Visar inlägg med etikett Reading to Learn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Reading to Learn. Visa alla inlägg

torsdag 7 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II

Daugerrotype av Edgar Allan Poe.
From Wikimedia Commons, Public Domain
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.

Lektion 3

Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
  1. Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
  2. En sammanfattning jag skrivit av texten
  3. Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning inte innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.

När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.

Lektion 4

Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.

Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
Exempel på tankekartan vi gör tillsammans

  • Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
  • Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.

När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
  • ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. 
  • ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. 
  • ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.

Från Colourbox
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.

Kommande lektioner

Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.

Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie



onsdag 21 oktober 2015

Förberedelse för läsning och detaljerad läsning - Reading to Learn

Sedan i januari har jag gått en kurs i Reading to Learn och den gångna veckan var kursledaren på besök i mitt klassrum för att jag skulle kunna få personlig feedback på mitt arbete med metoden. Jag beslöt mig för att att använda de första stegen i cirkelns yttersta och mellersta ring: förberedelse för läsning, och detaljerad läsning under den lektion jag hade förberett för besöket.

Klassen, min etta på SA-BET på Pauliskolan i Malmö, höll egentligen på med ett grupparbete om mänskliga rättigheter (samarbete med samhällskunskapen) så det här var ett avbrott och på sätt och vis en tjuvstart på något vi ska ägna oss åt efter lovet: klassiker!

Det första videoklippet visar förberedelse för läsning och det andra visar detaljerad läsning. Efter varje klipp reflekterar jag kring hur det gick och lyfter fram den feedback jag fick av Ann-Christine. Läs gärna också inlägget på Pedagog Malmö som handlar om Ann-Christines besök hos min Malmökollega Magnus, som arbetar på Värnhemsskolan med språkintroduktionen.



Ann-Christines intryck var att metoden tydligt kändes igen och att de olika delarna var tydliga. Något jag kunde ha varit mer konkret med var textens syfte, att övertyga. Texters syfte är ju grundstommen i R2L och här tog jag nog för givet att eleverna skulle vara med på noterna om vad en argumenterande texts syfte är, men det är ju inte alls säkert. Hade jag varit tydligare med det hade jag också lättare kunnat koppla det till mina utvecklingar i den detaljerade läsningen då jag flera gånger pratade om övertygande/värderande ord.

Efter att jag hade läst texten högt för eleverna fick de en stund att fråga om ord de inte kände igen i texten som helhet. Ca 4-5 ord kom upp i det sammanhanget. Eftersom strukturen rör cirkelns yttersta del och man i R2L rör sig utifrån och in, borde jag ha arbetat mer med den innan jag sedan gick vidare till den mellersta cirkeln (detaljerad läsning). Frågan är om eleven fick ett tillräckligt bra grepp om textens helhet innan jag gick in och gjorde en djupdykning i två specifika stycken för att lyfta fram språkbruket i argumenterande texter. En god genreuppfattning vad gäller struktur bör ha etablerats innan man rör sig inåt i cirkeln och därför borde jag i stället för detaljerad läsning ha använt mig av nästa steg i den yttersta ringen: gemensam konstruktion av text.


Den detaljerade läsningen var den del Ann-Christine tyckte fungerade bäst. Den har jag också testat ett par gånger nu och jag börjar känna mig hemma med arbetsgången. Det gjorde också att förberedelsearbetet gick mycket snabbare än vad det gjort vid de tidigare tillfällena, vilket är mycket positivt eftersom R2L kan kännas som en tidskrävande metod.  Något som slog mig under reflektionen kring den detaljerade läsningen är hur otroligt viktigt det är att välja goda modelltexter som innehåller de element man vill lyfta fram och undervisa om. I det här fallet var texten okej, men jag hade absolut kunnat hitta en bättre och när man använder R2L blir det extra tydligt att det kostar när man skarvar med textvalet.

När lektionen närmade sig sitt slut, gjorde jag två saker. Jag delade ut post-it-lappar till eleverna (exit tickets) och bad dem att dels skriva ner vilka delar en argumenterande text bestod av och dels hur språket skulle vara i argumenterande texter. Därefter bad jag eleverna komma med feedback kring hur de tyckte att lektionen hade fungerat och hur de hade upplevt den.

Jag antecknade på tavlan som ni ser här till höger men det kan nog underlätta med en liten tolkning:) Eleverna gillade den tydliga strukturen i metoden; de tyckte jag hade varit lite rolig och att det hade funnits positiv energi hos mig; de tyckte det var bra att de aktiverades och att intresset hölls uppe samt att vi tittade på textens olika delar. Negativ kritik var att metoden också kunde upplevas som lite stel.

Min nästa utmaning blir att ta mig an gemensam konstruktion av text och här fick jag goda idéer från Ann-Christine om hur man skulle kunna genomföra det i helklass utan att det blir för ohanterligt, vilket jag har upplevt att det blivit innan. Men hur det går med det får i se nästa gång det är dags för en uppdatering kring R2L:)

onsdag 1 april 2026

Detaljerad läsning - Reading to Learn

Som jag tidigare berättat på vår skolutvecklingsblogg, deltar jag i en åttadagarskurs i Reading to Learn med Ann-Christin Lövstedt. Jag kommer att föra loggbok och dokumentera mina framsteg (och bakslag?) och reflektioner här.

Under vår andra workshopomgång lärde vi oss mer om Detaljerad läsning. Jag bestämde mig för att testa att tillämpa detta i kursen svenska 3 för att på ett konkret sätt visa hur man kan närläsa och analysera en skönlitterär text. Detta var ett led i förberedelserna för litteraturanalysen som ingår i kursens centrala innehåll.

Vi använde inledningen av en mycket känd novell - "Ett halvt ark papper" av August Strindberg - som vi tillsammans hade läst någon vecka tidigare. Varje elev fick inledningen utskriven på ett blad och uppmanades att stryka under och anteckna det vi pratade om tillsammans. Efter klippet diskuterade och konkretiserade vi hur närläsningen skulle kunna vara till hjälp vid en analys av temat i novellen.

På grund av olika halvklassevenemang blev det så att jag hade möjlighet att genomföra det här passet vid två olika tillfällen och planen var att jag den andra gången skulle filma det, vilket jag också gjorde. Tvärtemot vad jag förväntade mig, gick det bättre första gången. Det var lite fler elever på plats och jag hade mitt förberedelsearbete alldeles purfärskt i huvudet vid första tillfället. Jag friskade naturligtvis upp minnet inför omgång två men tog lite för lätt på det, vilket gjorde att jag rätt ofta missade något av stegen i modellen (förberedelse --> läsa mening --> ledtråd/fokusera --> utveckla). Det gjorde att genomgången inte blev riktigt lika metodisk och förutsägbar för eleverna. Jag upplever också att jag glömmer att bekräfta elevernas svar. En lösning kan vara att skriva in detta steg i mallen så att jag blir påmind på det sättet.

En positiv effekt av metoden, som visade sig i synnerhet första gången, var att fler elever deltog aktivt. De fokuserade frågorna, där eleverna förbereds för att ge svaret, upplevde jag som lite svåra att ta till mig eftersom de var så "lätta", men de kom att fungera som en inkörsport till aktivitet. När eleverna lätt hade kunnat svara på en fråga där svaret var givet, blev de mer benägna att svara på de utvecklande frågorna senare.

Jag visar min genomgång nedan, men kom ihåg att jag är nybörjare på R2L. Detta innebär att man absolut kan använda klippet för att diskutera metodiken och hur väl den genomförs i klippet, men det är alltså inte lämpligt att använda som ett rättesnöre eller förebild! I genomgången av den första meningen har jag markerat i videon när jag (upplever att jag) genomför de olika stegen. En egen undran är om utvecklingen i huvudsak ska vara min eller om man ska involvera eleverna som jag gjort här. Min tanke var att frågorna var tillräckligt öppna för att alla elever skulle kunna svara med utgångspunkt i sina egna erfarenheter.

Här finns mina förberedelser för detaljerad läsning av "Ett halvt ark papper". Denna hade jag tillgänglig och utgick ifrån under genomgången.
Här finns en tom mall för förberedelser för detaljerad läsning (den är kopierad från det material vi fått ta del av under utbildningen).



Eleverna vars namn nämns i klippet har godkänt publicering av klippet.