Visar inlägg med etikett läsning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett läsning. Visa alla inlägg

lördag 14 april 2026

Att planera för en inkluderande, skönlitterär kanon i ämnet svenska

I svenska som jag undervisar i på samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet står det tydligt i ämnesplanen att eleverna ska få bekanta sig med litteratur från olika tider och kulturer skrivna av både kvinnor och män. Detta får mig alltid att gripa efter skamkudden när jag tänker på vad jag hinner med i mina svenskkurser. Namn som Alighieri, Shakespeare, Swift, Englund, Khemiri, Lawrence, Orwell, Lundberg, Poe, Fröding, Strindberg och Lagerkvist  är författare som återkommer. Förvisso tillsammans med Boye, Schiefauer och Södergran men det är smärtsamt uppenbart att urvalet är starkt färgat av en manlig, västerländsk (anglo-saxisk) tradition. Tidsbrist i kurserna har också gjort att jag ibland känt att det blivit alldeles för lite litteratur och litteraturhistoria och jag undrar hur mycket koll mina elever egentligen har efter tre år hos mig.

Denna känsla, samt att mina elever, generellt sett dels värderar litteratur lågt och dels läser mycket lite på egen hand gjorde att jag började tänka över hur jag skulle försöka få till stad en förändring och den omedelbara insikten var att det krävdes en långsiktig planering eftersom jag i vardagens tidsbrist ofta griper efter det kända. Jag drog upp riktlinjer för undervisningen som helhet och kom fram till en del principer:

  • Jag vill låta text (i vid mening) få en mer central roll och därför ska undervisningen att utgå från texter av olika slag. Jag siktar mot att hälften av dessa texter ska vara någon form av skönlitteratur.
  • För att skapa mer plats för icke västerländsk litteratur vill jag utnyttja engelska 5 och 6 för att se vilka anglo-saxiska författare som med fördel kan presenteras där.* 
  • Jag vill också se vilket utrymme det finns för att utnyttja karaktärsämnena. Kanske kan de ibland utgå från skönlitteratur som belyser ämnen som är angelägna för dem.
  • För att få utrymme till en bred och rik flora av författare kommer litteraturhistorian att behandlas med hjälpa av kortare texter som noveller, dikter, essäer och utdrag.
  • Romaner kommer jag att välja helt med fokus på läslust
  • Jag måste förbereda en kanon för svenska 1, 2 och 3 för att få överblick över vilka kön och världsdelar som representeras. Min start kan ni se på bilden ovan.

Kvinnliga författare har jag rätt bra koll på . det är planering och lite ansträngning det hänger på. Mina kunskaper om icke västerländsk litteratur är dock mer begränsad. För att vidga mina vyer började jag prenumerera på den fantastiska tidsskriften Karavan som är helt inriktad på icke västerländsk litteratur.  Deras temanummer med fokus på klassiker (nr 3-4, 2017) var till särskilt stor hjälp. Tidsskriften innehåller alltid också noveller, dikter eller utdrag vilket gör att man får både en bakgrund och faktiska verk man kan använda sig av. Karavan har också gjort en undersökning av de läromedel som används på gymnasiet. Ofta finns där ett tydligt fokus på manliga, västerländska författare vilket försvårar för läraren. Ett läromedel stack dock ut: Michael Jays läromedelspaket Litterära klassiker (antologi) och Litterära mästerverk (litteraturhistoria). Dessa beställde jag hem till skolan för att vi lärare skulle få tillgång till dem.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta planera. Till hösten kommer det nya ettor och då ska i alla fall planeringen för svenska 1 vara färdig. Alla tips tages tacksamt emot:)

* Det är en fördel att jag även är lärare i engelska men ett alternativ skulle ju kunna vara att helt enkelt fråga engelskläraren vilka författare hen brukar presentera.

tisdag 26 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IV

Feedback

När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av Google Keep som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve, vars instruktioner jag följde.

Lektion 7

Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från Wikipediaartikeln om Mary Shelley för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.

Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:
Now, you are going to write a summary on your own. Do not ask your desk mates for help because I would like to see your individual skills, so that I know how well I have succeeded in teaching you this. 
Follow the process we used while we practiced:
- Skim the text
- Identify the main themes
- Read more carefully and choose key words
- Create a mindmap, using the main themes and your key words
- Write your summary, using the mindmap
And remember: when you summarize, leave out (a lot of) names, dates, and details.
Your summary should be 100-150 words long and the first sentence should contain your source (English Wikipedia)
Bilden beskriver klass-
rummets alla möten.
Från colourbox.com
När eleverna satt igång med arbetet följer vandringen, dvs. det viktiga kryssandet genom klassrummet under de följande 45 minuterna för att svara på frågor, ge beröm, be dem verkligen göra en tankekarta och igen förklara varför, och uppmuntra dem att faktiskt bara titta på tankekartan när de sedan skriver. Medan man rör sig i klassrummet får man mycket information inte bara om elevernas förmågor och utan också om hur undervisningen har landat hos eleverna.

Lektion 8

Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen "Hills Like White Elephants". Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: "Old Man at the Bridge" och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en matris där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.

Några av elevernas tankekartor. Det var glädjande att se att eleverna kunde
använda det arbetssätt jag introducerat och det ska bli intressant att titta på
hur sammanfattningarna blev.

Darlings I killed...

Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)

  • Innehållet i novellerna och deras särdrag hade kunnat diskuterats i mycket större utsträckning än vad som gjordes.
  • Vi hade kunnat arbeta mer med de olika frågetyperna och poängen med att arbeta med dem. Detta blev i stället något jag plockade upp i svenskan (som jag också har klassen i) och hade nytta av där.
  • Källkritik mot just Wikipediaartiklar hade varit lämpligt att ta upp eftersom alla de texter om författare jag använde kom från just Wikipedia. Många bedömer Wikipedia som en källa och vet inte att man måste bedöma artiklarna individuellt.
  • Man hade kunnat använda andra noveller med gemensamt tema och diskutera likheter och skillnader. Man hade också kunnat välja ett tema som man tydligare hade kunnat knyta till realian.
  • Man hade kunnat arbeta mer med orden i sammanhang. Jag märkte att eleverna när de slog upp ord inte tänkte så mycket på vilken innebörd orden hade just i den mening de hade hittat det i.


Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie

söndag 11 december 2025

Vad är egentligen poängen med att läsa?

"Läsning och frihet hänger ihop" skriver Per T Ohlsson i dagens Sydsvenskan och rekommenderar tre hårda klappar. I min Timehop läser jag ett inlägg på Facebook jag skrev för fyra år sedan där jag vädjade till föräldrar att läsa för sina barn*. Att göra barn och unga till läsare har aldrig varit mer angeläget än idag men ofta får jag frågan av ungdomar i skolan: Vad är egentligen poängen med att läsa?

Här följer ett axplock av erfarenheter jag gjort det senaste året via böcker som jag aldrig skulle fått möjligheten att uppleva i verkliga livet. De är mitt "därför":

Jag har sett månen falla sönder, och lämnat jorden. Levt 7000 år i rymden och byggt en ny civilisation.  Jag har, för tredje gången, sett Winstons hopp tändas och släckas i en totalitär framtidsvärld där Storbror äger alla tankar och all kärlek. Jag har sett det underbara när två tonårskillar tillsammans slår världsrekord i kyssning och följt en transperson i hennes nya tillvaro, där hon till slut vågar drömma om vänskap och kärlek. Jag har varit en hund i en snöstorm och en man som förlorar sin fru när han åker för att missionera för invånarna på en ny planet. Jag har följt en ung slavkvinna som försökt fly från plantaget där hon bor. Jag har sett henne misslyckas. Jag har sett sex individer slukas av monster i en tidsloop, och, för första gången (!), fått testa sanningsserum.

Och det där är bara skönlitteraturen. Reportagen har tagit mig bakom Berlinmuren, till zinkpojkarnas krig i Afghanistan och till Breiviks Utøya. Jag har mött och lärt känna den kinesiska änkekejsarinnan Cixi, mongolkvinnor, amerikanska miljardärseremiter och USAs andra presidentspar. Jag har fått veta allt jag någonsin undrat om barnafödsel genom tiderna och om Sverigedemokraternas uppgång (när kommer deras fall?).

Detta är bara en bråkdel av alla de tusentals berättelser jag gjort till mina och väldigt få av dem hade jag fått möjlighet att uppleva om jag inte varit läsare. Framför en film är du en, kanske berörd, men ändå passiv observatör av någon annans skapelse. När du läser måste du delta och bygga upp alla världar, både inre och yttre, för att kunna förstå innehållet. I varje bok är du medskapare tillsammans med författaren. Jag kanske inte kan möta alla människor jag skulle vilja i livet; jag kanske inte kan leva alla liv och besöka alla platser. Men läsa kan jag - och även den sortens frihet - utöver den Per T Ohlsson skriver om - ger läsning!

Av acidburn08 på DeviantArt
*För er som inte följer mig på Facebook följer här innehållet i det inlägg jag skrev för fyra år sedan (och hänvisade till här ovan:

På tal om högläsning...
Detta har jag haft på hjärtat sedan vår förskolepersonal berättade att föräldrar inte alls läser för sina barn i samma utsträckning som förr:

Att läsa med sitt barn (även bebisarna) varje dag, är att ge barnet en gåva som barnet har nytta av hela livet, och som svårligen kan ersättas senare.

Förutom närhet, mys och en spännande stund tillsammans ger du ditt barn detta när du läser, och ni tillsammans pratar om och funderar kring bokens innehåll:

Ett stort ordförråd
God koncentrationsförmåga
Bättre uppfattning av nyanser
Bättre förståelse för omvärlden
Vidgade referensramar
Gemensam kultur
En ingång till skriftspråket
God språk- och textuppfattning
Bättre förmåga att sätta ord på känslor
Läslust, som leder till nya läsupplevelser och ännu mer av ovanstående.

Ett barn som börjar skolan och har det här med sig är väl rustat för att ha roligt i skolan och känna lust och nyfikenhet på att lära sig nya saker. Som gymnasielärare ser jag skillnaden det gör att ha ett positivt och tidigt anlagt förhållande till läsning - och - som lärare kan jag aldrig ersätta det föräldrarna lägger grunden för i hemmet!

Så till alla föräldrar: glöm inte bort att ta er en liten mysig lässtund varje dag och koppla av tillsammans. Det spelar roll!

Om man känner sig osäker på hur man ska göra kan jag rekommendera:

Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen
Goboken.se där man kan köpa åldersanpassade bokpaket och där råd och tips följer med
En välsorterad bokhandel i Malmö är den på Kronprinsen (ja, på Kronprinsen!), och i Stockholm vet jag att där finns en på Mariatorget. Där kan man också få råd och hjälp.
Och glöm inte närmsta BIBLIOTEK:)


lördag 28 november 2025

Skapa tilltro genom textsamtal - lässtrategier i engelska!

I år hade en fjärdedel av mina nya ettor F på det gemensamma readingprov (gammalt NP) de får göra i mitten av höstterminen hos oss på Pauliskolan. Därför kallade jag dessa elever till extra stöd, för att vi skulle träna lässtrategier i en engelsk kontext. Jag använde denna text från The Local, då jag trodde att den skulle intressera de sex eleverna. Texten handlar om en svensk kvinna och en tiggare från Rumänien som blivit kära i varandra och nu ska gifta sig.

Inför träffen beslöt jag mig för en viktig sak: Att eleverna skulle få fokusera på vad de redan kunde och att vis kulle utgå från det i textsamtalet.

Syftet med övningen

Syftet med textsamtalet var
  • att stärka elevernas självförtroende genom att fokusera och använda deras befintliga kunskaper i engelska
  • att skapa modeller för hur man kan resonera sig fram till förståelse genom att tänka högt tillsammans
  • att träna tre konkreta lässtrategier de kan använda sig av för att skapa förståelse

Tillvägagångssätt

Jag gick kort igenom de tre begrepp från den reciproka modellen som jag ville fokusera på, dvs. att förutspå, ställa frågor och reda ut.

Eleverna fick texten och jag visade den också på datorn för att de skulle se bilderna ordentligt och få hela webbsidans inramning. Jag uppmanade eleverna att titta på i vilken kontext artikeln presenterades i på datorn, på rubrikerna, bilderna och bildtexterna och därefter komma med påståenden om vad de trodde texten skulle handla om och vilken typ av text de trodde att det var. De fick sedan motivera sina ställningstaganden och förklara hur de kommit fram till dem.

Nästa steg var att eleverna skulle titta på ingressen och markera endast den information de var helt säkra på att de förstod. Därefter fick de i tur och ordning presentera vars ett påstående om ingressen som de kände sig säkra på. När det var gjort kunde vi identifiera vilka ord och fraser som vållade problem. Med hjälp av de säkra bitarna kunde vi tänka högt tillsammans och komma fram till vad ingressen ville säga.

På detta sätt skapades förförståelse för textens innehåll. I stället för att använda förutspåelse efter varje nytt stycke använde jag sedan i stället en strategi från Reading to Learn som innebar att  jag sammanfattade innehållets tre huvudsakliga delar för eleverna innan vi gick vidare med texten. Jag avslöjade därför att vi skulle få reda på hur paret lärde känna varandra, hur de blev ett par och till sist vilka deras framtidsplaner var och hur folk hade reagerat på deras kärlek.

Med denna ytterligare kunskap om texten gick vi sedan vidare på samma sätt som innan där eleverna, ett avsnitt i taget, fick stryka under information de kände sig helt säkra på. När alla var klara fick de var och en komma med ett påstående om innehållet. Därefter vägledde jag sedan resonemangen kring vad det andra kunde betyda och på så sätt fick eleverna på ett konkret sätt träna på att använda sammanhanget, ordens beståndsdelar och likheter med svenskan för att skapa förståelse där det tidigare inte fanns någon.

Resultat

Samtalet blev väldigt givande. Vi diskuterade texten i ungefär en timme tillsammans och det var tydligt att valet av text engagerade dem. Jag blev uppmanad att välja en lika gullig text till nästa träff! Eleverna var engagerade och kom med många förslag och därför var det lika mycket de tillsammans som modellade lässtrategier, som jag. Min roll var mer att lösa upp knutar (betydelsen av det lilla ordet "by" i ingressen t.ex) och att hjälpa eleverna sätta ord på tysta kunskaper. Frasen "began in halting English in March this year" tolkades som att engelskan kanske inte var så bra. Genom att diskutera ordet "halting" och vad det betyder på svenska för att sedan koppla till sammanhanget där ett språk var "halting" kunde eleverna se att vanliga svenskkunskaper ofta kan användas som strategi för att skapa förståelse.

Eftersom många av eleverna skrivit väldigt lågt på provet, förväntade jag mig att jag skulle få förklara väldigt många ord. Det visade sig dock att eleverna kunde en hel del och när de förstod principen för övningen: identifiera det ni säkert kan och använd det för att lösa knutar, så var de väldigt bra på att tänka högt och ta sig fram genom texten. En annan sak eleverna var bra på var att identifiera det de var säkra på. Inför mötet var en av mina farhågor att de skulle tro sig vara säkra på saker de faktiskt inte förstod. De var förvånansvärt träffsäkra här och kunde med god precision tala om sin förståelse på ett nyanserat sätt och skilja det de kunde, det de kanske kunde och det de alls inte kunde åt.

På det här sättet fick vi möjlighet att diskutera bland annat:

- att alla ord inte är lika viktiga att förstå
- betydelsen av prefixet ex- (excursion)
- att man lätt kan gissa vad "blankets" betyder om man har förstått sammanhanget (=ngt man kan använda sig för att värma sig med när det är kallt)
- att när ordet "but" kommer så kan man lista ut att det kommer något som bör vara tvärtom eller säga emot det som kom innan
- att "disillusioned" heter "disillusionerad" på svenska (vilket inte var till någon hjälp) och att prefixet dis- ofta betyder något negativt eller tvärtemot (disgusted, dismantle, disappoint, dispair, disorder)
- konceptet att gifta sig flera gånger
- att meningen “His mother died when he was a child but his father is very happy.” var olyckligt formulerad:)

Om två veckor är det dags för nästa träff!

PS. Alla lärare på Pauliskolan har en timme i veckan utlagt på schemat som ska användas till extra stöd med de egna eleverna i någon form.

fredag 25 september 2026

En strategi för att väcka läslust!

För mina nya ettor inledde jag terminen med att jag skulle berätta lite för dem vad jag gjort i sommar. Egentligen vill jag göra en poäng om att alla upplevelser jag fått om böcker hade jag aldrig kunnat leva mig till utan att alla de världar böcker öppnar är ovärderliga. Klicka förbi bild 1 och läs nedan vad jag berättade till varje bild.



Bild 2: En av de största upplevelserna den här sommaren var att jag på sätt och vis fick följa med en vän på hennes makalösa resa längs The Pacific Crest Trail. Ni ser den vandrade streckan på kartan här bredvid och en bild från det makalösa landskapet bredvid. (Wild av Cheryl Strayed)

Bild 3: Den här bilden kommer från Citadellet i Landskrona. Är det någon som varit där (många nickar)? Det här var en rätt skrämmande upplevelse. Jag fick ta del av berättelser och möta kvinnor som satt inspärrade här för ungefär 100 år sedan. Det enda de egentligen hade gemensamt var att de var fattiga och att de hade begett sig till Stockholm för att försöka få ett bättre liv. På den tiden fick man inte flytta var man ville och människor som inte var önskvärda - som de här kvinnorna - de spärrade man helt enkelt in. Att lyssna på de här kvinnornas berättelser var både upprörande och fascinerande. (Fallna kvinnor av Eva F. Dahlgren)

Bild 4: Den här bilden kommer från saringasattentatet i Tokyo 1995. Jag fick förmånen att träffa över 60 kvinnor och män som varit med om det här attentatet. När vi läser tidningar blir stora grupper lätt bara till siffror och svåra att identifiera sig med. Här fick jag verkligen känna hur det berörde helt vanliga människor och hur vissa lider av sviterna än idag! (Underground av Haruki Murakami)

Bild 5: Den här bilden är tagen av en god vän från Nigeria som bott i New York väldigt länge. Han reste hem till Lagos och jag fick lov att följa med honom. Han tog många bilder och var väldigt upprörd eftersom Lagos fortfarande är så korrumperat. Han led mycket av det land han älskar och där hans rötter finns samtidigt är en plats han inte riktigt kan känna sig stolt över. Jag hade nog inte kunnat förstå det här riktigt om jag inte hade fått dela hans upplevelser. (Every Day Is For The Thief av Teju Cole)

Bild 6: Nu börjar nog många förstå vad det här handlar om:) Det här är en bok om framtiden. Den utspelar sig i bland annat Las Vegas i USA. Nästan allt vatten är slut och vatten har blivit mer värdefullt än guld och diamanter. Boken handlar om det maktspel som utspelar sig när makthavare - eller andra - försöker få kontroll över det vatten, och därmed de rikedomar som finns. (The Water Knife av Paolo Bacigalupi)

Jag avslutar med att berätta för eleverna att jag har läst tusentals böcker om allt mellan himmel och jord och att jag aldrig hade kunnat få tillgång till alla de här upplevelserna ens om jag ägnade hela mitt liv åt att resa och träffa folk. Det är helt enkelt praktiskt omöjligt. Att läsa är enda vägen fram till alla dessa upplevelser och insikter.

Avslutningsvis frågade jag eleverna vad de hade läst i sommar:)

söndag 25 maj 2014

Exempel på hur man kan jobba med språkmallar!

Under den hektiska vårterminen läste jag ett gäng äldre skönlitterära texter om krig med mina ettor. Jag använde olika lässtrategier med de olika texterna för att göra dem åtkomliga för eleverna som sedan på egen hand skulle läsa en sista text om krig (utdrag ur På Västfronten intet nytt) och jämföra denna med de andra för att undersöka hur krig skildrades i de olika texterna. Detta gick alldeles utmärkt och jag tänker återkomma till hur jag just det vid ett senare tillfälle.

Men! Den första lilla uppgiften på det rätt traditionella provet, gick ut på att eleverna skulle sammanfatta ett par av texterna. Sammanfattningarna skulle inledas med en källhänvisning och vi hade gått igenom hur man sammanfattade skönlitterära texter genom att använda de fem frågorna: Vem? När? Var? Vad? Hur? Alla utom två av eleverna gick bet på denna "enkla" uppgift.

Kalla kårar nerför frökens rygg.

Jag insåg att jag naturligtvis hade tagit en hel del för givet här och det var denna "enkla" del av examinationen som hade behandlats mest styvmoderligt under förberedelserna. Så jag fick göra om och göra... mer rätt.

Min strategi blev att först visa två goda exempel och modella hur frågorna kan användas i praktiken. Därefter ville jag arbeta med stöttning genom att eleverna parvis skulle få arbeta med språkmallar i två övningar som vi gemensamt tittade på, och därefter skulle de få försöka själv. Så här gjorde jag!

Modella

I början av höstterminen läste vi tillsammans romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell som vi hade boksamtal kring. Jag skrev två sammanfattningar av romanen som jag visade eleverna. Jag bad dem ta ställning till vilken de tyckte beskrev boken bäst och varför.

Stötta

När vi hade gjort detta och fick eleverna två lucktexter av mig. Först en lucktext (sammanfattning) av romanen The Absolute Diary of a Part-Time Indian som vi läst tillsammans på engelskan. I sammanfattningen hade jag tagit bort de ord som motsvarade svaren på den fem frågorna samt de informationsbitar man har med i en källhänvisning (titel, författare och utgivningsår i det här fallet). Eleverna fick parvis fylla i luckorna med lämpliga formuleringar och sedan fick de publicera sina förslag i en Padlet. Därefter diskuterade vi ett par av texterna.


Till den andra sammanfattningen med luckor hade jag valt "Mor Sauvage" av Guy de Maupassant, en novell alla hade läst i samband med litteraturtemat vi haft. Här hade jag i stället tagit bort de ord som länkar samman de olika informationsbitarna som utgör svaret på frågorna (vem, var, när, vad, hur). Jag påpekade för eleverna att de inte fick ändra mina ord eller min interpunktion. Även här skulle de lägga upp sina alster i en gemensam Padlet.

Eftersom jag inte var helt nöjd med den första diskussionen aktualiserade jag en situation där vi tidigare pratat om värdet av feedback. Jag poängterade värdet av få respons av en hel klass på det man skrivit, men också att man kan känna sig utsatt och sårbar av att få sin produktion så nära granskad. Detta innebar, menade jag, att man dels borde vilja få sin text granskad (för att få all den värdefulla feedbacken) men också att detta ställde stora krav på de som ger feedback, dvs. att den ges på ett konstruktivt och respektfullt sätt. 

Den andra diskussionen blev mycket bättre! Många par ville få sina texter granskade och vi kunde gå in på detaljer både språk- och innehållsmässigt. Vi diskuterade bland annat skillnaden med att säga "Vi tyckte novellen var grym och tragisk" och "Vi tyckte novellen var grym men tragisk" och hur betydelsen av ordet "grym" ändrades beroende på vilket skiljetecken man använde. Eleverna observerade också att jag minsann i min mall hade bytt tempus på slutet - något jag tjatat på dem att inte göra:) 

Egen produktion

Efter den sista diskussionen var det dags för eleverna att försöka på egen hand. Jag visade igen stödorden till de fem frågorna som jag hade skrivit på tavlan, och jag uppmanade eleverna att använda mina mallar för att formulera sig, och stödorden som en checklista för att se att de fått med allt. Sina sammanfattningar skulle de lägga i en Padlet igen och de skulle välja böcker som de ville rekommendera till de andra, eftersom vi ska ha en lästävling i sommar (eleverna mot mig och min parhäst Karolina som de har i alla sina SO-ämnen). 

Resultatet blev mycket bättre efter de här övningarna! Vi har fortfarande en bit kvar men befinner oss mycket närmre mållinjen. Dessutom får eleverna nytta av varandras boktips i sommar!

Själv har jag inspirerats av min tidigare kollega Hanna Stehagen som skrivit en hel del om skrivmallar i sin blogg Mitt språkutvecklande klassrum, samt av Pauline Gibbons bok Lyft språket - Lyft tänkandet! Båda mina inspirationskällor vänder sig främst mot lärare som undervisar andraspråkselever, men de råd man får är lika värdefulla för alla elever - och det kan inte nog poängteras att även många elever med svenska som förstaspråk är i stort behov av språkstödjande undervisningssätt. Fast det är nog ingen nyhet.

onsdag 30 januari 2013

Flip om läsning!

Idag har jag gjort en flip som handlar om läsning för olika syften. Jag satte en tidsgräns för mig själv (en timme) på hur länge jag fick jobba med flippen eftersom jag annars brukar känna att just filmande slukar både mig och tiden!

I flippen tar jag upp syftena med skumläsning, sökläsning och närläsning. Håll till godo! (PS. Jag är inte lika allvarlig irl;)