Visar inlägg med etikett samhälle. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett samhälle. Visa alla inlägg

torsdag 17 maj 2012

Lärartycket 3 - Var ligger mitt fokus?

Jag tar över #lärartyckets stafettpinne från Kristina Alexanderson som skrev inlägget Lärarens röst - mötet och insikten

Två nyheter om lärare har dominerat debatten om yrket de senaste dagarna. Först kom Lärarförbundet med larmrapporten om att en av sex lärare har lämnat yrket sedan de avslutat sin utbildning och sedan fick vi veta att lärare över hela landet i onsdags marscherade för att överräcka namnlistor till ansvariga kommunpolitiker. Kravet är 10 000 i månaden mer i lön och bättre villkor.

Jag tycker att fackföreningarna, politiker och allehanda tyckare har varit väldigt bra på att påtala vad som inte funkar i skolan. Vad som sedan krävs för att åtgärda alla dessa problem har också många försökt finna svar på, med varierande framgång.

Bra nog så. Men väldigt liten medial plats ges åt allt det härliga som händer i skolan varje dag och allt det inspirerande utvecklingsarbete som pågår (ja, förutom det Jan Björklund förfasade sig över - och missförstod - nämligen hur iPads kan användas i undervisningen)

I min vardag har jag därför valt att inte fokusera på:
  • att jag ibland är stressad
  • att det ibland blir konflikter 
  • att det finns en hel del byråkrati och pappersarbete
I stället väljer jag att fokusera på (ingen inbördes ordning):
  • att jag tycker det är roligt att sitta och planera ihop ett nytt moment och få alla trådar att knytas ihop i målens slutknut
  • att prata bedömning, kunskaper, och utveckling med elever
  • att jag i stort kan planera min egen arbetsdag
  • att läraryrket befinner sig i en fantastiskt spännande period av utveckling vad gäller metoder och kunskapssyn
  • att jag får åka ut och föreläsa om IKT och formativ bedömning
  • att jag får så mycket inspiration av ett nationellt lärarkollegium via webben
  • att känna pulsen av att vara omgiven av 500 tonåringar
Och en del karameller suger jag extra mycket på:
  • Känslan som uppstår när man har 25 personers fulla och odelade uppmärksamhet som i en liten ask
  • Känslan som uppstår när poletter trillar ner
  • Känslan som uppstår när elever glömmer att de är i skolan för att de är så upptagna med att utvecklas
  • Känslan då man lyckas lösa konflikter och alla känner sig som vinnare
Att prata om saker som inte funkar är viktigt och nödvändigt. Att bara prata om saker som inte funkar är förkastligt och skadligt. Därför tycker jag det ska bli fantastiskt härligt att få se vad 100 lärare har att säga om både det som är mindre bra, bra och fullkomligt fantastiskt med att vara lärare!

För fler av mina historier om vad som är härligt med skolan, besök min blogg på För Det Vidare
På #lärartyckets första inlägg hittar du en lista på fler som skrivit och som ska skriva för #lärartycket

Camilla Lindskoug, gymnasielärare svenska och engelska, IKT-utvecklare, @thesmoosch

söndag 28 augusti 2011

Ett stjäl [sic] att ladda ner olagligt.

The Holy Grail?
Hela sommaren har jag längtat efter den 29 augusti då Lil Waynes efterlängtade Tha Carter IV släpps efter åratals spekulationer, och uppskjutna releasedatum. När nu de sista självande timmarna av väntan tickar förbi tänkte jag att jag i alla fall kunde gå in och förhandsbeställa skivan för att förstärka känslan av att väntan snart är över.

Men se det gick inte. För jag bor ju inte i USA. Jag försökte skapa ett amerikanskt iTunes-konto, men för det krävdes en amerikansk adress, vilket jag ska erkänna att jag efter en timmes kverulerande faktiskt fejkade. Men det räckte ändå inte eftersom iTunes upptäckte att mitt kontokort inte var amerikanskt. Jag ska inte berätta om alla innovativa tips jag stötte på när jag surfade efter en lösning på problemet. I stället frågar jag följande:

Hur tänker skivbolagen, eller om det nu är iTunes? Är det inte bättre med sex miljarder potentiella kunder i stället för 310 miljoner? Med endast analog musik kanske det funkar att dra ut på plågan för att bygga upp en hajp kring en produkt, men i en digital värld gör det inte det. Folk hittar plattan på andra ställen och laddar ner den olagligt i stället. Många gör det säkert med föresatsen att sedan betala för produkten när möjligheten till slut erbjuds (ni hör hur bisarrt det låter!), men hur många kommer ihåg att göra det, och hur många gör det om skivan visar sig vara kass?

Jag kan inte sluta mig till annat än att de eventuella hinder som kan finnas (belastning av servrar, anpassning av format och avtal) kan lösas på antingen teknisk eller logistisk väg. Och det borde det väl vara värt lite extra jobb om man kan tjäna mer pengar? Dessutom gör det mig heligt förbannad att en industri som så högljutt och hjärtskärande klagat över alla brottslingar som stjäl deras produkter, inte är mer måna om ta hand om alla kunder som mer än gärna betalar!

Vill ni läsa en bok som intressant, initierat och sansat diskuterar hur en hel generation håller på att kriminaliseras av förlegade upphovsrättslagar? Läs Lawrence Lessig's Remix.

Vill ni läsa en intressant, skrämmande, självömkande diskussion om hur webben har tagits över av en talanglös, tjuvaktig pöbel som dödar äkta kreativitet? Läs Jaron Lanier's You Are Not a Gadget.


onsdag 15 juni 2011

Vilka förkunskaper har eleverna egentligen?

När vi skulle börja med en-till-en förde våra rektorer fram idén att vi inte behövde kunna så mycket om datorer och webben (de skulle nog inte hålla med om att det var exakt så de uttryckte sig, men det uppfattades så av många) för att använda det i klassrummet. Argumentet för detta var att eleverna kunde så mycket att de skulle kunna sköta den tekniska och webbiga (eget ord) biten på egen hand.

Jag håller inte med. Först och främst är det en ansvarsfråga. Läraren ansvarar för kvaliteten på undervisningen och då måste man behärska sina verktyg. När det gäller dessa verktyg är det dessutom naivt att tro att dessa inte påverkar undervisningen - både vad gäller innehåll och sättet man genomför den på. Dessutom håller jag inte med om att elever i har den typen av datorvana när de anländer till gymnasiet. Däremot är det vår skyldighet att se till att de har den när de lämnar oss.

2009 genomförde .se, Medierådet och World Internet Institute en undersökning med syfte att undersöka hur Internetanvändningen såg ut bland barn och ungdomar. Jag har sammanställt det jag tyckt var intressant i en presentation. Som utgångspunkt har jag haft frågan: vad måste vi tänka på när vi tar emot våra elever till en-till-en-undervisning på gymnasiet?
Unga svenskar och internet
View more presentations from CamillaLindskoug.

Med tanke på att undersökningen nu har ett par år på nacken, mailade jag .se för att höra om de hade en ny liknande undersökning på gång. Jag har dock inte fått svar, men låt oss hoppas att uppdaterad info finns i faggorna.

PS. Detta är en presentation som är menad att läsas, inte att ha som bakgrund till en muntlig presentation. Bara så ni vet att jag vet att sådana inte ska se ut så här..:)

söndag 5 juni 2011

Twitter - och kvinnan med två ansikten.

När det gäller sociala medier har jag nog generellt haft en grov uppdelning som lyder: Facebook för det privata, och Twitter för det professionella. I livet har jag haft en uppdelning som lyder: arbeta på jobbet; var ledig hemma.

De här gränsdragningarna har successivt suddats ut i takt med att jag arbetat allt intensivare med webben i klassrummet, och gränsen mellan vad som är privat och professionellt ställdes på sin spets när jag för någon vecka sedan skaffade mig en privat, och relativt hemlig/anonym Twitterprofil.

By istolethetv (CC BY 2.0)
Varför gjorde jag det, då? Ja, lite för att jag ville prova vad det skulle innebära och för att jag tycker att man måste prova olika saker om det är meningen att man ska kunna råda andra i liknande frågor på ett trovärdigt sätt. Men krafsar man gömmer sig andra funderingar bakom beslutet. På Twitter är det huvudsakligen IKT-folk som följer mig, och det har också blivit det jag i huvudsak twittrar om. Men, allt eftersom att jag använt Twitter mer, har jag också velat twittra om andra saker, och ungefär här dyker det upp en intressant fråga: vilken bild vill jag att mina kollegor (som jag sällan eller aldrig träffar irl) ska ha av mig?

Min privata Twitter är på engelska, handlar mycket om musik (droghyllande, snuskig musik om kvinnor, livet och makt. Bland annat), kryddat av mer eller mindre oseriösa observationer och funderingar. Inget jag skäms över. Jag kan tänka mig att ta en diskussion om hip-hop, även om jag ägnade 90-talet åt det, och oseriösa tankar har ju alla. Men vill jag att det ska vara det folk tänker på när de ser mitt namn? Twitter är trots allt ett utmärkt ställe att knyta professionella kontakter på.

By Surian Soosay (CC BY 2.0)
Samtidigt som jag alltså testar att tala med kluven tunga på Twitter, märker jag att min livsuppdelning (jobba på jobb och var ledig hemma) haltar betänkligt. Det kommer ofta sms från eleverna på kvällarna och både på Facebook, Twitter och nätet i övrigt pysslar jag ju med jobbrelaterade saker. Samtidigt sitter jag ibland på jobbet och letar mixed tapes och lullar runt både på webben och vid skrivbordet.

Den enda slutsats jag kan dra är att mitt privata och professionella liv inte är åtskiljt på samma sätt som förr. Läraren Camilla är människan Camilla, och tvärtom i mycket högre utsträckning än någonsin tidigare. Att jag är en bättre lärare på grund av detta är jag säker på; att jag är en bättre mamma och sambo, det vet jag inte riktigt än. Och häri finns nog framtiden. Om mina två Twitter-konton i framtiden ska mötas får jag fundera på. Och så får jag nog rådfråga mina två lärartestare som följer min "hemliga" profil.

tisdag 25 januari 2011

Malmo 2058 - eleverna gör hemsida om Malmös framtid

Klicka på bilden för att komma tillsidan och läsa elevernas alster
Ämnesövergripande projekt

I augusti skrev jag ett inlägg, Webbstjärnan, där jag berättade att jag äntligen hade anmält mig till tävlingen med samma namn. Nu har vi äntligen kommit igång med arbetet! Hemsidan ska försöka förutspå hur Malmö kommer att se ut år 2058, när mina elever går i pension (om inte pensionsåldern ändras:)). Svenskan samarbetar i huvudsak med samhällskunskapen men även engelskan och historian kommer att vara involverade under projektets första period.

Arbetsgång

Arbetsgången inleds med en inspirationsfas som pågår nu. Här försöker vi tillsammans läsa, se och lyssna på material som föder tankar om framtiden. Därefter ska eleverna specialisera sig på ett givet tema, t.ex. miljö, hälsa, eller teknik och då inleds en undersökningsfas då eleverna letar material som gör att de kan bilda sig en uppfattning om hur Malmö kommer att utvecklas just när det gäller deras område. Sist av allt, under mars månad infaller en produktionsfas, då eleverna i grupper om ca. tre kommer att ansvara för färdigställandet av en temasida per grupp. Vad de ska innehålla planerar vi tillsammans med varje grupp. Nedan har jag använt en Prezi för att presentera arbetsgången för eleverna.


Eleverna skriver om spelmaskiner, bilar, smartphones, hopp och skola

Eleverna har kommit igång riktigt bra och jag har haft ett par härliga pedagogrysningar redan. Till sin första loggbok kunde de skriva om vad de ville, men jag gav förslag på ett par ämnen. Det var dock roligt att se att flera elever kom på egna saker att skriva om. Bland annat har de skrivit om huruvida de ser ljust eller mörkt på framtiden, om Facebook, om hälsa, om spelmaskiner, om bilar och trafik, och om skolan. Klicka gärna på länkarna här eller på bilden ovan för att läsa och kommentera det eleverna skrivit. Det kommer att göra dem än mer medvetna om att de skriver för världens ögon och inte bara för varandras!

Framtida uppgifter för eleverna på hemsidan

Deras första uppgift att blogga om var rätt löst formulerad. Min förhoppning är att deras skrivande ska utvecklas i och med att de kontinuerligt får finslipa sitt skrivande i bloggen. Framöver kommer de att få presentera hemsidor, filmer och bilder. I samband med det tar vi upp upphovsrätt och källkritik. Följ gärna med på resan och se vad eleverna lär sig, hur de lär sig och hur framtidens Malmö kan komma att se ut.

onsdag 12 januari 2011

The Facebook Effect

Den här boken, The Facebook Effect av David Kirkpatrick, skulle jag tro är intressant läsning för alla som fascineras av och/eller använder Facebook aktivt. Även om Kirkpatrick hyser en illa dold beundran för Facebooks unge grundare, Mark Zuckerberg, är det en lärorik resa man tas med på. Framförallt får man en inblick i vad Facebook kan innebära för människor framöver. Naturligtvis har boken en egen sida på Facebook: http://www.facebook.com/thefacebookeffect. Detta var det viktigaste jag lärde mig av boken:

Tillväxt går före lönsamhet

In i det längsta drog sig Zuckerberg för att använda reklam på Facebook, och ett bra tag var företaget inte särskilt lönsamt alls. Men - för att betala de stora serverparker och de anställda Facebook behövde för att hantera det snabbt svällande användarantalet blev det naturligtvis reklam till slut, och som vi alla vet har detta genererat enorma summor pengar. Fortfarande poängterar dock Zuckerberg att det är tillväxten av användare som är prio ett. Under hösten har Zuckerberg dessutom deklarerat att han tänker skänka bort hälften av sin förmögenhet och han började med $100 miljoner till skolorna i Newark. Läs mer på Forbes.com

"This is just the beginning"

Hela boken är pepprat av detta mantra. Facebook sticker verkligen inte under stol med att de vill dominera marknaden för sociala medier och utvecklas till att bli något som genomsyrar hela vår vardag:
[Facebook's] services will be available widely. It will be a storehouse of information, like a bank, but also a clearinghouse and transit point, like the post office or the telephone company. Some managers say Facebook on the Internet could ultimately become like an Intel chip inside a PC - something you use but seldom think about [...] 'In five years there won't be a distinction between being on and off Facebook. It will be something that goes with you wherever you are communicating with people'. The Facebook Effect, s. 316.
Det är i detta sammanhanget Kirkpatrick, trots sin vurm för Zuckerberg, funderar över hur säkert detta är. Han menar att vår information är trygg om den stannar i Facebooks och därmed Zuckerbergs händer (som genom företagets ekonomi och regler har full kontroll över sin skapelse), men om samma information av någon anledning skulle hamna i andra händer skulle man kunna utnyttja den på mångehanda otrevliga sätt. Ingen utomstående har tillgång till vår info om vi inte tillåter det, men den som kontrollerar Facebook (storebror?) ser allt.

Mark Zuckerberg, by deneyterrio on Flickr
Zuckerberg siktar mot ökad öppenhet

Många, både Facebook-användare och det fåtal som fortfarande står emot Facebook-trycket, kan förfasa sig över det sätt på vilket, främst unga, exponerar sig på Facebook och webben i övrigt. Andra vill ha vattentäta skott mellan sina olika roller i livet, särskilt det privata och det professionella. Zuckerberg menar att gränserna mellan våra olika roller och privatlivets helgd är på väg att suddas ut. I boken står bland annat: 
Zuckerberg [...] believes that by openly acknowledging who we are and behaving consistently among all our friends, we will help create a healthier society [...] Facebook is founded on a radical social premise - that an inevitable enveloping transparency will overtake modern life. The Facebook Effect, s. 200.
Det är också i krocken mellan den ökade öppenheten och människors krav på kontroll av den information man samlar på Facebook, som de störtsa kritikstormarna har uppstått. Här har Facebook alltid backat och i slutändan låtit användarna få sista ordet. Idag kan man, om man tar sig tiden att göra det, själv bestämma exakt vad som ska visas för vem på Facebook.

Läs mer om Facebook

Facebooks egen blogg. Här har jag filtrerat ut de inlägg Mark Zuckerberg själv har skrivit till användarna. Många av de nämns i boken.

TIME magazine valde Mark Zuckerberg till "Person of the Year 2010". Läs artikeln genom att klicka på länken.

Mashable, den största bevakaren av sociala medier, har en egen kategori om just Facebook.

TechCrunch bevakar start-ups, nyheter om Internet, och webbprodukter. även de har en Facebook-kategori.

måndag 10 januari 2011

Låt Gapminder vidga elevernas vyer

Om man någon gång har tittat på ted.com har man kanske stött på Hans Rosling och hans entusiastiska, svenskklingande presentationer. Förutom att hålla inspirerande föredrag har han skapat ett verktyg som visualiserar statistik på ett sätt så alla kan förstå det, nämligen Gapminder.org. För samhällsundervisningen vet jag att detta är ett utmärkt verktyg eftersom samhällslärarna på min skola är förtjusta i det. Bilden nedan är från hans kanske mest kända videograf: "The Wealth and Health of Nations". Varje bubbla är ett land (olika färg för de olika världsdelarna) och trycker man på play får man se bubblorna vandra uppåt år för år (de senaste 200 åren) beroende på befolkningens medellivslängd och BNP per capita. Lägg märke till störtdykningarna under de två världskrigen!


Till höger kan man också kryssa i om man särskilt vill följa ett visst lands utveckling. För eleverna kan det här vara en bra startpunkt för viktiga frågor: vilken är den stora röda bubblan och varför dröjer det så lägne innan den tar ett skutt uppåt? varför rör sig en del av bubblorna så dramatiskt och varför stiger en del andra mer stabilt? Och så vidare. En samhällslärare kan säkert komma på synnerligen finurliga frågor och här finns videografer som tar upp allt från när kvinnor gifter sig till hur många dollarmiljonärer det finns i olika länder. Naturligtvis finns det angivet vilka data som har använts för att skapa graferna och var den kommer ifrån. Enjoy!

fredag 24 september 2026

Varför måste IKT vara en del av undervisningen?

I dagarna höll jag en kortare presentation för vår skolledning där jag belyste de förtjänster som fanns med att använda IKT i undervisningen. Trots att jag kanske predikar för de frälsta när jag skriver om det här, tror jag ändå att det är bra att samla på sig argument man kan använda för att omvända andra. Håll till godo!

Den relevanta skolan

Per Tillbarg, 1972: http://bit.ly/cmBiyR
För att skolan ska kännas relevant för eleverna måste vi spegla omvärlden. Webben är en del av vårt moderna samhälle och en del av högskolevärlden. Min sambo läser till bibliotekarie på ABM-utbildningen i Lund - där använder de wikis och, naturligtvis, olika databaser. Min kandidat läser till lärare på Malmö Högskola - där bloggar de. Själv gick jag en utbildning på distans, vilket blir allt vanligare, där all undervisning och examination var webbaserad. IKT i undervisningen är alltså inget val; det är ett måste för att eleverna ska vara väl förberedda för kommande studier.

Den nya kontinenten

Wikimedia Commons: http://bit.ly/aYDtfs
Nätet är vår tids nya värld. Alla i väst är medborgare där. Kan man språket, vet hur man ska föra sig, vilka möjligheterna och farorna är - då har man ett fantastiskt redskap för framgång och delaktighet. Om vi inte ger våra elever denna färdighet begränsar vi dem betydligt och har inte fullgjort vårt uppdrag att förbereda dem inför vuxen- , studie- och arbetslivet.

Motivation

De webbaserade projekt jag har gjort i klasser har fått genomgående positiv respons från eleverna. Inget av dessa moment har fått underbetyg. Om eleverna upplever undervisningen som relevant kommer de att känna sig motiverade. Ord som återkommer vid utvärderingarna är "roligt", "varierande" och "spännande". Att använda webbaserad undervisning ger oss också större möjligheter att individualisera undervisningen och fånga de elever som annars hade fått svårt att hänga med. Fler kompetenser utvecklas och syns, och eleverna kan redovisa sina kunskaper på fler sätt, vilket ökar deras möjligheter att komma till sin rätt.

Väggarna rivs

Colurbox.com: http://bit.ly/b5HaBa
Med webbaserad undervisning är skolan inte längre en skyddad verkstad, vilket jag tror att för många klassrum fortfarande är. Samarbete med andra klasser och aktörer på skolan, i närsamhället eller längre bort underlättas och detta samarbete gör naturligtvis att likvärdigheten vid betygssättning kan stärkas ytterligare. Elevernas arbete är inte längre för lärarens ögon allena, utan reella mottagare utanför skolan gör att elevernas produktion plötsligt känns som "på riktigt".

Transparens

Inte bara möjligheterna att rikta sig utåt ökar utan även möjligheterna att bjuda in andra i det virtuella klassrummet. Föräldrar, skolledare, andra lärare och blivande elever kan ta del av vad som görs på skolan. Detta må inte vara populärt hos alla, men de hermetiskt slutna system som varje klassrum länge har utgjort är inte till gagn för någon.

Ny kunskapssyn

http://shareanduse.ning.com/
Vad som är hönan och ägget vet jag inte, men vad jag med säkerhet kan säga är att min syn på elever och kunskap har förändrats sedan jag börjat använda IKT i undervisningen. Nya sätt att arbeta på, skapar möjligheter som gör att vi förr eller senare måste undra: vad är kunskap? Hur skapas den? Ett av de för lärare mest provocerande verktygen verkar vara Google Translate. Vem har skrivit texter som skapas där? Jag problematiserar inte det ytterligare här, utan erbjduer det som ett exempel på frågor vi måste ställa oss.

Två nyckelord på webben har blivit dela/share och collaborate (tidigare ett väldigt negativt laddat ord). Det gemensamma skapandet, och utbyte av erfarenheter, kunskap och åsikter är vad som definierar sociala medier idag och det påverkar naturligtvis alla användare.

Colourbox.com: http://bit.ly/b3EiGA
Framtiden

Mina generationskamrater och de som är äldre tillbringade säkert ett antal timmar framför TV:n, där vi följde de valdebatter som fördes. De ungdomar som som röstade för första och andra gången var nog inte bara åskådare. Jag tror att de både följde, men också deltog i debatter och skapade opinion på webben. Jag tror alla är överens om att en ungdomsgeneration som aktivt deltar i samhällsfrågor och engagerar sig politiskt är något väldigt värdefullt för framtiden. Jag anser att vi i skolan ska ge dem de verktyg, och de färdigheter de behöver för att kunna göra det.

fredag 27 augusti 2010

Valet och Twitter

I senaste numret av Språktidningen läste jag om hur de politiska partierna har börjat använda Twitter. Det i sin tur fick mig att tänka på min kollega samhällsläraren som med elden i baken drar igång undervisningen inför valet och småstressat kommenterar hur lite tid det blir till att förbereda och diskutera inför denna politiska maktkamp. Kanske skulle det därför kunna vara ett intressant uppslag för Sveriges samhällslärare att ta avstamp alternativt besöka det kortfattade och kärnfullas högborg - Twitter! nedan finner ni samtliga adresser till partiernas Twitter-flöden, samt Språktidningens artikel i pdf-form, som beskriver det politiska samtal som förs på Twitter. I senaste numret av tidningen finns för övrigt också en artikel om den politiska debattens form och struktur. Språktidningens artiklar får för övrigt kopieras och användas gratis i undervisningen och det tackar vi för!

Som ni ser har jag bifogat länken även till Sverigedemokraternas Twitterflöde. De sitter ännu inte i riksdagen, men det är mycket möjligt att de gör det efter valet. Att kunna bemöta deras argumentation och retorik är viktigt och det tycker jag att vi måste bli bättre på i skolan. Kommentera gärna.


     Språktidningens artikel om Twitter
     http://twitter.com/miljopartiet
     http://twitter.com/nya_moderaterna
     http://twitter.com/Centerpartiet
     http://twitter.com/kdriks
     http://twitter.com/socialdemokrat
     http://twitter.com/vansterpartiet
     http://twitter.com/folkpartiet
     http://twitter.com/sdriks

söndag 11 juli 2010

Det ena med det fjärde.

Så här i sommarhettan gömmer jag mig nu inomhus efter flera dagar på stranden. Med allt tidningstittande och iPhone-appande har jag gjort små upptäckter att dela.

Jag är inte rabiat. Jag äter pizza (N. Orrenius, 2010)

Den här reportageboken om Sverigedemokraterna av Sydsvenskans Niklas Orrenius är lättläst, initerad och intressant. Dessutom förhållandevis nyanserad, vilket känns viktigt i sammanhanget. Den lyfter frågor som är ytterst viktiga att ställa sig inför valet i höst: vad innebär demokrati? Vad får man lov att säga i Sverige? Hur tokig får man vara? Ur ett IKT-perspektiv är det också intressant att se hur effektivt bloggosfären kan användas av opinionsbildare som inte bereds plats i gammel-media. Vi ska nog inte inbilla oss att vi kan tiga ihjäl ovälkomna tyckare längre, och då kan det vara bra at ha läst på sig i ämnet så att man kan debattera övertygande istället.

Semester från sociala medier

I sneaste numret av Modern psykologi (sommaren, 2010) berättar psykologi-docenten Göran Kecklund för Katarina Liljedahl att man bör semestra på olika sätt, beroende på vad man gör till vardags. Något alla dock behöver är semester från "det höga tempo som många lever med, genom den nya, ständigt uppkopplade tekniken [...] Man måste vänja hjärnan vid att inte få så mycket stimulans hela tiden." Det tål att tänkas på i sommar, och därför hoppas jag att så få som någonsin är möjligt läser det här inlägget!

iPhone-appar

Trots att jag nästan gav upp min älskade last choklad, och begränsade intaget till lördagar i modest mängd, blev jag inte av med de sista förargliga graviditetskilona. Då provade jag appen ShapeUp som är gratis. I den räknar man hederliga kalorier och följer en plan man lägger upp själv. Deras databas över olika födoämnen innehåller de flesta svenska basvaror eftersom utvecklarna är svenskar. Och med mina stadiga 700-kaloriers-frukostar, och rejäla mellanmål med mackor (om än fina surdegsbröd) prydda av Bregott, så var det kanske inte så konstigt att det var svårt att gå ner till matchvikt! Nu är jag dock snart framme. Tre kilo minus gör banne mig skillnad.

Appen Erudite snofsar till det engelska ordförrådet för dig som redan är rätt vass. Den första lektionen innehöll en hel del ord jag inte kunde eller var osäker på, eller vad sägs om: abrogate, aegis, aflatus och anneal. Man får både definition av orden och, orden i ett sammanhang (taget från världslitteraturen). Därefter följer quiz. Ord man inte kan går att bokmärka så att man träna dem speciellt. Bra ifall man någon gång skulle behöva flasha lite, eller förleda folk från att upptäcka att man inte vet vad de pratar om. Inte för att jag någonsin befinner mig i dylika situationer. 22 riksdaler.

måndag 5 juli 2010

Vad är svenskhet?

När jag stod i Paulikyrkan i Malmö på vår avslutning och lyssnade och sjöng med i både  psalmer och nationalsång, slogs jag av någonting: vad glad och lyckligt lottad jag är som bor i Sverige. Nationalism är väl en känsla jag snarast ryggradsmässigt känner obehag inför, men när jag funderade vidare över vad det är jag älskar med Sverige kändes det helt okej att vurma lite för mitt land.

Jag älskar att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Att min röst räknas; att jag tjänar lika mycket (eller lite) som mina manliga kollegor, vilket faktiskt är sant för just min yrkeskategori; att min sambo tar lika stort ansvar för barn och hem som jag, och att samhället uppmuntrar honom att göra detta; att min son kan gå på dagis för en smärre penning och få ett tryggt och stimulerande sammanhang när min man och jag jobbar Jag älskar att jag har kunnat utbilda mig gratis; att jag kan vakna och känna mig trygg varje dag och att jag kan njuta av naturen utan att mötas av skyltar där jag hotas med gevär (som i många andra länder). Jag älskar också att Sverige är ett land som ställer upp och hjälper andra och försöker ta ett internationellt ansvar. Jag älskar att vi inte som land är stängt, egoistiskt och konservativt. Jag älskar att man kan bilda familj och leva på olika sätt och med vem man vill och att det (iaf mer än i andra länder) är varje människas ensak.

Finns det saker jag vill ändra på? Ja, det kan ni ge er på. Är den verklighet jag målar upp här ovan verklighet för alla svenskar? Nej, säkert inte. Finns det negativa saker jag också kopplar till begreppet svenskhet? Absolut. Som sagt, min nationsstolta minut där i kyrkan hör inte till vanligheterna, men just idag ska jag inte ägna utrymme i till en massa ‘men’, och räkna upp saker jag är missnöjd med, eller skulle vilja ändra på. Min poäng är att för mig är ovanstående är min tolkning av begreppet svenskhet, och det är upp till varje individ att bestämma vad svenskhet är

Varifrån kom då impulsen till detta inlägg? Jo, jag har läst Niklas Orrenius reportagebok om Sverigedemokraterna: Jag är inte rabiat. Jag äter pizza (2010), som jag kommer att diskutera i nästa inlägg. Som jag förstår det vill SD göra Sverige svenskare. Men vem har tolkningsföreträde till begreppet svenskhet - vem äger det? Jo, det gör vi alla. Hembygdsgårdar, Karl XII, folkdräkter och vikingar? Det är inte svenskhet för mig. Det är historia.

Vad säger ni lärare? Vad är svenskhet för er?

fredag 23 april 2026

Googled av Ken Auletta

Av Googles tjänster använder jag Google Search, Google Calendar, Google Chrome, Google Documents, Google Reader, Google Books, Gmail, Blogger, Feedburner, AdSense, Picasa och YouTube. Bland annat. Som nöjd och fascinerad användare har jag alltid accepterat att Google på något sätt tar betalt av mig, om än inte i kronor och ören. Jag har har bara inte vetat riktigt hur. För att ta reda på det, samt söka ett svar på den aktuella frågan: är Google djävulen eller frälsaren för den digitala världen, bestämde jag mig för att läsa Ken Aulettas väl underbyggda reportage: Googled. The End of the World As We Know It.

Den första frågan besvarade jag härom veckan i mitt inlägg Vad kostar Google? Därmed går jag vidare till den kanske viktigaste frågan: kan vi lita på Google? Aulettas slutsats skulle kunna summeras: ja, vi kan i alla fall lita på att deras avsikter, idag, är goda. Förutom intressant läsning om Googles skapare, Sergey Brin och Larry Page, och företagets framväxt tog jag med mig ett par övergripande intryck som hjälpte mig att besvara min fråga.


Ingenjörer och användare är kungar på Google 

Något som upprepas gång på gång i Googled är att den kategori anställda som anses allra viktigast är ingenjörerna. Det är de som skapar tjänsterna och verktygen vi alla använder och det är deras insats som värderas högst. Fördelen med detta är att man har ett tydligt fokus på vad det är som är viktigt: att utveckla den digitala tekniken. Nackdelen är att företaget inte investerar lika mycket i andra yrkeskategorier: formgivare, informatörer, säljare, reklamare, vilket gör att de har betett sig naivt och klumpigt ibland. Detta var t.ex. fallet när Brin och Page bestämde sig för att digitalisera 20,000 böcker och inte tänkte på att det kanske skulle finnas vissa invändningar från förlag och författare mot detta. Tanken var god - att folk skulle få tillgång till böcker - men kritiken lät inte vänta på sig.


Om ingenjörerna är kungarna inom företaget är användarna kungarna utanför. Den uttalade avsikten med allt ingenjörerna gör är att det ska vara till nytta för användarna. Inte för annonsörerna, inte för Brin och Page, inte ingenjörerna, politikerna, sponsorerna eller någon annan.

Google tar hand om sina anställda 

Skulle jag vilja jobba på Google om jag var ingenjör? Ja, det kan du hoppa upp och sätta dig på. Google har förstått att nöjda medarbetare är lojala, mer kreativa och gör ett bättre jobb - och det tjänar ju alla på. Fast det började egentligen med att Brin och Page ville att jobbet skulle kännas som plugget - Stanford i det här fallet. Den ursprunliga avsikten var alltså inte särskilt beräknande, utan högst personlig.


Anställda på Google njuter bland annat: tre gratis mål mat om dagen, massage, gym på området, fast anställda läkare som erbjuder gratis undersökningar och vård, särskilda pendelbussar som går så långt bort som till San Fransisco, fritt val av laptop, fem månaders mammaledighet med full lön (i ett land som saknar lagstadgad föräldraledighet). Och - det bästa: 20% av arbetstiden får användas till egna projekt - allt för att stimulera skapande! Dessutom finns tjänster som frisör, kemtvätt, biltvätt och liknande tillgängligt på området för att underlätta för de anställda.

Jag inser att detta kan lukta sekterism för vissa och att här kan göras invändningar: det skulle kunna vara problematiskt att din läkare är anställd av din chef. Men jag tycker att man spelar djävulens advokat om man bara ser cyniskt vinsttänkande med det här förhållningssättet gentemot anställda. Jag tycker det är sympatiskt, och ifall det skapar lojalitet är inte det nödvändigtvis fel. Jag har själv en chef jag har stort förtroende för, och varför skulle det vara fel om det gör att jag också känner lojalitet?

Googles största misstag är dess storlek och explosionsartade expansion 

Eftersom Google har blivit så stort och har en sådan ingripande effekt på våra digitala liv är det lämpligt att de granskas. De verkar dock ha fått mycket kritik bara för att de har vuxit sig så stora. Man ska komma ihåg att mycket av kritiken kommer från gigantiska mediekonglomerat som har förlorat makt till digitala tjänster över lag - inte bara till Google, och som till viss del har sig själva att skylla för det, eller för att citera Auletta:

I also came away impatient with companies that spend too much time whining about Google and too little time devising an offense. Most old media companies were inexcusably slow to wake to the digital disruption


Bilden heter “Sergey Brin’s shoes” och är från Joshlowensohn’s fotoström på Flickr.com

Hur ska Google bibehålla vår tillit? 

Något Auletta återkommer till är att Googles största kapital är användarnas tillit. Anledningen till att Google har kunnat växa sig så stora bygger mycket på det och deras fortsatta framgång bygger på att de lyckas bibehålla den. Människor blir i större och större utsträckning medvetna om de digitala spår de lämnar efter sig på webben och i samma stund som användarna sviker Google, förlorar företaget det enda de kan omsätta i pengar: våra handlingsmönster på Googles sökmotor. De har allt att vinna på att behandla sina användare med lika stor respekt som de behandlar sina anställda.


Deras största svaghet är deras passion för tekniken som skulle kunna göra att de inte lyckas förstå användarnas oro kring integritet. Michiko Kakutani beskriver deras perspektiv så här i sin recension i New York Times: “a scientific-engineering driven point of view that prizes data, efficiency and growth while often overlooking more human and political concerns like privacy and copyright.” För att bibehålla användarnas tillit måste Brin och Page bli bättre på att ta användarnas oro på allvar och se Google från vårt perspektiv.

måndag 19 april 2026

Webbresurser för engelsklärare

Om man inte tidigare har arbetat med webben särskilt mycket i engelska, ska jag idag ge ett par länktips som man kan ha stor nytta av och som är lätta att komma igång med.

Glosboken.se

Det var faktiskt en elev som tipsade mig om den här interaktiva glosboken. Här skapar man egna gloslistor och lucktester för att testa sig själv. Finessen (förutom att det är en smula roligare att träna glosor via datorn) är att jag som lärare kan lägga ut gloslistor till elever, och att elever kan dela gloslistor med varandra. Man kan också någorlunda lätt  individanpassa glosträningen för eleverna, i stället för att alla, oavsett kunskaper, ska plugga på samma gloslista kan varje elev göra en egen som de sedan tränar och testas på.

Breaking News English och News English Lessons

Här erbjuder engelskläraren Sean Banville träningshäften, inspirerade av aktuella nyheter. Varje handout har en text (som finns inläst som ljudfil) som utgångspunkt, och till denna kopplas sedan övningar av olika slag. Breaking News English innehåller något lättare material. På gymnasiet har jag använt dessa handouts till elever i behov av extra stöd i engelska,  De har uppskattat att materialet är repetetiv, överskådligt och handfast, om än inte inspirerande.

Corpus of Contemporary American English och British National Corpus

En korpus är en textdatabas. Den kan man använda för att göra sökningar på språkbruk. I söksvaret får man söksträngen i sitt textsammanhang, samt information om i vilken typ av texter söksträngen är mest frekvent i. Söker man t.ex. på “old chap” ser man klart och tydligt att det är ett uttryck som mest används i fiction, och att det ska undvikas i akademiska texter! Man kan använda korpusar för att undersöka om saker elever har  skrivit fungerar, men också tillsammans med eleverna (kanske framförallt på B-kursen) för att låta dem ställa och försöka besvara egna frågor kring språkbruk. En annan användbar korpus är Time Magazines, där alla gamla Time-texter utgör databasen. Undersök själva innan ni drar in eleverna!

Listen to English

En annan favorit är podcastbloggen Listen to English. Varje vecka publiceras två korta program (3-5 minuter) som tar upp engelskt språkbruk och kulturella lustigheter. Ofta finns övningar till programmen och här finns ett gigantiskt arkiv att utforska. Pogrammen läses långsamt och tydligt och ligger väl någonstans i gränslandet mellan åk 9 och engelska A. Det matnyttiga nnehållet gör dock att det är ett givande inslag även på A-kursen. För elever som inte känner sig säkra på engelskan är det både lagom, informativt och underhållande! Bloggen fick pris 2009 för bästa språkblogg.

måndag 12 april 2026

Vad kostar Google?

Vid en workshop jag höll med mina kollegor vid terminens början berättade jag bland annat om vad Google erbjuder och hur vi kan använda Googles tjänster i klassrummet. Jag nämnde också att Googles tjänster är gratis i kronor och ören, men att vi betalar med annat. Jag var inte helt på det klara vad vi betalade men gissade på det lagom diffusa"data". Nu har jag läst boken Googled av Ken Auletta och kan bekräfta att det är just "data" som är priset för våra sökningar.
Google tjänar i stort sätt alla sina pengar på en sak: annonser. De flesta av deras andra tjänster ger inga eller små intäkter. Genom att samla data om vilka sökord vi använder och vilka klickningar vi gör kan dock Google optimera sin annonsplacering efter en Googlesökning. Målet är att sökresultatet, både vad gäller länkar och annonser ska vara så relevant som möjligt för den som söker. Om man inte vill att informationen ska sparas går det att stänga av den funktionen. Hur man gör det kan du läsa mer om här. 

Det har förvånat mig att folk blir upprörda över det faktum att Google använder den här informationen för att tjäna pengar. De erbjuder en uppsjö av användbara tjänster och har över 20,000 anställda - naturligtvis måste pengarna komma någonstans ifrån. Däremot hade Google kunnat vara tydligare med vad priset är, och vilken information de sparar om användarna. Efter att ha läst Googled, som jag recenserar i nästa vecka, kan jag konstatera att Google fortfarande har det de värderar mest - min tillit, men jag hoppas också att de som går i frontlinjen för så mycket annat också kommer att leda den teknologiska utvecklingen kring hur privatpersoner kan värna sin integritet på webben.


onsdag 10 mars 2010

Länkar för lärare som vill använda IKT

Geografi - På Free Technology for Teachers ger Mr. Byrne tips för geograiflärare i sitt inlägg Ten Interactive Geography Games and Maps. Här kan den nyfikne hitta både det ena och det andra.

Geografi/ Samhällskunskap - Baserat på UNESCOs egen statistik kan man på den väldigt användarvänliga StatPlanet både finna och skapa temakartor. Undersöker man statistik om lärare kan man få veta att det i Sverige går en lärare på tio elever (fast det låter ju för bra för att vara sant?) jämfört med Togos 38. En sida att sitta länge vid!

Engelska/ Historia - På H.S.I. - HIstorical Scene Investigation bjuds elever in att undersöka historiska händelser utifrån primärkällor, och projektet har tagits fram just för att elever ska uppmuntras att tänka mer vetenskapligt. Denna sida skulle man kunna använda vid undervisning av realia i engelska, eller eventuellt vid ett samarbete i engelska och historia. Det är färmst amerikansk historia som behandlas.

Historia/ Svenska - På Free Technology for Teachers introducerar Shelly Blake-Plock  den fantastiska sajten Heilbrunn Timeline of Art History som drivs i regi av Metropolitan Museum of Art. För alla lärare som tycker om att använda konst som krydda i undervisingen är detta en sida värd att undersöka.

Engelska/ Moderna språk - på wikin Forvo kan man både lyssna på och tala in ord. Det man samlar på är helt enkelt uttal. Tittar man på engelska har det talats in över 54.000 ord och man kan ofta lyssna på samma ord uttalat av flera olika talare. Norstedts ordbok erbjuder också ord uttalade, men det är faktiskt trevligt att lyssna på “vanligt folk” med olika dialekter.

Skolfrågor - På Ung Kommunikations blogg kan man läsa ett intressant inlägg om forskning som nyligen lagts fram om hur elevers inlärning faktiskt påverkas av IKT-baserad undervisning.

fredag 5 mars 2010

Tre bloggar om IKT och skolan

Omvärldsbloggen - Här skriver Stefan Pålsson på uppdrag av Skolverket om “aktuella frågor och problemställningar kring IT i skolan, både i Sverige och i resten av världen.” Vill man ha tillgång till forskning och nyheter inom området är detta ett bra ställe att börja på. Dessutom finns en ordentlig förteckning över de bloggar som finns i ämnet.

Jag lär mig teknik och Free Technology for Teachers (FTFT) är två bra sidor med likartat innehåll. Här presenteras mjukvara, tjänster och länkar (främst FTFT) som kan vara av intresse för pedagoger som vill använda IKT i undervisningen. Den förra är väldigt tydligt upplagd. Varje inlägg presenterar först vad som tjänsten och sedan kommer förslag på hur den kan integreras i klassrummet. Innehållet på den amerikanska bloggen FTFT är mer varierat och uppdateras flera gånger dagligen. Här hittar man alltid någonting!

måndag 8 februari 2010

Google ser dig

I morse kunde vi läsa i Sydsvenskan att Google Earths Street View-funktion nu kan användas även i Sverige. Artikeln informerar om tjänsten men jämför även med samma tjänst hos Hitta.se.

När jag är mitt mest okritiska, nyfikna och nöjeslystna jag, tycker jag att Google Earth är en fantastisk tjänst och definitivt något vi kan använda oss av i undervisningen, men mitt paranoida alter ego tycker egentligen att all kameraövervakning är obehaglig. Inte för att jag har något att dölja utan för att det skapar enorma möjligheter till missbruk och för att mänskligheten inte är tillräckligt oförvitlig för att axla det ansvaret.

För att kolla upp mitt närområde tog jag i alla fall en tur runt min arbetsplats för att se så att inga busar hade blivit förevigade rökandes på skolgården, eller kuckilurandes i några buskar. Om du jobbar på Pauli gymnasium och känner dig bekymrad: ta dig en titt!


Free online screencasting tool

lördag 6 februari 2010

Studenter förbjuds att blogga om politik

I artikeln "Studenter förbjuds att blogga om politik" i dagens Sydsvenskan berättar Anders Malmström om en blogg som startats av studenter som läser Service Management i Lund. Bloggen drivs av institutionen och har startats i marknadsföringssyfte för att nå ut till nya studenter. För bloggandet har det dock satts upp riktlinjer i form av vissa begränsningar om vad studenterna får skriva om, t.ex. ska politik, religion, nedlåtande kommentarer om föreläsare, studenter eller personal. Rätt eller fel, frågar Sydsvenskan?

Att inför en gemensam produktion sätta upp ramar för hur innehållet ska se ut, och för vilken ton som ska hållas är väl alldeles rätt tänkt tycker jag. Eftersom bloggen i fråga dessutom vill locka nya studenter till Lunds universitet är det väl rimligt att inte använda just detta forum som kanal för klagomål mot enskilda föreläsare. Dessutom har riktlinjerna tagits fram efter önskemål från studenterna och med hjälp av dem, enligt initiativtagaren Mathilda Brook Welin.

Jag tycker att det här projektet verkar vara ett bra exempel på en blogg som skapats av delaktiga elever med insikt om vad den ska handla om och hur stoffet ska presenteras. Andra bloggar i Lunds universitets regi kommer med all säkerhet att se annorlunda ut och att det finns möjligheter att kritisera och skapa debatt vid Lunds universitet när det behövs förutsätter jag.

Läs bloggen här:http://servicemanagement.blogg.lu.se/