Visar inlägg med etikett sociala medier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sociala medier. Visa alla inlägg

måndag 9 december 2025

SelfControl - skaffa det här om du inte har någon själv!

Ofta pratar man i skolvärlden om att sociala medier är väldigt distraherande för elever och att många inte förmår hantera dessa i vardagen på ett tillräckligt bra sätt. Som lösning har man ibland hört talas om fantastiska (kostsamma) program som gör läraren till Gud över elevernas datorer, på ett sådant magiskt sätt att hen kan stänga av, ta bort, ta kommando, över alla skeenden på elevernas datorer. Ja. Men. Det verkar besvärligt, tycker jag och lite väl... överdrivet. Nu har jag dock fått tips om en gratisapp som skulle kunna vara ett slags trevligt mellanting!

Appen heter SelfControl. Idéen går ut på att man själv gör en lista över sajter man ofta distraheras av när man borde göra annat. När man har gjort sin lista kan man sätta igång en tidsinställd blockering av sajterna i listan på allt från 15 min till 24 timmar.

Appen var väldigt lätt att installera och komma igång med. Jag föreställer mig att man tillsammans med eleverna kan ladda ner och ställa in appen under en mentorstid, så den är redo att tas i bruk när behov uppstår. Detta är inte något som kan fjärrstyras utan eleven måste själv sätta igång appen. Jag hade först lite problem med Youtube som gick att få upp trots att jag hade den blockerad. En rensning av cacheminnet löste dock problemet och SelfControls FAQ-sida var till stor hjälp här!

Något att ta med i beräkningarna: en blockering av Youtube blockerar även Youtube-klipp som ligger inbäddade på andra sajter. Använder man alltså Youtube i undervisningssituationen kan sajten inte vara blockerad.

Det som tilltalar mig med detta är att det är eleven som styr användandet av appen. Det är inget som fjärrstyrs av läraren och elevens lösenord till datorn krävs för att sätta igång blockeringen. Det kräver alltså lite självinsikt och ett aktivt val, vilket är positivt!

Det finns en Linuxversion, och en variant för Windows som bygger på SelfControl (som har öppen källkod)

tisdag 20 augusti 2013

Varför Twitter?

I våras tog jag på mig uppdraget att hålla en workshop om Twitter för mina kollegor på Skiftnyckelen vid vår kick-off inför läsåret. Löften innan sommarlovet ges lätt, men efter semestern ska de hållas också:) I förmiddags med fyra timmar på mig, skred jag till verket! Till hjälp hade jag förstås... Twitter. Tack till @fossing_se, @frokenann, @mallgroda, @oskarjalkevik, @HERO_Respondi och alla som retweetade!

Tillsammans med Prezin nedan försöker jag visa vilka möjligheter Twitter ger och hur man kan gå till väga för att skapa ett nätverk på Twitter



Till deltagarna i workshoppen

Nedan ser ni länkar till de tre konton som finns på Twitter som har med CPI att göra.

https://twitter.com/cpi_malmo










https://twitter.com/pedagogmalmo










https://twitter.com/skiftnyckelen










Frågor att mötas kring:

  1. Vilken närvaro och vilken typ av nätverk är vi betjänta av att ha på Twitter?
  2. Hur ska vi ta oss dit?
PS. Jag ber om ursäkt för mitt olagliga användande av bakgrundsbilden på fåglarna (från Kenshoo Social) och bilden av Fredrik och hans fru (från Expressen). Detta var kostnaden för tidspressen. Det hjälper ju inte något att skriva det här, förutom att det lättar mitt samvete någon liten smula. Jag har hursomhelst inget tillstånd att använda någondera av dem, men ska försöka utverka det i efterhand, alternativt hitta andra bilder...

onsdag 12 juni 2013

Att använda Skype i klassrummet - ett exempel

I en av mina Facebookgrupper berättade i våras en av gruppmedlemmarna, Anja Andersson, om hur hon hade använt Skype med sina mellanstadieelever. Upplägget var att eleverna skulle få intervjua ett par av Anjas engelsktalande vänner, en i USA och en i Australien. Jag tyckte upplägget lät roligt och intervjuade Anja för att kunna berätta mer om dert här på bloggen. Nedan hittar ni mina frågor och Anjas svar!

Skype_Logo av Nancy Serfass på Flickr (CC - BY NC SA 2.0)

- Berätta lite om vilka du och dina elever är!
Läsåret 2011/2012 vikarierade jag som lärare och bestämde mig för att söka till Grundlärarprogrammet åk 4-6 vid Karlstad Universitet. Nu är jag inne på min andra termin och läser matematik. Ungefär i mitten av matematikkursen hade vi VFU och det är då jag kom i kontakt med åk 4 på Grebbestadsskolan. Det är en härlig grupp med 23 elever.

Även om deras klasslärare, som var min VFU-handledare, inte hade eleverna i engelska så föddes tidigt en idé hos mig om att kunna använda några av mina engelsktalande vänner (Tami och Briana) i undervisningssyfte. Tami och Briana ställde mer än gärna upp och när jag frågade eleverna om de var intresserade av att prata med/intervjua mina endast engelsktalande vänner så ville de gärna detta.

- Vilken teknisk utrustning behövde ni?
- Hur lade du upp momentet rent praktiskt?

Vi använde Skype. Vi kopplade datorn till projektorn och högtalare så eleverna hela tiden kunde se och höra Tami eller Briana. Eleverna fick en i taget gå fram till datorn och via webcam presentera sig och ställa sin fråga. Frågorna förberedde vi i förväg. Jag berättade lite om Tami och Briana och visade på kartan var de bodde och eleverna fick se bilder och filmer från deras hemtrakter. Frågor brainstormades fram på svenska och sedan valde vi ut 23 frågor (lika många som antalet elever). Vi översatte frågorna till engelska. Jag delade ut en fråga per elev vilken eleverna sedan fick hjälpas åt att öva uttalet på innan vi träffade Tami och Briana live. Vi Skypade med Tami och Briana vid skilda tillfällen. När vi gjorde det var eleverna nervösa men väldigt positiva och glada. De var väldigt duktiga och fokuserade och lyssnade noga på allas svar. Efter vi sagt hej då så gick vi igenom frågorna och svaren en gång till och hjälptes åt att komma ihåg och översätta svaren så att alla fick förståelse för hela konversationen.

- Vilka förmågor tränades på detta sätt?
Eleverna tränade att översätta både till och från engelska, hörförståelse och att göra sig förstådda på engelska. De reflekterade över att Tami (från Alaska) och Briana (från Australien) hade två helt olika dialekter. De tyckte att Tami var lättast att förstå. När jag frågade vad det kan bero på tyckte de att svaret var självklart, amerikansk engelska hör de ju hela tiden på tv. Innan intervjuerna reflekterade de också mycket över att det är olika tider på olika platser på jorden och varför det är så olika. Det blev naturligt att tala om tidszoner och varför Australien ligger före oss medan USA ligger efter. Världskartan blev också mer intressant nu när de hade någon att relatera till. De kom fram till att Australien och Alaska är väldigt långt bort.

- Vad var elevernas reaktioner på uppgiften?
Eleverna gillade uppgiften hela tiden, både före, under och efter. När jag besöker skolan som vikarie kommer de gärna fram och frågar hur det är med Tami och Briana och hälsar till dem. De är fortfarande intresserade trots att det gått över en och en halv månad sedan vi avslutade uppgiften.

- Vad skulle du ändra/justera om du skulle göra det igen?
- Hur upplevde du uppgiften/momentet (funderingar, lärdomar, förtjänster, positivt, negativt etc.)
Även jag upplever uppgiften väldigt positivt. Eleverna hade roligt och många idéer och tankar väcktes som jag inte tror de kommit på själva annars, inte minst funderingarna kring tidszoner. När eleverna har roligt har jag roligt!

Skulle jag göra detta igen så önskar jag att det vore med ”min egen klass” där jag själv kan planera mer tid till uppgiften på engelska men också kunna använda uppgiften mer i andra ämnen så att deras frågor användes bättre i undervisningen. Det är ju när eleverna är nyfikna på något och frågar som vi har störst möjlighet att lära dem något för livet.

tisdag 18 december 2025

Om ingen ser mig - finns jag då?

There is lives only... a wind
av Andrzej Karon på Flickr (CC BY 2.0)
Jag läser mycket dystopisk sci-fi. Det kanske är därför. Men ofta när jag är ute på stan, i affären, eller bara hemma så tänker jag: tänk om alla andra försvunnit i en global kataklysm. Tänk om det bara var jag kvar. Och så tänker jag på alla "tänk om" som följer på det. Och alltid frågar jag mig: vem hade jag varit, om ingen annan hade varit där och sett mig?

Tanken är svindlande, och viktig, för den gör det så tydligt hur mycket vi blir till genom andra. och det är så konstigt egentligen hur mycket vi förnekar detta och att det är lite... ja, fult... att bry sig om vad andra tycker. Allting gör vi för oss själva. För vår egen skull. Alla är vi individer som går vår egen väg.

Vilken lögn.

Vi gör allt för andra. Och med sociala medier som redskap gör vi det mer än nånsin. Vi skriver våra bios på Twitter. Vi väljer omsorgsfullt bilder till våra Facebooksidor. Vi presenterar våra liv på Instagram. Gör vi det mycket och länge så skapar vi en rätt omfattande bild av oss själva som omvärlden får ta emot. Och letar man efter det, blir det tydligt att det är en bild som vi är rätt medvetna om att vi konstruerar.

Attaining Wisdom av tinyfroglet på Flickr (CC BY 2.0)
Nu kanske ni tycker det låter cyniskt? Det är inte meningen. Det jag har beskrivit ovan är så mänskligt vackert det kan bli. För i andra änden av det vi projicerar finns det sociala kitt som alla samhällen bygger på - bekräftelsen från andra. Vi kommenterar och gillar, vi interagerar och ger tillbaka och känner att - vi finns!

Kanske kan det däremot vara så att sociala medier har gjort det här behovet av att synas och få bekräftelse större än vad det tidigare varit. Hursomhelst blir konsekvensen och tanken jag får inför mitt yrke denna: mitt klassrum måste vara en plats där eleverna syns akademiskt på ett positivt sätt - då kommer de också att vilja interagera och ge tillbaka.

Och hade det bara varit jag kvar - ja - då hade jag knappt funnits jag heller.

tisdag 26 juni 2012

Vad ska man med Flickr till?

För ett tag sedan utvecklade jag lite om hur man fick tag på Creative Commons-bilder på Flickr. Idag tänkte jag spinna vidare lite på det, samt berätta lite om vad mer man kan ha Flickr till. Idag får du se hur du hittar och sparar, publicerar, och delar (med vissa speciella:)

tisdag 12 juni 2012

Att söka CC-material på Flickr - lite klurigt...

Paint II av Camilla Lindskoug på Flickr (CC BY-NC 2.0)
Det bästa stället på nätet att att hitta bilder (som man har rätt att använda) är nog Flickr. Men oavsett hur noggrant man berättar för elever var på Flickr man kan hitta "tillåtna" bilder kommer de ofta dragandes med fantastiska verk, som dock har det gemensamt att de är märkta: All Rights Reserved. Vad är det som går fel på vägen? Hur söker man rätt?

Vad går fel i sökningen?

Det som händer är att eleverna söker i hela Flickrs databas, när de bara bör söka i den avdelning av Flickr som heter Creative Commons. Tyvärr är det lite lurigt eftersom man kan börja sin sökning på rätt ställe, men rätt som det är gå över till hela databasen om man inte är uppmärksam.

Nedan ser du hur sidan ser ut när du har valt Creative Commons via Explore i menyraden längst upp i Flickr. Naturligtvis tror eleverna att man söker bland tillåtet material om man knappar in en sökning i sökrutan längst upp till höger, men det gör man inte. Från denna sidan kan man faktiskt inte söka CC-material utan man måste antingen klicka på "See more" på de olika licenserna (inringat), eller göra en "advanced search" och klicka i CC-rutan som finns längst ner bland valen, som bilden efter visar.



Följande bild visar hur sökfältet ser ut efter det att man gjort sin sökning. Om man vill göra en ny sökning så är det endast sökrutan till vänster som fortsätter söka bland rätt bilder. Sökrutan längst upp till höger på bilderna gör alltså alltid sökningar i hela Flickrs databas. Det som brukar hända är att eleverna gör en sökning på rätt ställe, och sedan går in och tittar på en bild. När de sedan vill göra en ny sökning, är det bara sökrutan högst upp till höger som finns tillgänglig och då använder de den! Vilket är helt logiskt, men tyvärr söker då i hela databasen igen.



Hur anger man källan?

När eleverna väl hittat bilder de får lov att använda, på Flickr, Wikimedia Commons, sxc.hu eller var det nu månde vara, tror de ofta att de inte behöver ange källa. Bilden är ju "fri", men, vad man måste komma ihåg är att bilden endast får användas under förutsättning att man anger källa! Annars är det lika olagligt som något annat. Hur ska då källan se ut? Så här ser rådet ut i skriften Copyright-Copyleft av Mathias Klang, och ett exempel från Flickr finns längst upp under bilden med målarfärg!




söndag 10 juni 2012

Elevtycket - hur kan man göra?

Jag vet att det har pågått elevtyckande ute på skolorna inför sommaren, men först nu har det första trillat ner i inboxen. Det blev Östra Real som inledde och de gjorde det med den äran! Eller vad sägs om de här orden som varje lärare borde påminna sig om ibland när man kanske känner sig lite håglös:
Snälla lärare - var inte rädda. Var inte rädda för oss. Var inte rädda för att bestämma och var inte rädda för att testa nya saker. Vi vill bli överraskade när vi kommer till din lektion, aldrig riktigt veta vad som kommer härnäst. Var inte rädda för att fråga oss om våra åsikter och var inte rädda för att involvera oss. Sånt gillar vi. Vi gillar när ni får oss att känna oss viktiga och hörda.
Idéer av CamillaLindskoug på Flickr (CC BY-NC 2.0)
Själv förblir jag föräldraledig under hösten också, men Elevtycket väcker tankar om klassrummet som jag därför får nöja mig med att dela med er i stället för att realisera dem i klassrummet. Jag tror nämligen att Elevtycket kan vara en spännande uppgift att arbeta med i klassrummet, kanske som uppstart inför ett nytt läsår? Som före detta Webbstjärna (2011) tänker jag också att det vore ett fantastiskt tillfälle att göra en webbplats av skolarbetet! Så här sprutar jag ut lite idéer om hur man skulle kunna göra:) Instruktionen till Elevtycket ser ni längre ner.

Genreskrivning

Tyckande om skolan kan ske i många olika former. Varför inte testa olika typer av lyrik: sonetter, haikus eller fri vers? Krönikor, essäer, intervjuer, och artiklar. Listan kan göras lång!

Webbvernissage

Tyckande kan också ta många andra former, och elever i alla åldrar ska ju kunna tycka. Varför inte ha ett webbvernissage i ljud och bild. Teckningar, sånger, och installationer kan göras av både unga och gamla!

Instruktionen till elevtycket!
Medieanalys

Syftet med lärar- rektor- och elevtycket är att vi som befinner oss i skolan inte ska stå bredvid som passiva objekt och låta oss beskrivas av andra. Tillsammans vill vi bidra till att ge en mer nyanserad bild av skolan, än den som presenteras i media. Ett fokus i arbetet med Elevtycket kan naturligtvis ligga i att samla vad som skrivs i media (textstudium), diskutera (på webben) medias ansvar, samt konsekvenserna av den bild av skolan som ges i media, och sedan använda detta som ett avstamp förs sitt eget tyckande (referera, källhänvisa, källkritik, analys). Märks det att jag är svenskfröken än?

Blanda

På en webbplats kan man tycka på olika sätt, och i olika konstellationer! Ska hela skolan tycka? Ett program? En klass? En stadsdel? Kanske ska rent av föräldrarna bjudas in att tycka eller att delta i diskussionen? Fundera över hur ni vill göra där du bor och jobbar.

Med Elevtycket får eleverna tillgång till en större publik, ett nätverk där deras tyckande sprids och syns, och hos Webbstjärnan får man fantastiskt stöd i form av guider, och workshops (allt gratis!) om man vill ge sig på att göra en webbplats av skolarbetet. Idéerna har dessutom redan börjat sprudla hos lärare i Sverige. Bara en liten stund efter det första elevtycket publicerades fick jag den här på Twitter!


Så, passa på att göra webb av skolan, passa på att göra elevernas röster hörda! Och tyck till:) Jag ser fram emot att ha tyckerier upp över öronen till hösten. Väl mött!

lördag 9 juni 2012

Webben och formativ bedömning

The Essence of Love av drp på Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)
För mig går webben och formativ bedömning hand i hand. Kanske delvis för att just de två faktorerna har varit väldigt betydelsefulla för mig i en omvärdering av elev- och kunskapssyn. Framöver kommer jag att utforska sambandet mellan webben och formativ bedömning, och på ett konkret sätt försöka ge förslag på hur webben kan stödja den formativa, lärande bedömningen. Men vilka är beröringspunkterna?

Dialogen - På webben delar man med sig, man kommenterar, gillar och interagerar. Hela tiden. De sociala medierna har genomsyrat allt som finns på nätet, och därför finns där en ständigt pågående dialog. Den formativa bedömningen bygger på tanken om det konstruktivistiska, socio-kulturella lärandet. Lärande skapas i dialog med andra. Jobbar du med webben i klassrummet, så drivs du mot dialogen.

krakow: headed uptown av smif på Flickr
(CC BY-NC-ND 2.0)
Öppenheten - den formativa bedömningen bygger på öppenhet, dvs. att både målet och vägen dit ska vara tydligt och känt för eleven. Provet och frågorna ska inte vara "hemliga". För mig är webben en "öppen" plats. Jag är fullt medveten om att detta kan problematiseras, men eftersom webben och en 1:1-lösning i klassrummet, väldigt markant främjar tillgängligheten av information för eleven, fick det för mig den följden att jag drevs mot en större öppenhet gentemot eleverna.

Processen - På webben är inget "färdigt". Genom CC-licenser (och, alas, även utan) används andras alster för att skapa nytt, blanda om, och bygga vidare. Det gäller såväl text, som ljud och bild. Och visst finns deadlines, men även morgontidningarna kan uppdatera redan publicerat material, som i papperstidningen är oföränderligt. I den formativa bedömningen är inte provet ändhållplatsen. Det är början på nästa del av resan där man ser över hur det gått, skapar nytt och bygger vidare.

Anpassa - Det första som slog mig när jag tog in webben i klassrummet var alla ROLIGA VERKTYG som fanns! Det blev ett väldigt experimenterande. En och annan elev kan ha suckat. När jag landat i det där såg jag de olika verktygen i ett annat ljus. För att bedömningen ska vara så säker som möjligt bör elever få visa samma kunskap/färdighet på olika sätt, och vägen fram till målet behöver inte se likadan ut för alla elever. Att anpassa examinationer blev plötsligt naturligt, och mycket lättare!

torsdag 24 maj 2012

Lärartycket i klassrummet!

Suisse Shop Bakery av Betty B på Flickr (CC BY-NC-NC 2.0)
För ca. två veckor sen blev jag efter en liten tweet organisatör till #lärartycket - en lärarstafett där 100 lärare ger sin bild av skolan - efter en fantastisk idé av Anne-Marie Körling. På bara några få dagar hade 100 lärare anmält att de ville skriva blogginlägg om sin syn på skolan för att motverka den ensidiga mediebilden, och även sen vi nått 100 har lärare fortsatt att anmäla sig.

Jag har aldrig mött Anne-Marie, eller de flesta av de lärare som anmält sig, utan den kontakt vi haft har vi haft via Twitter. Ändå har vi nu tillsammans skapat en kanal för lärare att tillsammans ge sin bild av den svenska skolan, där bloggen haft över 11,000 pageviews sedan starten, och hashtaggen #lärartycket oräkneliga träffar på Twitter, sedan Anne-Marie för första gången föreslog den.

I kölvattnet av detta (och med ett 30% större Twitternätverk än tidigare;) funderar jag över hur man skulle kunna engagera elever med hjälp av ett liknande upplägg? Poängen med att låta eleverna skriva för webbpublicering har för mig alltid varit att det finns en mottagare. Tidigare har jag låtit eleverna rikta sig till exempel mot lokala beslutsfattare i syfte att påverka eller på annat sätt engagera. Till viss del har man varit beroende av dessa beslutsfattares goda vilja - att de tar sig tid att efter inbjudan läsa och titta på elevernas alster.

Men tänk om man inte behöver bjuda in dem? Tänk om det eleverna gör också kan få ett eget liv och sprida sig snabbt, så att beslutsfattarna självmant söker sig till det eleverna har skrivit. För att de inte kan undgå att höra talas om det. För att de måste, om de inte vill bli skrivna på näsan offentligt. Som jag ser det behövs ett fåtal basala ingredienser för att lyckas med något sånt här:

  • Ett nätverk där folk lätt kan sprida sitt budskap eller sitt stöd för ditt budskap (Twitter, Facebook)
  • En fantastisk idé som är enkel och väcker gehör och fyller ett behov
  • En organisation som realiserar tanken och gör att idéen fungerar på ett konkret plan

Så. Det som nu återstår för mig och mina kollegor är att fundera över hur man bär med sig en sådan här idé in i klassrummet. Men in ska den, för vad kan engagera mer än att veta att det man gör spelar roll!




måndag 23 april 2026

Snapguide!

I engelska ska eleverna kunna ge instruktioner på ett tydligt sätt. Därför blev jag nyfiken på AppStores 'Veckans app', Snapguide. I Snapguide kan du skapa instruktionsguider i din iPhone. Dessa kan sedan läsas på alla plattformar. Gränssnittet är enkelt, och tilltalande, och appen är gratis.

Jag testade att göra två guider. Man verkade kunna lägga til hur många steg man ville (jag var uppe i elva iaf), men instruktionerna till varje bild (eller video-) steg får inte överstiga 200 tecken. I guiderna kan man blanda video med bild. En del engelska är förinställd, som i guidens titel som alltid börjar med "How to..." och i mängdangivelserna till din lista på saker man behöver.

Här kan ni titta på min första guide: How to be a Great Teacher

Användningsområden

Alla elever har inte iPhone, men om eleverna har fått i uppgift att ge en instruktion, kan Snapguide var ett av sätten man kan få redovisa på. Appen kan även ge prov på muntlig förmåga eftersom videoklipp kan användas.

Elever på yrkesprogram kanske har större användning eftersom det blir en roligare Snapguide om man faktiskt kan ha illustrerande bilder på ett riktigt skeende. How to change a car battery, eller How to make a macaroon, t.ex.


Man kan dock använda appen mer fantasifullt och ha ämnen som How to be a good friend, eller varför inte How to avoid getting faceraped:). Här kan eleverna också tränas i att illustrera detta på ett spännande sätt genom att hitta eller skapa uttrycksfulla bilder.

Dessutom finns möjlighet att diskutera instruktionerna. Både de individuella stegen, hela instruktionen, samt listan på saker man behöver. Här kan eleverna interagera, både informellt och ge feedback, men också på ett mer strukturerat sättgenom att t.ex. kommentera hur man hade kunnat göra instruktionen ännu tydligare (ordval, ordning etc.), om det saknas något steg, om illustrationerna tillför ngt. eller kanske förvirrar, etc.

Om en lärare själv vill ge en instruktion där Snapguide skulle lämpa sig, går det bra, eftersom en publicerad Snapguide kan läsas på alla plattformar.

Att tänka på

Snapguide finns än så länge bara tillgängligt för iPhone, vilket innebär att inte alla elever kan använda det. Detta får man naturligtvis anpassa sig efter.


måndag 19 mars 2012

Effektiv delning av material på arbetsplatsen!

En av mina chefer ville länge att vi skulle hitta en intern strategi för att dela med oss av lyckade upplägg, och ett tag hade jag även en kollega som satt och klurade på hur detta skulle gå till rent praktiskt. För min del kändes mappar på skolans lokala nätverk rätt gammeldags och vare sig dessa mappar fanns begravda på nätverket eller i på mailplattformen (PedNet, dvs. FirstClass) så verkade det också svårt att söka i innehållet på ett effektivt sätt.

Frågan ni kanske ställer er är: varför dela med bara kollegorna på skolan när det finns sajter där man kan dela med lärare från hela Sverige (t.ex. Lektion.se), eller t.o.m. internationellt? Det är en högst relevant fråga, men vill man hitta en samsyn och få igång en delakultur på sin egen skola är det viktigt att hitta ett sätt som gör att alla känner sig delaktiga och viktiga, i stället för att enstaka eller mindre grupper av engagerade personer aktiverar sig utanför skolans ramar, så att säga.


Därför ska jag testa en sajt som jag stött på via Free Technology for Teachers: classconnect.com. Här kan lärare från hela världen ladda upp material och kurser för att sedan dela detta med utvalda personer eller med världen. Man kan alltså skapa en virtuell bank av material, där några av fördelarna är:

  • att man kan tagga innehållet
  • att man använda sig av både vanliga typer av dokument OCH Google Docs
  • att man har 1 GB lagring har man (500 MB extra per kollega man bjuder in som tackar ja) 

By surivsuriv at www.sxc.hu
För att se hur det här funkar tänker jag köra en testrunda för mina ämneskollegor eftersom jag vet att de sitter och jobbar på exempelupplägg för det centrala innehållet i svenska 1. Jag föreslår att man använder  kurskoden som tagg men också nyckelord från kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Detta borde göra det enkelt för kollegorna att söka på innehållet. Andra piffigheter är:

  • Om du delar med dig av ditt innehåll publikt är det gratis lagring!
  • Google Docs och Youtube-material, dvs. saker som egentligen lagras någon annanstans tar vad jag kan se inte ditt lagringsutrymme i anspråk
  • Du kan välja att dela med dig av ditt material så att de kollegor du bjudit in kan se det. Du behöver alltså inte bjuda in varje kollega till varje dokument.
  • Man kan ordna de olika momenten i mappar som gör det lättare att organisera!
Jag har, någon måste ju börja, lagt upp material om anvisningar för ett upplägg jag använde för "centrala verk" i svenska 1. Nu återstår att se om man effektivt kan se och komma åt varandras material och enkelt lägga till de lärare man vill. Förhoppningsvis får jag en positiv rapport framöver!

torsdag 23 juni 2011

Webbens nyckelord: social

Man kan lugnt säga att den sociala aspekten genomsyrar det mesta av webben sedan ett par år tillbaka. Allt kan gillas, favoriseras, kommenteras och diskuteras. Och detta är bara de sociala handlingar som erbjuds på de flesta handels- och publiceringssajter. Naturligtvis finns också de renodlat sociala sajterna där den digitala samvaron står i centrum: Facebook och Twitter för att nämna några centrala giganter.

Begreppet irl (= in real life) känns numera förlegat och får en mer att tänka på svunna tider, då Internet präglades av anonymitet. Diskussioner kring säkerhet och fula gubbar florerade. Idag är det inte många som drar sig för att väldigt öppet och ibland något gränslöst visa vem de är med all tänkbar tydlighet. I Facebookgänget får du inte ens vara med om du är anonym. Facebook klagar ifall du har en tydligt "anonym" identitet. och inte många försöker slingra sig. Vad är poängen med Facebook om folk inte kan hitta dig, och inte vet vem du är?
Social Media 01 by  Rosario Ochoa (CC BY 2.0)
Som jag skrivit innan i inlägget Twitter - och kvinnan med två ansikten suddas gränserna mellan det privata och professionella lätt ut i de sociala medierna. I framtiden lär fler roller och indentiter blandas ihop. Den generation som sedan tidig tonår figurerat på Internet och skapat sig en digital identitet som med tidens gång kan bli rätt fyllig, kommer i livets olika skeden att få tillfälle att fundera över hur sjutton de ska sudda ut det förlutna eller stöpa sig själv i nya former. Övergångarna från studentliv till arbetsliv, från singel- till parliv, från barnlöshet till föräldraskap och, slutligen från arbetsliv till pension, kommer alla att ge oss anledning att begrunda de digitala versionerna av våra jag. Sanningen är att vi idag inte har någon egentlig, sakligt grundad översikt över vad eventuell social gränslöshet på webben kan innebära för oss i framtiden.

Den som har varit försiktig, betänksam och selektiv när det gäller statusuppdateringar, bilder och kommentarer kommer kanske att klara de här övergångarna bättre. Eller så kommer så många att "lida" i sviterna av åratals medial överexponering att ingen kommer att känna sig villig att döma andra, av rädsla för att ens egna aktiviteter ska synas mer ingående. Vill man vara positiv kan man hoppas att detta kommer att  göra mänskligheten mer förlåtande, vidsynt och accepterande.

Webtreats Social Media Magic Marker Icons by webtreats (CC BY 2.0)
Ska man återkomma till hur ens digitala identitet kan påverka den professionella sfären kan man konstatera att värdet av det man tidigare kallade ett "stort nätverk" har en helt annan tyngd idag. Man kan lätt föreställa sig att det är mer effektivt att skicka ut en efterlysning via sitt sociala medienätverk, där alla på en sekund kan se ens önskan om sommarjobb, uppdrag, lägenhet, eller borttappad DJ-dator (Mark Ronson i förra veckan), än vad det tidigare var att ringa till alla i Rolodexen för att förhöra sig om samma sak. Naturligtvis kunde man väl sätta sin sekreterare på det, men då skulle hon ju kanske inte hinna knattra in morgonmötets viktiga PM på skrivmaskinen.

Ens professionella validitet och värde speglas ju också i de profiler man har på nätet. På Twitter skapar musiker en fanbase genom att belöna retweets med att idolen följer en. Eller, om man ska vara cynisk, att idolens assistens följer en. Har du tillgång till en del nyckelperoner med tusentals viktiga kontaker på Facebook eller LinkedIn ökar du dramatiskt dina chanser till arbetstillfällen, men också det faktum att dessa viktiga personer har valt att följa eller liera sig med dig är naturligtvis en signal till andra att du också är lite viktig.

Cross, St Pancras Old Church, London
by GanMed64 (CC BY 2.0)
Samtidigt finns det en tendens att numera påtala digital lösaktighet. När Tila Tequila till slut hade över miljonen vänner på MySpace var det ju inte precis en fjäder i hatten att vara en av dem. Inte kändes den vänskapen så speciell då. Och känslan av att ha prostituerat sig själv när man önskat sig @LilTwist som följare på Twitter genom att på hans uppmaning retweeta ett meddelande och sedan INTE blir följd, är inte kul. Det föder till och med en smula bitterhet. (Eftersom han är typ 18, och jag är 35 och borde veta bättre, har jag dock förlåtit honom).

Avslutningsvis. Vid årsskiftet kunde man på Facebook få en vacker, snirklig sammanfattning i text av sitt Facebookår. Det var trevligt och lite vemodigt. Med denna i åtanke kan jag redan för mitt inre öga se den app, som i livets slutskede samlar in all den information som under ens livstid publicerats på webben, för att effektivt bearbeta, frisera och producera en multimedial (och interaktiv) dödsruna av den sociala varelse som varit - du.

måndag 20 juni 2011

Tydlig avsikt när det gäller IKT i samhällsprogrammets examensmål

Från colourbox.com
När jag för ett antal månader sedan läste ämnesplanerna för svenska 1 och engelska 1 måste jag säga att jag blev besviken. Jag tyckte inte att ämnesplanerna tryckte nog på förmågan att orientera sig i digitala miljöer, och använda digitala redskap.

När jag nu till slut har gjort slag i saken och läst merparten av de lagar och förordningar som reglerar gymnasieskolan - i den ordning vi har fått oss föreskrivna - känner jag mig lugnare. I examensmålen för samhällsprogrammet står det tydligt:
Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier... Utbildningen ska  därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet. 
Detta är väl relativt löst formulerat, men läser man sedan Kommentarerna till examensmålen (s. 259) framgår det än tydligare att man lägger vikt vid det här (min kursivering):
Kommunikation och modern medie- och informationsteknik betonas i examensmålen och är viktigt för hela utbildningen, inte bara för medieinriktningen. Med medier avses budskapets bärare och med informationsteknik de tekniska förutsättningarna att förmedla. Information sprids genom en mångfald av olika medier på ett sätt som innebär att den enskilda människans möjligheter att sprida åsikter snabbt, såväl lokalt som globalt, ständigt utvecklas. Detta ställer stora krav på samhällsmedborgarna att behärska de nya medier som utvecklas och att kunna använda dem i det dagliga livet. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer. De ska också ges möjlighet att utveckla färdigheter i att kommunicera om och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. Det ställer krav på att arbetssätt som inkluderar detta ingår i utbildningen, och att olika typer av relevanta verktyg är tillgängliga för eleven.
Oavsett vad som står angivet i de enskilda ämnesplanerna är det alltså centralt for programmet att eleverna ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att navigera och bli goda medborgare i Den Nya Världen: Internet.

onsdag 15 juni 2011

Vilka förkunskaper har eleverna egentligen?

När vi skulle börja med en-till-en förde våra rektorer fram idén att vi inte behövde kunna så mycket om datorer och webben (de skulle nog inte hålla med om att det var exakt så de uttryckte sig, men det uppfattades så av många) för att använda det i klassrummet. Argumentet för detta var att eleverna kunde så mycket att de skulle kunna sköta den tekniska och webbiga (eget ord) biten på egen hand.

Jag håller inte med. Först och främst är det en ansvarsfråga. Läraren ansvarar för kvaliteten på undervisningen och då måste man behärska sina verktyg. När det gäller dessa verktyg är det dessutom naivt att tro att dessa inte påverkar undervisningen - både vad gäller innehåll och sättet man genomför den på. Dessutom håller jag inte med om att elever i har den typen av datorvana när de anländer till gymnasiet. Däremot är det vår skyldighet att se till att de har den när de lämnar oss.

2009 genomförde .se, Medierådet och World Internet Institute en undersökning med syfte att undersöka hur Internetanvändningen såg ut bland barn och ungdomar. Jag har sammanställt det jag tyckt var intressant i en presentation. Som utgångspunkt har jag haft frågan: vad måste vi tänka på när vi tar emot våra elever till en-till-en-undervisning på gymnasiet?
Unga svenskar och internet
View more presentations from CamillaLindskoug.

Med tanke på att undersökningen nu har ett par år på nacken, mailade jag .se för att höra om de hade en ny liknande undersökning på gång. Jag har dock inte fått svar, men låt oss hoppas att uppdaterad info finns i faggorna.

PS. Detta är en presentation som är menad att läsas, inte att ha som bakgrund till en muntlig presentation. Bara så ni vet att jag vet att sådana inte ska se ut så här..:)

tisdag 14 juni 2011

Hur ställer sig Sveriges Kommuner och Landsting till sociala medier?

I dagarna fick jag via min chef en skrivelse från SKL om hur kommunerna bör förhålla sig till sociala medier. Jag blir alltid lite mörkrädd när det ska till en massa regleringar som jag tror ska begränsa mig i klassrummet eller göra det yxigare att jobba effektivt. Därför var det med viss bävan jag bläddrade i dokumentet.

Den första frågan man som bloggare och twittrrare bör ställa sig är vilka sociala medier man använder privat och vilka som ingår i tjänsten. Om man gör det i tjänsten blir dessa alster allmän handling och faller under de lagar och riktlinjer som gäller för det.

Som exempel kan man ta min blogg. Jag har startat och huvudsakligen drivit den på min fritid, men under innevarande år även på arbetstid med min chefs goda minne. "För att kommunikationen ska anses ske i tjänsten bör det finnas ett beslut eller någon from av godkännande från behörig arbetsledare", står det i skriften. Det finns det ju här, men samtidigt har ju initiativet funnits hos mig och bloggen skrivs så att säga inte på uppdrag av min arbetsgivare. Den är helt enkelt något som anses kunna gagna kollegorna och därför får jag använda arbetstid till att skriva i den. Eftersom de här gränsdragningarna inte alltid är lätta, uppmanar SKL varje enskild kommun att upprätta policydokument som gör det lättare att göra de här bedömningarna. Eftersom man ska kunna lämna ut allmänna handlingar på begäran menar SKL också att myndigheten måste ha inloggningsuppgifter till denna typen av sidor. När det gäller ett helt Google-konto där man förvarar allt mellan himmel och jord är ju det minst sagt känsligt.

Vad gäller då när man publicerar elevernas arbete på webben? Detta görs ju helt inom undervisningens ramar och kan därför aldrig kallas privat på något sätt. Däremot är ju det innehållet mer underlag för bedömning än kommunikation utåt mot medborgarna. Dock påpekar min chef att alla prov, underlag och dylikt är arbetsmaterial och därmed allmän handling, därmed även material på webbplatser och sociala medier.

Dessutom är det så att allmänna handlingar inte för förstöras eller gallras om man bedömer att de kan vara av värde för "rättsskipning, förvaltning, och forskning", vilket ju är en väldigt vid formulering. Rent hypotetiskt skulle man ju kunna anta att mina elevers webbsida om Malmö hade kunnat utgöra ett underlag för någon som skulle vilja forska i ämnesövergripande, digitala arbetssätt. En annan regel är dock att handlingar kan förstöras (med viss varning och frsit) när de inte längre är aktuella.

Oavsett hur de enskilda kommunerna väljer att se på de sociala medierna, är det nog viktigt att IKT-aktiva pedagoger funderar över hur man vill att huvudmannen ska förhålla sig till lärarsidor på Facebook, tipsbloggar, elevproducerade bloggar, wikis, informationswebbar och twitterflöden, och att man förbereder sig på att det kommer att finnas regleringar kring denna typ av kommunikation. Adjö, Vilda Västern. Välkommen, civilisation? Vi får se vad det blir när stadsjuristen kommer på skolbesök i augusti.

söndag 5 juni 2011

Twitter - och kvinnan med två ansikten.

När det gäller sociala medier har jag nog generellt haft en grov uppdelning som lyder: Facebook för det privata, och Twitter för det professionella. I livet har jag haft en uppdelning som lyder: arbeta på jobbet; var ledig hemma.

De här gränsdragningarna har successivt suddats ut i takt med att jag arbetat allt intensivare med webben i klassrummet, och gränsen mellan vad som är privat och professionellt ställdes på sin spets när jag för någon vecka sedan skaffade mig en privat, och relativt hemlig/anonym Twitterprofil.

By istolethetv (CC BY 2.0)
Varför gjorde jag det, då? Ja, lite för att jag ville prova vad det skulle innebära och för att jag tycker att man måste prova olika saker om det är meningen att man ska kunna råda andra i liknande frågor på ett trovärdigt sätt. Men krafsar man gömmer sig andra funderingar bakom beslutet. På Twitter är det huvudsakligen IKT-folk som följer mig, och det har också blivit det jag i huvudsak twittrar om. Men, allt eftersom att jag använt Twitter mer, har jag också velat twittra om andra saker, och ungefär här dyker det upp en intressant fråga: vilken bild vill jag att mina kollegor (som jag sällan eller aldrig träffar irl) ska ha av mig?

Min privata Twitter är på engelska, handlar mycket om musik (droghyllande, snuskig musik om kvinnor, livet och makt. Bland annat), kryddat av mer eller mindre oseriösa observationer och funderingar. Inget jag skäms över. Jag kan tänka mig att ta en diskussion om hip-hop, även om jag ägnade 90-talet åt det, och oseriösa tankar har ju alla. Men vill jag att det ska vara det folk tänker på när de ser mitt namn? Twitter är trots allt ett utmärkt ställe att knyta professionella kontakter på.

By Surian Soosay (CC BY 2.0)
Samtidigt som jag alltså testar att tala med kluven tunga på Twitter, märker jag att min livsuppdelning (jobba på jobb och var ledig hemma) haltar betänkligt. Det kommer ofta sms från eleverna på kvällarna och både på Facebook, Twitter och nätet i övrigt pysslar jag ju med jobbrelaterade saker. Samtidigt sitter jag ibland på jobbet och letar mixed tapes och lullar runt både på webben och vid skrivbordet.

Den enda slutsats jag kan dra är att mitt privata och professionella liv inte är åtskiljt på samma sätt som förr. Läraren Camilla är människan Camilla, och tvärtom i mycket högre utsträckning än någonsin tidigare. Att jag är en bättre lärare på grund av detta är jag säker på; att jag är en bättre mamma och sambo, det vet jag inte riktigt än. Och häri finns nog framtiden. Om mina två Twitter-konton i framtiden ska mötas får jag fundera på. Och så får jag nog rådfråga mina två lärartestare som följer min "hemliga" profil.

fredag 22 april 2026

Twitter för lärare - nyheter och nätverkande

Twitter Monster av Rosaoro Ochoa (CC BY 2.0)
Det tog lång tid innan jag fattade vad nyttan med Twitter var, och enda anledningen till att jag överhuvudtaget skaffade ett konto för snart två år sedan var att jag inte längre hann med min bokblogg men inte nändes slita mig från den totalt. Därför komprimerade jag mina inlägg om böcker till kvitter om böcker. Då hette mitt Twitterflöde @thebooksmoosch. När jag märkte att jag kvittrade om både det ena och det andra var jag tvungen att ändra namnet till @thesmoosch.

Något av det första jag märkte var att det var på Twitter jag såg alla nyheter först. Det var här jag fick veta att Elisabeth Taylor och Lena Nyman avlidit. Bara för att nämna något som inträffat nyligen. Det är också här jag får veta varför @gowalla ligger nere eller att det är ett nytt linsläpp på gång till min @hipstamatic. Dessutom fick jag här förklarat varför @polisen_malmo hade spärrat av totalt nere vid Erikslust för några veckor sedan (skottlossning!).

Något jag på sistone använt Twitter till är nätverkande. Efter Teachmeet den siste mars insåg jag ju att många av de inspirerande pedagoger som föreläste naturligtvis hade konton på Twitter. Det var bara att leta upp dem. Här får jag dagligen tips, och saker jag vill titta närmre på stjärnmärker jag för en grundligare genomgång vid senare tillfälle. Här är några axplock från mina favoriter:

@joachimth tipsade om den här artikeln för Twitternybörjare. Enkel och handfast om vad Twitter är och hur du gör för att komma igång!


@cwaste bland andra tipsar om en slideshare-presentation om källkritik och sociala medier. Presentationen ger många uppslag till hur man kan diskutera källkritiskt med eleverna. Titta och inspireras!


@joha88 tipsar om en väldigt intressant artikel som försöker besvara frågan: är din iPad ett grönare alternativ än böcker. En synnerligen relevant fråga. 


Det här är bara ett axplock av alla de intressanta tips man får på Twitter. Jag rekommenderar alla att testa, och ett råd för en lyckad start är: begränsa det antal personer du följer i början så du inte drunknar i flödet och ha inga betänkligheter när det gäller att testa och sedan överge olika twittrare. Hela poängen är att du kan skapa ett flöde som passar just dig!

PS. Naturligtvis kan man använda Twitter i undervisningen, bland annat när det gäller snabbrespons, omvärldsbevakning, och språkbruk. Det hinner jag förhoppningsvis skriva mer om en annan gång!

fredag 15 april 2026

Tänka på allt eller tänka djupt - en splittrad tankegång.

I lurarna har jag Robyn och Nicki Minaj, bland andra. Framför mig har jag desktoppen med Twitter uppe. Och lite Blogger (som just hade upptäckt misstänksam aktivitet på mitt konto och ville hålla på verifiera saker och ting med mig). Och så måste jag ju ringa och boka om en röntgentid hos doktorn. Och skriva ett Mea Culpa-meddelande på Facebook till min före detta elev som jag alldeles glömde bort att fika med. Sedan Twitter igen - två nya tweets! Och byta musik.

Framför mig på skrivbordet ligger också den resterande rättningshögen från Malmo2058. Hälften har jag kvar. Sedan 8.20 har jag suttit, och nu, nästan två timmar senare är jag fortfarande på den första elevens produktion. Målet att bli färdig med det här bedömningsarbetet idag känns plötsligt fjärran, och jag börjar i stället tänka på hur viktigt det är att vi ger eleverna möjlighet att både diskutera det här med arbetsmiljö och koncentration och låta dem pröva på och jämföra olika sätt att arbeta.

Jag drar mig samtidigt till minnes någon undersökning jag läst (kanske i tidningen Modern Psykologi?) som drar slutsatsen att vi har blivit bättre på att multi-taska, men sämre på att föra djupare resonemang, och säga mycket om lite. Visst finns det ett värde av att hålla många bollar i luften (CV:ts viktigaste klyscha idag?), men det är ändå min fasta övertygelse att något av det vackraste som finns är en människa som i ett koncentrerat flow pressar sina tankar och idéer vidare till nästa utpost, och möter sin egen intellektuella potential i dessa hjärnans utmarker.

T Hoffarths The Trona Pinnacles from Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)
Webben är både ett hinder och ett redskap i det mötet. Och nu måste jag stänga ner min uppkoppling för att ge mig ut dit och möta mina elever i deras erövrade områden.

lördag 2 april 2026

Webbprofiler fick ansikten på TeachMeet Syd 2011

Jag har varit med om mitt första TeachMeet, en synnerligen inspirerande och dynamisk tillställning. Här lottas talarna fram, och man har två eller sju minuter på sig (efter önskemål). Tiden räknas ner och när den är ute sänker sig obönhörligen en symbolisk ridå, denna gång i form av igelkottar som kommer farande. Endast en talare råkade ut för denna behandling!

På de tre skärmarna syns från vänster: talarens presentation, tidräknaren och den enarmade banditen som lottar fram talare, och längst till höger chattforum för åskådarna i lokalen såväl som för de som följer TeachMeetet via direktsändningen på webben.


Något som blev en positiv överraskning för mig var att många av de intressanta IKT-bloggare jag hittat sedan jag började arbeta med webben i undervisningen, idag fick ansikten. Jag tänkte därför berätta kort om en del av dem.

Skolväskans kung finns nu på ny adress!


Först ut blir Joachim Thornström, evenemangets underhållande toastmaster skulle man kunna kalla honom. Det låter roligare än moderator. Han är mannen bakom Skolväskans blogg där han diskuterat IKT i skolvärlden sedan 2008. Han bloggar dock sedan snart ett halvår på sin nya sajt Thornström.se. Följ honom där eller på Twitter @joachimth

Jasså, är det han! Vem? Den fundrande IKT-pedagogen!


När Jonas Hällebrand visade sin blogglogga i slutet av sin presentation upplevde jag en kort sekund samma känsla som när jag såg Bob Geldof på BETT-mässan i januari. Igenkänning! Dessutom var det långt mer inspirerande and lyssna på Jonas berätta om Finboken och Thales teorem än att stå och gapa och stirra på Bob. Det går till och med att hyra in Jonas, och han lär inte vara lika dyr som LiveAidaren!

Malin Hansson, aka. Mattemalin!


Malin Hansson höll en proffsig presentation om Google Apps fröjder och förträffligheter. Enligt rykten kommer hon eventuellt snart till Malmö för att inspirera fler lärare. Håll ögonen öppna och missa henne inte. Kan ni inte hålla er så besök hennes sida, Mattemalin, för att botanisera och låta er inspireras! Dessutom ska hon komma igång på Twitter också. Där finns hon @mattemalin .

Malmös egen: Mattemagnus!


Det blir en inspirationsbonanza för mattelärarna det här. Magnus Dahlström från Mediegymnasiet här i Malmö inspirerade med tjusig Prezi och animerade matteuppgifter. Matte kanske inte är så farligt ändå. Titta in på Magnus blogg och plocka med dig några godbitar därifrån. Innehållet är licensierat enligt CC BY-SA. Magnus finns också på Twitter @mattemagnus.

Dessutom....

....dök Staffan Hessel från mitt Yammer-flöde upp med en föreläsning om hur den digitala tekniken belastar mijlön, och fick oss alla att bliga skamfyllt på våra iPhones, iPads, Maccar och, ja ni vet den där andra, mindre hippa datorypen som finns. Jag kommer i fortsättningen att vara mycket uppmärksam mot allt Staffan jämrar sig om på Yammer. Och, som om jag inte var tillräckligt starstruck, såg jag Öpedagogen dyka upp i chattflödet på skärmen och dessutom visade det sig att Åsa med Ugglebloggen fanns i publiken! OMG!!!

Nästa gång tänker jag anmäla mig till TeachEaten så att jag får möjlighet att frottera mig med alla dessa inspirerande pedagoger!

PS. Senare i veckan ska jag försöka hinna med att berätta om ännu fler som höll fantastiska presentationer på TeachMeet!

söndag 6 mars 2011

Diigo - ditt länkbibliotek på webben

Vi rör oss med förbluffande hastighet på webben och naturligtvis vill vi komma ihåg intressanta saker vi stöter på och på något sätt organisera alla dessa. För det dagliga behovet använder jag mig av Bokmärkesfältet i Google Chrome (som går att synka mellan alla datorer jag använder).


Faviconerna (de små märkena som liknar loggor) känner jag ju igenom och de har jag snyggt uppradade i fältet, följt av mappar där det gömmer sig mer material. När man ska göra efterforskningar i något särskilt ämne, vill anteckna, eller organisera alla länkar räcker dock inte detta verktyg. Enter: Diigo!

I en bok sätter vi in lappar och antecknar och kanske lägger vi relevanta böcker i hög på våra skrivbord tillsammans med tidningsartiklar och annat smått och gott om vi ska arbeta med något nytt. I Diigo kan du göra samma sak. Besök en webbsida, favoritmärk den med Diigos web extension (se bild nedan), använd gulpenna för att stryka över särskilt intressanta passager, eller fäst post-its vid sidan för att komma ihåg idéer du fått (se bild till höger). Det slutar dessutom inte där. Har du samlat ihop ett gediget webbibliotek i ett särskilt ämne och vill dela med dig till andra? Det är lätt, det är bara att skicka eller publicera länken. Här är till exempel länken till en samling artiklar om Wikipedia som jag satt ihop: http://www.diigo.com/list/camilla75/wikipedia

Gör så här:
  1. Skapa ett konto på Diigo
  2. Installera Diigos Web Highlighter i webbläsaren (här: Chrome, men finns till alla webbläsare)
  3. Surfa och spara dina fynd (du kan skapa listor till olika ämnen)
  4. Dela med dig - om du vill!
Diigo finns att få till din iPhone, och har du haft Delicious att spara bokmärken i tidigare kan du både exportera och importera dina befintliga bokmärken därifrån.

Vilka användningsområden har detta då för lärare? Förutom att man själv kan behöva sortera och organisera det material man stöter på, på webben, kan det även vara ett värdefullt redskap för elever som arbetar i projektform, eller med projektarbete. Det kan också vara praktiskt om du ensam, eller tillsammans med eleverna vill skapa ett gemensamt bibliotek över ett ämne. Här är Diigos egen video som beskriver tjänsten:


Diigo V5: Collect and Highlight, Then Remember! from diigobuzz on Vimeo.