Visar inlägg med etikett youtube. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett youtube. Visa alla inlägg

söndag 30 mars 2014

Argumenterande tal: från start till mål

Med mina ettor ville jag lägga grunderna för att argumentera. Jag valde att göra så här! (Allt som allt tog det ca. 8 st 80-minuterslektioner.)

Inledning

Syfte: skapa lust och intresse, samt att ha en gemensam referenspunkt kring vilken vi kunde diskutera tal och argumentation.

Tillsammans tittade vi på ett program från Utbildningsradion. Det heter Tala ut, och programmet går ut på att en talexpert, Barbro Fällman, ger en lekman, stand-upparen Simon Garshasebi, olika retoriska uppgifter som han ska lösa. I det här programmet ska han övertyga ett gäng Bajensupportrar om att det enda rätta är att slå ihop storklubbarna i Stockholm till en klubb! I programmet presenterar Barbro en retorisk modell han ska använda för att strukturera sin argumentation.

Eleverna tyckte programmet var engagerande och lärorikt och efteråt sammanfattade jag Barbros retoriska modell på vår klassblogg. Det var den eleverna skulle strukturera sina tal efter! Under lektionens sista del fick de i sina lärloggar reflektera över vilka förkunskaper de hade kring argumentation och retorik. Syftet med detta var dels att eleverna skulle få aktualisera tidigare kunskaper och dels att jag skulle få en bild av vilka förkunskaper som fanns och i fall det fanns några som led av talrädsla.

orator av southtyrolean på Flickr (CC BY 2.0)

Gruppövning - den retoriska modellen

Syfte:
  • att eleverna skulle få ta del av varandras tidigare kunskaper i ämnet
  • att de tillsammans skulle få lösa en uppgift som innebar att de måste omsätta teori (den retoriska modellen) i handling (ett tal), 
  • att de skulle träna på att använda talkort
  • att de skulle få modeller av ett tal som liknar det, de själv senare skulle hålla
Uppgiften var att eleverna i grupp (sammansatta av mig) skulle förbereda ett tal utifrån en tes jag gett dem. De hade bara ca. 60 minuter på sig, så de var tvungna att fokusera och använda varandra för att lösa uppgiften. När de var färdiga skulle de ha förberett talkort utifrån den retoriska modellen. Det var dock inte de själva som skulle hålla talen utan det skulle jag göra utifrån talkorten de förberett. På så sätt slapp eleverna oroa sig över vem som skulle hålla talen under tiden de förberedde det, och fokus när talen hölls låg på innehållet eftersom talaren var densamma.

Inför nästa lektion förberedde jag mig genom att hålla talen ett par gånger. Jag försäkrade mig också om att använda länkande fraser för att binda ihop talets olika delar eftersom detta var något jag ville göra dem observanta på senare. När jag sedan höll talen, hade varje grupp ett responsformulär som de fyllde i. I formuläret skulle de ta ställning till talets olika kvalitéer.

Talen publicerades på klassbloggen.

Förberedelse inför eget tal

Syfte:
  • att eleverna skulle få träna på hur man formulerar en tes
  • att eleverna skulle få många exempel på bra formulerade teser
  • att eleverna skulle kunna ta stöd i varandra och känna sig trygga inför sitt första tal på gymnasiet
Jag började med att dela ett dokument på Google Drive med eleverna där de fick i uppgift att lista olika förslag på teser. De fick ett relativt löst tema: skola och/eller politik. Skola för att det ligger nära dem själv, och politik eftersom de just då behandlar de olika partierna och politiska system på samhällskunskapen. Under 15-20 minuter brainstormade eleverna teser. Därefter gick vi tillsammans igenom teserna. En del tog vi bort; en del formulerade vi om; en del fick stå som de var. I detta sammanhanget kom vi in på saker som att en tes bör formuleras som en uppmaning eller ett påstående, och att tesen måste vara tydlig och relativt specifik.

När vår gemensamma lista var klar, presenterade jag den sista taluppgiften för eleverna. Den gick ut på att de tillsammans i par skulle välja en av teserna i dokumentet, att de tillsammans skulle planera sitt tal (efter den retoriska modellen), men att de sedan skulle hålla talen var för sig. Klassen
delades in i två delar så att varje halvgrupp innehöll samma tal, men med olika talare. Eleverna skulle bilda par efter sittplaceringen i klassrummet (som arbetslaget tillsammans gör med jämna mellanrum). Talen skulle spelas in.

Pair of Angels av Simon Webster på Flickr (CC BY-NC-SA 2.0)

Genomförande

Talen hölls i halvklass som planerat. Ämnesplanen i svenska kräver att eleverna ska kunna använda berättartekniska hjälpmedel, t.ex. en Powerpoint. I detta skedet ville jag dock lägga fokus vid den retoriska modellen och att tala inför en grupp. Att använda en digital presentation på rätt sätt är en konst i sig och lägger man inte fokus vid det i förberedelserna riskerar presentationen snarare att bli en snuttefilt för den osäkre talaren och påverka helhetsintrycket negativt. Att använda en digital presentation kommer jag att introducera nästa gång eleverna ska hålla tal.

Jag tog bort bänkarna och katedern (som jag aldrig har framtill i klassrummet) och i stället skapade jag en tom yta för talaren med två-tre rader stolar framför. Att ha sin åhörarskara samlade framför sig gör det lättare för eleven att vända sig till dem. Det gör också att åhörarna får lättare att se sin förändrade roll, från elever i ett klassrum, till åhörare i en talsituation. Själv satt jag avsides framtill och spelade in med min mobilkamera. På så sätt fanns inte kameran direkt i elevens synfält och det blev lättare för eleven att vända sig mot kamraterna och inte bara mot läraren.

Efterarbete och uppföljning

Syfte:
  • att träna kamrat- och självbedömning
  • att bli medveten om brister och kvalitéer i den egna produktionen samt få fundera över hur talet kan förbättras.
Direkt efter talen anmälde ett par elever genast att de ville hålla sitt tal igen eftersom de upplevt att de absolut kunde bättre än vad de redovisat vid tillfället. Detta välkomnade jag och bad att få återkomma med tidpunkt. Innan detta skedde skulle dock eleverna själv få ge feedback på sitt och partalarens framförande. Inför nästföljande lektion lade jag därför varje elevs tal i deras svenskmapp på Google Drive. Därefter uppmanade jag dem att publicera talen på Youtube.

Eleverna använde sedan Youtubes annoteringsverktyg för att ge feedback på talen. Fördelen med att eleverna gav feedback på detta sätt, var att de verkligen tvingades titta på sina tal och ta ställning till vad som fungerade och inte fungerade på ett konkret sätt. Det gav mig dessutom värdefull information om vilken insikt eleven hade rörande sitt eget framförande. Dessutom behövde ju inte jag, när jag sedan gav respons ta tid att upprepa en massa saker som eleven själv redan insett och var medveten om. Eleverna fick också se partalarens presentation och de kunde på så sätt se hur man kunde ha samma innehåll, men att själva framförandet spelade stor roll för hur talet uppfattades och togs emot. Innan eleverna började ge feedback visade jag ett av talen som jag redan hade gett feedback på för att eleverna skulle se vilken typ av feedback det var jag ville de skulle ge.

Elever i ettan tycker generellt att det är svårt att ge feedback. De är väldigt generella och sällan negativa i sina bedömningar. Kamratbedömning och självbedömning är något man måste jobba kontinuerligt med, och under momentet gick jag runt i klassrummet, och både stöttade och gav råd till de som tyckte det var svårt. Vi det här tillfället pratade jag också med varje elev individuellt om huruvida de kunde tänka sig att göra om talet, när de nu spenderat tid med att fundera på vad som kunde förbättras. Detta resulterade i att drygt halva klassen valde att göra om sina tal, vilket kändes väldigt positivt.

Finish Line Door Mat av aaron på Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)

Avslutning

De flesta eleverna uppfyllde samtliga kunskapkrav på E eller högre. I det fåtal fall där eleverna inte nådde målen berodde det dels på talskräck (vi lade upp en individuell plan för vad som ska uppnås under vårterminen) och dels på att de ändå hade skrivit en text som de läste upp rakt av. Det får vi jobba vidare med. Nästa år tänker jag återanvända den här uppgiften. Den kändes genomtänkt och eleverna lyckades bra med ett moment de brukar tycka är rätt svårt:)

fredag 14 februari 2014

Listening Strategies - en färdig lektion för engelsklärare

Idag bidrar jag med en färdig övning i engelska som man kan använda för att träna strategier för listening. Här finns två svårighetsgrader, easy och intermediate. Jag använde den till engelska 6 men jag tror att den skulle kunna passa till engelska 5 också beroende på hur bra förkunskaper eleverna har. och beroende på hur man lägger upp det. Tidsåtgången är i runda slängar 30-60 min.

Introduktion

Eleverna får titta på ungefär den första minuten av videoklippet utan ljud. Jag ber dem fundera över vad klippet skulle kunna handla om, och antecknar stödord på tavlan. Syftet är att skapa förförståelse och aktivera det ordförråd de har.



Övningen

När eleverna har tittat ber jag dem skatta sig själv utifrån om de tycker det brukar vara lätt eller svårt att lyssna och förstå. Jag berättar för dem att övningen vi ska göra kan göras på två olika svårighetsnivåer. Eleverna delar upp sig och sätter sig på vars en halva av klassrummet utifrån sin självskattning.

Jag delar ut svarsformuläret som består av en transkription av det som sägs i videoklippet. Här finns dock luckor i texten och i luckorna saknas ett eller flera ord av talet i videoklippet. Svårighetsgraderingen består i att jag har tagit bort olika ord i de två versionerna.

Jag säger till eleverna att vi ska lyssna tillsammans och de ska försöka fylla i luckorna var för sig. Eleverna lyssnar och fyller i luckorna efter förmåga. Syftet är att identifiera ord och fraser i ett visst sammanhang, och att fundera över hur de stavas.

Efter övningen

Efteråt får eleverna jämföra sina svar med den de sitter bredvid, och resonera om vad där ska stå. Syftet är att de tillsammans hjälper och lär av varandra och får diskutera sina svar tillsammans med någon.

Alternativ: eleverna skulle också ha kunnat lyssna tillsammans i par och därmed haft möjlighet att pausa och lyssna om och diskutera vad de hör under tiden, i stället för efteråt.

Till slut tittar vi tillsammans på transkriptionen.

Alternativ: man skulle kunna titta på klippet en gång till för att efter jämförelsen stärka kopplingen mellan ljud och skrift.

Här finns dokumenten

Overcoming Obstacles - complete transcription
Easy version
Intermediate version

Mitt råd är att man skriver ut formulären och numrerar luckorna för det har jag inte gjort:) Videoklippet hittade jag först på TED och det finns en flippad lektion till den, ifall man skulle vilja gör mer med innehållet. Flippen har dock inte jag gjort:)

lördag 17 november 2026

Flippa med TedEd! (WOW!)

För alla som missade detta på En IKT-pedagogs fundringar (14 nov) passar jag på att uppmärksamma den här videon från TedEd. Jag ska erkänna att jag personligen inte känt mig helt medsvept av flip-vågen som sköljt över skolsverige, kanske mest för att jag aldrig föreläst särskilt mycket, men när jag ser den här videon om hur enkelt det kan bli med TedEd - ja, då blir jag banne mig sugen! Ta ett par minuter och kika!

torsdag 20 oktober 2011

Få koncentrationen att funka med dator i klassrummet

Från kollegor, projektarbeten och nu senast på UnosUnos dragning om vad en-till -en-datorer har inneburit för eleverna i klassrummet, återkommer något många är frustrerade över: Facebook, Facebook, spel, Facebook. Eleverna gör inte vad de ska med datorerna och maskinerna blir snarare energitjuvar för både elever och lärare, än en hjälp att uppnå högre mål.

Själv känner jag naturligtvis igen det här, men tycker ändå att jag har fått det att fungera. Följande vill jag särskilt lyfta fram som viktiga strategier för att få det att fungera i klassrummet.

Tydliga instruktioner

Det allra viktigaste är att aldrig låta eleverna "surfa fritt" eller leta information "på nätet". Om du själv hade varit vilse i ett oändligt landskap eller inte vetat riktigt var du skulle eller vad du skulle göra där - hade inte du gärna vandrat till det ställe där alla dina vänner var och du kände dig hemma? Enter Facebook.

Originalbild av Louis Argerich on Flickr (CC BY 2.0) Redigerat av mig.
Naturligtvis är det bra för eleverna att träna på att söka bra information på webben, men alla uppgifter behöver inte innebära att de ska göra det. Det är tvärtom bättre att göra detta vid särskilda tillfällen där eleverna också har fått undervisning och redskap för just det ändamålet. Om det inte är själva informationssökandet som är syftet med uppgiften är det bättre att läraren visar eleverna var det ska ta vägen, berättar vad de ska göra där, och varför de ska göra det.

Ska lektionen spenderas på webben är det också viktigt att uppgiften presenteras digitalt med länkar till alla ställen eleverna ska besöka så att de inte behöver leta upp dem. Det sparar mycket tid, och förhindrar att eleverna kommer på villovägar.

Här är ett exempel på en lektion i engelska med styrda övningar på Internet: Dante's Hell

Ha uppsikt över skärmarna 

När eleverna arbetade med papper och man vill se vad de gjorde hade man bra översikt framifrån. Nu måste läraren röra sig mycket bakom eleverna för att se vad de arbetar med. Att sitta på en bänk längst bak i klassrummet och beskåda arbetet kan vara väldigt avslöjande, och hjälper också en del elever att hålla sig till arbetet i stället för att frestas iväg på annat.


För att läraren lätt ska kunna avgöra vad eleverna gör genom att skymta deras skärmar måste man ha rört sig lite på webben, och veta hur olika sidor ser ut. Det gäller alltså att orientera sig på webben. Om läraren är vilse där, är det inte konstigt att eleverna också blir det. När det gäller att ha uppsikt över vad eleverna gör finns det ännu en fördel med att ge eleverna tydliga instruktioner som styr nätvandringen. Om du vet var de ska vara, vet du ju också hur där ser ut och du kan lätt se om eleverna gör vad de ska.

Nedan ser du skärmklipp från ett par stora sajter som elever ofta besöker, och som är lätta att känna igen även på håll.


Youtube! Loggan finns uppe i vänstra hörnet. Stor video till vänster och reklam och små tumnaglar av videoklipp i en kolumn till höger. Eleverna använder Youtube för att lyssna på musik, men också för att hitta instruktionsvideos. En elev som skulle hålla tal om cricket och inte förstod reglerna när han läste om dem (who would??) begav sig till Youtube för att se hur det gick till. Smart!


Spotify - musik på nätet! Skärm i svart och grått med verktyg i kolumn till vänster och låtlista i stora fältet högerut. Lätt att känna igen! Här kan elever verkligen förbereda spellistor att lyssna på, på lektionerna när det är läge för det. Spellistan går sedan av sig själv medan eleven jobbar med annat och de kan sköta paus/play etc. genom genvägar på tangentbordet. Praktiskt!


Facebook. Ingen vidare presentation nödvändig? Blått och vitt. Ligger ofta i bakgrunden på en flik. Eleven kan se på fliken om de får meddelanden eller chattmeddelanden, och lockas då ofta iväg för att läsa och svara. Jag brukar be eleverna klicka bort fliken på mina vandringar runt klassrummet.

Det konstruktiva tjatet

Sedan är det envisa, tydliga, men vänliga påminnelser som gäller. Och man får inte ge upp. Viktigt är dock att prata med eleverna om funktionen av att man påminner dem. Det tas emot annorlunda om man är överens om att lärarens syfte med påminnelserna är att hjälpa eleverna att koncentrera sig, snarare än att kontrollera dem.

För elever som själv upplever att Facebook lockar dem för mycket kan det vara bra att tipsa dem om att inte ha Facebook som startsida (t.ex. när man klickar på hemknappen, eller när man öppnar en ny flik) eller genväg. Surfare är lata, och ett par klick istället för ett kan göra skillnad.

Värt att notera är att man inte behöver tjata på elever som sköter sitt skolarbete och klarar av att styra sig själv till arbete. Om sådana elever undantagsvis tar en mikropaus på Facebook vid lämpligt tillfälle är ju inte det något att uppröras över. Det är ju tvärtom bra för koncentrationen att pausa från arbetet med jämna mellanrum och om eleven på egen hand återvänder till uppgiften inom en rimlig tid är det ju bara att gratulera.

Musik

Något jag haft stor nytta av är att alla elever nu har möjlighet att lyssna på musik medan de arbetar. Hörlurar har jag i klassrummet (ca. 15 räcker till en klass, eftersom de flesta elever har öronsnäckor själv). Ska de arbeta på egen hand är det musik som gäller. En del elever jobbar hellre utan och det funkar bra eftersom det nästan alltid är tyst i klassrummet. Eleverna brukar använda Spotify, Youtube eller mobiltelefonen för att lyssna på musik. Alla varianter är okej. Jag brukar be dem att ha färdiga spellistor eftersom det bryter koncentrationen om de ska sitta och hitta nya musikvideos på Youtube hela tiden.

Detta funkar som en hjälp för de flesta elever. En del spenderar dock för mycket tid åt att lyssna OCH titta på musikvideos på Youtube eller är benägna att utdraget och omständligt leta ny musik efter varje låt. Då får man diskutera med eleven hur man ska göra för att musiken ska hjälpa dem i stället för att störa i tid och otid. I vissa fall kommer man fram till att det är bättre att inte lyssna på musik överhuvudtaget.





lördag 3 september 2026

IKT - bells and whistles?

Jag har märkt att jag tyckt det varit svårt att komma igång med IKT-tipsandet i höst, och det kan man naturligtvis skylla på mycket, till exempel den alltid lika hektiska uppstarten. Men sanningen är nog snarare den att jag lite tappat smaken för gadgets, roliga program, och annat glatt som man ibland kanske använder mest för att det kan vara kul.

colourbox.com
Jag har ju skrivit en del om skolans ansvar för att lära elever använda datorn som ett arbetsredskap i stället för ett nöjescenter, och det är där någonstans jag har landat. I Google Documents, i Dropbox, i Youtube/ TED. Senare i höst kan jag tänka mig att bloggen som medel för kommunikation gör entré, samt bokmärkeshanterare och informationssorterare som Diigo och Delicious.

Upprinnelsen är den kritik jag fick av en del av mina ettor förra året - att det blev för mycket trixande med datorn, och för många konton de aldrig använde igen. Även om många tyckte det var kul, var signalen klar och min lärdom given: använd datorn som ett stöd för undervisningen; gör det selektivt; och strunta i "the bells and whistles".

Något "glatt" ska nog få slinka in framöver. Den lusten återvänder säkert, men det är en viktig erfarenhet att elever inte tycker allt är kul bara det görs på en dator, och att det kan vara vanskligt att använda elever som försökskaniner i allt för stor utsträckning. Vilket jag naturligtvis borde kunnat lista ut på egen hand.

tisdag 26 oktober 2010

Halloween - till engelskan!

Alla som någon gång spenderat tid i USA under Halloween-helgen vet att denna som de flesta amerikanska högtider firas med en sällan skådad iver. Att åtminstone arbeta med dessa högtider med eleverna är därför roligt. Videon nedan vann i kategorin  Best Short Film and Best Concept vid  2006 års Chicago Horror Film Festival. Jag ska visa den för mina elever på torsdag då de ska få arbeta med den så här.

De ska först få en gloslista i glosboken att arbeta med. Jag har döpt övningen till "The Secret Storyteller". Där får de träna på orden tills de kan dem både från engelska till svenska och från svenska till engelska. Därefter ska de få ut videoklippets manuscript och få gissa vad texten handlar om (Halloween från en "mördad" pumpas perspektiv). De får arbeta i par eller små grupper och diskutera. Tillsammans går vi sedan igenom vad de gissar på och som avslutning tittar vi på videoklippet.


Idé till lektionen och manuskriptet har jag frått från bloggen TEFL clips. En bra sida för liknande uppgifter!

måndag 18 oktober 2010

Får elever lyssna på musik på lektionstid?

Just nu sitter jag med Veronica Maggio i öronen och skriver. Vi är nio personer på arbetsrummet och det är inte rimligt att kräva att alla ska vara tysta alltid så att jag kan koncentrera mig. Dessutom vill jag ju ibland själv prata med mina kollegor på arbetsrummet utan att viska. På vårt arbetsrum använder vi därför musiken som vägg mellan oss och omvärlden när vi vill jobba på.

I vårt informationsblad till eleverna står det dock så här:
Mobiltelefoner, mp3 och CD-spelare ska vara avstängda och undanstoppade alternativt efter lärarens instruktion avstängda och väl synliga. Störande utrustning kan komma att beslagtas
Jag har också suttit på konferenser där vi till leda diskuterat de gemensamma ordningsreglerna och  vikten av att visa sig solidarisk med kollegorna genom att beivra regler man inte tror på (inga mössor, ingen musik) även om denna typ av möten med åren blivit färre.

Med årets tvåor gjorde jag istället en musiköverenskommelse efter att ettans utvärderingar visat att många tyckte att arbetsron behövde bli bättre. Då enades vi om att eleverna vid enskilt arbete fick lyssna på musik.

Efter att ha implementerat detta beslut med tvåorna, men även med ettorna, kan jag konstatera att de får saker gjorda när de kan ersätta en uppsjö av olika stimuli med en huvudsaklig - musiken. De använder Spotify, YouTube eller egna mp3-spelare. Om man vill prova på detta får man tänka på följande:
  • Hörlurarna behövs. En del elever använder sina egna hörsnäckor men det är bra om skolan kan köpa in och ha hörlurar till utlåning.
  • Något jag fått be om ett par gånger är att de ska ha färdiga spellistor så att de slipper sitta och leta och välja ny sång så fort den förra spelat färdigt.
Prova gärna och berätta hur ni tycker att det fungerar!

torsdag 2 september 2026

Färdig lektion i engelska om Charlie Chaplin!

I engelska B fick jag i veckan en snilleblixt. Jag bad eleverna välja texter av olika slag - två var - som jag sedan skulle göra lektioner av. Begreppet text användes i sin vidaste bemärkelse och kunde innebära sångtexter, noveller, romanutdrag, YouTube-klipp, podcaster, dikter, artiklar osv. Eleverna fick ett urval länkar som en hjälp i sökarbetet. Länkarna hittar du i inlägget "Länkar till ställen med intressant material". de fick också en del språkliga ramar som du kan läsa här!

Från Wikimedia Commons
Idag fick eleverna berätta kort muntligt inför klassen vilka texter de valt och varför. Det blev en riktigt intressant samling material att arbeta med och i eftermiddags tog jag en rakt ur högen och har därför förberett en lektion om Charlie Chaplin baserat på hans tal från filmen The Great Dictator (som jag aldrig hört talas om innan idag). Lektionen innehåller listening i och med att man lyssnar på det ungefär fem minuter långa klippet. Till klippet finns talmanus samt uppgifter som går ut på att både diskutera, slå upp ord, och visa hörförståelse, samt bidra med kommentar till videoklippets diskussion. Jag beräknar att allt kan ta 1-2 lektioner beroende på hur man lägger upp det. Här går du till The Charlie Chaplin lesson!

fredag 23 april 2026

Googled av Ken Auletta

Av Googles tjänster använder jag Google Search, Google Calendar, Google Chrome, Google Documents, Google Reader, Google Books, Gmail, Blogger, Feedburner, AdSense, Picasa och YouTube. Bland annat. Som nöjd och fascinerad användare har jag alltid accepterat att Google på något sätt tar betalt av mig, om än inte i kronor och ören. Jag har har bara inte vetat riktigt hur. För att ta reda på det, samt söka ett svar på den aktuella frågan: är Google djävulen eller frälsaren för den digitala världen, bestämde jag mig för att läsa Ken Aulettas väl underbyggda reportage: Googled. The End of the World As We Know It.

Den första frågan besvarade jag härom veckan i mitt inlägg Vad kostar Google? Därmed går jag vidare till den kanske viktigaste frågan: kan vi lita på Google? Aulettas slutsats skulle kunna summeras: ja, vi kan i alla fall lita på att deras avsikter, idag, är goda. Förutom intressant läsning om Googles skapare, Sergey Brin och Larry Page, och företagets framväxt tog jag med mig ett par övergripande intryck som hjälpte mig att besvara min fråga.


Ingenjörer och användare är kungar på Google 

Något som upprepas gång på gång i Googled är att den kategori anställda som anses allra viktigast är ingenjörerna. Det är de som skapar tjänsterna och verktygen vi alla använder och det är deras insats som värderas högst. Fördelen med detta är att man har ett tydligt fokus på vad det är som är viktigt: att utveckla den digitala tekniken. Nackdelen är att företaget inte investerar lika mycket i andra yrkeskategorier: formgivare, informatörer, säljare, reklamare, vilket gör att de har betett sig naivt och klumpigt ibland. Detta var t.ex. fallet när Brin och Page bestämde sig för att digitalisera 20,000 böcker och inte tänkte på att det kanske skulle finnas vissa invändningar från förlag och författare mot detta. Tanken var god - att folk skulle få tillgång till böcker - men kritiken lät inte vänta på sig.


Om ingenjörerna är kungarna inom företaget är användarna kungarna utanför. Den uttalade avsikten med allt ingenjörerna gör är att det ska vara till nytta för användarna. Inte för annonsörerna, inte för Brin och Page, inte ingenjörerna, politikerna, sponsorerna eller någon annan.

Google tar hand om sina anställda 

Skulle jag vilja jobba på Google om jag var ingenjör? Ja, det kan du hoppa upp och sätta dig på. Google har förstått att nöjda medarbetare är lojala, mer kreativa och gör ett bättre jobb - och det tjänar ju alla på. Fast det började egentligen med att Brin och Page ville att jobbet skulle kännas som plugget - Stanford i det här fallet. Den ursprunliga avsikten var alltså inte särskilt beräknande, utan högst personlig.


Anställda på Google njuter bland annat: tre gratis mål mat om dagen, massage, gym på området, fast anställda läkare som erbjuder gratis undersökningar och vård, särskilda pendelbussar som går så långt bort som till San Fransisco, fritt val av laptop, fem månaders mammaledighet med full lön (i ett land som saknar lagstadgad föräldraledighet). Och - det bästa: 20% av arbetstiden får användas till egna projekt - allt för att stimulera skapande! Dessutom finns tjänster som frisör, kemtvätt, biltvätt och liknande tillgängligt på området för att underlätta för de anställda.

Jag inser att detta kan lukta sekterism för vissa och att här kan göras invändningar: det skulle kunna vara problematiskt att din läkare är anställd av din chef. Men jag tycker att man spelar djävulens advokat om man bara ser cyniskt vinsttänkande med det här förhållningssättet gentemot anställda. Jag tycker det är sympatiskt, och ifall det skapar lojalitet är inte det nödvändigtvis fel. Jag har själv en chef jag har stort förtroende för, och varför skulle det vara fel om det gör att jag också känner lojalitet?

Googles största misstag är dess storlek och explosionsartade expansion 

Eftersom Google har blivit så stort och har en sådan ingripande effekt på våra digitala liv är det lämpligt att de granskas. De verkar dock ha fått mycket kritik bara för att de har vuxit sig så stora. Man ska komma ihåg att mycket av kritiken kommer från gigantiska mediekonglomerat som har förlorat makt till digitala tjänster över lag - inte bara till Google, och som till viss del har sig själva att skylla för det, eller för att citera Auletta:

I also came away impatient with companies that spend too much time whining about Google and too little time devising an offense. Most old media companies were inexcusably slow to wake to the digital disruption


Bilden heter “Sergey Brin’s shoes” och är från Joshlowensohn’s fotoström på Flickr.com

Hur ska Google bibehålla vår tillit? 

Något Auletta återkommer till är att Googles största kapital är användarnas tillit. Anledningen till att Google har kunnat växa sig så stora bygger mycket på det och deras fortsatta framgång bygger på att de lyckas bibehålla den. Människor blir i större och större utsträckning medvetna om de digitala spår de lämnar efter sig på webben och i samma stund som användarna sviker Google, förlorar företaget det enda de kan omsätta i pengar: våra handlingsmönster på Googles sökmotor. De har allt att vinna på att behandla sina användare med lika stor respekt som de behandlar sina anställda.


Deras största svaghet är deras passion för tekniken som skulle kunna göra att de inte lyckas förstå användarnas oro kring integritet. Michiko Kakutani beskriver deras perspektiv så här i sin recension i New York Times: “a scientific-engineering driven point of view that prizes data, efficiency and growth while often overlooking more human and political concerns like privacy and copyright.” För att bibehålla användarnas tillit måste Brin och Page bli bättre på att ta användarnas oro på allvar och se Google från vårt perspektiv.

måndag 1 februari 2010

Intressant om vår tid...



Det här klippet kan man naturligtvis diskutera i fikarummet, men det är också en bra utgångspunkt för diskussion i klassrummet. I engelska kan eleverna förbereda sig antingen med enskilt arbete där de kan titta på klippet på sina laptoppar, pausa och slå upp ord (som de kanske för in i en ordlista i glosboken.se) eller genom att man tittar på klippet gemensamt via kanonen och kommenterar ord dessförinnan. Intressanta frågor att följa upp med kan vara: vill vi leva i en sådan här värld? Vilka konsekvenser kan den här utvecklingen få? Vad kräver den här utvecklingen av oss som individer?

Man kan ladda ner videoklipp från youtube.com genom att skaffa sig den gratis mjukvaran YouTubeDownloader, men det är nästan lättare att bli medlem och spara intressanta klipp i sitt bibliotek. Då är de lätta att komma åt när man behöver dem. Genom att trycka på den lilla symbolen längst ner till höger (den mörka rutan med en ljus ruta inuti) i videorutan får man upp filmen till helskärm!

Källa: http://www.youtube.com/watch?v=sIFYPQjYhv8