Visar inlägg med etikett skriva. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skriva. Visa alla inlägg

tisdag 7 november 2026

Träna Oxford- och Harvardsystemet

På Pauliskolan (kommunal skola i Malmö) får eleverna både i år 1 och 2 skriva en vetenskaplig uppsats (VU1 och VU2) med samma format som Gymnasiearbetet. Syftet är naturligtvis att förbereda eleverna för detta. Därför har jag nyligen haft en övning både med mina tvåor och treor där vi repeterat och tränat citat- och referatteknik med fokus på de olika referenssystemen Harvard och Oxford. Så här gjorde jag.

Övning 1 - ca. 30 minuter

Jag inleder med en Mentimeterfråga där jag undrar vilka frågetecken de spontant har kring citat- och referatteknik. De frågetecken som kan rätas ut direkt tas om hand. Vill man inte samla in svar digitalt via en sajt som Mentimeter kan man t.ex. använda post-its. Därefter delar jag ut den skrivmall alla våra elever använder till både de VU1, VU2 och Gymnasiearbetet.

I mallen finns all information de behöver inför skrivandet. Jag högläser denna tillsammans med eleverna och ber dem stryka över nyckelinformation med överstrykningspenna samt anteckna en del i marginalen.  Anteckningarna kan röra t.ex. klargöranden och hänvisningar till läroboken. Syftet med att göra det tillsammans är:

  • att få eleverna att hantera och anteckna i ett material som annars lätt glöms bort.
  • att alla elever ska ha samma "extra info" i form av kommentarer och hänvisningar till läroboken.
  • Att repetera citat- och referattekniken inför uppsatsskrivandet
Till denna övning kan man med fördel använda vilken bra text som helst som handlar om citat- och referatteknik enligt Oxford- och Harvardsystemet. Jag delar inte vår mall eftersom det är sista året vi använder den och den därefter ska genomgå en relativt omfattande redigering.

Övning 2 - ca. 40 minuter

I diskussionen kring den föregående övningen framgår ofta att eleverna tycker att det är väldigt tidskrävande och tråkigt med referenssystem och kanske inte riktigt ser poängen med dem. Här kan man med fördel hålla ett litet brandtal om att all vår accepterade kunskap bygger på forskning och vikten av att denna forskning då är transparent och går att granska och ompröva är omöjligt utan referenser!!! En liten bild kan ibland liva upp dylika brandtal. Google t.ex. peer review om ni inte grips tillräckligt av bilden nedan.

Efter brandtalet presenterar jag uppgiften som ni hittar här. Eleverna ska lösa uppgiften parvis och jag delar in dem så att ingen blir över och så att det blir lämpliga par. Till sin hjälp har de:
  • Rapportmallen som vi gick igenom i övningen innan
  • En länk till en artikel från Sydsvenskan, en utskriven tidningsartikel från Språktidningen 7/2017
  • Den delade uppgiften som jag länkat till ovan.
Man behöver lyfta fram för eleverna att de olika punkterna i uppgiften (a, b, c, d) finns där för att göra de olika stegen i uppgiften tydliga, men deras svar ska se ut som en sammanhängande text för att göra skrivsituationen så verklighetstrogen som möjligt. 

Den viktiga delen av den här övningen är lärarens direkta återkoppling på elevernas frågor och arbete under tiden de löser uppgiften. Då är de som mest motiverade att fråga och läraren kan förklara men också hänvisa och peka i materialet de har tillgängligt för att förhoppningsvis öka elevernas motivation att använda detta material även på egen hand. Många av de frågor eleverna har finns det ju ofta svar på i material de redan har tillgängligt. Övningen bidrar därför till att motivera ett större ansvarstagande hos eleverna. Jag har också ofta upplevt att eleverna följer mallar slarvigt och fått förklaringen att de inte trodde det "var så viktigt att man gjorde exakt som det stod". Här får man därför som lärare möjlighet att faktiskt peka på elevens lösning och exemplet och tillsammans se om de följt det eller inte.

När övningen är slut kan man tillsammans spalta upp för- och nackdelarna med de olika systemen. Eleverna får ju själva välja vilket de vill använda och efter övningen kan de göra ett mer informerat val och läraren kan poängtera att man inte får blanda dem.

Övning 3 - ca. 30 minuter

Denna avslutande övning görs inte under samma lektion som den föregående. Man kan välja att dröja lite innan man gör den eftersom eleverna kanske då måste anstränga sig lite mer för att återaktualisera kunskapen och därmed befästa den ytterligare. Övningen går ut på att jag använder elevernas lösningar och klipper samman ca. fyra exempel i ett dokument. Dessa får eleverna sedan parvis ta ställning till. Skiljer de sig åt? Hur? Vilken version är korrekt? Här kan de sista frågetecknen rätas ut och kunskaper befästas.

söndag 25 maj 2014

Exempel på hur man kan jobba med språkmallar!

Under den hektiska vårterminen läste jag ett gäng äldre skönlitterära texter om krig med mina ettor. Jag använde olika lässtrategier med de olika texterna för att göra dem åtkomliga för eleverna som sedan på egen hand skulle läsa en sista text om krig (utdrag ur På Västfronten intet nytt) och jämföra denna med de andra för att undersöka hur krig skildrades i de olika texterna. Detta gick alldeles utmärkt och jag tänker återkomma till hur jag just det vid ett senare tillfälle.

Men! Den första lilla uppgiften på det rätt traditionella provet, gick ut på att eleverna skulle sammanfatta ett par av texterna. Sammanfattningarna skulle inledas med en källhänvisning och vi hade gått igenom hur man sammanfattade skönlitterära texter genom att använda de fem frågorna: Vem? När? Var? Vad? Hur? Alla utom två av eleverna gick bet på denna "enkla" uppgift.

Kalla kårar nerför frökens rygg.

Jag insåg att jag naturligtvis hade tagit en hel del för givet här och det var denna "enkla" del av examinationen som hade behandlats mest styvmoderligt under förberedelserna. Så jag fick göra om och göra... mer rätt.

Min strategi blev att först visa två goda exempel och modella hur frågorna kan användas i praktiken. Därefter ville jag arbeta med stöttning genom att eleverna parvis skulle få arbeta med språkmallar i två övningar som vi gemensamt tittade på, och därefter skulle de få försöka själv. Så här gjorde jag!

Modella

I början av höstterminen läste vi tillsammans romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell som vi hade boksamtal kring. Jag skrev två sammanfattningar av romanen som jag visade eleverna. Jag bad dem ta ställning till vilken de tyckte beskrev boken bäst och varför.

Stötta

När vi hade gjort detta och fick eleverna två lucktexter av mig. Först en lucktext (sammanfattning) av romanen The Absolute Diary of a Part-Time Indian som vi läst tillsammans på engelskan. I sammanfattningen hade jag tagit bort de ord som motsvarade svaren på den fem frågorna samt de informationsbitar man har med i en källhänvisning (titel, författare och utgivningsår i det här fallet). Eleverna fick parvis fylla i luckorna med lämpliga formuleringar och sedan fick de publicera sina förslag i en Padlet. Därefter diskuterade vi ett par av texterna.


Till den andra sammanfattningen med luckor hade jag valt "Mor Sauvage" av Guy de Maupassant, en novell alla hade läst i samband med litteraturtemat vi haft. Här hade jag i stället tagit bort de ord som länkar samman de olika informationsbitarna som utgör svaret på frågorna (vem, var, när, vad, hur). Jag påpekade för eleverna att de inte fick ändra mina ord eller min interpunktion. Även här skulle de lägga upp sina alster i en gemensam Padlet.

Eftersom jag inte var helt nöjd med den första diskussionen aktualiserade jag en situation där vi tidigare pratat om värdet av feedback. Jag poängterade värdet av få respons av en hel klass på det man skrivit, men också att man kan känna sig utsatt och sårbar av att få sin produktion så nära granskad. Detta innebar, menade jag, att man dels borde vilja få sin text granskad (för att få all den värdefulla feedbacken) men också att detta ställde stora krav på de som ger feedback, dvs. att den ges på ett konstruktivt och respektfullt sätt. 

Den andra diskussionen blev mycket bättre! Många par ville få sina texter granskade och vi kunde gå in på detaljer både språk- och innehållsmässigt. Vi diskuterade bland annat skillnaden med att säga "Vi tyckte novellen var grym och tragisk" och "Vi tyckte novellen var grym men tragisk" och hur betydelsen av ordet "grym" ändrades beroende på vilket skiljetecken man använde. Eleverna observerade också att jag minsann i min mall hade bytt tempus på slutet - något jag tjatat på dem att inte göra:) 

Egen produktion

Efter den sista diskussionen var det dags för eleverna att försöka på egen hand. Jag visade igen stödorden till de fem frågorna som jag hade skrivit på tavlan, och jag uppmanade eleverna att använda mina mallar för att formulera sig, och stödorden som en checklista för att se att de fått med allt. Sina sammanfattningar skulle de lägga i en Padlet igen och de skulle välja böcker som de ville rekommendera till de andra, eftersom vi ska ha en lästävling i sommar (eleverna mot mig och min parhäst Karolina som de har i alla sina SO-ämnen). 

Resultatet blev mycket bättre efter de här övningarna! Vi har fortfarande en bit kvar men befinner oss mycket närmre mållinjen. Dessutom får eleverna nytta av varandras boktips i sommar!

Själv har jag inspirerats av min tidigare kollega Hanna Stehagen som skrivit en hel del om skrivmallar i sin blogg Mitt språkutvecklande klassrum, samt av Pauline Gibbons bok Lyft språket - Lyft tänkandet! Båda mina inspirationskällor vänder sig främst mot lärare som undervisar andraspråkselever, men de råd man får är lika värdefulla för alla elever - och det kan inte nog poängteras att även många elever med svenska som förstaspråk är i stort behov av språkstödjande undervisningssätt. Fast det är nog ingen nyhet.

måndag 25 april 2026

Hur gör man en källhänvisning till digitalt material med Creative Commons-licens?

Jag använder ofta bilder från t.ex. Flickr här på IKT-skafferiet och jag uppmanar ofta elever att använda material med Creative Commons-licens. Naturligtvis har jag visat de olika licenserna för eleverna (ofta i samband med att jag visat Flickr) och berättat att man endast får använda bilderna under förutsättning att man berättar var man fått dem ifrån. Sedan har jag nog inte varit så noga med hur den här källhänvisningen ser ut, så länge jag upplevt att den varit funktionell.

Detta uppmärksammade Alma Taawo på Skolverket, och skickade mig ett trevligt mail med två matnyttiga länkar. Den ena är till Skolverkets publikation för lärare som vill använda sig av Creative Commons, och den andra går till ett blogginlägg av Mathias Klang, IT-jurist. Båda tar i korthet upp hur man bör källhänvisa till material med CC-licens (och Klangs blogg Techrisk - det sårbara IT-samhället är för övrigt mycket intressant)

Summa summarum, om ni inte är pigga nog för aldrig så kortfattade manualer: Verkets skapare, verkets namn, och verkets licens skall anges med länkar. Här kommer en vacker bild från giveawayboy's fotoström på Flickr (OBS! Detta var inte källhänvisningen:)). Han ritar med tusch och penna och har många fantastiska bilder som han frikostigt bjuder på.

birds talking av giveawayboy (CC BY-NC-ND 2.0)

tisdag 30 november 2025

Domen över smileys!

Nio stycken har röstat i Smileysundersökningen. Utifrån detta digra underlag, kan jag i alla fall dra slutsatsen att jag bland andra IKT-intresserade pedagoger borde kunna använda smileys utan större betänkligheter. Fem personer har valt att kalla dem både "praktiska" och "inte så farliga". En anser dock att de är "djävulens avkomma". Precis som vid all annan kommunikation handlar väl det här om att göra en bedömning av mottagaren. En viss åtstramning kommer jag nog att försöka få till stånd och så får jag släppa loss bland likasinnade.

fredag 8 oktober 2010

Google Docs - del 3

I ett tidigare inlägg Google Docs i porjektarbetet - del 2, skrev jag så här om omarbetningshistoriken:
Man kan tyvärr inte jämföra två versioner och få markerat direkt i texten vilka ändringar som gjorts (som i en wiki). Detta tycker jag är en klar nackdel då man i ett längre dokument inte hinner sitta och jämföra bägge texterna själv för att försöka lista ut vilka ändringar som gjorts. 
Men någonting har förändrats här. När jag nu går in och tittar på omarbetningshisotriken ser det lite annorlunda ut och till min glädje är det fullt möjligt att se exakt vem som gjort vad!

Klicka på bilden för att förstora den!
 Google Documents - Wikispaces, 1-0!

torsdag 10 juni 2010

Litterär gestaltning

På vår skola har vi en eldsjäl som brinner så det dånar - Björn Westerström, och förutom att han älskar Baudelaire och utgör ett finfint bordssällskap vid festliga tillfällen, har han också kursen Litterär gestaltning som våra treor kan välja som tillval. Jag fick häromdagen veta att han har en riktigt smarrig hemsida för kursen som syftar både som marknadsföring och digitalt forum för kursdeltagarna och den tycker jag absolut att ni ska låta er inspireras av!

Björn har använt Google Sites för att skapa hemsidan och den är ett bra exempel på hur mycket man kan göra med ett lätt verktyg!

måndag 26 april 2026

Färdig lektion - engelsk grammatik

Via länken nedan kommer du till en av mina klassbloggar och här finns en färdig lektion som tränar ordföljd och presens på engelska. Lektionen är gjord för A-kursen på gymnasiet. Lektionen består av övningar samt två korta skrivuppgifter utifrån bilder för eleverna att välja mellan.

Läraren inleder med att gå igenom de grammatiska reglerna för presens och ordföljd (fokus ligger på att engelskan har rak ordföljd även när en mening inleds med något annat än subjektet, vilket inte svenskans har). Eftersom jag var hemma förkyld när lektionen skulle genomföras finns även ett dokument med reglerna för eleverna att läsa.

Målet är att eleverna genom först riktad träning och sedan fri skrivning ska förstå de här grammatiska reglerna men även att de ska bli bättre på att använda olika typer av meningsstrukturer för att skapa variation i sina texter.

Gå till lektionen!

måndag 19 april 2026

Webbresurser för engelsklärare

Om man inte tidigare har arbetat med webben särskilt mycket i engelska, ska jag idag ge ett par länktips som man kan ha stor nytta av och som är lätta att komma igång med.

Glosboken.se

Det var faktiskt en elev som tipsade mig om den här interaktiva glosboken. Här skapar man egna gloslistor och lucktester för att testa sig själv. Finessen (förutom att det är en smula roligare att träna glosor via datorn) är att jag som lärare kan lägga ut gloslistor till elever, och att elever kan dela gloslistor med varandra. Man kan också någorlunda lätt  individanpassa glosträningen för eleverna, i stället för att alla, oavsett kunskaper, ska plugga på samma gloslista kan varje elev göra en egen som de sedan tränar och testas på.

Breaking News English och News English Lessons

Här erbjuder engelskläraren Sean Banville träningshäften, inspirerade av aktuella nyheter. Varje handout har en text (som finns inläst som ljudfil) som utgångspunkt, och till denna kopplas sedan övningar av olika slag. Breaking News English innehåller något lättare material. På gymnasiet har jag använt dessa handouts till elever i behov av extra stöd i engelska,  De har uppskattat att materialet är repetetiv, överskådligt och handfast, om än inte inspirerande.

Corpus of Contemporary American English och British National Corpus

En korpus är en textdatabas. Den kan man använda för att göra sökningar på språkbruk. I söksvaret får man söksträngen i sitt textsammanhang, samt information om i vilken typ av texter söksträngen är mest frekvent i. Söker man t.ex. på “old chap” ser man klart och tydligt att det är ett uttryck som mest används i fiction, och att det ska undvikas i akademiska texter! Man kan använda korpusar för att undersöka om saker elever har  skrivit fungerar, men också tillsammans med eleverna (kanske framförallt på B-kursen) för att låta dem ställa och försöka besvara egna frågor kring språkbruk. En annan användbar korpus är Time Magazines, där alla gamla Time-texter utgör databasen. Undersök själva innan ni drar in eleverna!

Listen to English

En annan favorit är podcastbloggen Listen to English. Varje vecka publiceras två korta program (3-5 minuter) som tar upp engelskt språkbruk och kulturella lustigheter. Ofta finns övningar till programmen och här finns ett gigantiskt arkiv att utforska. Pogrammen läses långsamt och tydligt och ligger väl någonstans i gränslandet mellan åk 9 och engelska A. Det matnyttiga nnehållet gör dock att det är ett givande inslag även på A-kursen. För elever som inte känner sig säkra på engelskan är det både lagom, informativt och underhållande! Bloggen fick pris 2009 för bästa språkblogg.

tisdag 13 april 2026

Romanbloggarna och måluppfyllelsen

Nu har jag bedömt elevernas insatser från romanbloggandet och får nog säga att jag är lite besviken trots att eleverna var så positiva i utvärderingen. Endast 50% av eleverna nådde alla de kriterier (fyra) som var uppsatta för godkänt. Av dessa nådde knappt hälften kriterierna för väl godkänt (tre). 22% nådde en del av de kriterier som var uppsatta för godkänt. En del lyckades till exempel visa att de hade läst och förstått romanen, men inte att de förmådde uttrycka sig tillräckligt väl i skrift. 28% av eleverna lyckades inte visa något alls.

Däremot upptäckte jag att materialet utgjorde ett bra underlag för bedömning och att många av kriterierna täcktes upp på ett tydligt sätt. Här fanns dessutom olika möjligheter att visa upp sina kvalitéer.

Med facit i hand syns vikten av att de arbetar aktivt i skolan på lektionstid. De elever som gjorde det nådde målen. Jag kommer att göra om det här eftersom jag tror på formatet, men jag kommer att avsätta ytterligare en vecka och för att kunna punktmarkera de elever som inte kommer igång. Denna vändan fanns jag tillgänglig för de elever som behövde mig, men det var mer på elevens initiativ än tvärtom. Eftersom jag efter denna modellen ändå var “upptagen” för det mesta, kan man nog konstatera att det behövdes mer tid ändå. Precis som eleverna sa.

Betygskriterier för romanbloggen
Momentspresentation av romanbloggen

torsdag 8 april 2026

Google Translate, skola och undervisning

När jag den senaste tiden har funderat på Google Translate har det främst varit i samband med tankar kring fusk. Därför var det upplyftande när jag gjorde en sökning i ämnet och hittade så många positiva användningsområden.

I Uggleblogg lyfter Åsa fram de samtal man kan ha kring översättningar och att man ofta inte kan översätta ord för ord. Detta stämmer väl in med Marie Källkvists forskning (språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet)  som visar att just översättningar är bra som avstamp för diskussioner kring språk.

På bloggen Cecilias omvärld berättar Cecilia om hur hon kunnat ta del av bloggar på språk hon inte kan, och om hur hon själv har läsare i andra länder som använder Google Translate för att läsa hennes blogg. Då endast en bråkdel av webben är på svenska innebär givetvis detta att helt nya möjligheter har öppnats för att låta elever ta del av material som tidigare var otillgängligt.


Marie Linder kommenterade ett inlägg i ämnet på Jag lär mig teknik och berättade att hon hade använt verktyget för att översätta text till en elev med dyslexi. Någonstans (har glömt var) togs det också upp vilken tillgång det var för elever som ännu inte använder svenska obehindrat som nu kan ta del av webbaserad information på sitt modersmål.

Jag måste nog därför hålla med Stefan Pålsson när han skriver på bloggen Infontology om att det inte finns någon poäng i att förbjuda eller ignorera Google translate utan att vi istället bör lära eleverna i vilka sammanhang man kan ha nytta av det, vilka begränsningar som finns och hur man använder det. När det gäller fuskfrågan kanske jag får anledning att återkomma, men jag börjar med att hålla en lektion i ämnet för ettorna, så får vi se hur det går!

Lektionsplaneringen finns tillgängliga här som word-filer
Lektionsplanering
Två exempel på GT-översättningar att titta tillsammans på

tisdag 6 april 2026

Blogga till romaner på svenskan

Den senaste månaden har jag läst tre romaner med min etta i svenska. De fick välja mellan Stenhuggaren av Camilla Läckberg, Den som fruktar vargen av Karin Fossum och Kvinna med födelsemärke av Håkan Nesser. Till varje roman öppnade jag en blogg där eleverna fick välja och kommentera citat (minst tio) från romanerna, kommentera andras inlägg, samt ett skriva par andra inlägg om saker kopplade till romanen.

Jag avslutade momentet med en utvärdering (skapad med hjälp av Google Documents formulärfunktion). Samtliga 19 elever deltog i utvärderingen som gjordes under lektionstid och var anonym. Här visar jag och kommenterar en del av de svar jag fick. För att se hela översikten kan man gå hit: utvärdering av romanbloggar.

För 26% av eleverna var det viktigt att jag hade stängt bloggarna för allmänheten.

Blogger ger användarna möjlighet att välja vem som får se din bloggs innehåll. Flera elever tyckte att det var pinsamt att blogga inledningsvis och ville inte att andra skulle se. Jag tycker att man ska använda den här möjligheten även om bara ett fåtal elever önskar det. Ibland vill man däremot nå ut med bloggen till en bredare allmänhet och då kan man istället ge eleverna möjlighet att skriva under ett alias. Även i en “stängd” blogg kan man välja att bjuda in specifika personer som man vill ska kunna se bloggens innehåll (upp til 100 st. på Blogger)

58% av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt med tid på sig till uppgiften

Eleverna hade tre veckor på sig att läsa romanerna och genomföra uppgifterna kopplade till dem. Vi har fyra lektioner i veckan. Om man antar att ca en lektion i veckan gick till genomgångar av olika slag, samt att starta upp och avsluta lektioner så hade eleverna resten av tiden på sig till att läsa, skriva inlägg, och kommentera andras inlägg. Jag tyckte att detta var rätt generöst och förväntade mig nog ett än mer positivt svar här. Flera elever utnyttjade tyvärr inte tiden utan gjorde annat med sina laptoppar. Här borde jag nog ha gått in tidigare  och uppmuntrat alternativt satt lite press på att saker skulle bli gjorda.

69% tyckte att det blev lättare att förstå hur man skulle göra när man kunde se hur andra hade löst uppgifterna.

När de fick möjlighet att utveckla sina svar här var det främst de “duktiga” eleverna som gjorde det. De menade att de ofta var först med att posta inlägg och därför inte hade någon att titta på. Detta var dock inget problem eftersom de redan kände att de förstod uppgifterna. Däremot upplevde de att andra skrev av dem, och att “då gäller det att läraren kan kolla vem som skrev först!” Faktum är att jag pratade om just detta med ett par elever och uppmanade dem att välja ett par extra citat att kommentera inför sista omgången samt att inte välja citat som andra redan hade valt.

Med just detta i åtanke är det viktigt att eleverna håller deadline, och postar sina inlägg ungefär samtidigt. Man skulle kunna göra så att eleverna skriver sina inlägg i ett ordbehandlingsprogram och att alla sedan kopierar över dem i Blogger och postar dem samtidigt i klassrummet. Då elimineras möjligheten att, avsiktligt eller oavsiktligt, kopiera andra.

74% tyckte att det var positivt att ge och få kommentarer på sina inlägg.

De flesta var positiva till kommentarfunktionen och en av uppgifterna var att varje vecka kommentera ett visst antal inlägg, samt att svara på kommentarer man fått. De två första veckorna gick jag själv in och kommenterade samtliga inlägg. För mig som examinator är det positivt att ha en dialog att gå tillbaka till, men naturligtvis är detta något man även kan göra muntligt. Ett par elever nämnde att det hade känts mer naturligt, och kanske hade det varit lämpligt att komplettera med muntliga diskussioner.

89% tyckte att detta var ett bra sätt att läsa, diskutera och examinera romaner på 

När eleverna uppmanades att ta upp för- och nackdelar med arbetssättet var det många som på pluskontot nämnde att det var ett smidigt verktyg att arbeta med. Att arbetet var samlat på ett ställe, tillgängligt hemifrån och lätt att kombinera med andra sysslor (!) var positivt i elevernas ögon. Många nämnde också att det var roligt att få ta del av vad andra hade att säga om boken. Allmänna kommentarer som att “det var nytt, spännande och … roligt” och “roligt att blogga har jag upptäckt” fanns också.


På minussidan var det flera som helt enkelt inte kom på något, men ett par saker upprepades. Dels var det upplevelsen av att vissa elever åkte snålskjuts och kopierade andra som upplevdes som negativ, och dels fanns det några som tyckte man fått för lite tid.

Elevernas betyget på momentet som helhet var 3,9 av 5 och ingen elev gav ett lägre betyg än 3. 

Eftersom bloggarna är stängda för allmänheten finns inga länkar till dem. Jag har däremot frågat eleverna om jag får bjuda in andra lärare att titta på bloggarna och det gick bra. Om du vill bli inbjuden går det därför bra att maila mig och be om detta. När jag har bedömt och betygsatt elevernas insatser återkommer jag med någon extra reflektion. Deras resultat är ju viktiga i sammanhanget.


Bilderna kommer från www.colourbox.com

fredag 19 mars 2010

Wordle i undervisningen

I höstas tipsade mig Pernilla om Wordle, ett genialiskt enkelt, användarvänligt verktyg att skapa ordmoln med. Jag ska villigt erkänna att det är viktigt för mig med formgivning och snits i webbsammanhang. Därför försökte jag ju tänka ut en bra ursäkt för att använda Wordles färgsprakande ordmoln i undervisningen.


Och, visst - man skulle kunna tänka sig att eleverna kunde genomföra någon sorts basal textanalys utifrån en Wordle; det är ju de mest frekvent använda orden som framträder tydligast. Utifrån ordmolnet jag skapat ovan (det är bloggens innehåll som analyserats) skulle jag kunna utröna att sidans innehåll är framåtsträvande (ska/vill), att eleven står i centrum (phu!), men att jag verkar tjata mycket om Wikipedia (?).

Jag tror nu väl inte att Wordle kommer att bli ett centralt textanalytiskt verktyg, men ibland ska man inte underskatta lite snitsigt, snofsigt nonsens i klassrummet. Som kronan på verket efter en ansträngande uppgift, textanalys eller kanske bara intensivt skrivande, kan ett ordmoln från Wordle vara ett lättsamt, trevligt kvitto på arbetet för eleverna.

Vad skönt att jag fick en ursäkt att använda det ändå!

fredag 12 mars 2010

Referera och kommentera på engelska

Som en extrauppgift har jag ibland hänvisat eleverna till sidan Queendom.com, som innehåller personlighetstester. Jag använder just urvalet på sidan “just-for-fun” eftersom mer seriösa tester kan få följder jag inte riktigt tycker att pedagoger ska hantera i ett klassrum. Sidan drivs av PsychTests AIM Inc., “a high-tech psychometric company that develops a suite of products and services […for] therapists, students, researchers, professors, marketers and Human Resources professionals.” Allt enligt dem själva.

Instruktionen till eleverna brukar helt enkelt vara att de ska göra två av testerna och därefter skriftligt summera det resultat de fick (med källa), samt kommentera resultatet utifrån om de tycker att det stämmer in eller inte. Jag brukar också för säkerhets skull be eleverna att inte välja test som leder till information jag inte vill ha (“The Drunk Test” t.ex.)

Man hade naturligtvis kunnat göra mer av uppgiften och inleda med att diskutera den här typen av tester, och varför människor verkar vara så förtjusta i dem. Jag minns själv testerna i Starlet och Mitt Livs Novell (“Bör du dumpa honom?”, “Dras du till farliga killar?”) och inser att jag än idag ibland fyller i liknande tester på Facebook, till exempel: “Which Jane Austen heroine are you?” (Svar: Ellinor Dashwood!). Vad det säger om mig vet jag inte, men som kortskrivningsövning brukar det här bli en rätt bra och rolig uppgift i alla fulla fall!

fredag 19 februari 2010

Bloggen i svenskundervisningen

Introduktion

I höstas genomförde jag ett bloggprojekt i svenska B med mina tvåor som blev både lyckat och lärorikt. I det här inlägget presenterar jag projektet och bifogar de dokument jag använde mig av. Avsikten är att tydliggöra de pedagogiska vinster som gjordes genom att använda bloggen som verktyg, samt att ge exempel på hur man konkret kan lägga upp en blogguppgift.

Uppgiften gick i korthet ut på att eleverna i en gemensam blogg skulle skriva vars ett inlägg om en positiv erfarenhet de gjort under sin skoltid. Erfarenheten skulle ha lärt dem någonting. Målgruppen var lärare som kunde bli inspirerade och dra nytta av elevernas reflektioner.

Upplägget i punktform
  • Uppgiften presenterades med hjälp av en tankekarta från FreeMind och tre exempeltexter.
  • Jag gick igenom arbetsgången och betygskriterier för uppgiften.
  • Genom olika efterforskningar i grupp, samt omröstningar i klassen bestämde eleverna namn till bloggen och hittade en snygg och passade design till den. Bloggen döptes till När slutar vi?.
  • Eleverna fick skapa Google-konton och jag bjöd som administratör in dem som författare till bloggen.
  • Jag gick igenom skrivprocessen och hur god respons kan se ut.
  • Eleverna skrev sina inlägg och letade upp bilder för att illustrera dem. De fick respons i två olika omgångar, dels av varandra och dels av mig, och redigerade utifrån responsen.
Pedagogiska vinster

Bloggen hade en tydlig målgrupp och eleverna visste att en autentisk publik skulle ta del av det de skrev. Att eleverna fick arbeta med namngivningen och utformningen av bloggen gjorde dem medvetna om publiken, samt om det faktum att en text alltid har ett sammanhang.

Att få elever igenom en bra skrivprocess tycker jag tyvärr ofta är förknippat med en hel del tjat och påtryckningar. Här gick det nästan av sig själv. Det faktum att eleverna skrev för en verklig publik gjorde att de månade om sina texter och det intryck de gjorde genom sina inlägg. I sin förlängning fick deras noggranna, hårda arbete som resultat att samtliga elever fick minst betyget Godkänd på uppgiften. Och det är ju inte så dumt.


Dokument att ladda ner

Ladda ner uppgiftsformuleringen här!
Ladda ner FreeMind-kartan här! (du måste ladda ner FreeMind för att kunna öppna filen)
Ladda ner Exempeltext1 här!
Ladda ner Exempeltext3 här!
Ladda ner instruktionerna för namngivning, mallsök och skrivdel här!
Ladda ner responsinstruktionerna här!
Ladda ner kriteriebeskrivning för uppgiften här!

fredag 12 februari 2010

Med framtiden runt hörnet - blogga i svenska C

Svenska C (kursplan) är en obligatorisk kurs på samhällsprogrammet och här ligger fokus på muntlig och skriftlig kommunikation. Ett kursmål är att eleverna ska “känna till vilka presentationsformer som digitala medier kan erbjuda” och ämnesbeskrivningen talar särskilt om att eleverna ska förberedas för de krav på muntlig och skriftlig kommunikation högskolestudierna och yrkeslivet kommer att ställa på dem.

Att känna till bloggen som verktyg och vad en blogg kan användas till har eleverna nytta av på högskolan där man ofta bloggar. Men ett användsningsområde som kanske hamnat lite i skymundan är att man kan använda en blogg för att marknadsföra sig själv. I förra numret av Allt om pc&teknik (Nr 1, 2010) kunde man läsa om hur drivna, unga människor använde bloggande (även sociala nätverk omnämns) för att skaffa jobb.

Om vi kan ge våra ungdomar en fördel på en tuff arbetsmarknad kommer de att tacka oss, och ett sånt försprång tror jag vi kan ge dem genom att bekanta dem med bloggandets alla möjligheter!

Om du vill ha förslag på hur du kan introducera bloggande för eleverna kan du ladda ner en blogguppgift här. Den använder min kollega Pernilla W just nu med sina elever här på Pauli gymnasium i Malmö.

lördag 6 februari 2010

Studenter förbjuds att blogga om politik

I artikeln "Studenter förbjuds att blogga om politik" i dagens Sydsvenskan berättar Anders Malmström om en blogg som startats av studenter som läser Service Management i Lund. Bloggen drivs av institutionen och har startats i marknadsföringssyfte för att nå ut till nya studenter. För bloggandet har det dock satts upp riktlinjer i form av vissa begränsningar om vad studenterna får skriva om, t.ex. ska politik, religion, nedlåtande kommentarer om föreläsare, studenter eller personal. Rätt eller fel, frågar Sydsvenskan?

Att inför en gemensam produktion sätta upp ramar för hur innehållet ska se ut, och för vilken ton som ska hållas är väl alldeles rätt tänkt tycker jag. Eftersom bloggen i fråga dessutom vill locka nya studenter till Lunds universitet är det väl rimligt att inte använda just detta forum som kanal för klagomål mot enskilda föreläsare. Dessutom har riktlinjerna tagits fram efter önskemål från studenterna och med hjälp av dem, enligt initiativtagaren Mathilda Brook Welin.

Jag tycker att det här projektet verkar vara ett bra exempel på en blogg som skapats av delaktiga elever med insikt om vad den ska handla om och hur stoffet ska presenteras. Andra bloggar i Lunds universitets regi kommer med all säkerhet att se annorlunda ut och att det finns möjligheter att kritisera och skapa debatt vid Lunds universitet när det behövs förutsätter jag.

Läs bloggen här:http://servicemanagement.blogg.lu.se/