Vi har nyligen gått över från First Class till Google Apps for Education här i Malmö och många lärare undrar hur man kan organisera sin inkorg på ett bra sätt. Särskilt efterlyst är en motsvarighet till mapparna man kunde skapa i sin inkorg. Här visar jag på två sätt att få lite ordning i flödet av information!
Skapa etiketter/ mappar i inkorgen!
Skapa flikar i inkorgen!
Visar inlägg med etikett Google. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Google. Visa alla inlägg
tisdag 17 september 2026
Anpassa din inkorg i Google Mail
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Google
tisdag 3 september 2026
Chromebook - kan det vara något?
Långt om länge ska jag kommentera min korta sejour med Chromebooken! I våras fick jag nämligen möjlighet att testa en sådan. Chromebooken finns i två varianter - en från Samsung och en från Acer. Den förra har endast HDMI-port, medan Acern har VGA-port också. Det var den förra varianten jag hade.
Jag listar först de positiva och negativa intryck jag fick under mina veckor med Chromebooken och därefter utvecklar jag dessa punkter.
Jag listar först de positiva och negativa intryck jag fick under mina veckor med Chromebooken och därefter utvecklar jag dessa punkter.
| Bild från Samsungtomorrow på Flickr (CC BY-NC-SA 2.0) |
- Rätt liten skärm om man är van vid större. Den känns lite otydlig ibland.
- Jag kan inte synka min telefon eftersom jag inte kan ladda ner iTunes
- Besvärligt med bildlagring (via Dropbox som jag använder)
- Bristen på VGA-ingång begränsar
- Datorkänsla
- Okej tangentbord
- Förbannat snabb uppstart
- Allt sparas via Google Drive
För mig personligen var det dock meckigt att arbeta med bilder på det sätt jag är van vid. Man laddar inte ner bilder från webben utan man laddar över dem till Google Drive kan man säga. Och Driven är inte mitt favoritställe att lagra bilder på, vilket gjorde mig lite bakbunden när jag skulle blogga vilket jag gör rätt ofta. Möjligen får man förutsätta att man hade hittat andra vägar efter ett tag och att det här helt enkelt är en vanesak. Men helt nöjd var jag inte.
Jag är också osäker på hur Chromebooken fungerar om man skulle sakna webbuppkoppling, och här får gärna någon svara i kommentarfältet. Här finns ju ingen egentlig hårddisk, utan när man loggar in på datorn är det Google Drive man loggar in på via Google Chrome. Sedan är det på webben man befinner sig.
Priset är naturligtvis en faktor att ta med i beräkningarna eftersom skolor idag lägger enorma summor pengar på teknik och man får mycket för pengarna i en Chromebook. Det vill säga om de håller. Sammanfattningsvis tror jag att Chromebooken kan fungera bra som elevdator, eftersom man kan göra det mesta via webbläsaren nuförtiden. För egen del är jag dock inte intresserad, eftersom det skulle vara för begränsande.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
en-till-en,
Google
Smarta tillägg för Google Chrome
Det finns många goda skäl att använda Google Chrome som webbläsare. Den är snabbare. Den är lätt att söka med. Det går att synka webbläsarens bokmärken mellan olika datorer. Men en hel del finesser kan man lägga till själv i form av tillägg man hämtar från Chrome Web Store! Idag tänkte jag därför tipsa om ett par bra sådana.
Tilläggen lägger sig som små ikoner uppe till höger i webbläsaren och är egentligen små miniprogram man kopplar till webbläsaren. Ett generellt tips är att fundera över vilka tjänster man använder sig av väldigt flitigt på webben (Diigo, Evernote, osv). Ofta finns det nämligen tillägg till dessa tjänster som gör dem ännu lättare att använda.
AdBlock - med hjälp av det här tillägget rensar du din webbläsare från reklam! Den är gratis och effektiv och tar bort reklam från sidor som t.ex. Facebook och Youtube. Finns även för Safari och Opera.
Mail Checker Plus for Google Mail - Med det här tillägget ser du i alla flikar när du hur många mail du har i inkorgen. När du får nytt dinglar den lilla ikonen till. Du kan även förhandsvisa mailen och markera dem som lästa eller radera dem utan att behöva öppna din mail. Mycket effektivt. Här finns många olika alternativ, men den här har funkat väldigt bra.
Diigo Web Collector - Diigo är en webbtjänst man kan använda för att samla, organisera och dela länkar. Dessutom finns det är tillägg till tjänsten som gör det väldigt lätt att samla in material. Med hjälp av tillägget kan man även anteckna och använda överstrykningspenna på webbsidor!
Readability - Med hjälp av tillägget lägger du till webbsidor i en läslista, som du sedan kommer åt på dina olika enheter. En av finesserna är att Readability skalar bort allt skröfs som ofta finns på webbsidor (tänk dagstidningarnas artiklar som nästan försvinner bland alla länkar till annat) och gör innehållet rent och läsvänligt. Ett bra alternativ till Readbility är Pocket!
WatchDoc - är man en flitig användare av delade dokument i Google Docs kan WatchDoc vara en tillgång. Med hjälp av tillägget kan man snabbt få en överblick över när förändringar gjorts i dokument man delar med andra.
Any.Do - Jag sparar det smartaste till sist! Det här fiffiga tillägget är en att-göra-lista. Den är otroligt smidig och lättanvänd samtidigt som den är kompetent nog att ställa in påminnelser och göra olika mappar. Den är så mycket eller lite man vill att den ska vara helt enkelt. Finns som app till luren och plattan och funkar även för Android. Dessutom! Du kan lägga till en knapp i Gmail så att man lägga till ett viktigt mail i sin att-göta-lista med ett enkelt klick!
Tilläggen lägger sig som små ikoner uppe till höger i webbläsaren och är egentligen små miniprogram man kopplar till webbläsaren. Ett generellt tips är att fundera över vilka tjänster man använder sig av väldigt flitigt på webben (Diigo, Evernote, osv). Ofta finns det nämligen tillägg till dessa tjänster som gör dem ännu lättare att använda.
AdBlock - med hjälp av det här tillägget rensar du din webbläsare från reklam! Den är gratis och effektiv och tar bort reklam från sidor som t.ex. Facebook och Youtube. Finns även för Safari och Opera.
Mail Checker Plus for Google Mail - Med det här tillägget ser du i alla flikar när du hur många mail du har i inkorgen. När du får nytt dinglar den lilla ikonen till. Du kan även förhandsvisa mailen och markera dem som lästa eller radera dem utan att behöva öppna din mail. Mycket effektivt. Här finns många olika alternativ, men den här har funkat väldigt bra.
Diigo Web Collector - Diigo är en webbtjänst man kan använda för att samla, organisera och dela länkar. Dessutom finns det är tillägg till tjänsten som gör det väldigt lätt att samla in material. Med hjälp av tillägget kan man även anteckna och använda överstrykningspenna på webbsidor!
Readability - Med hjälp av tillägget lägger du till webbsidor i en läslista, som du sedan kommer åt på dina olika enheter. En av finesserna är att Readability skalar bort allt skröfs som ofta finns på webbsidor (tänk dagstidningarnas artiklar som nästan försvinner bland alla länkar till annat) och gör innehållet rent och läsvänligt. Ett bra alternativ till Readbility är Pocket!
WatchDoc - är man en flitig användare av delade dokument i Google Docs kan WatchDoc vara en tillgång. Med hjälp av tillägget kan man snabbt få en överblick över när förändringar gjorts i dokument man delar med andra.
Any.Do - Jag sparar det smartaste till sist! Det här fiffiga tillägget är en att-göra-lista. Den är otroligt smidig och lättanvänd samtidigt som den är kompetent nog att ställa in påminnelser och göra olika mappar. Den är så mycket eller lite man vill att den ska vara helt enkelt. Finns som app till luren och plattan och funkar även för Android. Dessutom! Du kan lägga till en knapp i Gmail så att man lägga till ett viktigt mail i sin att-göta-lista med ett enkelt klick!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Google
lördag 12 januari 2013
Att Googla eller inte Googla. Det är frågan!
Ja. Det är sannerligen frågan. Och idag menar jag inte "googla" i bemärkelsen göra en sökning med hjälp av Googles sökmotor, utan att använda sig av Googles kontokrävande tjänster.
I dagarna har nämligen det slutgiltiga utlåtandet från Malmö stads jurister kommit och summan av kardemumman är att lagen inte tillåter att vi tecknar avtal med Google för att använda deras lärplattform Google Apps Education. Lagen tillåter inte heller att vi uppmanar eleverna att skapa konton hos Google för att använda deras tjänster och verktyg i undervisningen. Vill man läsa mer i detalj vilka utlåtanden juristerna har gjort och hur en (driven, framtidsorienterad) skolledare ser på detta kan man med fördel läsa Edward Jensingers inlägg i frågan.
Inte använda Googles tjänster i undervisningen.
Förutom alla de praktiska fördelar Google ger i skolans vardag, och förutom att Googles tjänster gör det möjligt att förverkliga och understödja nytänkande, relevant och kreativ undervisning, så är det ju så att jag faktiskt enligt läroplanen är skyldig att ge mina elever digital kompetens. Digital kompetens är också en av de åtta centrala kompetenserna som EU har formulerat. Så jag upprepar:
Inte använda Googles tjänster i undervisningen?
Jag vet inte riktigt vilken metafor jag ska använda för att på ett rättvist sätt visa hur bisarrt detta ter sig för mig. Vi ska lära oss laga sushi, men ni får inte använda fisk? Vi ska lära oss simma, men ni får inte hoppa i vattnet? Google erbjuder ett oöverträffat smörgåsbord av tjänster som alla har enkla, intuitiva, smarta gränssnitt och är integrerade med varandra och webben runtomkring. Och ett konto täcker in allt. Det finns ingen annan enskild tjänst som kan mäta sig med det Google erbjuder, men inte ens om man plockar ihop ett potpurri av allt webben har att erbjuda (det som finns kvar att använda om man följer lagstiftningen som naturligtvis påverkar även andra tjänster) skulle man uppnå samma kvalitet och användarvänlighet.
När jag frustreras och vill ha hjälp i mitt yrkesliv finns det ett ställe jag alltid beger mig till - Twitter! Det gjorde jag också igår. Här följer ett axplock av de röster som hördes där.
Förutom alla de frågor som lyftes, och de hejarop som hördes, blev det rätt snabbt tydligt att många skolor i Sverige använder Google Apps, trots att det enligt juristerna här i Malmö står i strid med lagen.
Jag har fullt förtroende för våra juristers kompetens, och kan inte tänka mig att juristerna i Västervik, eller Sollentuna, Stockholm och Borlänge är några dönickar de heller. Felet ligger någon annanstans och på en annan nivå. Därför vill jag, efter att ha bedrivit undervisning med hjälp av IKT i ett antal år, nu säga följande:
I dagarna har nämligen det slutgiltiga utlåtandet från Malmö stads jurister kommit och summan av kardemumman är att lagen inte tillåter att vi tecknar avtal med Google för att använda deras lärplattform Google Apps Education. Lagen tillåter inte heller att vi uppmanar eleverna att skapa konton hos Google för att använda deras tjänster och verktyg i undervisningen. Vill man läsa mer i detalj vilka utlåtanden juristerna har gjort och hur en (driven, framtidsorienterad) skolledare ser på detta kan man med fördel läsa Edward Jensingers inlägg i frågan.
Inte använda Googles tjänster i undervisningen.
Förutom alla de praktiska fördelar Google ger i skolans vardag, och förutom att Googles tjänster gör det möjligt att förverkliga och understödja nytänkande, relevant och kreativ undervisning, så är det ju så att jag faktiskt enligt läroplanen är skyldig att ge mina elever digital kompetens. Digital kompetens är också en av de åtta centrala kompetenserna som EU har formulerat. Så jag upprepar:
Inte använda Googles tjänster i undervisningen?
Jag vet inte riktigt vilken metafor jag ska använda för att på ett rättvist sätt visa hur bisarrt detta ter sig för mig. Vi ska lära oss laga sushi, men ni får inte använda fisk? Vi ska lära oss simma, men ni får inte hoppa i vattnet? Google erbjuder ett oöverträffat smörgåsbord av tjänster som alla har enkla, intuitiva, smarta gränssnitt och är integrerade med varandra och webben runtomkring. Och ett konto täcker in allt. Det finns ingen annan enskild tjänst som kan mäta sig med det Google erbjuder, men inte ens om man plockar ihop ett potpurri av allt webben har att erbjuda (det som finns kvar att använda om man följer lagstiftningen som naturligtvis påverkar även andra tjänster) skulle man uppnå samma kvalitet och användarvänlighet.
När jag frustreras och vill ha hjälp i mitt yrkesliv finns det ett ställe jag alltid beger mig till - Twitter! Det gjorde jag också igår. Här följer ett axplock av de röster som hördes där.
Förutom alla de frågor som lyftes, och de hejarop som hördes, blev det rätt snabbt tydligt att många skolor i Sverige använder Google Apps, trots att det enligt juristerna här i Malmö står i strid med lagen.
Jag har fullt förtroende för våra juristers kompetens, och kan inte tänka mig att juristerna i Västervik, eller Sollentuna, Stockholm och Borlänge är några dönickar de heller. Felet ligger någon annanstans och på en annan nivå. Därför vill jag, efter att ha bedrivit undervisning med hjälp av IKT i ett antal år, nu säga följande:
Föråldrad eller tvetydig lagstiftning,
kan inte diktera hur undervisningen
ska se ut i ett modernt klassrum.
Med det sagt förlikar jag mig själv med situationen. Det ingår inte i mitt uppdrag att lagstifta. Mitt uppdrag är att ge mina elever en relevant, och utvecklande undervisning i enlighet med läroplanen, och det tänker jag fortsätta göra.
Fler skolor kommer att sälla sig till de som redan använder Google Apps och andra tjänster som står i strid med lagen eller befinner sig i dess gråzoner, men det torde vara klart för de flesta att inget samhälle vill hamna i en situation där lagen befinns vara så bisarr och oförenlig med praxis att den inte upplevs som nödvändig att följa. Därför är det av yttersta vikt att de tjänstemän som ansvarar för och har mandat att ändra på lagstiftningen som rör PUL och molntjänster agerar med största skyndsamhet. Det vill säga: nu.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
onsdag 16 mars 2011
Att Googlesajta
Min kollega Stefan har arbetat en del med Google Sites och berättar här vilka funktioner som finns tillgängliga i det verktyget.
Att man kan göra mycket med Google är allom bekant. När jag ville ha en hemsida med all information lagrad externt så hamnade mitt val på Google sites. Det finns många andra också, en del möjligen bättre, många sämre.
Att man kan göra mycket med Google är allom bekant. När jag ville ha en hemsida med all information lagrad externt så hamnade mitt val på Google sites. Det finns många andra också, en del möjligen bättre, många sämre.
Det tar inte mer än tio minuter att skapa en sida med hjälp av färdiga mallar. Och de räcker till. Vill du ha en mer specifik sida med tjänster och interaktivitet så har du nog redan koll på programmering och kryptering. En hemsida gjord med Google sites imponerar nog på de flesta som inte själva editerar - möjligen också på en del som redan gör det.
Naturligtvis måste man första registrera sig på Google, vilket väldigt många av er/oss redan har gjort. Hos Google sites kan man välja att skapa sin egen sida eller välja bland ett otal redan befintliga mallar. Sedan är det bara att plocka fram de sidor man vill ha; information eller bildspel, blog/ nyheter/ dagbok eller olika verktyg som nedräkning, historik m.m. Man kan experimentera fritt - det går alltid att återställa allt man gjort till en tidigare version man var nöjd med. När du uppdaterar sidan så ser du direkt på skärmen hur det blir - WYSISYG (what you see is what you get).
Det allra bästa var att man kan lägga in egna bilder väldigt lätt - bara ett par klick bort. Bildspelen var lika enkla att lägga in - dock så skall bilderna där redan finnas i Picasa, en annan av Googles tjänster (http://picasa.google.com/). Där finns också en sökfunktion som man kan söka (valbart) med enbart inom sin egen sida. Man kan också lägga till bilagor och kommentarer på sina egna inlägg (också valbara funktioner).
Något som inte uppskattades var deras hantering av tabeller. Om man inte vill ha just deras tabellformat (vilket absolut är helt okej) får man skriva egen HTML-kod, en ordinär tabell blev 120 sidor kod… (Avskräcks dock ej, det går utmärkt att skapa en tabell i Word, kopiera den och klistra in.)
Webbplatsen kan också översättas med hjälp av en enkel knapptryckning till 52 olika språk - vad sägs om afrikaans eller walesiska, jiddisch eller haitiska?
Underverket kan beskådas på: https://sites.google.com/site/gaxultra/
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Google,
presentera
söndag 19 december 2025
Trevlig helg till er alla!

Höstens populäraste inlägg har definitivt varit Färdig lektion - engelsk grammatik, med ett hopp nedåt till Freddys uppskattade Youtube-klipp i PowerPoint, följt av Att skapa en bra PowerPoint-presentation och, den mer allmänt hållna Varför måste IKT vara en del av undervisningen.
Intressant är att läsarna inte bara kommer från Sverige, utan från USA, Brazilien, Finland, Storbrittanien, Tyskland, Förenade Arab-Emiraten, Canada, Kuwait och Italien! Hur får då folk reda på att bloggen finns? Svaret är glasklart i statistiken: Google är den avreseort mina läsare oftast anländer från.
Innan jag tar julsemester vill jag gärna slå ett slag för måttfullheten. Tänk på att det mesta vi köper i juletid till oss själv och andra har skeppats över halva jordklotet för att nå oss, spytt ut mängder av avgaser på vägen och för det mesta bara hamnar på sopberget eller i ett skåp någonstans när julen är över. Presentförslag? Medlemskap i Amnesty eller varför inte en närproducerad delikatess av något slag! Hoppas ni alla får en trevlig helg.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
onsdag 8 december 2025
Google-koden gillas! Precis som Google.
För ett tag sedan läste jag Googled av Ken Auletta och imponerades av Googles värld. Jag kan dock inte minnas att jag blev orolig på något sätt - blev jag det har jag i alla fall snabbt glömt bort det. Nu spände jag även ögonen i Andreas Ekströms Google-koden för att se om den kunde tillföra något nytt. Och det kunde den.
Google-koden är framförallt en härlig läsupplevelse. Avkryddningar har påverkats när jag med näsan i boken och sleven i grytan, rört runt lite slött, medan sambon slängt misstänksamma blickar ut i köket för att se om jag sköter min någorlunda nytillkomna matlagningsuppgift. Ekström har, till skillnad från Auletta, inte lyckats få intervjuer med genierna själv, Page och Brin, men han har träffat många andra intressanta personer, både i Sverige och USA, och inom och utanför Google, som tillför spännande perspektiv på den digitala mastodonten.
Ekström själv använder Google friskt och är, om inte ett fan, så en aktiv användare av tjänsterna. Han lyckas dock få mig att reflektera över hur mycket information jag faktiskt lägger i deras händer och vad den skulle kunna användas till - både i positiv och negativ bemärkelse. Ett par kalla kårar av konspirationsskräck löper nerför ryggraden. En bra julklapp till alla som bara är det minsta nyfikna på webben och livet där.
Google-koden är framförallt en härlig läsupplevelse. Avkryddningar har påverkats när jag med näsan i boken och sleven i grytan, rört runt lite slött, medan sambon slängt misstänksamma blickar ut i köket för att se om jag sköter min någorlunda nytillkomna matlagningsuppgift. Ekström har, till skillnad från Auletta, inte lyckats få intervjuer med genierna själv, Page och Brin, men han har träffat många andra intressanta personer, både i Sverige och USA, och inom och utanför Google, som tillför spännande perspektiv på den digitala mastodonten.
Ekström själv använder Google friskt och är, om inte ett fan, så en aktiv användare av tjänsterna. Han lyckas dock få mig att reflektera över hur mycket information jag faktiskt lägger i deras händer och vad den skulle kunna användas till - både i positiv och negativ bemärkelse. Ett par kalla kårar av konspirationsskräck löper nerför ryggraden. En bra julklapp till alla som bara är det minsta nyfikna på webben och livet där.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
debatt,
Google,
litteratur
onsdag 24 november 2025
Kluriga mattefrågor för elever som vill jobba på Google!
Jag håller just nu på att läsa Google-koden av Andreas Ekström och här beskriver han bland annat den långdragna procedur som en anställning på Google föregås av. Han skriver:
Frågorna är riktiga tankenötter och jag tänkte att de borde få vilket mattelärare som helst på banan. För elevernas del kanske det är trevligast att ta sig an de här frågorna i gruppform och matteläraren bör nog välja ut de lämpligaste. Om inte matteläraren själv orkar räkna ut svaren, eller HINNER, kanske vi ska säga, ja, då kan man få svaren här: the answers.
Först lämnar man en ansökan elektroniskt, via Googles egen jobbsajt. En kvittens kommer automatiskt och inom någon vecka dessutom något mer personligt i mejlform. Om Google alls är intresserade görs i nästa steg en grundläggande kontroll av personens bakgrund och meritering. Efter det blir det ett telefonsamtal eller två. Sedan, men först då, kan det bli tal om att komma på intervju... Numera ligger snittet någonstans mellan sex och åtta intervjuer per anställning.Intervjuerna i sig är inga lätta saker för oss normalt begåvade (dit jag räknar mig själv) och nyligen fick sajten Business Insider frågan från en läsare som fått tid för en intervju, om hur han kunde förbereda sig. BI har kontakter och stod snart till tjänst med 15 Google Interview Questions och en del allmänna råd.
Frågorna är riktiga tankenötter och jag tänkte att de borde få vilket mattelärare som helst på banan. För elevernas del kanske det är trevligast att ta sig an de här frågorna i gruppform och matteläraren bör nog välja ut de lämpligaste. Om inte matteläraren själv orkar räkna ut svaren, eller HINNER, kanske vi ska säga, ja, då kan man få svaren här: the answers.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
Google,
matte
tisdag 23 november 2025
Vem äger innehållet i min blogg - jag eller Google?
När jag läste Andreas Ekströms bok Google-koden satte jag igårkväll nästan kvällstéet i halsen när jag läste hans citat ur Googles Användarvillkor:
Jag började undra om jag egentligen kunde besluta kring mitt eget material när det gällde till exempel att göra det tillgängligt för alla via Creative Commons. Med viss oro letade jag upp Användarvillkoren (som jag ska erkänna att jag inte ägnat många ögonblick åt) och kunde med lättnad se att Ekström utelämnat en del inledande och avslutande ord:
Genom att skicka in, lägga upp eller visa materialet beviljar Du Google en evig, oåterkallelig, global, royalty-fri och icke-exklusiv licens att mångfaldiga, anpassa, ändra, översätta, publicera, offentligt framföra, offentligt visa och distribuera det Material Du skickar in, lägger upp eller visar på eller genom Tjänsterna.
![]() |
| Av dannysullivan på Flickr.com http://bit.ly/eQqeBT |
11.1 Du behåller upphovsrätten och alla andra rättigheter som Du redan innehar i det Material Du skickar in, lägger upp eller visar på eller genom Tjänsterna. Genom att skicka in, lägga upp eller visa materialet beviljar Du Google en evig, oåterkallelig, global, royalty-fri och icke-exklusiv licens att mångfaldiga, anpassa, ändra, översätta, publicera, offentligt framföra, offentligt visa och distribuera det Material Du skickar in, lägger upp eller visar på eller genom Tjänsterna. Det enda syftet med denna licens är att göra det möjligt för Google att visa, distribuera och marknadsföra Tjänsterna (min fetstil)Aha! För mig som juridisk lekman blir detta tydligare. Jag äger det innehåll jag skapar, men Google får använda det fritt. Om jag vill, är det alltså upp till mig att besluta om även andra får använda det fritt. Jag inser att begreppen licens och upphovsrätt inte var helt tydliga för mig, och ämnar begrunda den skrift (pdf-format) från .se som heter Copyright-Copyleft. En guide om upphovsrätt och licenser på nätet (Mattias Klang).
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Blogger,
Google,
lagring,
upphovsrätt
måndag 22 november 2025
Googles bok om webben
Twitter kan vara bra på mycket. Bland annat fick jag i förra veckan en tweet från Mashable's Pete Cashmore som berättade att Google har släppt en interaktiv bok online om webben: Twenty Things I Learned About Browsers and the Web. I boken förklaras på ett förståeligt sätt hur webben och webbläsare fungerar, hur man skyddar sig där, och vad cookies, HTML och plug-ins är. Bland annat.
Innehållet är presenterat som om det vore en vanlig bok. Man bläddrar som i en sådan, men här finns piffiga webbifieringar som möjlighet att skriva ut enskilda kapitel och dela på t.ex. Facebook eller Twitter. De trevliga illustrationerna, ett pedagogiskt presenterat innehåll och den ögonvänliga lay-outen charmar mig. Naturligtvis vore det möjligt att använda enskilda kapitel till undervisningen som utgångspunkt för läsförståelse på engelska, eller bakgrundsinformation om webben. De flesta - från nyfikna nybörjare till vana surfare - kan lära sig något här.
Innehållet är presenterat som om det vore en vanlig bok. Man bläddrar som i en sådan, men här finns piffiga webbifieringar som möjlighet att skriva ut enskilda kapitel och dela på t.ex. Facebook eller Twitter. De trevliga illustrationerna, ett pedagogiskt presenterat innehåll och den ögonvänliga lay-outen charmar mig. Naturligtvis vore det möjligt att använda enskilda kapitel till undervisningen som utgångspunkt för läsförståelse på engelska, eller bakgrundsinformation om webben. De flesta - från nyfikna nybörjare till vana surfare - kan lära sig något här.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
Google,
litteratur
torsdag 21 oktober 2010
Kobra diskuterar Google
Från Charlotta Wastesons blogg blev jag häromdagen tipsad om att kulturprogrammet Kobra (SVT) haft ett avsnitt som handlade om Google. Googlefrälst som jag är satte jag mig naturligtvis och tittade och blev inte besviken
Det här halvtimmesavsnittet lämpar sig verkligen att visa för eleverna och jag har färdigställt innehålls- och diskussionsfrågor. Själv tänker jag försöka använda programmet som grund för en examinerande diskussionsövning (jag brukar ha en sådan i svenska A varje år) där eleverna får titta på ett program vars innehåll de sedan diskuterar utifrån givna ramar.
Här är länken till programmet på svtplay.se
Här är länken till innehålls- och diskussionsfrågor
Programmet sändes den 5/10 och finns troligen tillgängligt så länge den här säsongen av Kobra pågår.
Det här halvtimmesavsnittet lämpar sig verkligen att visa för eleverna och jag har färdigställt innehålls- och diskussionsfrågor. Själv tänker jag försöka använda programmet som grund för en examinerande diskussionsövning (jag brukar ha en sådan i svenska A varje år) där eleverna får titta på ett program vars innehåll de sedan diskuterar utifrån givna ramar.
Här är länken till programmet på svtplay.se
Här är länken till innehålls- och diskussionsfrågor
Programmet sändes den 5/10 och finns troligen tillgängligt så länge den här säsongen av Kobra pågår.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
Google,
politik,
svenska
måndag 6 september 2026
Google Docs och bloggar för projektarbetet
Sedan förra terminen har jag funderat på vilka redskap som skulle underlätta för elever och lärare när det gäller genomförandet av projektarbetet. Min första tanke var att wikis skulle vara perfekt, men när jag nu tillsammans med min kollega planerat årets genomförande av kursen fastnade jag istället för två redskap: bloggar och Google docs.
Bloggar i projektarbetet
Ett viktigt moment i genomförandet av projektarbetet är att eleven skriver loggbok. Detta har våra elever tidigare skött via e-post. I år har vi rekommenderat att de använder bloggar (vi använder Blogger) som de gör tillgängliga för handledarna och fler om de så vill. Hela utformningen av en blogg bygger ju på dagboks- eller loggprincipen och har flera fördelar över e-postsystemet. Man har sin loggbok samlad på ett och samma ställe; den är sökbar och man kan länka till andra viktiga dokument, riskanalys, rapport, osv., via widgets (små tillägg) i sidokolumnerna. Eleverna får välja om de vill skriva loggbok via e-post, eller om de vill använda blogg.
Google Docs för de skriftliga momenten
Projektarbete sker på vårt program så gott som alltid i grupp, men elevens betyg ska vara individuellt - naturligtvis. Loggboken är en sak som hjälper läraren se hur elevens individuella insats ser ut, men i andra fall kan det vara svårt. Vi har därför bett våra elever använda Google Docs när de tillsammans författar de olika skriftliga delarna av projektarbetet. Med hjälp av detta verktyg kan eleverna tillsammans arbeta med ett dokument och efteråt kan vi handledare se vem som gjort vad. En wiki hade också gett denna möjlighet men för elevernas del är nog Google Docs lättare att använda. För just vår klass är det också en fördel att samtliga redan har Google-konton från en tidigare uppgift vi gjort tillsammans.
Framöver kommer jag att lägga ut en guide för hur man använder Google Docs. Guiden är till eleverna men kan naturligtvis också hjälpa lärare som vill använda verktyget. I guiden kommer jag att ta upp hur man använder ordbehandlaren; hur man delar dokument med andra; hur man ser vem som gjort vad i ett dokument; samt hur man skapar formulär, något eleverna verkligen kan ha användning för i projektarbetet. Håll utkik efter guiden som kommer de närmsta veckorna!
Bloggar i projektarbetet
Ett viktigt moment i genomförandet av projektarbetet är att eleven skriver loggbok. Detta har våra elever tidigare skött via e-post. I år har vi rekommenderat att de använder bloggar (vi använder Blogger) som de gör tillgängliga för handledarna och fler om de så vill. Hela utformningen av en blogg bygger ju på dagboks- eller loggprincipen och har flera fördelar över e-postsystemet. Man har sin loggbok samlad på ett och samma ställe; den är sökbar och man kan länka till andra viktiga dokument, riskanalys, rapport, osv., via widgets (små tillägg) i sidokolumnerna. Eleverna får välja om de vill skriva loggbok via e-post, eller om de vill använda blogg.
Google Docs för de skriftliga momenten
![]() |
| Bilden kommer från colourbox.com |
Framöver kommer jag att lägga ut en guide för hur man använder Google Docs. Guiden är till eleverna men kan naturligtvis också hjälpa lärare som vill använda verktyget. I guiden kommer jag att ta upp hur man använder ordbehandlaren; hur man delar dokument med andra; hur man ser vem som gjort vad i ett dokument; samt hur man skapar formulär, något eleverna verkligen kan ha användning för i projektarbetet. Håll utkik efter guiden som kommer de närmsta veckorna!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
bedömning,
blogga,
Google,
presentera
måndag 14 juni 2010
Utvärdering av klassbloggar
Sedan i januari har jag haft klassbloggar till min etta och tvåa. I klassbloggen summerar jag lektioner för de som inte varit där, lägger upp dokument vi arbetar med, samt läxor och annat att komma ihåg. Min avsikt med detta var att eleverna skulle ha tillgång till information via bloggen, och att de därmed inte skulle fråga mig hela tiden. Minnet räcker helt enkelt inte till att minnas det förgångna i undervisningssammanhang utan endast full tilt framåt gäller. Därför är det glädjande att utvärderingen visar att eleverna haft stor nytta av bloggen!
(Tillägg den 17/8-10: jag rensar nu bland mina gamla bloggar och det man kan märka är att jag rensar bort gamla inlägg, samt att en del länkar dödas. Ettornas blogg kommer dock att leva kvar och fyllas på eftersom jag har eleverna nu i tvåan igen. Den kan ni alltså fortfarande titta på för att få en uppfattning om vad en klassblogg kan användas till.)
Efter ett tag märkte jag dock att eleverna fortfarande frågade mig om läxor och annat och att de glömde att bloggen existerade. Detta löste jag genom att lägga till prenumeration via email (jag har använt Googles tjänst Feedburner) vilket jag i princip tvingade eleverna att anmäla sig till. Då fick de ett meddelande varje gång jag publicerade något nytt på bloggen. Detta fungerade bra och fick avsedd effekt. De eleverna som svarat 'nej' på frågan nedan har troligen redan tidigare haft koll på bloggen. För de andra blev påminnelserna den sista, men välbehövliga puffen!
Utvärderingarna visar att eleverna är positiva till bloggen och vill ha kvar dem. Detta känns positivt eftersom skolan redan har en webbplattform - Pednet (FC) - som eleverna har till alla sina andra ämnen. Min farhåga var att eleverna skulle vilja överge bloggen till förmån för Pednet så att de bara skulle ha ett ställe de behövde kolla av. Så blev nu icke fallet vilket är glädjande. Dessutom gör detta att jag kanske kan locka över ett par av mina kollegor i arbetslaget till bloggen, vilket skulle underlätta ytterligare för eleverna.
Personligen tycker jag att bloggen är ett effektivt informationsmedium. Nästa år ska jag vara mentor till en etta och då kommer inte bara mina ämnen utan även mentorsärenden att rymmas på bloggen. Summan av tid att lägga på att informera elever om saker är nog konstant om man jämför bloggen med den traditionella metoden, men jag slipper bli så splittrad när jag använder bloggen. När informationen väl finns upplagd kan jag släppa det och hänvisa eleven dit.
När eleverna kunde kommentera fritt vad som kunde bli bättre sa majoriteten att de inte kom på något och att den redan var helt perfekt, ett fåtal nämnde dock att sorteringen kunde bli tydligare och det håller jag med om. Att använda taggar och att ha aktuella dokument i länkform i sidkolumnen så att man slipper leta efter dem är därför att rekommendera.
(Tillägg den 17/8-10: jag rensar nu bland mina gamla bloggar och det man kan märka är att jag rensar bort gamla inlägg, samt att en del länkar dödas. Ettornas blogg kommer dock att leva kvar och fyllas på eftersom jag har eleverna nu i tvåan igen. Den kan ni alltså fortfarande titta på för att få en uppfattning om vad en klassblogg kan användas till.)
Efter ett tag märkte jag dock att eleverna fortfarande frågade mig om läxor och annat och att de glömde att bloggen existerade. Detta löste jag genom att lägga till prenumeration via email (jag har använt Googles tjänst Feedburner) vilket jag i princip tvingade eleverna att anmäla sig till. Då fick de ett meddelande varje gång jag publicerade något nytt på bloggen. Detta fungerade bra och fick avsedd effekt. De eleverna som svarat 'nej' på frågan nedan har troligen redan tidigare haft koll på bloggen. För de andra blev påminnelserna den sista, men välbehövliga puffen!
Utvärderingarna visar att eleverna är positiva till bloggen och vill ha kvar dem. Detta känns positivt eftersom skolan redan har en webbplattform - Pednet (FC) - som eleverna har till alla sina andra ämnen. Min farhåga var att eleverna skulle vilja överge bloggen till förmån för Pednet så att de bara skulle ha ett ställe de behövde kolla av. Så blev nu icke fallet vilket är glädjande. Dessutom gör detta att jag kanske kan locka över ett par av mina kollegor i arbetslaget till bloggen, vilket skulle underlätta ytterligare för eleverna.
Personligen tycker jag att bloggen är ett effektivt informationsmedium. Nästa år ska jag vara mentor till en etta och då kommer inte bara mina ämnen utan även mentorsärenden att rymmas på bloggen. Summan av tid att lägga på att informera elever om saker är nog konstant om man jämför bloggen med den traditionella metoden, men jag slipper bli så splittrad när jag använder bloggen. När informationen väl finns upplagd kan jag släppa det och hänvisa eleven dit.
När eleverna kunde kommentera fritt vad som kunde bli bättre sa majoriteten att de inte kom på något och att den redan var helt perfekt, ett fåtal nämnde dock att sorteringen kunde bli tydligare och det håller jag med om. Att använda taggar och att ha aktuella dokument i länkform i sidkolumnen så att man slipper leta efter dem är därför att rekommendera.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
blogga,
Blogger,
Google,
ämnesöverskridande
torsdag 10 juni 2010
Litterär gestaltning
På vår skola har vi en eldsjäl som brinner så det dånar - Björn Westerström, och förutom att han älskar Baudelaire och utgör ett finfint bordssällskap vid festliga tillfällen, har han också kursen Litterär gestaltning som våra treor kan välja som tillval. Jag fick häromdagen veta att han har en riktigt smarrig hemsida för kursen som syftar både som marknadsföring och digitalt forum för kursdeltagarna och den tycker jag absolut att ni ska låta er inspireras av!
Björn har använt Google Sites för att skapa hemsidan och den är ett bra exempel på hur mycket man kan göra med ett lätt verktyg!
Björn har använt Google Sites för att skapa hemsidan och den är ett bra exempel på hur mycket man kan göra med ett lätt verktyg!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
måndag 24 maj 2010
Våra elevers liv i mediesamhållet
Det här klippet om vad det innebär att vara student i dagens mediekultur är sannerligen intressant att diskutera ur flera synvinklar. Hur ska vi motivera elever? Hur ska vi skapa pedagogiska situationer som känns relevanta for eleverna? Vilka för- och nackdelar finns det med mediesamhället?
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
debatt,
en-till-en,
engelska,
Google,
ämnesöverskridande
fredag 23 april 2026
Googled av Ken Auletta
Av Googles tjänster använder jag Google Search, Google Calendar, Google Chrome, Google Documents, Google Reader, Google Books, Gmail, Blogger, Feedburner, AdSense, Picasa och YouTube. Bland annat. Som nöjd och fascinerad användare har jag alltid accepterat att Google på något sätt tar betalt av mig, om än inte i kronor och ören. Jag har har bara inte vetat riktigt hur. För att ta reda på det, samt söka ett svar på den aktuella frågan: är Google djävulen eller frälsaren för den digitala världen, bestämde jag mig för att läsa Ken Aulettas väl underbyggda reportage: Googled. The End of the World As We Know It.
Den första frågan besvarade jag härom veckan i mitt inlägg Vad kostar Google? Därmed går jag vidare till den kanske viktigaste frågan: kan vi lita på Google? Aulettas slutsats skulle kunna summeras: ja, vi kan i alla fall lita på att deras avsikter, idag, är goda. Förutom intressant läsning om Googles skapare, Sergey Brin och Larry Page, och företagets framväxt tog jag med mig ett par övergripande intryck som hjälpte mig att besvara min fråga.
Ingenjörer och användare är kungar på Google
Något som upprepas gång på gång i Googled är att den kategori anställda som anses allra viktigast är ingenjörerna. Det är de som skapar tjänsterna och verktygen vi alla använder och det är deras insats som värderas högst. Fördelen med detta är att man har ett tydligt fokus på vad det är som är viktigt: att utveckla den digitala tekniken. Nackdelen är att företaget inte investerar lika mycket i andra yrkeskategorier: formgivare, informatörer, säljare, reklamare, vilket gör att de har betett sig naivt och klumpigt ibland. Detta var t.ex. fallet när Brin och Page bestämde sig för att digitalisera 20,000 böcker och inte tänkte på att det kanske skulle finnas vissa invändningar från förlag och författare mot detta. Tanken var god - att folk skulle få tillgång till böcker - men kritiken lät inte vänta på sig.
Om ingenjörerna är kungarna inom företaget är användarna kungarna utanför. Den uttalade avsikten med allt ingenjörerna gör är att det ska vara till nytta för användarna. Inte för annonsörerna, inte för Brin och Page, inte ingenjörerna, politikerna, sponsorerna eller någon annan.
Google tar hand om sina anställda
Skulle jag vilja jobba på Google om jag var ingenjör? Ja, det kan du hoppa upp och sätta dig på. Google har förstått att nöjda medarbetare är lojala, mer kreativa och gör ett bättre jobb - och det tjänar ju alla på. Fast det började egentligen med att Brin och Page ville att jobbet skulle kännas som plugget - Stanford i det här fallet. Den ursprunliga avsikten var alltså inte särskilt beräknande, utan högst personlig.
Anställda på Google njuter bland annat: tre gratis mål mat om dagen, massage, gym på området, fast anställda läkare som erbjuder gratis undersökningar och vård, särskilda pendelbussar som går så långt bort som till San Fransisco, fritt val av laptop, fem månaders mammaledighet med full lön (i ett land som saknar lagstadgad föräldraledighet). Och - det bästa: 20% av arbetstiden får användas till egna projekt - allt för att stimulera skapande! Dessutom finns tjänster som frisör, kemtvätt, biltvätt och liknande tillgängligt på området för att underlätta för de anställda.
Jag inser att detta kan lukta sekterism för vissa och att här kan göras invändningar: det skulle kunna vara problematiskt att din läkare är anställd av din chef. Men jag tycker att man spelar djävulens advokat om man bara ser cyniskt vinsttänkande med det här förhållningssättet gentemot anställda. Jag tycker det är sympatiskt, och ifall det skapar lojalitet är inte det nödvändigtvis fel. Jag har själv en chef jag har stort förtroende för, och varför skulle det vara fel om det gör att jag också känner lojalitet?
Googles största misstag är dess storlek och explosionsartade expansion
Eftersom Google har blivit så stort och har en sådan ingripande effekt på våra digitala liv är det lämpligt att de granskas. De verkar dock ha fått mycket kritik bara för att de har vuxit sig så stora. Man ska komma ihåg att mycket av kritiken kommer från gigantiska mediekonglomerat som har förlorat makt till digitala tjänster över lag - inte bara till Google, och som till viss del har sig själva att skylla för det, eller för att citera Auletta:
I also came away impatient with companies that spend too much time whining about Google and too little time devising an offense. Most old media companies were inexcusably slow to wake to the digital disruption
Bilden heter “Sergey Brin’s shoes” och är från Joshlowensohn’s fotoström på Flickr.com
Hur ska Google bibehålla vår tillit?
Något Auletta återkommer till är att Googles största kapital är användarnas tillit. Anledningen till att Google har kunnat växa sig så stora bygger mycket på det och deras fortsatta framgång bygger på att de lyckas bibehålla den. Människor blir i större och större utsträckning medvetna om de digitala spår de lämnar efter sig på webben och i samma stund som användarna sviker Google, förlorar företaget det enda de kan omsätta i pengar: våra handlingsmönster på Googles sökmotor. De har allt att vinna på att behandla sina användare med lika stor respekt som de behandlar sina anställda.
Deras största svaghet är deras passion för tekniken som skulle kunna göra att de inte lyckas förstå användarnas oro kring integritet. Michiko Kakutani beskriver deras perspektiv så här i sin recension i New York Times: “a scientific-engineering driven point of view that prizes data, efficiency and growth while often overlooking more human and political concerns like privacy and copyright.” För att bibehålla användarnas tillit måste Brin och Page bli bättre på att ta användarnas oro på allvar och se Google från vårt perspektiv.
Den första frågan besvarade jag härom veckan i mitt inlägg Vad kostar Google? Därmed går jag vidare till den kanske viktigaste frågan: kan vi lita på Google? Aulettas slutsats skulle kunna summeras: ja, vi kan i alla fall lita på att deras avsikter, idag, är goda. Förutom intressant läsning om Googles skapare, Sergey Brin och Larry Page, och företagets framväxt tog jag med mig ett par övergripande intryck som hjälpte mig att besvara min fråga.
Ingenjörer och användare är kungar på Google
Något som upprepas gång på gång i Googled är att den kategori anställda som anses allra viktigast är ingenjörerna. Det är de som skapar tjänsterna och verktygen vi alla använder och det är deras insats som värderas högst. Fördelen med detta är att man har ett tydligt fokus på vad det är som är viktigt: att utveckla den digitala tekniken. Nackdelen är att företaget inte investerar lika mycket i andra yrkeskategorier: formgivare, informatörer, säljare, reklamare, vilket gör att de har betett sig naivt och klumpigt ibland. Detta var t.ex. fallet när Brin och Page bestämde sig för att digitalisera 20,000 böcker och inte tänkte på att det kanske skulle finnas vissa invändningar från förlag och författare mot detta. Tanken var god - att folk skulle få tillgång till böcker - men kritiken lät inte vänta på sig.
Om ingenjörerna är kungarna inom företaget är användarna kungarna utanför. Den uttalade avsikten med allt ingenjörerna gör är att det ska vara till nytta för användarna. Inte för annonsörerna, inte för Brin och Page, inte ingenjörerna, politikerna, sponsorerna eller någon annan.
Google tar hand om sina anställda
Skulle jag vilja jobba på Google om jag var ingenjör? Ja, det kan du hoppa upp och sätta dig på. Google har förstått att nöjda medarbetare är lojala, mer kreativa och gör ett bättre jobb - och det tjänar ju alla på. Fast det började egentligen med att Brin och Page ville att jobbet skulle kännas som plugget - Stanford i det här fallet. Den ursprunliga avsikten var alltså inte särskilt beräknande, utan högst personlig.
Anställda på Google njuter bland annat: tre gratis mål mat om dagen, massage, gym på området, fast anställda läkare som erbjuder gratis undersökningar och vård, särskilda pendelbussar som går så långt bort som till San Fransisco, fritt val av laptop, fem månaders mammaledighet med full lön (i ett land som saknar lagstadgad föräldraledighet). Och - det bästa: 20% av arbetstiden får användas till egna projekt - allt för att stimulera skapande! Dessutom finns tjänster som frisör, kemtvätt, biltvätt och liknande tillgängligt på området för att underlätta för de anställda.
Jag inser att detta kan lukta sekterism för vissa och att här kan göras invändningar: det skulle kunna vara problematiskt att din läkare är anställd av din chef. Men jag tycker att man spelar djävulens advokat om man bara ser cyniskt vinsttänkande med det här förhållningssättet gentemot anställda. Jag tycker det är sympatiskt, och ifall det skapar lojalitet är inte det nödvändigtvis fel. Jag har själv en chef jag har stort förtroende för, och varför skulle det vara fel om det gör att jag också känner lojalitet?
Googles största misstag är dess storlek och explosionsartade expansion
Eftersom Google har blivit så stort och har en sådan ingripande effekt på våra digitala liv är det lämpligt att de granskas. De verkar dock ha fått mycket kritik bara för att de har vuxit sig så stora. Man ska komma ihåg att mycket av kritiken kommer från gigantiska mediekonglomerat som har förlorat makt till digitala tjänster över lag - inte bara till Google, och som till viss del har sig själva att skylla för det, eller för att citera Auletta:
I also came away impatient with companies that spend too much time whining about Google and too little time devising an offense. Most old media companies were inexcusably slow to wake to the digital disruption
Bilden heter “Sergey Brin’s shoes” och är från Joshlowensohn’s fotoström på Flickr.com
Hur ska Google bibehålla vår tillit?
Något Auletta återkommer till är att Googles största kapital är användarnas tillit. Anledningen till att Google har kunnat växa sig så stora bygger mycket på det och deras fortsatta framgång bygger på att de lyckas bibehålla den. Människor blir i större och större utsträckning medvetna om de digitala spår de lämnar efter sig på webben och i samma stund som användarna sviker Google, förlorar företaget det enda de kan omsätta i pengar: våra handlingsmönster på Googles sökmotor. De har allt att vinna på att behandla sina användare med lika stor respekt som de behandlar sina anställda.
Deras största svaghet är deras passion för tekniken som skulle kunna göra att de inte lyckas förstå användarnas oro kring integritet. Michiko Kakutani beskriver deras perspektiv så här i sin recension i New York Times: “a scientific-engineering driven point of view that prizes data, efficiency and growth while often overlooking more human and political concerns like privacy and copyright.” För att bibehålla användarnas tillit måste Brin och Page bli bättre på att ta användarnas oro på allvar och se Google från vårt perspektiv.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
måndag 12 april 2026
Vad kostar Google?
Vid en workshop jag höll med mina kollegor vid terminens början berättade jag bland annat om vad Google erbjuder och hur vi kan använda Googles tjänster i klassrummet. Jag nämnde också att Googles tjänster är gratis i kronor och ören, men att vi betalar med annat. Jag var inte helt på det klara vad vi betalade men gissade på det lagom diffusa"data". Nu har jag läst boken Googled av Ken Auletta och kan bekräfta att det är just "data" som är priset för våra sökningar.
Google tjänar i stort sätt alla sina pengar på en sak: annonser. De flesta av deras andra tjänster ger inga eller små intäkter. Genom att samla data om vilka sökord vi använder och vilka klickningar vi gör kan dock Google optimera sin annonsplacering efter en Googlesökning. Målet är att sökresultatet, både vad gäller länkar och annonser ska vara så relevant som möjligt för den som söker. Om man inte vill att informationen ska sparas går det att stänga av den funktionen. Hur man gör det kan du läsa mer om här.
Det har förvånat mig att folk blir upprörda över det faktum att Google använder den här informationen för att tjäna pengar. De erbjuder en uppsjö av användbara tjänster och har över 20,000 anställda - naturligtvis måste pengarna komma någonstans ifrån. Däremot hade Google kunnat vara tydligare med vad priset är, och vilken information de sparar om användarna. Efter att ha läst Googled, som jag recenserar i nästa vecka, kan jag konstatera att Google fortfarande har det de värderar mest - min tillit, men jag hoppas också att de som går i frontlinjen för så mycket annat också kommer att leda den teknologiska utvecklingen kring hur privatpersoner kan värna sin integritet på webben.
torsdag 8 april 2026
Google Translate, skola och undervisning
När jag den senaste tiden har funderat på Google Translate har det främst varit i samband med tankar kring fusk. Därför var det upplyftande när jag gjorde en sökning i ämnet och hittade så många positiva användningsområden.
I Uggleblogg lyfter Åsa fram de samtal man kan ha kring översättningar och att man ofta inte kan översätta ord för ord. Detta stämmer väl in med Marie Källkvists forskning (språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet) som visar att just översättningar är bra som avstamp för diskussioner kring språk.
På bloggen Cecilias omvärld berättar Cecilia om hur hon kunnat ta del av bloggar på språk hon inte kan, och om hur hon själv har läsare i andra länder som använder Google Translate för att läsa hennes blogg. Då endast en bråkdel av webben är på svenska innebär givetvis detta att helt nya möjligheter har öppnats för att låta elever ta del av material som tidigare var otillgängligt.
Marie Linder kommenterade ett inlägg i ämnet på Jag lär mig teknik och berättade att hon hade använt verktyget för att översätta text till en elev med dyslexi. Någonstans (har glömt var) togs det också upp vilken tillgång det var för elever som ännu inte använder svenska obehindrat som nu kan ta del av webbaserad information på sitt modersmål.
Jag måste nog därför hålla med Stefan Pålsson när han skriver på bloggen Infontology om att det inte finns någon poäng i att förbjuda eller ignorera Google translate utan att vi istället bör lära eleverna i vilka sammanhang man kan ha nytta av det, vilka begränsningar som finns och hur man använder det. När det gäller fuskfrågan kanske jag får anledning att återkomma, men jag börjar med att hålla en lektion i ämnet för ettorna, så får vi se hur det går!
Lektionsplaneringen finns tillgängliga här som word-filer
Lektionsplanering
Två exempel på GT-översättningar att titta tillsammans på
I Uggleblogg lyfter Åsa fram de samtal man kan ha kring översättningar och att man ofta inte kan översätta ord för ord. Detta stämmer väl in med Marie Källkvists forskning (språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet) som visar att just översättningar är bra som avstamp för diskussioner kring språk.
På bloggen Cecilias omvärld berättar Cecilia om hur hon kunnat ta del av bloggar på språk hon inte kan, och om hur hon själv har läsare i andra länder som använder Google Translate för att läsa hennes blogg. Då endast en bråkdel av webben är på svenska innebär givetvis detta att helt nya möjligheter har öppnats för att låta elever ta del av material som tidigare var otillgängligt.
Marie Linder kommenterade ett inlägg i ämnet på Jag lär mig teknik och berättade att hon hade använt verktyget för att översätta text till en elev med dyslexi. Någonstans (har glömt var) togs det också upp vilken tillgång det var för elever som ännu inte använder svenska obehindrat som nu kan ta del av webbaserad information på sitt modersmål.
Jag måste nog därför hålla med Stefan Pålsson när han skriver på bloggen Infontology om att det inte finns någon poäng i att förbjuda eller ignorera Google translate utan att vi istället bör lära eleverna i vilka sammanhang man kan ha nytta av det, vilka begränsningar som finns och hur man använder det. När det gäller fuskfrågan kanske jag får anledning att återkomma, men jag börjar med att hålla en lektion i ämnet för ettorna, så får vi se hur det går!
Lektionsplaneringen finns tillgängliga här som word-filer
Lektionsplanering
Två exempel på GT-översättningar att titta tillsammans på
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
engelska,
Google,
moderna språk,
skriva,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
tisdag 6 april 2026
Blogga till romaner på svenskan
Den senaste månaden har jag läst tre romaner med min etta i svenska. De fick välja mellan Stenhuggaren av Camilla Läckberg, Den som fruktar vargen av Karin Fossum och Kvinna med födelsemärke av Håkan Nesser. Till varje roman öppnade jag en blogg där eleverna fick välja och kommentera citat (minst tio) från romanerna, kommentera andras inlägg, samt ett skriva par andra inlägg om saker kopplade till romanen.
Jag avslutade momentet med en utvärdering (skapad med hjälp av Google Documents formulärfunktion). Samtliga 19 elever deltog i utvärderingen som gjordes under lektionstid och var anonym. Här visar jag och kommenterar en del av de svar jag fick. För att se hela översikten kan man gå hit: utvärdering av romanbloggar.
För 26% av eleverna var det viktigt att jag hade stängt bloggarna för allmänheten.
Blogger ger användarna möjlighet att välja vem som får se din bloggs innehåll. Flera elever tyckte att det var pinsamt att blogga inledningsvis och ville inte att andra skulle se. Jag tycker att man ska använda den här möjligheten även om bara ett fåtal elever önskar det. Ibland vill man däremot nå ut med bloggen till en bredare allmänhet och då kan man istället ge eleverna möjlighet att skriva under ett alias. Även i en “stängd” blogg kan man välja att bjuda in specifika personer som man vill ska kunna se bloggens innehåll (upp til 100 st. på Blogger)
58% av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt med tid på sig till uppgiften
Eleverna hade tre veckor på sig att läsa romanerna och genomföra uppgifterna kopplade till dem. Vi har fyra lektioner i veckan. Om man antar att ca en lektion i veckan gick till genomgångar av olika slag, samt att starta upp och avsluta lektioner så hade eleverna resten av tiden på sig till att läsa, skriva inlägg, och kommentera andras inlägg. Jag tyckte att detta var rätt generöst och förväntade mig nog ett än mer positivt svar här. Flera elever utnyttjade tyvärr inte tiden utan gjorde annat med sina laptoppar. Här borde jag nog ha gått in tidigare och uppmuntrat alternativt satt lite press på att saker skulle bli gjorda.
69% tyckte att det blev lättare att förstå hur man skulle göra när man kunde se hur andra hade löst uppgifterna.
När de fick möjlighet att utveckla sina svar här var det främst de “duktiga” eleverna som gjorde det. De menade att de ofta var först med att posta inlägg och därför inte hade någon att titta på. Detta var dock inget problem eftersom de redan kände att de förstod uppgifterna. Däremot upplevde de att andra skrev av dem, och att “då gäller det att läraren kan kolla vem som skrev först!” Faktum är att jag pratade om just detta med ett par elever och uppmanade dem att välja ett par extra citat att kommentera inför sista omgången samt att inte välja citat som andra redan hade valt.
Med just detta i åtanke är det viktigt att eleverna håller deadline, och postar sina inlägg ungefär samtidigt. Man skulle kunna göra så att eleverna skriver sina inlägg i ett ordbehandlingsprogram och att alla sedan kopierar över dem i Blogger och postar dem samtidigt i klassrummet. Då elimineras möjligheten att, avsiktligt eller oavsiktligt, kopiera andra.
74% tyckte att det var positivt att ge och få kommentarer på sina inlägg.
De flesta var positiva till kommentarfunktionen och en av uppgifterna var att varje vecka kommentera ett visst antal inlägg, samt att svara på kommentarer man fått. De två första veckorna gick jag själv in och kommenterade samtliga inlägg. För mig som examinator är det positivt att ha en dialog att gå tillbaka till, men naturligtvis är detta något man även kan göra muntligt. Ett par elever nämnde att det hade känts mer naturligt, och kanske hade det varit lämpligt att komplettera med muntliga diskussioner.
89% tyckte att detta var ett bra sätt att läsa, diskutera och examinera romaner på
När eleverna uppmanades att ta upp för- och nackdelar med arbetssättet var det många som på pluskontot nämnde att det var ett smidigt verktyg att arbeta med. Att arbetet var samlat på ett ställe, tillgängligt hemifrån och lätt att kombinera med andra sysslor (!) var positivt i elevernas ögon. Många nämnde också att det var roligt att få ta del av vad andra hade att säga om boken. Allmänna kommentarer som att “det var nytt, spännande och … roligt” och “roligt att blogga har jag upptäckt” fanns också.
På minussidan var det flera som helt enkelt inte kom på något, men ett par saker upprepades. Dels var det upplevelsen av att vissa elever åkte snålskjuts och kopierade andra som upplevdes som negativ, och dels fanns det några som tyckte man fått för lite tid.
Elevernas betyget på momentet som helhet var 3,9 av 5 och ingen elev gav ett lägre betyg än 3.
Eftersom bloggarna är stängda för allmänheten finns inga länkar till dem. Jag har däremot frågat eleverna om jag får bjuda in andra lärare att titta på bloggarna och det gick bra. Om du vill bli inbjuden går det därför bra att maila mig och be om detta. När jag har bedömt och betygsatt elevernas insatser återkommer jag med någon extra reflektion. Deras resultat är ju viktiga i sammanhanget.
Bilderna kommer från www.colourbox.com
Jag avslutade momentet med en utvärdering (skapad med hjälp av Google Documents formulärfunktion). Samtliga 19 elever deltog i utvärderingen som gjordes under lektionstid och var anonym. Här visar jag och kommenterar en del av de svar jag fick. För att se hela översikten kan man gå hit: utvärdering av romanbloggar.
För 26% av eleverna var det viktigt att jag hade stängt bloggarna för allmänheten.
Blogger ger användarna möjlighet att välja vem som får se din bloggs innehåll. Flera elever tyckte att det var pinsamt att blogga inledningsvis och ville inte att andra skulle se. Jag tycker att man ska använda den här möjligheten även om bara ett fåtal elever önskar det. Ibland vill man däremot nå ut med bloggen till en bredare allmänhet och då kan man istället ge eleverna möjlighet att skriva under ett alias. Även i en “stängd” blogg kan man välja att bjuda in specifika personer som man vill ska kunna se bloggens innehåll (upp til 100 st. på Blogger)
58% av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt med tid på sig till uppgiften
Eleverna hade tre veckor på sig att läsa romanerna och genomföra uppgifterna kopplade till dem. Vi har fyra lektioner i veckan. Om man antar att ca en lektion i veckan gick till genomgångar av olika slag, samt att starta upp och avsluta lektioner så hade eleverna resten av tiden på sig till att läsa, skriva inlägg, och kommentera andras inlägg. Jag tyckte att detta var rätt generöst och förväntade mig nog ett än mer positivt svar här. Flera elever utnyttjade tyvärr inte tiden utan gjorde annat med sina laptoppar. Här borde jag nog ha gått in tidigare och uppmuntrat alternativt satt lite press på att saker skulle bli gjorda.
69% tyckte att det blev lättare att förstå hur man skulle göra när man kunde se hur andra hade löst uppgifterna.
När de fick möjlighet att utveckla sina svar här var det främst de “duktiga” eleverna som gjorde det. De menade att de ofta var först med att posta inlägg och därför inte hade någon att titta på. Detta var dock inget problem eftersom de redan kände att de förstod uppgifterna. Däremot upplevde de att andra skrev av dem, och att “då gäller det att läraren kan kolla vem som skrev först!” Faktum är att jag pratade om just detta med ett par elever och uppmanade dem att välja ett par extra citat att kommentera inför sista omgången samt att inte välja citat som andra redan hade valt.
Med just detta i åtanke är det viktigt att eleverna håller deadline, och postar sina inlägg ungefär samtidigt. Man skulle kunna göra så att eleverna skriver sina inlägg i ett ordbehandlingsprogram och att alla sedan kopierar över dem i Blogger och postar dem samtidigt i klassrummet. Då elimineras möjligheten att, avsiktligt eller oavsiktligt, kopiera andra.
74% tyckte att det var positivt att ge och få kommentarer på sina inlägg.
De flesta var positiva till kommentarfunktionen och en av uppgifterna var att varje vecka kommentera ett visst antal inlägg, samt att svara på kommentarer man fått. De två första veckorna gick jag själv in och kommenterade samtliga inlägg. För mig som examinator är det positivt att ha en dialog att gå tillbaka till, men naturligtvis är detta något man även kan göra muntligt. Ett par elever nämnde att det hade känts mer naturligt, och kanske hade det varit lämpligt att komplettera med muntliga diskussioner.
89% tyckte att detta var ett bra sätt att läsa, diskutera och examinera romaner på
När eleverna uppmanades att ta upp för- och nackdelar med arbetssättet var det många som på pluskontot nämnde att det var ett smidigt verktyg att arbeta med. Att arbetet var samlat på ett ställe, tillgängligt hemifrån och lätt att kombinera med andra sysslor (!) var positivt i elevernas ögon. Många nämnde också att det var roligt att få ta del av vad andra hade att säga om boken. Allmänna kommentarer som att “det var nytt, spännande och … roligt” och “roligt att blogga har jag upptäckt” fanns också.
På minussidan var det flera som helt enkelt inte kom på något, men ett par saker upprepades. Dels var det upplevelsen av att vissa elever åkte snålskjuts och kopierade andra som upplevdes som negativ, och dels fanns det några som tyckte man fått för lite tid.
Elevernas betyget på momentet som helhet var 3,9 av 5 och ingen elev gav ett lägre betyg än 3.
Eftersom bloggarna är stängda för allmänheten finns inga länkar till dem. Jag har däremot frågat eleverna om jag får bjuda in andra lärare att titta på bloggarna och det gick bra. Om du vill bli inbjuden går det därför bra att maila mig och be om detta. När jag har bedömt och betygsatt elevernas insatser återkommer jag med någon extra reflektion. Deras resultat är ju viktiga i sammanhanget.
Bilderna kommer från www.colourbox.com
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
torsdag 25 mars 2010
Bloggverktyg för undervisningen
Jag tappade kontrollen över det här inlägget och det blev absurt långt. Därför inleder jag med en kortversion. Finns där något du vill veta mer om går du vidare till "långversionen"!
Blogger är definitivt lättare att använda, vilket till gör den till den slutliga vinnaren. Den är också mer flexibel och man kan, beroende på hur mycket tid man vill lägga ner, anpassa den hur mycket som helst. Däremot är en nackdel att det finns lite färre inbyggda val än i Wordpress - man måste alltså använda en tredje part för vissa saker, t.ex. statistik.
Wordpress har som sagt en del inbyggda trevliga funktioner: statistik och inläggsprenumeration via email bland annat, men gränssnittet är klöddigare, vilket kan bli jobbigt om du ska hjälpa 25 elever till rätta med verktyget innan de kan börja njuta bloggandets pedagogiska förtjänster. Verktyget är också mindre anpassningsbart om det inte erbjuder vad du vill ha.
Grundtips:1. tänk efter innan vilka funktioner du behöver 2. Om du har lite framförhållning: starta en testblogg och prova att använda verktyget innan du sätter igång med eleverna.
Det finns ett par saker som är viktiga när man ska involvera eleverna i bloggande. Dels är den en fördel om man kan slippa reklam, och dels vill man ha möjligheter att kontrollera vem som kan läsa och kommentera bloggen. Både Blogger och Wordpress är reklamfria ( I Blogger kan du lägga till reklam om du vill, i Wordpress kan du inte lägga till det alls). Du kan också hos båda stänga din blogg för allmänheten och bjuda in eventuella läsare (hos B. upp till 100, och hos W. upp till 35). Om eleverna ska vara med och skriva i bloggen bjuder du in dem som författare.
Blogger är helt klart den plattform som är mest användarvänlig. En av anledningarna att jag slutade använda Wordpress vara att jag tyckte allt tog längre tid. Det var fler klick för att nå önskat resultat på Wordpress än på Blogger helt enkelt. Även sidornas utseende gör att Blogger vinner just denna duellen. Jämför inläggssidorna här nedan till exempel, och Bloggers märkbart "renare" utseende:
En fördel med Wordpress är dock att här finns lite fler funktioner inbyggda i själva verktyget. Du kan få samma funktioner i Blogger men det innebär ofta att du måste ta hjälp av en tredje part. Detta behöver inte vara krångligt, men det kan vara det. Wordpress erbjuder till exempel: statistik och meddelande via email till den läsare som önskar det när du postar nya inlägg. Just den sistnämnda funktionen kan vara användbar i undervisningssammanhang. Hos Blogger kan du ordna samma funktioner genom att ta hjälp av SiteMeter (för statistik) och FeedBurner (för email-prenumeration).
Wordpress erbjuder också möjlighet att ladda upp word-dokument (och en del andra filtyper) så att de sparas på ditt Wordpress-konto och visas som länkar i din blogg. På Blogger måste du spara dina dokument någon annanstans och länka till dem från din blogg. Återigen måste en tredje part involveras. Detta var det största skälet till att jag testade Wordpress. Att lägga upp relevanta dokument till eleverna vill jag absolut kunna göra. Ofta krånglade dock denna funktionen på Wordpress och när jag insåg att jag kunde använda min publika mapp i Dropbox att länka till har jag helt återgått till Blogger. Videoklipp och foton kan man ladda upp på båda plattformarna.
För mig är bloggens utseende viktigt. Jag har full förståelse för att det inte behöver vara så för alla. Men en snygg, personlig blogg är roligare att använda är min erfarenhet. Om man ser till ett vidgat textbegrepp ger utseendet också det första intrycket av ett innehåll och lockar, eller avskräcker, från vidare läsning. Om man med sin blogg vill nå utanför klassrummet (vilket inte alltid är fallet) tycker jag absolut man ska överväga att engagera eleverna i den estetiska utformningen och diskutera vilka signaler man sänder genom den.
I Blogger har man tillgång till 16 rätt tråkiga mallar, men även den nya Template Designer som man kan använda om man loggar in på Blogger in Draft (Bloggers verkstad där de testar nya saker) som erbjuder många och attraktiva möjligheter. Dessutom har du i Blogger möjlighet att importera mallar utifrån (prova BTemplates eller Betatemplates) och då öppnar sig helt plötsligt oändliga möjligheter! I Wordpress har du tillgång till ungefär 70 mallar från start, men där finns inte många höjdare, och vill du kunna importera mallar genom att ändra koden måste du betala en avgift. Och det vill man ju inte.
Jag föredrar helt klart Blogger i undervisningssammanhang, men det här är naturligtvis lite av en smaksak. Därför är mina två bästa tips dessa: tänk igenom vad det är du ska använda bloggen till och vilka funktioner du behöver. Försök tänka framåt, så det inte dyker upp behov efetr halva resan som din plattform son inte stödjer. Mitt andra tips är helt enkelt att testa verktygen om du står i valet och kvalet. Skapa en testblogg där du kan experimentera i godan ro utan att någon behöver titta på det. Då märker du rätt snart vad du trivs med.
Det kan ju också vara så att man vill ha ett socialt sammanhang när man bloggar. Då finns svenska Skolbloggen som är ett bloggnätverk för pedagoger och elever. Här har du möjlighet att knyta kontakt med andra samt att få viss support. Skolbloggen bygger på Wordpress, så det är deras verktyg man använder.Vad gäller bloggplattformar där man kan skriva "mattespråk" i inläggen är det tyvärr så att varken Blogger eller Wordpress har stöd för detta. En kollega håller på att prova något som heter SciencePad. Kommentera gärna om ni känner till något alternativ!
Nu är det här mastodontinlägget över. Tack till dig som tog dig igenom hela!
Kortversion
Inlägget handlar om vilket bloggverktyg som bäst passar i undervisningssammanhang, och jag jämför de två vanligaste: Blogger och Wordpress och avslutar med ett tips och par andra förslag.Grundtips:1. tänk efter innan vilka funktioner du behöver 2. Om du har lite framförhållning: starta en testblogg och prova att använda verktyget innan du sätter igång med eleverna.
Långversion
För att klargöra min egen partiskhet är det viktigt att säga att jag bloggat hos Blogger sedan mars, 2007 och endast testat Wordpress under föregående höst i ett par olika sammahang. Min erfarenhet av Blogger är alltså klart störst, men det finns samtidigt flera anledningar till att jag återvände till att uteslutande använda Blogger efter att ha testat Wordpress.Det finns ett par saker som är viktiga när man ska involvera eleverna i bloggande. Dels är den en fördel om man kan slippa reklam, och dels vill man ha möjligheter att kontrollera vem som kan läsa och kommentera bloggen. Både Blogger och Wordpress är reklamfria ( I Blogger kan du lägga till reklam om du vill, i Wordpress kan du inte lägga till det alls). Du kan också hos båda stänga din blogg för allmänheten och bjuda in eventuella läsare (hos B. upp till 100, och hos W. upp till 35). Om eleverna ska vara med och skriva i bloggen bjuder du in dem som författare.
Blogger är helt klart den plattform som är mest användarvänlig. En av anledningarna att jag slutade använda Wordpress vara att jag tyckte allt tog längre tid. Det var fler klick för att nå önskat resultat på Wordpress än på Blogger helt enkelt. Även sidornas utseende gör att Blogger vinner just denna duellen. Jämför inläggssidorna här nedan till exempel, och Bloggers märkbart "renare" utseende:
En fördel med Wordpress är dock att här finns lite fler funktioner inbyggda i själva verktyget. Du kan få samma funktioner i Blogger men det innebär ofta att du måste ta hjälp av en tredje part. Detta behöver inte vara krångligt, men det kan vara det. Wordpress erbjuder till exempel: statistik och meddelande via email till den läsare som önskar det när du postar nya inlägg. Just den sistnämnda funktionen kan vara användbar i undervisningssammanhang. Hos Blogger kan du ordna samma funktioner genom att ta hjälp av SiteMeter (för statistik) och FeedBurner (för email-prenumeration).
Wordpress erbjuder också möjlighet att ladda upp word-dokument (och en del andra filtyper) så att de sparas på ditt Wordpress-konto och visas som länkar i din blogg. På Blogger måste du spara dina dokument någon annanstans och länka till dem från din blogg. Återigen måste en tredje part involveras. Detta var det största skälet till att jag testade Wordpress. Att lägga upp relevanta dokument till eleverna vill jag absolut kunna göra. Ofta krånglade dock denna funktionen på Wordpress och när jag insåg att jag kunde använda min publika mapp i Dropbox att länka till har jag helt återgått till Blogger. Videoklipp och foton kan man ladda upp på båda plattformarna.
För mig är bloggens utseende viktigt. Jag har full förståelse för att det inte behöver vara så för alla. Men en snygg, personlig blogg är roligare att använda är min erfarenhet. Om man ser till ett vidgat textbegrepp ger utseendet också det första intrycket av ett innehåll och lockar, eller avskräcker, från vidare läsning. Om man med sin blogg vill nå utanför klassrummet (vilket inte alltid är fallet) tycker jag absolut man ska överväga att engagera eleverna i den estetiska utformningen och diskutera vilka signaler man sänder genom den.
I Blogger har man tillgång till 16 rätt tråkiga mallar, men även den nya Template Designer som man kan använda om man loggar in på Blogger in Draft (Bloggers verkstad där de testar nya saker) som erbjuder många och attraktiva möjligheter. Dessutom har du i Blogger möjlighet att importera mallar utifrån (prova BTemplates eller Betatemplates) och då öppnar sig helt plötsligt oändliga möjligheter! I Wordpress har du tillgång till ungefär 70 mallar från start, men där finns inte många höjdare, och vill du kunna importera mallar genom att ändra koden måste du betala en avgift. Och det vill man ju inte.
Jag föredrar helt klart Blogger i undervisningssammanhang, men det här är naturligtvis lite av en smaksak. Därför är mina två bästa tips dessa: tänk igenom vad det är du ska använda bloggen till och vilka funktioner du behöver. Försök tänka framåt, så det inte dyker upp behov efetr halva resan som din plattform son inte stödjer. Mitt andra tips är helt enkelt att testa verktygen om du står i valet och kvalet. Skapa en testblogg där du kan experimentera i godan ro utan att någon behöver titta på det. Då märker du rätt snart vad du trivs med.
Det kan ju också vara så att man vill ha ett socialt sammanhang när man bloggar. Då finns svenska Skolbloggen som är ett bloggnätverk för pedagoger och elever. Här har du möjlighet att knyta kontakt med andra samt att få viss support. Skolbloggen bygger på Wordpress, så det är deras verktyg man använder.Vad gäller bloggplattformar där man kan skriva "mattespråk" i inläggen är det tyvärr så att varken Blogger eller Wordpress har stöd för detta. En kollega håller på att prova något som heter SciencePad. Kommentera gärna om ni känner till något alternativ!
Nu är det här mastodontinlägget över. Tack till dig som tog dig igenom hela!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
blogga,
Google,
presentera
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








