoomningen på bilden ser ut genom att välja
start- och slutläge. Jag rekommenderar att du
använder bilder i liggande format eftersom
appen automatiskt klipper ner din bild till det
formatet för att undvika svarta kanter.

torsdag 20 oktober 2011

Få koncentrationen att funka med dator i klassrummet

Från kollegor, projektarbeten och nu senast på UnosUnos dragning om vad en-till -en-datorer har inneburit för eleverna i klassrummet, återkommer något många är frustrerade över: Facebook, Facebook, spel, Facebook. Eleverna gör inte vad de ska med datorerna och maskinerna blir snarare energitjuvar för både elever och lärare, än en hjälp att uppnå högre mål.

Själv känner jag naturligtvis igen det här, men tycker ändå att jag har fått det att fungera. Följande vill jag särskilt lyfta fram som viktiga strategier för att få det att fungera i klassrummet.

Tydliga instruktioner

Det allra viktigaste är att aldrig låta eleverna "surfa fritt" eller leta information "på nätet". Om du själv hade varit vilse i ett oändligt landskap eller inte vetat riktigt var du skulle eller vad du skulle göra där - hade inte du gärna vandrat till det ställe där alla dina vänner var och du kände dig hemma? Enter Facebook.

Originalbild av Louis Argerich on Flickr (CC BY 2.0) Redigerat av mig.
Naturligtvis är det bra för eleverna att träna på att söka bra information på webben, men alla uppgifter behöver inte innebära att de ska göra det. Det är tvärtom bättre att göra detta vid särskilda tillfällen där eleverna också har fått undervisning och redskap för just det ändamålet. Om det inte är själva informationssökandet som är syftet med uppgiften är det bättre att läraren visar eleverna var det ska ta vägen, berättar vad de ska göra där, och varför de ska göra det.

Ska lektionen spenderas på webben är det också viktigt att uppgiften presenteras digitalt med länkar till alla ställen eleverna ska besöka så att de inte behöver leta upp dem. Det sparar mycket tid, och förhindrar att eleverna kommer på villovägar.

Här är ett exempel på en lektion i engelska med styrda övningar på Internet: Dante's Hell

Ha uppsikt över skärmarna 

När eleverna arbetade med papper och man vill se vad de gjorde hade man bra översikt framifrån. Nu måste läraren röra sig mycket bakom eleverna för att se vad de arbetar med. Att sitta på en bänk längst bak i klassrummet och beskåda arbetet kan vara väldigt avslöjande, och hjälper också en del elever att hålla sig till arbetet i stället för att frestas iväg på annat.


För att läraren lätt ska kunna avgöra vad eleverna gör genom att skymta deras skärmar måste man ha rört sig lite på webben, och veta hur olika sidor ser ut. Det gäller alltså att orientera sig på webben. Om läraren är vilse där, är det inte konstigt att eleverna också blir det. När det gäller att ha uppsikt över vad eleverna gör finns det ännu en fördel med att ge eleverna tydliga instruktioner som styr nätvandringen. Om du vet var de ska vara, vet du ju också hur där ser ut och du kan lätt se om eleverna gör vad de ska.

Nedan ser du skärmklipp från ett par stora sajter som elever ofta besöker, och som är lätta att känna igen även på håll.


Youtube! Loggan finns uppe i vänstra hörnet. Stor video till vänster och reklam och små tumnaglar av videoklipp i en kolumn till höger. Eleverna använder Youtube för att lyssna på musik, men också för att hitta instruktionsvideos. En elev som skulle hålla tal om cricket och inte förstod reglerna när han läste om dem (who would??) begav sig till Youtube för att se hur det gick till. Smart!


Spotify - musik på nätet! Skärm i svart och grått med verktyg i kolumn till vänster och låtlista i stora fältet högerut. Lätt att känna igen! Här kan elever verkligen förbereda spellistor att lyssna på, på lektionerna när det är läge för det. Spellistan går sedan av sig själv medan eleven jobbar med annat och de kan sköta paus/play etc. genom genvägar på tangentbordet. Praktiskt!


Facebook. Ingen vidare presentation nödvändig? Blått och vitt. Ligger ofta i bakgrunden på en flik. Eleven kan se på fliken om de får meddelanden eller chattmeddelanden, och lockas då ofta iväg för att läsa och svara. Jag brukar be eleverna klicka bort fliken på mina vandringar runt klassrummet.

Det konstruktiva tjatet

Sedan är det envisa, tydliga, men vänliga påminnelser som gäller. Och man får inte ge upp. Viktigt är dock att prata med eleverna om funktionen av att man påminner dem. Det tas emot annorlunda om man är överens om att lärarens syfte med påminnelserna är att hjälpa eleverna att koncentrera sig, snarare än att kontrollera dem.

För elever som själv upplever att Facebook lockar dem för mycket kan det vara bra att tipsa dem om att inte ha Facebook som startsida (t.ex. när man klickar på hemknappen, eller när man öppnar en ny flik) eller genväg. Surfare är lata, och ett par klick istället för ett kan göra skillnad.

Värt att notera är att man inte behöver tjata på elever som sköter sitt skolarbete och klarar av att styra sig själv till arbete. Om sådana elever undantagsvis tar en mikropaus på Facebook vid lämpligt tillfälle är ju inte det något att uppröras över. Det är ju tvärtom bra för koncentrationen att pausa från arbetet med jämna mellanrum och om eleven på egen hand återvänder till uppgiften inom en rimlig tid är det ju bara att gratulera.

Musik

Något jag haft stor nytta av är att alla elever nu har möjlighet att lyssna på musik medan de arbetar. Hörlurar har jag i klassrummet (ca. 15 räcker till en klass, eftersom de flesta elever har öronsnäckor själv). Ska de arbeta på egen hand är det musik som gäller. En del elever jobbar hellre utan och det funkar bra eftersom det nästan alltid är tyst i klassrummet. Eleverna brukar använda Spotify, Youtube eller mobiltelefonen för att lyssna på musik. Alla varianter är okej. Jag brukar be dem att ha färdiga spellistor eftersom det bryter koncentrationen om de ska sitta och hitta nya musikvideos på Youtube hela tiden.

Detta funkar som en hjälp för de flesta elever. En del spenderar dock för mycket tid åt att lyssna OCH titta på musikvideos på Youtube eller är benägna att utdraget och omständligt leta ny musik efter varje låt. Då får man diskutera med eleven hur man ska göra för att musiken ska hjälpa dem i stället för att störa i tid och otid. I vissa fall kommer man fram till att det är bättre att inte lyssna på musik överhuvudtaget.


lördag 16 juli 2011

Det organiska klassrummet

Många är de sommarlov jag gått och fått fina idéer om saker man kan göra i klassrummet. Resor till England har fått en extra guldkant genom att jag köpt, tagit eller samlat på mig saker att använda i undervisningen. Men ändå, hur få är inte gångerna jag faktiskt fått användning av sommarens alla uppslag?

Varför är det så? Och varför är det så svårt att infria chefens önskemål om en läsårsplan för undervisningen? Till och med jag hör ju att det är en bra föresats. På pappret i alla fall. Problemet är bara att jag aldrig följer de där planerna. Med åren när översikten blivit bättre smyger det sig också in en vag oro om att jag "missar" viktiga saker jag borde ha tagit upp. Fått med. Bara för att jag gjort annat än jag från början planerat.

colourbox.com
Som mångårig trygghets-, strukturs- och ordning och reda-narkoman tvingar dessa tillkortakommanden till eftertanke och jag slås av vilken organisk miljö ett klassrum är. Så svårt det är att veta hur det kommer att bli där inne när allt väl satt igång. Så många människor, situationer, önskemål, drömmar, konflikter, band och intressen där finns. Om jag planerar min undervisning utan att ta hänsyn till detta, kvittar det om jag kommer ihåg att gå igenom do-omskrivning eller inte, för det kommer antagligen inte att landa hos eleverna ändå.

Det blir så tydligt varför jag inte kan planera färdigt hela projekt och uppgifter innan jag har eleverna framför mig och omkring mig. De är ju den viktigaste ingrediensen! Jag måste veta var de befinner sig som grupp, kunna känna av dem och föreställa mig hur jag ska göra, hur jag ska formulera ett problem för att de ska bli sugna och nappa, innan jag sätter igång och planerar mer i detalj.

Läsårsplaneringar och sommarjobb i all ära. Ju längre jag arbetar, desto mindre roll spelar de i mitt yrkesliv (glöm för en stund att jag sitter här och skriver, det gills inte!). Det är klassrummets virtuos jag vill vara. Och när man väl står där och tillsammans (eleverna må inte alltid veta hur mycket "tillsammans" det faktiskt är) har listat ut vad man ska göra ett tag framöver, ja, då är det naturligtvis dags att sätta igång och jobba, och förbereda, och planera. Så, min chef - och eleverna med - kan visst få en läsårsplan. Men den kommer att vara vag. Och den kommer att åtföljas av en stor brasklapp som säger: "planerna kan komma att ändras"!


torsdag 14 juli 2011

Presentation om QR.koder för introduktion i klassrum

Idag har jag gjort en kort presentation om QR-koder som man kan använda i klassrummet som introduktion till tekniken. Jag har använt default-läget i PowerPoint för att man lätt ska kunna anpassa presentationen efter egna behov. Tanken är att man efter sista bilden kan fortsätta och lägga till egna bilder där man presenterar en uppgift - kortare eller mer omfattande - där eleverna ska använda sig av QR-koder.

Ladda alltså ner presentationen och öppna den i PowerPoint. Till varje bild finns det text i anteckningsfältet till läraren med förklaringar till bilderna och förslag på vad man kan ta upp med eleverna. Det kan naturligtvis även vara bra att titta på själv om man vill ha lite mer information om QR-koder. Ladda ner presentationen här!
Qr koder
View more presentations from CamillaLindskoug.

När någon läser av någon av mina eller elevernas koder vill jag naturligtvis att det ska snyggt ut. För att jag ska kunna skapa och publicera QR-koder med hjälp länkar har jag skapat en blogg som bara kommer att innehålla mina eller elevernas alster. Jag har ställt in att mobilversion ska visas på mobiltelefoner. Arkiv saknas eftersom här inte kommer att finnas inbördes relationer mellan de olika inläggen, och endast det senaste inlägget visas på förstasidan. Allt detta gör att sidan blir snabb att ladda. Ibland kanske man dessutom har upplägg som gör att man inte vill att eleverna ska kunna titta "i förväg" så att säga. Adressen är: http://qr-koder.blogspot.com/ men den har inte börjat användas än av naturliga skäl. Hur jag använder den får jag återkomma till i höst när jag sätter igång. Det går även bra att använda typewith.me för att snabbt skapa texter man kan länka till. När man använder dessa två tjänster kommer texterna att se ut så här på en iPhone:


Den första visar typewith.me och den andra Bloggers mobilversion. Jag testade även att länka till ett Google Docs men detta krävde hela tiden inloggning på Google-kontot trots att jag hade angivit att det skulle vara öppet för alla.

I min första version av detta inlägg publicerade jag en QR-kod som gjorde att man påbörjade ett SMS till mig där man kunde ge tips på hur man kan använda koder i undervisningen. Efter en halvtimmes begrundande tog jag dock bort den. Att i praktiken lägga ut sitt mobiltelefonnummer, tillgängligt för alla, på webben, kändes inte som en helt lyckad idé. Men ge gärna förslag i kommentarfältet:)




torsdag 23 juni 2011

När datorerna stjälper mer än hjälper - vad gör man då?

Under ett möte med mina svensklärarkollegor i morse nämndes återigen ett problem som flera lärare stöter på i det dagliga arbetet, nämligen att eleverna inte förmår koncentrera sig när de har tillgång till sina datorer under lektionstid, samt att elever i allt högre utsträckning under terminens gång låter bli att ta med sina datorer till lektioner, ibland uttryckligen för att ge sig själv studiero. Den stora boven har av många elever identifierat som: Facebook. Finns det där, "KAN man helt enkelt inte låta bli."

Här finns det stora skillnader mellan olika klasser och program på vår skola och därför saknar jag erfarenhet kring hur man som lärare löser den här typen av problem. I mina klasser har jag enstaka elever som ibland "missbrukar" datorerna på ett sätt som inverkar på deras skolarbete, men det är inte så på klass- eller gruppnivå.
www.colourbox.com
Eftersom jag saknar egen erfarenhet av att lösa detta problem tenderar mina råd till kollegorna att bli för generella. En utgångspunkt är ju naturligtvis att om datorerna används så tar eleverna med dem, vilket kan vara en nyckel i vissa klasser. Jag har också tidigare påtalat att datoranvändningen för eleverna i huvudsak är nöjesfokuserad när de kommer till oss, och att det är vår uppgift att lära dem använda datorn som ett arbetsredskap. I vissa klasser kanske denna process även måste innebära att elevernas tillgång till datorerna ökar endast i takt med att datorn genomgår denna förvandling i elevernas ögon. Och - naturligtvis har jag lyft fram samtalet, snarare än regler och förbud, som en viktig framgångsfaktor i sammanhanget.

Faktum kvarstår dock: jag saknar KONKRETA FÖRSLAG och EXEMPEL på hur andra lärare med erfarenheter av ovanstående dilemma har löst detta! Därför EFTERLYSER jag nu detta! Kör hårt i kommentarfältet är ni snälla:)

måndag 20 juni 2011

Tydlig avsikt när det gäller IKT i samhällsprogrammets examensmål

Från colourbox.com
När jag för ett antal månader sedan läste ämnesplanerna för svenska 1 och engelska 1 måste jag säga att jag blev besviken. Jag tyckte inte att ämnesplanerna tryckte nog på förmågan att orientera sig i digitala miljöer, och använda digitala redskap.

När jag nu till slut har gjort slag i saken och läst merparten av de lagar och förordningar som reglerar gymnasieskolan - i den ordning vi har fått oss föreskrivna - känner jag mig lugnare. I examensmålen för samhällsprogrammet står det tydligt:
Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier... Utbildningen ska  därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet. 
Detta är väl relativt löst formulerat, men läser man sedan Kommentarerna till examensmålen (s. 259) framgår det än tydligare att man lägger vikt vid det här (min kursivering):
Kommunikation och modern medie- och informationsteknik betonas i examensmålen och är viktigt för hela utbildningen, inte bara för medieinriktningen. Med medier avses budskapets bärare och med informationsteknik de tekniska förutsättningarna att förmedla. Information sprids genom en mångfald av olika medier på ett sätt som innebär att den enskilda människans möjligheter att sprida åsikter snabbt, såväl lokalt som globalt, ständigt utvecklas. Detta ställer stora krav på samhällsmedborgarna att behärska de nya medier som utvecklas och att kunna använda dem i det dagliga livet. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer. De ska också ges möjlighet att utveckla färdigheter i att kommunicera om och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. Det ställer krav på att arbetssätt som inkluderar detta ingår i utbildningen, och att olika typer av relevanta verktyg är tillgängliga för eleven.
Oavsett vad som står angivet i de enskilda ämnesplanerna är det alltså centralt for programmet att eleverna ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att navigera och bli goda medborgare i Den Nya Världen: Internet.

onsdag 15 juni 2011

Vilka förkunskaper har eleverna egentligen?

När vi skulle börja med en-till-en förde våra rektorer fram idén att vi inte behövde kunna så mycket om datorer och webben (de skulle nog inte hålla med om att det var exakt så de uttryckte sig, men det uppfattades så av många) för att använda det i klassrummet. Argumentet för detta var att eleverna kunde så mycket att de skulle kunna sköta den tekniska och webbiga (eget ord) biten på egen hand.

Jag håller inte med. Först och främst är det en ansvarsfråga. Läraren ansvarar för kvaliteten på undervisningen och då måste man behärska sina verktyg. När det gäller dessa verktyg är det dessutom naivt att tro att dessa inte påverkar undervisningen - både vad gäller innehåll och sättet man genomför den på. Dessutom håller jag inte med om att elever i har den typen av datorvana när de anländer till gymnasiet. Däremot är det vår skyldighet att se till att de har den när de lämnar oss.

2009 genomförde .se, Medierådet och World Internet Institute en undersökning med syfte att undersöka hur Internetanvändningen såg ut bland barn och ungdomar. Jag har sammanställt det jag tyckt var intressant i en presentation. Som utgångspunkt har jag haft frågan: vad måste vi tänka på när vi tar emot våra elever till en-till-en-undervisning på gymnasiet?
Unga svenskar och internet
View more presentations from CamillaLindskoug.

Med tanke på att undersökningen nu har ett par år på nacken, mailade jag .se för att höra om de hade en ny liknande undersökning på gång. Jag har dock inte fått svar, men låt oss hoppas att uppdaterad info finns i faggorna.

PS. Detta är en presentation som är menad att läsas, inte att ha som bakgrund till en muntlig presentation. Bara så ni vet att jag vet att sådana inte ska se ut så här..:)

tisdag 14 juni 2011

Hur ställer sig Sveriges Kommuner och Landsting till sociala medier?

I dagarna fick jag via min chef en skrivelse från SKL om hur kommunerna bör förhålla sig till sociala medier. Jag blir alltid lite mörkrädd när det ska till en massa regleringar som jag tror ska begränsa mig i klassrummet eller göra det yxigare att jobba effektivt. Därför var det med viss bävan jag bläddrade i dokumentet.

Den första frågan man som bloggare och twittrrare bör ställa sig är vilka sociala medier man använder privat och vilka som ingår i tjänsten. Om man gör det i tjänsten blir dessa alster allmän handling och faller under de lagar och riktlinjer som gäller för det.

Som exempel kan man ta min blogg. Jag har startat och huvudsakligen drivit den på min fritid, men under innevarande år även på arbetstid med min chefs goda minne. "För att kommunikationen ska anses ske i tjänsten bör det finnas ett beslut eller någon from av godkännande från behörig arbetsledare", står det i skriften. Det finns det ju här, men samtidigt har ju initiativet funnits hos mig och bloggen skrivs så att säga inte på uppdrag av min arbetsgivare. Den är helt enkelt något som anses kunna gagna kollegorna och därför får jag använda arbetstid till att skriva i den. Eftersom de här gränsdragningarna inte alltid är lätta, uppmanar SKL varje enskild kommun att upprätta policydokument som gör det lättare att göra de här bedömningarna. Eftersom man ska kunna lämna ut allmänna handlingar på begäran menar SKL också att myndigheten måste ha inloggningsuppgifter till denna typen av sidor. När det gäller ett helt Google-konto där man förvarar allt mellan himmel och jord är ju det minst sagt känsligt.

Vad gäller då när man publicerar elevernas arbete på webben? Detta görs ju helt inom undervisningens ramar och kan därför aldrig kallas privat på något sätt. Däremot är ju det innehållet mer underlag för bedömning än kommunikation utåt mot medborgarna. Dock påpekar min chef att alla prov, underlag och dylikt är arbetsmaterial och därmed allmän handling, därmed även material på webbplatser och sociala medier.

Dessutom är det så att allmänna handlingar inte för förstöras eller gallras om man bedömer att de kan vara av värde för "rättsskipning, förvaltning, och forskning", vilket ju är en väldigt vid formulering. Rent hypotetiskt skulle man ju kunna anta att mina elevers webbsida om Malmö hade kunnat utgöra ett underlag för någon som skulle vilja forska i ämnesövergripande, digitala arbetssätt. En annan regel är dock att handlingar kan förstöras (med viss varning och frsit) när de inte längre är aktuella.

Oavsett hur de enskilda kommunerna väljer att se på de sociala medierna, är det nog viktigt att IKT-aktiva pedagoger funderar över hur man vill att huvudmannen ska förhålla sig till lärarsidor på Facebook, tipsbloggar, elevproducerade bloggar, wikis, informationswebbar och twitterflöden, och att man förbereder sig på att det kommer att finnas regleringar kring denna typ av kommunikation. Adjö, Vilda Västern. Välkommen, civilisation? Vi får se vad det blir när stadsjuristen kommer på skolbesök i augusti.

torsdag 28 april 2026

Curiosity killed the cat? Lärare på Facebook.

Facebook av Coletivo Mambembe (CC BY 2.0)
Som jag låtit förstå i tidigare inlägg har jag ett tag funderat på att tacka ja till vänförfrågningar från mina elever på Facebook. När jag nu tagit steget har det ändå blivit en halvmesyr - jag har ett lärarkonto. Det finns alltså numera en alldeles privat Camilla Nilsson och en professionell: Camilla Nilsson Lärare.

Jag har börjat samla på mig vänner bland mina tvåor. De får fråga mig, men jag uppmanar dem. När de väl är vännade, tar jag bort deras statusuppdateringar från mitt flöde. Avsikten med detta är att jag inte vill att eleverna ska behöva känna att jag kikar över deras axlar utanför skolan. En elev påtalade särskilt att det inte var sockerdricka i glasen på bilderna, men att han faktiskt var 18. Jag kan förstå att alla inte är bekväma med att ge en lärare den insynen. Därför har jag också sagt att jag, utöver att ta bort deras flöde,  inte har för avsikt att titta på deras profiler. Men, visst, jag har ju möjlighet så får man förtroendet får man leva upp till det.

Min förhoppning är att jag lättare når ut med information till eleverna, och att vi kan kommunicera effektivt kring skolarbetet. I min tvåa har jag fortfarande någon tapper individ som har lyckats värja sig mot Facebookismen, så där kan vi inte i huvudsak använda Facebook för information. I ettan är alla med så där skulle det kunna funka.

Hur tar man bort en väns statusuppdateringar från sitt flöde: Sväva med markören över statusuppdateringens övre, högra hörn. Klicka på krysset som dyker upp och välj "Hide all posts by ---"

måndag 25 april 2026

Hur gör man en källhänvisning till digitalt material med Creative Commons-licens?

Jag använder ofta bilder från t.ex. Flickr här på IKT-skafferiet och jag uppmanar ofta elever att använda material med Creative Commons-licens. Naturligtvis har jag visat de olika licenserna för eleverna (ofta i samband med att jag visat Flickr) och berättat att man endast får använda bilderna under förutsättning att man berättar var man fått dem ifrån. Sedan har jag nog inte varit så noga med hur den här källhänvisningen ser ut, så länge jag upplevt att den varit funktionell.

Detta uppmärksammade Alma Taawo på Skolverket, och skickade mig ett trevligt mail med två matnyttiga länkar. Den ena är till Skolverkets publikation för lärare som vill använda sig av Creative Commons, och den andra går till ett blogginlägg av Mathias Klang, IT-jurist. Båda tar i korthet upp hur man bör källhänvisa till material med CC-licens (och Klangs blogg Techrisk - det sårbara IT-samhället är för övrigt mycket intressant)

Summa summarum, om ni inte är pigga nog för aldrig så kortfattade manualer: Verkets skapare, verkets namn, och verkets licens skall anges med länkar. Här kommer en vacker bild från giveawayboy's fotoström på Flickr (OBS! Detta var inte källhänvisningen:)). Han ritar med tusch och penna och har många fantastiska bilder som han frikostigt bjuder på.

birds talking av giveawayboy (CC BY-NC-ND 2.0)

fredag 22 april 2026

Amerikanskt videoklipp som också vill vända skolras till skollyft

Den här videon tar sitt avstamp i enamerikansk verklighet där skolan inte möter samhällets förväntningar, och svenska lärare bör inte ha alltför svårt att dra paralleller till den bild media ger av vår arbetsplats här i Sverige. Därefter visar den på ett tydligt sätt vilka färdigheter lärare idag måste kunna ge eleverna - the new basics,  och där tycker jag att de verkligen träffar huvudet på spiken.

Om man kan bortse från lite nationalism och product placement från Apple, är den här videon väl värd en titt. Bakom videon står organisationen CTQ - Center for Teaching Quality och videon lanserar en antologi, Teaching 2030 som jag definitivt är lockad att köpa efter att ha sett videon:)