För alla som missade detta på En IKT-pedagogs fundringar (14 nov) passar jag på att uppmärksamma den här videon från TedEd. Jag ska erkänna att jag personligen inte känt mig helt medsvept av flip-vågen som sköljt över skolsverige, kanske mest för att jag aldrig föreläst särskilt mycket, men när jag ser den här videon om hur enkelt det kan bli med TedEd - ja, då blir jag banne mig sugen! Ta ett par minuter och kika!
Visar inlägg med etikett tjänster. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tjänster. Visa alla inlägg
lördag 17 november 2026
Flippa med TedEd! (WOW!)
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
filma,
presentera,
samarbeta,
tjänster,
verktyg,
youtube
måndag 19 mars 2012
Effektiv delning av material på arbetsplatsen!
En av mina chefer ville länge att vi skulle hitta en intern strategi för att dela med oss av lyckade upplägg, och ett tag hade jag även en kollega som satt och klurade på hur detta skulle gå till rent praktiskt. För min del kändes mappar på skolans lokala nätverk rätt gammeldags och vare sig dessa mappar fanns begravda på nätverket eller i på mailplattformen (PedNet, dvs. FirstClass) så verkade det också svårt att söka i innehållet på ett effektivt sätt.
Frågan ni kanske ställer er är: varför dela med bara kollegorna på skolan när det finns sajter där man kan dela med lärare från hela Sverige (t.ex. Lektion.se), eller t.o.m. internationellt? Det är en högst relevant fråga, men vill man hitta en samsyn och få igång en delakultur på sin egen skola är det viktigt att hitta ett sätt som gör att alla känner sig delaktiga och viktiga, i stället för att enstaka eller mindre grupper av engagerade personer aktiverar sig utanför skolans ramar, så att säga.
Därför ska jag testa en sajt som jag stött på via Free Technology for Teachers: classconnect.com. Här kan lärare från hela världen ladda upp material och kurser för att sedan dela detta med utvalda personer eller med världen. Man kan alltså skapa en virtuell bank av material, där några av fördelarna är:
Frågan ni kanske ställer er är: varför dela med bara kollegorna på skolan när det finns sajter där man kan dela med lärare från hela Sverige (t.ex. Lektion.se), eller t.o.m. internationellt? Det är en högst relevant fråga, men vill man hitta en samsyn och få igång en delakultur på sin egen skola är det viktigt att hitta ett sätt som gör att alla känner sig delaktiga och viktiga, i stället för att enstaka eller mindre grupper av engagerade personer aktiverar sig utanför skolans ramar, så att säga.
Därför ska jag testa en sajt som jag stött på via Free Technology for Teachers: classconnect.com. Här kan lärare från hela världen ladda upp material och kurser för att sedan dela detta med utvalda personer eller med världen. Man kan alltså skapa en virtuell bank av material, där några av fördelarna är:
- att man kan tagga innehållet
- att man använda sig av både vanliga typer av dokument OCH Google Docs
- att man har 1 GB lagring har man (500 MB extra per kollega man bjuder in som tackar ja)
![]() |
| By surivsuriv at www.sxc.hu |
För att se hur det här funkar tänker jag köra en testrunda för mina ämneskollegor eftersom jag vet att de sitter och jobbar på exempelupplägg för det centrala innehållet i svenska 1. Jag föreslår att man använder kurskoden som tagg men också nyckelord från kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Detta borde göra det enkelt för kollegorna att söka på innehållet. Andra piffigheter är:
- Om du delar med dig av ditt innehåll publikt är det gratis lagring!
- Google Docs och Youtube-material, dvs. saker som egentligen lagras någon annanstans tar vad jag kan se inte ditt lagringsutrymme i anspråk
- Du kan välja att dela med dig av ditt material så att de kollegor du bjudit in kan se det. Du behöver alltså inte bjuda in varje kollega till varje dokument.
- Man kan ordna de olika momenten i mappar som gör det lättare att organisera!
Jag har, någon måste ju börja, lagt upp material om anvisningar för ett upplägg jag använde för "centrala verk" i svenska 1. Nu återstår att se om man effektivt kan se och komma åt varandras material och enkelt lägga till de lärare man vill. Förhoppningsvis får jag en positiv rapport framöver!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
lagring,
samarbeta,
sociala medier,
tjänster,
ämnesöverskridande
torsdag 10 mars 2011
Litlovers eller enotes när man läser med elever?
Svensk- och engelsklärare har en fantastisk förmåga att skaffa sig gråa genom att diskutera vilka böcker man ska/ bör läsa, hur många och på vilka kurser. Ibland - erkänner jag - diskuterar vi detta så mycket att vi glömmer att prata om allt fantastiskt man kan göra med litteratur i klassrummet, oavsett vilket verk man nu valt.
På enotes kan man också komma åt hela lektionsplaneringar och prov för en roman. Utbudet varierar från roman till roman. Vad man bör komma ihåg är att det materialet kostar extra att köpa till. Det enda jag provat här var ett test på Hatchet. Testet var bra och kostade 35 kr. Man köper delvis grisen i säcken eftersom man inte får se det exakta innehållet utan får detta beskrivet för sig, men jag är inte främmande för att testa något mer omfattande i framtiden; beskrivningarna låter lovande.
Min rekommendation är att använda sig av båda sajterna och låta dem komplettera varandra. I detta sammanhang bör skolor och ämnesgrupper öppna sig för att ämnesbudgeten kan användas även till internationella digital läromedel.
Om man har fokuserat det förra hellre än det senare kan man behöva lite hjälp på vägen, och då presenterar jag idag två alternativ: litlovers.com och enotes.com. Båda sajterna läsguider till kända romaner. Här finns naturligtvis en dragning åt det anglo-saxiska men alla med en hyfast engelska kan ha nytta av sajterna även till romaner man läser på svenskan (om de finns på engelska här alltså).
Litlovers är en sajt som i huvudsak drivs av en engagerad universitetslärare i engelska. Här finns diskussionsfrågor, recensioner, författarinformation och sammandrag till över 1200 titlar. Jag har haft nytta av sidan t.ex. när jag läst böcker som Flowers for Algernon, Vägen och Hachet med eleverna. Här finns också webbaserade läskurser och instruktioner för hur man kan diskutera och tänka kring litteratur.
Enotes är en betalsajt med samma typ av innehåll som Litlovers. Det är dock en betalsajt och för att komma åt allt material betalar du en årsavgift på $49.95 (ca. 300 SEK.) Styrkan här finns i expertisen bakom sajten och det gedigna materialet. Där Litlovers i huvudsak verkar drivas av grundaren finns här många kvalificerade medarbetare:
Our content is all fact-checked, edited, and written by professionals who are experts in their field. It comes from our in-house publishing unit or from Academic Publishers, including content which is not available online anywhere else.Här finns över 3500 titlar och guiderna till varje titel fylligare och håller en högre nivå än de på Litlovers. Här hittade jag utmärkt material till både Vägen och novellsamlingen Jag, robot, som inte fanns på Litlovers.
På enotes kan man också komma åt hela lektionsplaneringar och prov för en roman. Utbudet varierar från roman till roman. Vad man bör komma ihåg är att det materialet kostar extra att köpa till. Det enda jag provat här var ett test på Hatchet. Testet var bra och kostade 35 kr. Man köper delvis grisen i säcken eftersom man inte får se det exakta innehållet utan får detta beskrivet för sig, men jag är inte främmande för att testa något mer omfattande i framtiden; beskrivningarna låter lovande.
Min rekommendation är att använda sig av båda sajterna och låta dem komplettera varandra. I detta sammanhang bör skolor och ämnesgrupper öppna sig för att ämnesbudgeten kan användas även till internationella digital läromedel.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
engelska,
litteratur,
svenska,
tjänster
onsdag 26 januari 2011
Slidefinder.net
Smyger in ett litet tips till er som arbetar med Powerpoint.Alla lärare hamnar i situationer där man är något sent ute med en lektionsplanering eller att man vill piffa till en färdig planering, då är det skönt att veta vart man kan vända sig. Inför terminsstart var jag i denna sits och började söka runt på nätet efter idéer.
På ett forum fick jag tipset om slidefinder.net, en svensk tjänst för att hitta presentationer skapade i Powerpoint och Openoffice Impress. Tjänsten är en sökmotor, likt Google och Bing, vars enda uppgift är att hitta presentationer för oss i behov en.
Jag har verkligen testkört tjänsten och fått bra resultat varje gång. Det finns idag knappt 13000 inlagda presentationer, så det finns goda möjligheter att du hittar något som passar just din lektion. Det är även givande att bläddra bland alla presentationer för att få inspiration till framtida layouter m.m.
Det fiffiga är att man även kan lägga in tjänsten som ett tillägg direkt i Powerpoint alternativt i webbläsaren.
Posted by
Freddy Johansson
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Freddy,
Powerpoint,
presentera,
tjänster,
ämnesöverskridande
onsdag 19 januari 2011
Svenska dialekter
På Charlotta Wastesons blogg hittade jag det här tipset om en sajt där man kan lyssna på våra svenska dialekter: http://swedia.ling.gu.se/index.html. Läs hennes inlägg om vad man kan använda sajten till och låt eleverna avnjuta den svenska mångfalden. I samma veva kan man lyssna på den gamla damen som ringde P1 och klagade på oss skåningar. Hon menar att det minsann var på tiden att vi lärde oss prata riktig svenska så att folk kunde förstå vad vi sa!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
onsdag 12 januari 2011
The Facebook Effect
Den här boken, The Facebook Effect av David Kirkpatrick, skulle jag tro är intressant läsning för alla som fascineras av och/eller använder Facebook aktivt. Även om Kirkpatrick hyser en illa dold beundran för Facebooks unge grundare, Mark Zuckerberg, är det en lärorik resa man tas med på. Framförallt får man en inblick i vad Facebook kan innebära för människor framöver. Naturligtvis har boken en egen sida på Facebook: http://www.facebook.com/thefacebookeffect. Detta var det viktigaste jag lärde mig av boken:
TechCrunch bevakar start-ups, nyheter om Internet, och webbprodukter. även de har en Facebook-kategori.
Tillväxt går före lönsamhet
In i det längsta drog sig Zuckerberg för att använda reklam på Facebook, och ett bra tag var företaget inte särskilt lönsamt alls. Men - för att betala de stora serverparker och de anställda Facebook behövde för att hantera det snabbt svällande användarantalet blev det naturligtvis reklam till slut, och som vi alla vet har detta genererat enorma summor pengar. Fortfarande poängterar dock Zuckerberg att det är tillväxten av användare som är prio ett. Under hösten har Zuckerberg dessutom deklarerat att han tänker skänka bort hälften av sin förmögenhet och han började med $100 miljoner till skolorna i Newark. Läs mer på Forbes.com
In i det längsta drog sig Zuckerberg för att använda reklam på Facebook, och ett bra tag var företaget inte särskilt lönsamt alls. Men - för att betala de stora serverparker och de anställda Facebook behövde för att hantera det snabbt svällande användarantalet blev det naturligtvis reklam till slut, och som vi alla vet har detta genererat enorma summor pengar. Fortfarande poängterar dock Zuckerberg att det är tillväxten av användare som är prio ett. Under hösten har Zuckerberg dessutom deklarerat att han tänker skänka bort hälften av sin förmögenhet och han började med $100 miljoner till skolorna i Newark. Läs mer på Forbes.com
"This is just the beginning"
Hela boken är pepprat av detta mantra. Facebook sticker verkligen inte under stol med att de vill dominera marknaden för sociala medier och utvecklas till att bli något som genomsyrar hela vår vardag:
[Facebook's] services will be available widely. It will be a storehouse of information, like a bank, but also a clearinghouse and transit point, like the post office or the telephone company. Some managers say Facebook on the Internet could ultimately become like an Intel chip inside a PC - something you use but seldom think about [...] 'In five years there won't be a distinction between being on and off Facebook. It will be something that goes with you wherever you are communicating with people'. The Facebook Effect, s. 316.Det är i detta sammanhanget Kirkpatrick, trots sin vurm för Zuckerberg, funderar över hur säkert detta är. Han menar att vår information är trygg om den stannar i Facebooks och därmed Zuckerbergs händer (som genom företagets ekonomi och regler har full kontroll över sin skapelse), men om samma information av någon anledning skulle hamna i andra händer skulle man kunna utnyttja den på mångehanda otrevliga sätt. Ingen utomstående har tillgång till vår info om vi inte tillåter det, men den som kontrollerar Facebook (storebror?) ser allt.
![]() |
| Mark Zuckerberg, by deneyterrio on Flickr |
Zuckerberg siktar mot ökad öppenhet
Många, både Facebook-användare och det fåtal som fortfarande står emot Facebook-trycket, kan förfasa sig över det sätt på vilket, främst unga, exponerar sig på Facebook och webben i övrigt. Andra vill ha vattentäta skott mellan sina olika roller i livet, särskilt det privata och det professionella. Zuckerberg menar att gränserna mellan våra olika roller och privatlivets helgd är på väg att suddas ut. I boken står bland annat:
Zuckerberg [...] believes that by openly acknowledging who we are and behaving consistently among all our friends, we will help create a healthier society [...] Facebook is founded on a radical social premise - that an inevitable enveloping transparency will overtake modern life. The Facebook Effect, s. 200.
Det är också i krocken mellan den ökade öppenheten och människors krav på kontroll av den information man samlar på Facebook, som de störtsa kritikstormarna har uppstått. Här har Facebook alltid backat och i slutändan låtit användarna få sista ordet. Idag kan man, om man tar sig tiden att göra det, själv bestämma exakt vad som ska visas för vem på Facebook.
Läs mer om Facebook
Facebooks egen blogg. Här har jag filtrerat ut de inlägg Mark Zuckerberg själv har skrivit till användarna. Många av de nämns i boken.
TIME magazine valde Mark Zuckerberg till "Person of the Year 2010". Läs artikeln genom att klicka på länken.
Mashable, den största bevakaren av sociala medier, har en egen kategori om just Facebook.
Läs mer om Facebook
Facebooks egen blogg. Här har jag filtrerat ut de inlägg Mark Zuckerberg själv har skrivit till användarna. Många av de nämns i boken.
TIME magazine valde Mark Zuckerberg till "Person of the Year 2010". Läs artikeln genom att klicka på länken.
Mashable, den största bevakaren av sociala medier, har en egen kategori om just Facebook.
TechCrunch bevakar start-ups, nyheter om Internet, och webbprodukter. även de har en Facebook-kategori.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Facebook,
samhälle,
sociala medier,
tjänster
måndag 10 januari 2011
Låt Gapminder vidga elevernas vyer
Om man någon gång har tittat på ted.com har man kanske stött på Hans Rosling och hans entusiastiska, svenskklingande presentationer. Förutom att hålla inspirerande föredrag har han skapat ett verktyg som visualiserar statistik på ett sätt så alla kan förstå det, nämligen Gapminder.org. För samhällsundervisningen vet jag att detta är ett utmärkt verktyg eftersom samhällslärarna på min skola är förtjusta i det. Bilden nedan är från hans kanske mest kända videograf: "The Wealth and Health of Nations". Varje bubbla är ett land (olika färg för de olika världsdelarna) och trycker man på play får man se bubblorna vandra uppåt år för år (de senaste 200 åren) beroende på befolkningens medellivslängd och BNP per capita. Lägg märke till störtdykningarna under de två världskrigen!

Till höger kan man också kryssa i om man särskilt vill följa ett visst lands utveckling. För eleverna kan det här vara en bra startpunkt för viktiga frågor: vilken är den stora röda bubblan och varför dröjer det så lägne innan den tar ett skutt uppåt? varför rör sig en del av bubblorna så dramatiskt och varför stiger en del andra mer stabilt? Och så vidare. En samhällslärare kan säkert komma på synnerligen finurliga frågor och här finns videografer som tar upp allt från när kvinnor gifter sig till hur många dollarmiljonärer det finns i olika länder. Naturligtvis finns det angivet vilka data som har använts för att skapa graferna och var den kommer ifrån. Enjoy!

Till höger kan man också kryssa i om man särskilt vill följa ett visst lands utveckling. För eleverna kan det här vara en bra startpunkt för viktiga frågor: vilken är den stora röda bubblan och varför dröjer det så lägne innan den tar ett skutt uppåt? varför rör sig en del av bubblorna så dramatiskt och varför stiger en del andra mer stabilt? Och så vidare. En samhällslärare kan säkert komma på synnerligen finurliga frågor och här finns videografer som tar upp allt från när kvinnor gifter sig till hur många dollarmiljonärer det finns i olika länder. Naturligtvis finns det angivet vilka data som har använts för att skapa graferna och var den kommer ifrån. Enjoy!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
mjukvara,
presentera,
samhälle,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
söndag 26 december 2025
Facebook (och fyllefilter) för alla
Vill du ha en snabb och rolig introduktion till Facebooks alla funktioner kan du försöka få tag i tidningen Facebook för alla (en specialtidning från PC för alla). Här hittar du guider till olika funktioner som: "Så kommer du igång med Facebook!", "Så trimmar du ditt konto", "Så bygger du ditt kompisnätverk!", "Så enkelt startar du en egen grupp" och "Så fungerar 'applikationer'". Är du någorlunda webblitterat kan du nog lista ut det mesta av det här själv, men det är trevligt att få det attraktivt samlat på ett ställe.
Det roligaste med tidningen (och jag är ju barnsligt förtjust i formatet) är de små underhållande bitarna information man sticks till lite här och där. Visste du t.ex. att Systembolagets dotterbolag IQ tillhandahåller en tjänst som kontrollerar att man är tillräckligt nykter när man vill använda sina sociala nätverk? Filtret, fyllefilter.se kan ställas in så att det gäller för olika tidpunkter. Då måste man utföra vissa tester (motorik och reaktionsförmåga) för att få tillgång till sin Facebook och Twitter. För egen del blir jag numera inte berusad särskilt ofta, men det skulle kunna vara en bra idé att tipsa eleverna om!
Det roligaste med tidningen (och jag är ju barnsligt förtjust i formatet) är de små underhållande bitarna information man sticks till lite här och där. Visste du t.ex. att Systembolagets dotterbolag IQ tillhandahåller en tjänst som kontrollerar att man är tillräckligt nykter när man vill använda sina sociala nätverk? Filtret, fyllefilter.se kan ställas in så att det gäller för olika tidpunkter. Då måste man utföra vissa tester (motorik och reaktionsförmåga) för att få tillgång till sin Facebook och Twitter. För egen del blir jag numera inte berusad särskilt ofta, men det skulle kunna vara en bra idé att tipsa eleverna om!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Facebook,
sociala medier,
tidningar,
tjänster
tisdag 9 november 2026
Mer om Slideshare
Jag fick det här mailet från Slideshare när jag hade verifierat min email-adress. Bevisligen kan man göra mycket mer med det här verktyget än att publicera presentationer, och jag tog ett snabbt skärmklipp med Jing för att ge exempel. Jag kommer säkerligen att återkomma och säga mer om Slideshare när jag har använt mig av det lite mer.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
lagring,
ljud,
sociala medier,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
Visa dina presentationer på Slideshare.net
Jag har sett (bland annat på Kristina Alexanderssons blogg) att det går att bädda in ppt-presentationer på webbsidor på ett snyggt och smidigt sätt. Jag har bara inte vetat hur. Ibland har mina elever till och med haft problem att ladda ner mina presentationer närjag har länkat till dem via Dropbox publika mapp. Meckigt, naturligtvis. Och irriterande.
Idag hade jag dock möjligheten och det höga nöjet att lyssna på Kristina Alexandersson live eftersom hon besökte Malmö och vårt Stadsbibliotek för att prata om sociala medier i skolan. Hon använder, och tipsade om, slideshare.net. Så enkelt det var! Och så användbart. Nu kan eleverna titta på mina presentationer direkt på klassbloggen. Inget mer meck och molnet står för utrymmet. Tack Kristina!
Som exempel visar jag en presentation jag använt för grunderna i svensk språkhistoria.
Idag hade jag dock möjligheten och det höga nöjet att lyssna på Kristina Alexandersson live eftersom hon besökte Malmö och vårt Stadsbibliotek för att prata om sociala medier i skolan. Hon använder, och tipsade om, slideshare.net. Så enkelt det var! Och så användbart. Nu kan eleverna titta på mina presentationer direkt på klassbloggen. Inget mer meck och molnet står för utrymmet. Tack Kristina!
Som exempel visar jag en presentation jag använt för grunderna i svensk språkhistoria.
Språkhistoria bas
View more presentations from CamillaLindskoug.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
lagring,
sociala medier,
svenska,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
måndag 11 oktober 2010
Träna glosor och bekämpa hungersnöd: freerice.com
Ett enkelt sätt att träna glosor på kan vara att släppa eleverna fria en stund på freerice.com. Sidan drivs av FN och går ut på att du ska gissa rätt betydelse på engelska ord. Varje gång du gissar rätt doneras tio riskorn till behövande. Man kan skänka ris och träna ord utan att bli medlem, men skapar du ett konto kan du hålla koll på dina framgångar över tid.
Jag startar varje lektion med tvåorna med att de gör hjärnträningsspel på lumosity.com. Kanske skulle man kunna göra det till en vana med en annan klass att starta varje lektion med tio minuters freerice.com och skänka ris och träna ord. Tack till Erol som tipsade!
Jag startar varje lektion med tvåorna med att de gör hjärnträningsspel på lumosity.com. Kanske skulle man kunna göra det till en vana med en annan klass att starta varje lektion med tio minuters freerice.com och skänka ris och träna ord. Tack till Erol som tipsade!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
engelska,
tjänster
onsdag 29 september 2026
Fungerar Lumosity?
Vad är Lumosity.com?
Lumosity.com är en hemsida som erbjuder hjärnträningsspel för olika kognitiva färdigheter såsom minne, flexibilitet, uppmärksamhet, problemlösning och snabbhet. Jag upplevde att eleverna ofta var okoncentrerade och inte kom ihåg saker, och ville därför se om regelbundet användande av Lumositys spel skulle kunna göra skillnad. Eleverna var positiva till att testa och därför satte vi igång med det nu i höst.
Upplägg
Det tog ett par gånger innan spelandet löpte helt friktionsfritt men nu går det nästa av sig själv. Jag träffar eleverna två gånger i veckan, 70 alternativt 80 minuter åt gången. Varje lektion inleds med en kvart på Lumosity.com där eleverna jobbar med de tre av de avgiftsfria spelen: Familiar Faces, Memory Garden och Lost in Migration. Dessa tre spel tränar minne och uppmärksamhet specifikt. Dessa tre spel måste alltid göras. Får de tid över kan de göra något av de andra spelen.
Resultat
Eftersom jag, naturligtvis, inte bokför elevernas mentala utveckling via Lumosity (har man betalkonto skulle dock varje elev kunna göra det själv) är det svårt att säga vad användandet gör för skillnad för individen. Generellt sätt måste jag däremot säga att det här projektet inneburit att varje lektion inleds med en skön stund av tystnad och koncentration. Alla eleverna sitter med lurar, alla befinner sig på Lumosity, alla spelar de spel de ska, och över lag måste jag nog säga att arbetsron har blivit något bättre i klassrummet även när vi har lämnat Lumosity bakom oss och gått över till annat arbete. I det långa loppet hoppas jag naturligtvis att skillnaden blir mer markant. Hittills upplever jag experimentet som positivt.
Lumosity.com är en hemsida som erbjuder hjärnträningsspel för olika kognitiva färdigheter såsom minne, flexibilitet, uppmärksamhet, problemlösning och snabbhet. Jag upplevde att eleverna ofta var okoncentrerade och inte kom ihåg saker, och ville därför se om regelbundet användande av Lumositys spel skulle kunna göra skillnad. Eleverna var positiva till att testa och därför satte vi igång med det nu i höst.Upplägg
Det tog ett par gånger innan spelandet löpte helt friktionsfritt men nu går det nästa av sig själv. Jag träffar eleverna två gånger i veckan, 70 alternativt 80 minuter åt gången. Varje lektion inleds med en kvart på Lumosity.com där eleverna jobbar med de tre av de avgiftsfria spelen: Familiar Faces, Memory Garden och Lost in Migration. Dessa tre spel tränar minne och uppmärksamhet specifikt. Dessa tre spel måste alltid göras. Får de tid över kan de göra något av de andra spelen.Resultat
Eftersom jag, naturligtvis, inte bokför elevernas mentala utveckling via Lumosity (har man betalkonto skulle dock varje elev kunna göra det själv) är det svårt att säga vad användandet gör för skillnad för individen. Generellt sätt måste jag däremot säga att det här projektet inneburit att varje lektion inleds med en skön stund av tystnad och koncentration. Alla eleverna sitter med lurar, alla befinner sig på Lumosity, alla spelar de spel de ska, och över lag måste jag nog säga att arbetsron har blivit något bättre i klassrummet även när vi har lämnat Lumosity bakom oss och gått över till annat arbete. I det långa loppet hoppas jag naturligtvis att skillnaden blir mer markant. Hittills upplever jag experimentet som positivt.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
engelska,
tjänster,
ämnesöverskridande
måndag 16 augusti 2010
IKT-inventering inför hösten
I mitt inlägg IKT, skolan och tiden skrev jag tidigt i våras om hur man i arbetslaget behövde diskutera och planera för att göra arbetet med IKT-redskap så effektivt som möjligt. Inlägget är inte långt och väl värt att läsa, men lider ni av akut tidsbrist så här i början av läsåret summerar jag kardemumman här:
- Tänk långsiktigt!
- Inventera behov och önskemål
- Inte mer än ett större projekt i taget
- Arbeta ämnesöverskridande
- Minimera antal verktyg och konton
- Välj verktyg och tjänster med omsorg
När vi gjort detta i mitt arbetslag återkommer jag med en översikt av det vi kom fram till. Redan nu kan jag dock säga att det jag kommer att pusha hårdast för av allt är att alla elever har ett Google-konto. Med Google Docs kan de samverka kring texter, dela dem med andra och spara i molnet. De får också möjlighet att skapa eller medförfatta en blogg med hjälp av Googles Blogger. Detta är bara ett fåtal av de tjänster som Google erbjuder, men båda är viktiga och kan användas i olika ämnen och i många olika sammanhang. Kommentera gärna vilka tjänster eller redskap ni kommer att prioritera i ert arbetslag.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
tjänster,
yrket,
ämnesöverskridande
fredag 23 april 2026
Googled av Ken Auletta
Av Googles tjänster använder jag Google Search, Google Calendar, Google Chrome, Google Documents, Google Reader, Google Books, Gmail, Blogger, Feedburner, AdSense, Picasa och YouTube. Bland annat. Som nöjd och fascinerad användare har jag alltid accepterat att Google på något sätt tar betalt av mig, om än inte i kronor och ören. Jag har har bara inte vetat riktigt hur. För att ta reda på det, samt söka ett svar på den aktuella frågan: är Google djävulen eller frälsaren för den digitala världen, bestämde jag mig för att läsa Ken Aulettas väl underbyggda reportage: Googled. The End of the World As We Know It.
Den första frågan besvarade jag härom veckan i mitt inlägg Vad kostar Google? Därmed går jag vidare till den kanske viktigaste frågan: kan vi lita på Google? Aulettas slutsats skulle kunna summeras: ja, vi kan i alla fall lita på att deras avsikter, idag, är goda. Förutom intressant läsning om Googles skapare, Sergey Brin och Larry Page, och företagets framväxt tog jag med mig ett par övergripande intryck som hjälpte mig att besvara min fråga.
Ingenjörer och användare är kungar på Google
Något som upprepas gång på gång i Googled är att den kategori anställda som anses allra viktigast är ingenjörerna. Det är de som skapar tjänsterna och verktygen vi alla använder och det är deras insats som värderas högst. Fördelen med detta är att man har ett tydligt fokus på vad det är som är viktigt: att utveckla den digitala tekniken. Nackdelen är att företaget inte investerar lika mycket i andra yrkeskategorier: formgivare, informatörer, säljare, reklamare, vilket gör att de har betett sig naivt och klumpigt ibland. Detta var t.ex. fallet när Brin och Page bestämde sig för att digitalisera 20,000 böcker och inte tänkte på att det kanske skulle finnas vissa invändningar från förlag och författare mot detta. Tanken var god - att folk skulle få tillgång till böcker - men kritiken lät inte vänta på sig.
Om ingenjörerna är kungarna inom företaget är användarna kungarna utanför. Den uttalade avsikten med allt ingenjörerna gör är att det ska vara till nytta för användarna. Inte för annonsörerna, inte för Brin och Page, inte ingenjörerna, politikerna, sponsorerna eller någon annan.
Google tar hand om sina anställda
Skulle jag vilja jobba på Google om jag var ingenjör? Ja, det kan du hoppa upp och sätta dig på. Google har förstått att nöjda medarbetare är lojala, mer kreativa och gör ett bättre jobb - och det tjänar ju alla på. Fast det började egentligen med att Brin och Page ville att jobbet skulle kännas som plugget - Stanford i det här fallet. Den ursprunliga avsikten var alltså inte särskilt beräknande, utan högst personlig.
Anställda på Google njuter bland annat: tre gratis mål mat om dagen, massage, gym på området, fast anställda läkare som erbjuder gratis undersökningar och vård, särskilda pendelbussar som går så långt bort som till San Fransisco, fritt val av laptop, fem månaders mammaledighet med full lön (i ett land som saknar lagstadgad föräldraledighet). Och - det bästa: 20% av arbetstiden får användas till egna projekt - allt för att stimulera skapande! Dessutom finns tjänster som frisör, kemtvätt, biltvätt och liknande tillgängligt på området för att underlätta för de anställda.
Jag inser att detta kan lukta sekterism för vissa och att här kan göras invändningar: det skulle kunna vara problematiskt att din läkare är anställd av din chef. Men jag tycker att man spelar djävulens advokat om man bara ser cyniskt vinsttänkande med det här förhållningssättet gentemot anställda. Jag tycker det är sympatiskt, och ifall det skapar lojalitet är inte det nödvändigtvis fel. Jag har själv en chef jag har stort förtroende för, och varför skulle det vara fel om det gör att jag också känner lojalitet?
Googles största misstag är dess storlek och explosionsartade expansion
Eftersom Google har blivit så stort och har en sådan ingripande effekt på våra digitala liv är det lämpligt att de granskas. De verkar dock ha fått mycket kritik bara för att de har vuxit sig så stora. Man ska komma ihåg att mycket av kritiken kommer från gigantiska mediekonglomerat som har förlorat makt till digitala tjänster över lag - inte bara till Google, och som till viss del har sig själva att skylla för det, eller för att citera Auletta:
I also came away impatient with companies that spend too much time whining about Google and too little time devising an offense. Most old media companies were inexcusably slow to wake to the digital disruption
Bilden heter “Sergey Brin’s shoes” och är från Joshlowensohn’s fotoström på Flickr.com
Hur ska Google bibehålla vår tillit?
Något Auletta återkommer till är att Googles största kapital är användarnas tillit. Anledningen till att Google har kunnat växa sig så stora bygger mycket på det och deras fortsatta framgång bygger på att de lyckas bibehålla den. Människor blir i större och större utsträckning medvetna om de digitala spår de lämnar efter sig på webben och i samma stund som användarna sviker Google, förlorar företaget det enda de kan omsätta i pengar: våra handlingsmönster på Googles sökmotor. De har allt att vinna på att behandla sina användare med lika stor respekt som de behandlar sina anställda.
Deras största svaghet är deras passion för tekniken som skulle kunna göra att de inte lyckas förstå användarnas oro kring integritet. Michiko Kakutani beskriver deras perspektiv så här i sin recension i New York Times: “a scientific-engineering driven point of view that prizes data, efficiency and growth while often overlooking more human and political concerns like privacy and copyright.” För att bibehålla användarnas tillit måste Brin och Page bli bättre på att ta användarnas oro på allvar och se Google från vårt perspektiv.
Den första frågan besvarade jag härom veckan i mitt inlägg Vad kostar Google? Därmed går jag vidare till den kanske viktigaste frågan: kan vi lita på Google? Aulettas slutsats skulle kunna summeras: ja, vi kan i alla fall lita på att deras avsikter, idag, är goda. Förutom intressant läsning om Googles skapare, Sergey Brin och Larry Page, och företagets framväxt tog jag med mig ett par övergripande intryck som hjälpte mig att besvara min fråga.
Ingenjörer och användare är kungar på Google
Något som upprepas gång på gång i Googled är att den kategori anställda som anses allra viktigast är ingenjörerna. Det är de som skapar tjänsterna och verktygen vi alla använder och det är deras insats som värderas högst. Fördelen med detta är att man har ett tydligt fokus på vad det är som är viktigt: att utveckla den digitala tekniken. Nackdelen är att företaget inte investerar lika mycket i andra yrkeskategorier: formgivare, informatörer, säljare, reklamare, vilket gör att de har betett sig naivt och klumpigt ibland. Detta var t.ex. fallet när Brin och Page bestämde sig för att digitalisera 20,000 böcker och inte tänkte på att det kanske skulle finnas vissa invändningar från förlag och författare mot detta. Tanken var god - att folk skulle få tillgång till böcker - men kritiken lät inte vänta på sig.
Om ingenjörerna är kungarna inom företaget är användarna kungarna utanför. Den uttalade avsikten med allt ingenjörerna gör är att det ska vara till nytta för användarna. Inte för annonsörerna, inte för Brin och Page, inte ingenjörerna, politikerna, sponsorerna eller någon annan.
Google tar hand om sina anställda
Skulle jag vilja jobba på Google om jag var ingenjör? Ja, det kan du hoppa upp och sätta dig på. Google har förstått att nöjda medarbetare är lojala, mer kreativa och gör ett bättre jobb - och det tjänar ju alla på. Fast det började egentligen med att Brin och Page ville att jobbet skulle kännas som plugget - Stanford i det här fallet. Den ursprunliga avsikten var alltså inte särskilt beräknande, utan högst personlig.
Anställda på Google njuter bland annat: tre gratis mål mat om dagen, massage, gym på området, fast anställda läkare som erbjuder gratis undersökningar och vård, särskilda pendelbussar som går så långt bort som till San Fransisco, fritt val av laptop, fem månaders mammaledighet med full lön (i ett land som saknar lagstadgad föräldraledighet). Och - det bästa: 20% av arbetstiden får användas till egna projekt - allt för att stimulera skapande! Dessutom finns tjänster som frisör, kemtvätt, biltvätt och liknande tillgängligt på området för att underlätta för de anställda.
Jag inser att detta kan lukta sekterism för vissa och att här kan göras invändningar: det skulle kunna vara problematiskt att din läkare är anställd av din chef. Men jag tycker att man spelar djävulens advokat om man bara ser cyniskt vinsttänkande med det här förhållningssättet gentemot anställda. Jag tycker det är sympatiskt, och ifall det skapar lojalitet är inte det nödvändigtvis fel. Jag har själv en chef jag har stort förtroende för, och varför skulle det vara fel om det gör att jag också känner lojalitet?
Googles största misstag är dess storlek och explosionsartade expansion
Eftersom Google har blivit så stort och har en sådan ingripande effekt på våra digitala liv är det lämpligt att de granskas. De verkar dock ha fått mycket kritik bara för att de har vuxit sig så stora. Man ska komma ihåg att mycket av kritiken kommer från gigantiska mediekonglomerat som har förlorat makt till digitala tjänster över lag - inte bara till Google, och som till viss del har sig själva att skylla för det, eller för att citera Auletta:
I also came away impatient with companies that spend too much time whining about Google and too little time devising an offense. Most old media companies were inexcusably slow to wake to the digital disruption
Bilden heter “Sergey Brin’s shoes” och är från Joshlowensohn’s fotoström på Flickr.com
Hur ska Google bibehålla vår tillit?
Något Auletta återkommer till är att Googles största kapital är användarnas tillit. Anledningen till att Google har kunnat växa sig så stora bygger mycket på det och deras fortsatta framgång bygger på att de lyckas bibehålla den. Människor blir i större och större utsträckning medvetna om de digitala spår de lämnar efter sig på webben och i samma stund som användarna sviker Google, förlorar företaget det enda de kan omsätta i pengar: våra handlingsmönster på Googles sökmotor. De har allt att vinna på att behandla sina användare med lika stor respekt som de behandlar sina anställda.
Deras största svaghet är deras passion för tekniken som skulle kunna göra att de inte lyckas förstå användarnas oro kring integritet. Michiko Kakutani beskriver deras perspektiv så här i sin recension i New York Times: “a scientific-engineering driven point of view that prizes data, efficiency and growth while often overlooking more human and political concerns like privacy and copyright.” För att bibehålla användarnas tillit måste Brin och Page bli bättre på att ta användarnas oro på allvar och se Google från vårt perspektiv.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
måndag 19 april 2026
Webbresurser för engelsklärare
Om man inte tidigare har arbetat med webben särskilt mycket i engelska, ska jag idag ge ett par länktips som man kan ha stor nytta av och som är lätta att komma igång med.
Glosboken.se
Det var faktiskt en elev som tipsade mig om den här interaktiva glosboken. Här skapar man egna gloslistor och lucktester för att testa sig själv. Finessen (förutom att det är en smula roligare att träna glosor via datorn) är att jag som lärare kan lägga ut gloslistor till elever, och att elever kan dela gloslistor med varandra. Man kan också någorlunda lätt individanpassa glosträningen för eleverna, i stället för att alla, oavsett kunskaper, ska plugga på samma gloslista kan varje elev göra en egen som de sedan tränar och testas på.
Breaking News English och News English Lessons
Här erbjuder engelskläraren Sean Banville träningshäften, inspirerade av aktuella nyheter. Varje handout har en text (som finns inläst som ljudfil) som utgångspunkt, och till denna kopplas sedan övningar av olika slag. Breaking News English innehåller något lättare material. På gymnasiet har jag använt dessa handouts till elever i behov av extra stöd i engelska, De har uppskattat att materialet är repetetiv, överskådligt och handfast, om än inte inspirerande.
Corpus of Contemporary American English och British National Corpus
En korpus är en textdatabas. Den kan man använda för att göra sökningar på språkbruk. I söksvaret får man söksträngen i sitt textsammanhang, samt information om i vilken typ av texter söksträngen är mest frekvent i. Söker man t.ex. på “old chap” ser man klart och tydligt att det är ett uttryck som mest används i fiction, och att det ska undvikas i akademiska texter! Man kan använda korpusar för att undersöka om saker elever har skrivit fungerar, men också tillsammans med eleverna (kanske framförallt på B-kursen) för att låta dem ställa och försöka besvara egna frågor kring språkbruk. En annan användbar korpus är Time Magazines, där alla gamla Time-texter utgör databasen. Undersök själva innan ni drar in eleverna!
Listen to English
En annan favorit är podcastbloggen Listen to English. Varje vecka publiceras två korta program (3-5 minuter) som tar upp engelskt språkbruk och kulturella lustigheter. Ofta finns övningar till programmen och här finns ett gigantiskt arkiv att utforska. Pogrammen läses långsamt och tydligt och ligger väl någonstans i gränslandet mellan åk 9 och engelska A. Det matnyttiga nnehållet gör dock att det är ett givande inslag även på A-kursen. För elever som inte känner sig säkra på engelskan är det både lagom, informativt och underhållande! Bloggen fick pris 2009 för bästa språkblogg.
Glosboken.se
Det var faktiskt en elev som tipsade mig om den här interaktiva glosboken. Här skapar man egna gloslistor och lucktester för att testa sig själv. Finessen (förutom att det är en smula roligare att träna glosor via datorn) är att jag som lärare kan lägga ut gloslistor till elever, och att elever kan dela gloslistor med varandra. Man kan också någorlunda lätt individanpassa glosträningen för eleverna, i stället för att alla, oavsett kunskaper, ska plugga på samma gloslista kan varje elev göra en egen som de sedan tränar och testas på.
Breaking News English och News English Lessons
Här erbjuder engelskläraren Sean Banville träningshäften, inspirerade av aktuella nyheter. Varje handout har en text (som finns inläst som ljudfil) som utgångspunkt, och till denna kopplas sedan övningar av olika slag. Breaking News English innehåller något lättare material. På gymnasiet har jag använt dessa handouts till elever i behov av extra stöd i engelska, De har uppskattat att materialet är repetetiv, överskådligt och handfast, om än inte inspirerande.
Corpus of Contemporary American English och British National Corpus
En korpus är en textdatabas. Den kan man använda för att göra sökningar på språkbruk. I söksvaret får man söksträngen i sitt textsammanhang, samt information om i vilken typ av texter söksträngen är mest frekvent i. Söker man t.ex. på “old chap” ser man klart och tydligt att det är ett uttryck som mest används i fiction, och att det ska undvikas i akademiska texter! Man kan använda korpusar för att undersöka om saker elever har skrivit fungerar, men också tillsammans med eleverna (kanske framförallt på B-kursen) för att låta dem ställa och försöka besvara egna frågor kring språkbruk. En annan användbar korpus är Time Magazines, där alla gamla Time-texter utgör databasen. Undersök själva innan ni drar in eleverna!
Listen to English
En annan favorit är podcastbloggen Listen to English. Varje vecka publiceras två korta program (3-5 minuter) som tar upp engelskt språkbruk och kulturella lustigheter. Ofta finns övningar till programmen och här finns ett gigantiskt arkiv att utforska. Pogrammen läses långsamt och tydligt och ligger väl någonstans i gränslandet mellan åk 9 och engelska A. Det matnyttiga nnehållet gör dock att det är ett givande inslag även på A-kursen. För elever som inte känner sig säkra på engelskan är det både lagom, informativt och underhållande! Bloggen fick pris 2009 för bästa språkblogg.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
hörförståelse,
moderna språk,
samhälle,
skriva,
tjänster
måndag 12 april 2026
Vad kostar Google?
Vid en workshop jag höll med mina kollegor vid terminens början berättade jag bland annat om vad Google erbjuder och hur vi kan använda Googles tjänster i klassrummet. Jag nämnde också att Googles tjänster är gratis i kronor och ören, men att vi betalar med annat. Jag var inte helt på det klara vad vi betalade men gissade på det lagom diffusa"data". Nu har jag läst boken Googled av Ken Auletta och kan bekräfta att det är just "data" som är priset för våra sökningar.
Google tjänar i stort sätt alla sina pengar på en sak: annonser. De flesta av deras andra tjänster ger inga eller små intäkter. Genom att samla data om vilka sökord vi använder och vilka klickningar vi gör kan dock Google optimera sin annonsplacering efter en Googlesökning. Målet är att sökresultatet, både vad gäller länkar och annonser ska vara så relevant som möjligt för den som söker. Om man inte vill att informationen ska sparas går det att stänga av den funktionen. Hur man gör det kan du läsa mer om här.
Det har förvånat mig att folk blir upprörda över det faktum att Google använder den här informationen för att tjäna pengar. De erbjuder en uppsjö av användbara tjänster och har över 20,000 anställda - naturligtvis måste pengarna komma någonstans ifrån. Däremot hade Google kunnat vara tydligare med vad priset är, och vilken information de sparar om användarna. Efter att ha läst Googled, som jag recenserar i nästa vecka, kan jag konstatera att Google fortfarande har det de värderar mest - min tillit, men jag hoppas också att de som går i frontlinjen för så mycket annat också kommer att leda den teknologiska utvecklingen kring hur privatpersoner kan värna sin integritet på webben.
torsdag 8 april 2026
Google Translate, skola och undervisning
När jag den senaste tiden har funderat på Google Translate har det främst varit i samband med tankar kring fusk. Därför var det upplyftande när jag gjorde en sökning i ämnet och hittade så många positiva användningsområden.
I Uggleblogg lyfter Åsa fram de samtal man kan ha kring översättningar och att man ofta inte kan översätta ord för ord. Detta stämmer väl in med Marie Källkvists forskning (språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet) som visar att just översättningar är bra som avstamp för diskussioner kring språk.
På bloggen Cecilias omvärld berättar Cecilia om hur hon kunnat ta del av bloggar på språk hon inte kan, och om hur hon själv har läsare i andra länder som använder Google Translate för att läsa hennes blogg. Då endast en bråkdel av webben är på svenska innebär givetvis detta att helt nya möjligheter har öppnats för att låta elever ta del av material som tidigare var otillgängligt.
Marie Linder kommenterade ett inlägg i ämnet på Jag lär mig teknik och berättade att hon hade använt verktyget för att översätta text till en elev med dyslexi. Någonstans (har glömt var) togs det också upp vilken tillgång det var för elever som ännu inte använder svenska obehindrat som nu kan ta del av webbaserad information på sitt modersmål.
Jag måste nog därför hålla med Stefan Pålsson när han skriver på bloggen Infontology om att det inte finns någon poäng i att förbjuda eller ignorera Google translate utan att vi istället bör lära eleverna i vilka sammanhang man kan ha nytta av det, vilka begränsningar som finns och hur man använder det. När det gäller fuskfrågan kanske jag får anledning att återkomma, men jag börjar med att hålla en lektion i ämnet för ettorna, så får vi se hur det går!
Lektionsplaneringen finns tillgängliga här som word-filer
Lektionsplanering
Två exempel på GT-översättningar att titta tillsammans på
I Uggleblogg lyfter Åsa fram de samtal man kan ha kring översättningar och att man ofta inte kan översätta ord för ord. Detta stämmer väl in med Marie Källkvists forskning (språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet) som visar att just översättningar är bra som avstamp för diskussioner kring språk.
På bloggen Cecilias omvärld berättar Cecilia om hur hon kunnat ta del av bloggar på språk hon inte kan, och om hur hon själv har läsare i andra länder som använder Google Translate för att läsa hennes blogg. Då endast en bråkdel av webben är på svenska innebär givetvis detta att helt nya möjligheter har öppnats för att låta elever ta del av material som tidigare var otillgängligt.
Marie Linder kommenterade ett inlägg i ämnet på Jag lär mig teknik och berättade att hon hade använt verktyget för att översätta text till en elev med dyslexi. Någonstans (har glömt var) togs det också upp vilken tillgång det var för elever som ännu inte använder svenska obehindrat som nu kan ta del av webbaserad information på sitt modersmål.
Jag måste nog därför hålla med Stefan Pålsson när han skriver på bloggen Infontology om att det inte finns någon poäng i att förbjuda eller ignorera Google translate utan att vi istället bör lära eleverna i vilka sammanhang man kan ha nytta av det, vilka begränsningar som finns och hur man använder det. När det gäller fuskfrågan kanske jag får anledning att återkomma, men jag börjar med att hålla en lektion i ämnet för ettorna, så får vi se hur det går!
Lektionsplaneringen finns tillgängliga här som word-filer
Lektionsplanering
Två exempel på GT-översättningar att titta tillsammans på
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
engelska,
Google,
moderna språk,
skriva,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
tisdag 23 mars 2010
Googlesökning - vad händer när Google söker?
När eleverna ska söka information på nätet utgår de ofta från Google och kommer i många fall inte mycket längre. Men vad är det egentligen som bestämmer vad som hamnar först bland sökträffarna efter en Googlesökning? Vad är det Google går på när de rangordnar sökträffarna? Ja, det svarar det här utmärkta videoklippet på! Visa för eleverna och diskutera.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Google,
källkritik,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
fredag 19 mars 2010
Wordle i undervisningen
I höstas tipsade mig Pernilla om Wordle, ett genialiskt enkelt, användarvänligt verktyg att skapa ordmoln med. Jag ska villigt erkänna att det är viktigt för mig med formgivning och snits i webbsammanhang. Därför försökte jag ju tänka ut en bra ursäkt för att använda Wordles färgsprakande ordmoln i undervisningen.
Och, visst - man skulle kunna tänka sig att eleverna kunde genomföra någon sorts basal textanalys utifrån en Wordle; det är ju de mest frekvent använda orden som framträder tydligast. Utifrån ordmolnet jag skapat ovan (det är bloggens innehåll som analyserats) skulle jag kunna utröna att sidans innehåll är framåtsträvande (ska/vill), att eleven står i centrum (phu!), men att jag verkar tjata mycket om Wikipedia (?).
Jag tror nu väl inte att Wordle kommer att bli ett centralt textanalytiskt verktyg, men ibland ska man inte underskatta lite snitsigt, snofsigt nonsens i klassrummet. Som kronan på verket efter en ansträngande uppgift, textanalys eller kanske bara intensivt skrivande, kan ett ordmoln från Wordle vara ett lättsamt, trevligt kvitto på arbetet för eleverna.
Vad skönt att jag fick en ursäkt att använda det ändå!
Och, visst - man skulle kunna tänka sig att eleverna kunde genomföra någon sorts basal textanalys utifrån en Wordle; det är ju de mest frekvent använda orden som framträder tydligast. Utifrån ordmolnet jag skapat ovan (det är bloggens innehåll som analyserats) skulle jag kunna utröna att sidans innehåll är framåtsträvande (ska/vill), att eleven står i centrum (phu!), men att jag verkar tjata mycket om Wikipedia (?).
Jag tror nu väl inte att Wordle kommer att bli ett centralt textanalytiskt verktyg, men ibland ska man inte underskatta lite snitsigt, snofsigt nonsens i klassrummet. Som kronan på verket efter en ansträngande uppgift, textanalys eller kanske bara intensivt skrivande, kan ett ordmoln från Wordle vara ett lättsamt, trevligt kvitto på arbetet för eleverna.
Vad skönt att jag fick en ursäkt att använda det ändå!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Pernilla W,
skriva,
svenska,
tjänster,
verktyg
onsdag 10 mars 2010
Länkar för lärare som vill använda IKT
Geografi - På Free Technology for Teachers ger Mr. Byrne tips för geograiflärare i sitt inlägg Ten Interactive Geography Games and Maps. Här kan den nyfikne hitta både det ena och det andra.
Geografi/ Samhällskunskap - Baserat på UNESCOs egen statistik kan man på den väldigt användarvänliga StatPlanet både finna och skapa temakartor. Undersöker man statistik om lärare kan man få veta att det i Sverige går en lärare på tio elever (fast det låter ju för bra för att vara sant?) jämfört med Togos 38. En sida att sitta länge vid!
Engelska/ Historia - På H.S.I. - HIstorical Scene Investigation bjuds elever in att undersöka historiska händelser utifrån primärkällor, och projektet har tagits fram just för att elever ska uppmuntras att tänka mer vetenskapligt. Denna sida skulle man kunna använda vid undervisning av realia i engelska, eller eventuellt vid ett samarbete i engelska och historia. Det är färmst amerikansk historia som behandlas.
Historia/ Svenska - På Free Technology for Teachers introducerar Shelly Blake-Plock den fantastiska sajten Heilbrunn Timeline of Art History som drivs i regi av Metropolitan Museum of Art. För alla lärare som tycker om att använda konst som krydda i undervisingen är detta en sida värd att undersöka.
Engelska/ Moderna språk - på wikin Forvo kan man både lyssna på och tala in ord. Det man samlar på är helt enkelt uttal. Tittar man på engelska har det talats in över 54.000 ord och man kan ofta lyssna på samma ord uttalat av flera olika talare. Norstedts ordbok erbjuder också ord uttalade, men det är faktiskt trevligt att lyssna på “vanligt folk” med olika dialekter.
Skolfrågor - På Ung Kommunikations blogg kan man läsa ett intressant inlägg om forskning som nyligen lagts fram om hur elevers inlärning faktiskt påverkas av IKT-baserad undervisning.
Geografi/ Samhällskunskap - Baserat på UNESCOs egen statistik kan man på den väldigt användarvänliga StatPlanet både finna och skapa temakartor. Undersöker man statistik om lärare kan man få veta att det i Sverige går en lärare på tio elever (fast det låter ju för bra för att vara sant?) jämfört med Togos 38. En sida att sitta länge vid!
Engelska/ Historia - På H.S.I. - HIstorical Scene Investigation bjuds elever in att undersöka historiska händelser utifrån primärkällor, och projektet har tagits fram just för att elever ska uppmuntras att tänka mer vetenskapligt. Denna sida skulle man kunna använda vid undervisning av realia i engelska, eller eventuellt vid ett samarbete i engelska och historia. Det är färmst amerikansk historia som behandlas.
Historia/ Svenska - På Free Technology for Teachers introducerar Shelly Blake-Plock den fantastiska sajten Heilbrunn Timeline of Art History som drivs i regi av Metropolitan Museum of Art. För alla lärare som tycker om att använda konst som krydda i undervisingen är detta en sida värd att undersöka.
Engelska/ Moderna språk - på wikin Forvo kan man både lyssna på och tala in ord. Det man samlar på är helt enkelt uttal. Tittar man på engelska har det talats in över 54.000 ord och man kan ofta lyssna på samma ord uttalat av flera olika talare. Norstedts ordbok erbjuder också ord uttalade, men det är faktiskt trevligt att lyssna på “vanligt folk” med olika dialekter.
Skolfrågor - På Ung Kommunikations blogg kan man läsa ett intressant inlägg om forskning som nyligen lagts fram om hur elevers inlärning faktiskt påverkas av IKT-baserad undervisning.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
geografi,
historia,
moderna språk,
samhälle,
svenska,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





