Visar inlägg med etikett svenska. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett svenska. Visa alla inlägg

fredag 25 september 2026

Svenska 3 - rivig uppstart med repetition av PM

En del av våra elever har svårt att hantera skrivande på högre nivå, som t.ex. det PM de stöter på vid nationella provet i Svenska 3. Många av de färdigheter som testas vid det provtillfället vill man ska sitta i ryggmärgen i trean, t.ex. hur man källhänvisar i löpande text, hur man formulerar en frågeställning och utreder den, etc. Den här uppgiften formulerade jag ursprungligen för de elever förra året som i slutet av kursen behövde göra omprov för att visa sina färdigheter i skrift, men redan då beslöt jag mig för att inleda kursen med den i höst. Nu är det gjort!

Syfte

Repetera grundläggande färdigheter som behövs för vetenskapligt skrivande
Repetera arbetsgången vid vetenskapligt skrivande:
läsa --> anteckna --> planera --> skriva --> feedback --> redigera

Mål

Att eleverna ska behärska de grundläggande färdigheterna som krävs för vetenskapligt skrivande

Produkt

Eleverna ska individuellt få skriva ett PM där de utreder frågan: Hur har kritikerna tagit emot filmen Mockingjay - Part One? (Inledningsvis vet de dock inte vilken film deras PM kommer att handla om)

Lektion 1 - 75 min - Skrivprocessen modellas

Jag berättar för eleverna om syftet och målet med de kommande lektionspassen. Eftersom vi kommer att börja med en modelltext med samma frågeställning (fast för romanen 50 nyanser av honom) börjar vi med att titta på de tre recensioner jag valt som källor som underlag för min modelltext.

Inledningsvis får eleverna sätta ord på hur en recension brukar vara uppbyggd och vilken information den brukar innehålla. Under läsningen gör jag pauser för att summera textens olika delar och mot slutet ber jag eleverna notera när recensenten fäller värderande omdömen om boken eftersom det är den typen av information som är relevant för PM:et. Eleverna får läsa de sista två recensionerna på egen hand och göra samma noteringar. De jämför sedan sina noteringar i grupper och tillsammans samlar vi informationen på tavlan i spalter. En spalt med +/- för varje recension. Anteckningarna utgör ett bra underlag när det sedan är dags att fundera på hur PM:et skulle kunna struktureras.



Eleverna får sedan diskutera hur de hade organiserat innehållet en sådan här uppgift. De får i par arbeta med att göra en lista i punktform (en punkt = innehållet i ett stycke). Vi jämför olika lösningar och lyfter fram för- och nackdelar och väljer sedan två alternativ som de mest logiska för uppgiften. När eleverna presenterar sina alternativ använder jag en frågemodell Dylan William skriver om i sin bok Att följa lärande. En elev lägger fram ett förslag och därefter får en annan elev ta ställning till detta innan hen lägger fram det egna förslaget.

Listorna i punktform till vänster och höger är förslag från elever på hur man innehållsmässigt hade kunnat strukturera PM:et.

Därefter får eleverna arbeta i grupper med min modelltext. De får i uppgift att tillsammans identifiera olika viktiga element i texten ("Facit" finns här för den som önskar ett sådant, men det hade ju inte eleverna tillgång till). Under tiden de gör detta går jag runt och får möjlighet att repetera centrala begrepp och principer med grupperna. Vi tittar också slutligen på vilken struktur min modelltext använt (ett av de två alternativen vi tidigare lyft fram som mest logiska).

Allra sist får eleverna ge förslag på vilken film de vill att det PM de själv ska skriva ska handla om. Med ca. sex-sju förslag att ta med mig därifrån, avslutar jag lektionen.

Lektion 2 - 75 min - Den individuella skrivprocessen inleds

Mina elever är vana vid att skriva i par. De har gjort det relativt mycket. Denna gång har de fått rätt mycket annan stöttning och själva uppgiftstypen och formen är inte okänd för dem. Därför beslöt jag mig den här gången för att de skulle få skriva individuellt. Detta är ett första steg mot att de själv ska bli säkrare på att tolka uppgifter och utifrån en beskrivning kunna producera en text av hög kvalitet. Att plocka bort stöttningen är nog den största utmaningen jag haft när jag tillämpat t.ex. cirkelmodellen.

Utifrån elevernas önskemål, har jag valt filmen Mockingjay - Part One till elevernas uppgift och jag har också valt tre recensioner av filmen som kommer att vara de källor eleverna ska använda för att lösa uppgiften. Det här upplägget kräver alltså inte att eleverna själv ska hitta och välja material.

I metoden Reading to Learn finns också ett steg som kallas förberedelse för läsning. Detta steg innebär att läraren sammanfattar textens olika faser (stycken, i det här fallet). Exempelvis: "I det andra stycket sammanfattar recensenten filmens handling". Till dagens lektion använder jag en variant av det. I stället för att gå igenom alla tre recensionerna på detta sätt muntligt har jag på ett separat blad skrivit ner vad styckena innehåller för information (mycket kortfattat). Jag delar ut de tre recensionerna, samt bladet med information om styckena och förklarar för eleverna att de kan använda det sistnämnda som stöd i läsningen.

Därefter ska eleverna börja läsa sina källtexter och de ska imitera den förberedelse vi tränade på under lektion 1, dvs. att markera, t.ex. med + och -,  den relevanta informationen i källorna (vad kritikerna tycker om filmen). Recensionerna håller en relativt hög språklig nivå och under lektionen får jag mycket värdefull information om elevernas läsförståelse utifrån de frågor de ställer på innehållet. Många elever har också nytta av pappret med styckenas innehåll, dels bekräftar informationen iakttagelser de gör ("här står ju ingenting om vad de tycker!" eftersom de läser stycken som sammanfattar) och dels får de en överblick över var recensionernas relevanta innehåll kan finnas ("se här, i textens sista tre stycken värderar recensenten karaktärer och tempo").

Lektion 3 - Eleverna fortsätter skriva

Under lektionen fortsätter eleverna skriva. Jag viker mycket tid åt skrivande i skolan eftersom det ger alla elever samma möjligheter till stöttning. Dessutom får jag mycket information om elevernas förmågor när jag går runt och hjälper dem i skrivprocessen. Skrivande som görs hemma upplever jag ofta som slöseri med tid. Elever som fastnar kommer inte loss och hamnar efter, intressanta diskussioner kring språk och text uppstår aldrig, och som lärare får jag väldigt lite information om hur mina elever arbetar med texter. I det här fallet hinner majoriteten av eleverna skriva mycket i skolan och måste de färdigställa något hemma är chansen större att det blir gjort eftersom eleven redan är igång och har grepp om uppgiften.

Eftersom det nu börjar närma sig feedback får eleverna svara på ett enkelt formulär. Eleverna ska först få feedback av varandra och i ett senare skede av mig. Nu vill jag att eleverna väljer de två (av sex) aspekter av skrivandet som de känner sig mest osäkra på och som de därför vill ha feedback på. Bakgrunden till metoden kan man läsa mer om i Dylan Williams bok, men en fördel med detta är att eleverna måste värdera sina egna styrkor och svagheter. I formuläret får de också välja minst en aspekt de känner sig så säkra på att de kan ge andra feedback på den. Aspekterna är: textuppfattning, saklighet, citat- och referatteknik, egna och andras ord, språklig anpassning och struktur och sammanhang.

Det samlade resultatet av elevernas svar gör att det blir lättare för mig att dela in dem i feedbackgrupper, men - superintressant - avslöjar för mig vad jag kanske måste lägga mer tid på i undervisningen. Enkäten visar att många elever känner sig osäkra på textuppfattning, vilket är spännande eftersom jag denna gång valt texter jag vet kommer att vara en utmaning för dem. Enkäten avslöjar också att de flesta känner sig säkra på citat- och referatteknik.

Lektion 4 - Feedback

I början av lektionen tittar vi på Dylan Williams matris över hur feedback kan tas emot (se bild). Syftet är att konkretisera för eleverna att vissa sätt att hantera feedback på genererar större lärande och en bättre slutprodukt. Eleverna är relativt vana vid att ge feedback på ett strukturerat sätt åt varandra. I det här läget påminner jag också om att eleverna måste vara konkreta och ge både positiv och negativ kritik till mottagaren, samt att mottagaren måste kunna förstå feedbacken. Det sistnämnda är värt att upprepa.

Att följa lärande av Dylan William

Innan lektionen har jag grupperat eleverna utifrån deras önskemål. Det blir sex grupper och varje grupp ska tillsammans ge feedback på ett särskilt område.  Tre elever får t.ex. i uppdrag att granska ett antal texter och ta ställning till om de är sakliga, eftersom textförfattarna har önskat att få feedback på just det området. Varje grupp får en plastficka med texterna de ska ge feedback på (avnamnade) samt ett cheat sheet, där de kan se vad det exakt är de ska titta efter för att försäkra sig om att en text t.ex. är saklig.

Eleverna arbetar med feedbacken under hela lektionen.

Lektion 5 - Redigering och lärarfeedback

När eleverna har redigerat efter kamraternas feedback är det dags för mig att titta på deras texter innan den slutgiltiga versionen färdigställs. Inför denna feedback använder alla elever samma cheat sheet som innan till stöd. På så sätt kan de dubbelkolla saker själv innan de lämnar in till mig samt markera de två områden de vill få mer utförlig feedback på av mig. I min feedback har jag inte specifikt kopplat kommentarerna till kunskapskraven utan i stället till de kvalitéer jag vet kommer att vara avgörande för om de lyckas med sitt PM-skrivande. På så sätt hoppas jag att deras fokus kommer att ligga på textens olika kvalitéer, inte på vilket "betyg" skrivandet kan generera. På detta sätt vill jag skapa en större inre motivation och att elevernas "näsa för kvalitet" ska skärpas i stället för att förstärka betygens roll som en yttre motivation.

Nedan ser ni ett exempel på feedbacken. Den utgår helt från det cheat sheet de arbetat efter under arbetet. De aspekter som just den här eleven önskat feedback på är Saklighet och Struktur och sammanhang. Därför har jag gett mer detaljerad feedback på just de avsnitten och mer översiktlig feedback på de andra. Som komplement till feedbacken nedan har jag även gjort en del markeringar i deras PM, som jag hänvisar till i feedbacken.






Lektion 6 - Redigering och utvärdering

Under den sista lektionen vi arbetade med detta fick eleverna dels redigera utifrån min feedback under ca. en halvtimme och dels utvärdera de arbetssätt vi använt under momentet. Utvärderingen gick till så att eleverna delades in i grupper. Varje grupp fick en lista med metoder jag använt för att stötta deras lärande. De fick tillsammans ta ställning till hur utvecklade de upplevde att de hade varit. De fick poängsätta de olika metoderna från 1-5 och skriva kommentarer där de tyckte det var lämpligt för att jag skulle förstå.

Utvärderingen visar att allt det stöd som gavs uppskattades. De saker som ansågs vara mest värdefulla var:

  • att ha modelltexten tillgänglig under det egna skrivandet
  • att ha en skiss som beskrev hur recensionernas innehåll var organiserat (se bild ovan)
  • att de fick värdera sina egna kunskaper genom att välja vad de ville ha feedback på
  • att de fick tid redigera i skolan
  • att vi diskuterade olika alternativ för hur man kunde strukturera innehållet
  • samt utseendet på min feedback (se bild ovan)
När jag gör om detta ska jag vika mer till till just utvärderingen eftersom det hjälper eleverna att få syn på sitt eget lärande och för att det är viktigt för mig i min utveckling av undervisningen. Nu blev det lite väl hastigt genomfört, men det hade nog inte gjort något om jag hade låtit det ta längre tid. Eleverna önskade också samfällt mer tid till redigeringstid i skolan - något både de och jag värdesätter högt.

Själv ser jag nu fram emot att läsa deras slutgiltiga PM i nästa vecka när deadline har varit. Responsen kommer då att utgå från samma dokument som ovan, men det kommer att vara ännu mer kortfattat. Grönt för "ok", och orangt för "mer arbete krävs". Nästa gång eleverna skriver PM kommer dock samma cheat sheet med textkvalitéer som tidigare att dyka upp och då kommer eleverna att få titta tillbaka på den här gamla feedbacken för att kunna fortsätta utveckla sin näsa för gott vetenskapligt skrivande. Dessutom börjar arbetet med att plocka bort några av de stöttande inslagen för att successivt kunna nå målet, som ju är att eleven på egen hand ska kunna tolka uppgifter, samla material och producera texter som uppfyller de krav det vetenskapliga skrivandet ställer. Onwards and upwards!







söndag 11 januari 2015

Lässtrategier - exempel från klassrummet!

Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier.

Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. De tre tillfällena delades för enkelhetens skull upp i lässtrategier man använder innan, under tiden och efter läsningen, men naturligtvis är gränserna dem emellan inte knivskarpa. Alls.

Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna.

Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons!



Övning 1 - Gemensamma tankekartor

För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Jag har använt den bland annat när jag skulle sätta igång språkhistoria med mina treor (Sv3) och grammatik med mina tvåor (Sv2), men den kan användas till i princip alla någorlunda avgränsade ämnesområden.

Man lägger ut stora ark med nyckelbegrepp på och eleverna förflyttar sig sedan gruppvis mellan arken och fyller på allt de kommer på utifrån nyckelbegreppen (och de andra gruppernas anteckningar) - de har även fått stryka saker om de ansett att något är felaktigt. Denna övning behöver ju inte nödvändigtvis följas av en text i direkt anslutning, och fungerar alltså utmärkt som avstamp med eller utan text - dels för att den aktiverar elevernas förkunskaper och dels för att den ger läraren en hel del information om var elevernas samlade kunskapsnivå ligger i inledningsskedet av ett nytt ämne.

Övning 2 - Ord från texten

Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. I det fallet lyfte jag ut stämningsskapande ord . Vi läste olika skönlitterära texter på temat krig för att se hur krig kunde framställas på olika sätt vid olika tidpunkter i historien och därför passade det bra. Jag skrev upp ca 15 ord från texten på tavlan och eleverna fick gemensamt diskutera vad orden fick dem att tänka på och förvänta sig av texten.

Med mina kollegor på workshoppen använde jag i stället en populärvetenskaplig artikel om Gutenberg och tryckpressen. Här valde jag i stället ord och begrepp som var centrala för att förstå samtiden och händelseförloppet. Värt att tänka på innan man väljer ord är alltså vilket syfte man har med just de ord man väljer.

Övning 3 - Titel, rubriker och bilder

En av de enklaste och tydligaste lässtrategierna som finns är ju att titta på en texts titel, rubriker och bilder för att därefter förutspå vad man tror att man kommer att få veta i texten. Detta är ju något den vane läsaren gör utan att ens tänka på det och en strategi som är väldigt viktig att synliggöra eftersom den inte alls alltid är självklar. Man kan se det som en variant av att man t.ex. förevisar hur en lärobok är uppbyggd när man delar in den (innehållsförteckning, kapitel, index, faktarutor, källförteckning, noter etc.) Detta är självklarheter för den invigde, men dessa genvägar in i en text är viktig att visa.

Övning - bilder

När jag skulle läsa novellen Fähner (Ferdinand von Shirach, 200) hade jag satt upp bilder av kända yxmördare på väggarna i klassrummet. Bilder är effektiva eftersom de väcker nyfikenhet och förväntan innan man ens satt igång. Kollegorna blev på samma sätt påverkade när de möttes av dessa bilder som jag vid workshoppen hade lagt på bänkarna längst fram. Vi (vid båda tillfällena) kom först fram till vad bilderna hade gemensamt och därefter ställde jag frågan: Vad tror ni skulle kunna få en människa att bli yxmördare? De olika förslagen skrev jag upp på tavlan och sedan berättade jag att vi skulle läsa en novell om en yxmördare och vi fick då se om några av deras förslag skulle stämma överens med händelserna i novellen.

Övning - nyckelord

När jag med ettorna skulle modella genren nekrolog som de skulle använda till en uppgift i historia och svenska, hade jag på tavlan skrivit upp alla ord jag kom på som började på nekro-. De var inte många så jag återger dem: nekrofil, nekrolog, nekropolis, nekromanci, nekros. Eleverna fick ge förslag på om det var några av orden de kunde och vi pratade tillsammans om vad prefixet nekro- då kunde innebära. Detta var naturligtvis ett ypperligt tillfälle att visa tt ord består av olika byggstenar och att om man kan innebörden av dessa så kan man ofta lista ut vad ordet betyder på ett ungefär. När vi hade gjort detta och de blivit påminda om uppgiften i historia, fortsatte vi med att läsa två nekrologer. Hur vi gjorde det berättar jag om efter nästa presentation eftersom det var något vi gjorde under läsningen!




Övning - modella en genre

Att modella en genre är ju egentligen en del av cirkelmodellen och detta är ett gott exempel på att olika typer av språkstrategier kan dyka upp i olika sammanhang och inte skiljs åt av gränser utan snarare samverkar på ett naturligt sätt.

Tillsammans med eleverna (och senare mina kollegor) läste jag två autentiska nekrologer (minnesord) från Sydsvenskan. Jag läste båda texterna högt och vid läsningen pausade jag vid olika ställen i texten för att ställa frågor till åhörarna och därmed göra dem uppmärksamma på olika saker som var specifika för en nekrolog. I den ena texten koncentrerade jag mig på saker som rörde formen, och i den andra på saker som rörde innehållet. När det gällde formen pausade jag och ställde frågor som: Varför byter man från presens till imperfekt efter första stycket? Kan ni markera alla ord som rör skola och utbildning i andra stycket? Varför bytte man stycke här? Känns tonen objektiv eller subjektiv? När det gällde innehållet pausade jag och frågade saker som: Vad handlade det föregående stycket om? Vad tror du att nästa avsnitt kommer att handla om? Vad tror ni att man inte tar med i en nekrolog? Vem är det som skrivit det här? Vad tror ni är avsikten med en nekrolog?

På det här sättet synliggör man på ett effektivt sätt många olika saker som är specifika för den aktuella genren.

Övning - stämde det man förutspått

En viktig sak att göra innan man läser är ju som visats ovan att skapa förväntningar på texten genom att sätta ord på vad vi förväntar oss av texten. Något som därför är lämpligt är ju att stämma av under läsningens gång och se hur det var med förutspåelserna - stämde de, eller inte? I samband med detta kan man ju också göra nya förutspåelser för hur texten kommer att fortsätta.

När det gällde novellen om yxmördaren Fähner gjorde vi så att jag högläste början av novellen innan lektionens slut. Innan eleverna gick fick de sia om hur de trodde att det skulle gå för paret vi nyss lärt känna i novellen och detta stämde vi sedan av när eleverna kom tillbaka lektionen därpå efter att ha läst färdigt novellen själva.




Att läsa en text är ju i skolans värld sällan en avslutning på något eller en isolerad händelse. Snarare förväntas eleverna göra något med texten - den utgör ett avstamp för något annat.

Övning - sant eller falskt?

Det här kan göras både under tiden man läser och efter. I mitt fall använde jag det senast vid läsningen av en roman och eleverna fick både formulera egna påståenden och ge till varandra som träning, samt ta ställning till påståenden som jag gett vid ett förhör. Det viktiga med att ta ställning till om ett påstående är sant eller falskt är att det inte stannar vi det. Det viktiga är att eleverna också motiverar sitt ställningstagande med citat från texten och förklaringar. Övningen ger då ett väldigt konkret underlag för diskussion av innehållet. Det kan också vara värt att poängtera att man inte måste formulera påståenden som är glasklart sanna eller falska. Eftersom eleverna får motivera sina ställningstaganden och söka stöd i materialet kan de argumentera för båda ståndpunkterna.

Övning - rangordna texter

I början av terminen hade det just varit en stor demonstration som hade urartat i Malmö. Jag ville att eleverna skulle få träna på att ta sig an ett större material och valde därför ut nio olika texter från dagspressen om händelsen. Jag delade in eleverna i grupper och min första instruktion var att de skulle skilja de informerande texterna från de argumenterande. När det var gjort skulle de rangordna de sex debattartiklarna. I ena änden skulle de placera de texter som stod mest på demonstranternas sida och i den andra änden, de texter som sympatiserade mest med polisen. Jag pratade om begreppen polariserad och nyanserad och eleverna fick samla formuleringar som stämde in på dessa två begrepp. De skulle sedan i par skriva en artikel som objektivt beskrev debatten om demonstrationerna. En klurig uppgift som väckte många diskussioner! Eleverna fick träna sig både i att skumläsa (inledningsvis) och närläsa (när de skulle rangordna och samla formuleringar).

Övning - sammanfatta

Att kunna sammanfatta är en av nyckelstrategierna i reciprok undervisning, men kan ofta vara en utmaning. Samtidigt är förmågan att kunna skilja detaljer från helhet centralt för att man ska kunna läsa effektivt. När ettorna förra året hade skrivit recensioner blev det uppenbart att de behövde träna på att sammanfatta. Jag gick på nytt igenom de fem frågorna: Vem? Var? När? Vad? Hur? och att sammanfattningen skulle inledas med en källhänvisning som visade vem som skrivit texten; vad texten hette; vilken genre det var och när den kom till. Alla eleverna hade läst romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell och de fick i par skriva och publicera en sammanfattning av den boken (via Padlet). Vi jämförde och diskuterade sammanfattningarna och därefter var det dags för dem att skriva en sammanfattning av en bok de rekommenderade till sina klasskamrater inför sommaren. Även dessa publicerades via Padlet och dessa skrev de själv.

Här kan man ju tänka att detta inte är lästräning utan skrivträning, men det är naturligtvis båda två! Man kan sammanfatta hela verk, eller artiklar, men man kan även som visades ovan (med nekrologen) sammanfatta innehållet i olika stycken muntligt under läsningens gång!

Övning - sammanfatta delar

En annan variant på att sammanfatta är att ta en svår text och förarbeta den på ett sätt som skapar viss överblick och förståelse. Jag använde till både elever och kollegor ett utdrag ur Illiaden - Hektors död! När jag hade högläst txeten delade jag in den i delar och bad 2-3 personer ansvara för vars en del. De skulle sammanfatta innehållet till en eller högst två meningar på modern svenska och sedan skriva den på tavlan. På tavlan skrevs alla delar i ordning och på så sätt fick vi hela historien i en lätthanterlig version. Vi använde denna som utgångspunkt för en vidare diskussion om stilnivå, språkrikighet, sammanhangord och textbindning och ordens innebörd - både de gamla och de moderna.

Sammanfattande kommentar

En farhåga jag hört från ämneslärare när det gäller lässtrategier är att de inte känner att de hinner ta lektionstid till den här typen av övningar. De har mycket innehåll att hinna med och känner ofta redan att viktiga saker får skyndas förbi.

Det bästa rådet här är att börja samarbeta med närmsta svensklärare. Förutom att det är givande på väldigt många andra sätt, blir undervisningen mer tidseffektiv om man tillsammans kan samlas kring olika teman eller ämnesområden.

En annan sak jag brukar låta mig styras av är ett följande resonemang: Vilket tillvägagångssätt kommer att resultera i största möjliga kunskapsutveckling för elevgruppen? Min egen erfarenhet är att de saker jag låtit ta tid och gjort ordentligt också har fått större effekt för lärandet, än de saker jag skyndat igenom för att de ska ha "hunnits med".

Dessutom är många av de här sakerna inte särskilt tidskrävande. De kräver inte nödvändigtvis att man gör mer, utan att gör annorlunda. Det finns heller ingen poäng med att bränna ut sig själv genom att försöka ändra på allt samtidigt. Jag tar mig därför friheten att citera några av de klokaste orden jag läst: "pick a doorway" av Naomi Klein (No Logo, 1999). Välj något som känns hanterbart - börja där!

tisdag 2 december 2025

Skrivmallar i svenska 3

Jag har tidigare beskrivit hur jag använder språkmallar i svenska 1, men det kan vara väl värt att nämna att sådana kan vara till stor nytta även på en mer avancerad nivå. Att använda skrivmallar förknippas ibland med lägre årskurser men jag har bara positiva erfarenheter av det. Skrivmallarna ger stöd i nya typer av skrivande och ger eleverna konkret välgledning om hur man kan och bör uttrycka sig i en viss genre.

Jag vill också passa på att citera Haijer och Meestringa som lyfter fram att det "är en förträfflig metod för lärare som saknar lingvistiska specialkunskaper men ändå vill ge sina elever språklig stöttning" (Språkinriktad undervisning, 2010). Detta är alltså en metod som inte bara språklärare utan alla lärare enkelt kan använda!

Vidare. I svenska 3 har jag detta och förra året ägnat mycket tid åt litteraturanalys, vilket varit en relativt ny genre för eleverna. De har också, av olika anledningar, varit rätt ovana vid själva analysarbetet. Efter att ha byggt upp förståelse kring olika typer av berättarperspektiv har jag som stöd för det första skrivandet använt mallen nedan:

Eleverna har fått skriva ensamma eller i par och tillsammans har vi sedan tittat på olika lösningsalternativ, som eleverna fått jämföra och värdera i grupp. Detta är särskilt givande eftersom det ger eleverna flera och än mer konkreta exempel på hur man uttrycka sig kring litteraturvetenskapliga grepp och med litteraturvetenskapliga termer. Det är också ett effektivt sätt för mig att ge feedback, som vi ibland glömmer inte enbart måste förekomma skriftligt och individuellt.

I det här sammanhanget får man också möjlighet att lyfta detaljer som hur källhänvisningarna bör se ut och vilken information de bör innehålla. Med hjälp av det här har eleverna något att bygga vidare på när det är dags att skriva en egen lite längre analys.

söndag 30 mars 2014

Argumenterande tal: från start till mål

Med mina ettor ville jag lägga grunderna för att argumentera. Jag valde att göra så här! (Allt som allt tog det ca. 8 st 80-minuterslektioner.)

Inledning

Syfte: skapa lust och intresse, samt att ha en gemensam referenspunkt kring vilken vi kunde diskutera tal och argumentation.

Tillsammans tittade vi på ett program från Utbildningsradion. Det heter Tala ut, och programmet går ut på att en talexpert, Barbro Fällman, ger en lekman, stand-upparen Simon Garshasebi, olika retoriska uppgifter som han ska lösa. I det här programmet ska han övertyga ett gäng Bajensupportrar om att det enda rätta är att slå ihop storklubbarna i Stockholm till en klubb! I programmet presenterar Barbro en retorisk modell han ska använda för att strukturera sin argumentation.

Eleverna tyckte programmet var engagerande och lärorikt och efteråt sammanfattade jag Barbros retoriska modell på vår klassblogg. Det var den eleverna skulle strukturera sina tal efter! Under lektionens sista del fick de i sina lärloggar reflektera över vilka förkunskaper de hade kring argumentation och retorik. Syftet med detta var dels att eleverna skulle få aktualisera tidigare kunskaper och dels att jag skulle få en bild av vilka förkunskaper som fanns och i fall det fanns några som led av talrädsla.

orator av southtyrolean på Flickr (CC BY 2.0)

Gruppövning - den retoriska modellen

Syfte:
  • att eleverna skulle få ta del av varandras tidigare kunskaper i ämnet
  • att de tillsammans skulle få lösa en uppgift som innebar att de måste omsätta teori (den retoriska modellen) i handling (ett tal), 
  • att de skulle träna på att använda talkort
  • att de skulle få modeller av ett tal som liknar det, de själv senare skulle hålla
Uppgiften var att eleverna i grupp (sammansatta av mig) skulle förbereda ett tal utifrån en tes jag gett dem. De hade bara ca. 60 minuter på sig, så de var tvungna att fokusera och använda varandra för att lösa uppgiften. När de var färdiga skulle de ha förberett talkort utifrån den retoriska modellen. Det var dock inte de själva som skulle hålla talen utan det skulle jag göra utifrån talkorten de förberett. På så sätt slapp eleverna oroa sig över vem som skulle hålla talen under tiden de förberedde det, och fokus när talen hölls låg på innehållet eftersom talaren var densamma.

Inför nästa lektion förberedde jag mig genom att hålla talen ett par gånger. Jag försäkrade mig också om att använda länkande fraser för att binda ihop talets olika delar eftersom detta var något jag ville göra dem observanta på senare. När jag sedan höll talen, hade varje grupp ett responsformulär som de fyllde i. I formuläret skulle de ta ställning till talets olika kvalitéer.

Talen publicerades på klassbloggen.

Förberedelse inför eget tal

Syfte:
  • att eleverna skulle få träna på hur man formulerar en tes
  • att eleverna skulle få många exempel på bra formulerade teser
  • att eleverna skulle kunna ta stöd i varandra och känna sig trygga inför sitt första tal på gymnasiet
Jag började med att dela ett dokument på Google Drive med eleverna där de fick i uppgift att lista olika förslag på teser. De fick ett relativt löst tema: skola och/eller politik. Skola för att det ligger nära dem själv, och politik eftersom de just då behandlar de olika partierna och politiska system på samhällskunskapen. Under 15-20 minuter brainstormade eleverna teser. Därefter gick vi tillsammans igenom teserna. En del tog vi bort; en del formulerade vi om; en del fick stå som de var. I detta sammanhanget kom vi in på saker som att en tes bör formuleras som en uppmaning eller ett påstående, och att tesen måste vara tydlig och relativt specifik.

När vår gemensamma lista var klar, presenterade jag den sista taluppgiften för eleverna. Den gick ut på att de tillsammans i par skulle välja en av teserna i dokumentet, att de tillsammans skulle planera sitt tal (efter den retoriska modellen), men att de sedan skulle hålla talen var för sig. Klassen
delades in i två delar så att varje halvgrupp innehöll samma tal, men med olika talare. Eleverna skulle bilda par efter sittplaceringen i klassrummet (som arbetslaget tillsammans gör med jämna mellanrum). Talen skulle spelas in.

Pair of Angels av Simon Webster på Flickr (CC BY-NC-SA 2.0)

Genomförande

Talen hölls i halvklass som planerat. Ämnesplanen i svenska kräver att eleverna ska kunna använda berättartekniska hjälpmedel, t.ex. en Powerpoint. I detta skedet ville jag dock lägga fokus vid den retoriska modellen och att tala inför en grupp. Att använda en digital presentation på rätt sätt är en konst i sig och lägger man inte fokus vid det i förberedelserna riskerar presentationen snarare att bli en snuttefilt för den osäkre talaren och påverka helhetsintrycket negativt. Att använda en digital presentation kommer jag att introducera nästa gång eleverna ska hålla tal.

Jag tog bort bänkarna och katedern (som jag aldrig har framtill i klassrummet) och i stället skapade jag en tom yta för talaren med två-tre rader stolar framför. Att ha sin åhörarskara samlade framför sig gör det lättare för eleven att vända sig till dem. Det gör också att åhörarna får lättare att se sin förändrade roll, från elever i ett klassrum, till åhörare i en talsituation. Själv satt jag avsides framtill och spelade in med min mobilkamera. På så sätt fanns inte kameran direkt i elevens synfält och det blev lättare för eleven att vända sig mot kamraterna och inte bara mot läraren.

Efterarbete och uppföljning

Syfte:
  • att träna kamrat- och självbedömning
  • att bli medveten om brister och kvalitéer i den egna produktionen samt få fundera över hur talet kan förbättras.
Direkt efter talen anmälde ett par elever genast att de ville hålla sitt tal igen eftersom de upplevt att de absolut kunde bättre än vad de redovisat vid tillfället. Detta välkomnade jag och bad att få återkomma med tidpunkt. Innan detta skedde skulle dock eleverna själv få ge feedback på sitt och partalarens framförande. Inför nästföljande lektion lade jag därför varje elevs tal i deras svenskmapp på Google Drive. Därefter uppmanade jag dem att publicera talen på Youtube.

Eleverna använde sedan Youtubes annoteringsverktyg för att ge feedback på talen. Fördelen med att eleverna gav feedback på detta sätt, var att de verkligen tvingades titta på sina tal och ta ställning till vad som fungerade och inte fungerade på ett konkret sätt. Det gav mig dessutom värdefull information om vilken insikt eleven hade rörande sitt eget framförande. Dessutom behövde ju inte jag, när jag sedan gav respons ta tid att upprepa en massa saker som eleven själv redan insett och var medveten om. Eleverna fick också se partalarens presentation och de kunde på så sätt se hur man kunde ha samma innehåll, men att själva framförandet spelade stor roll för hur talet uppfattades och togs emot. Innan eleverna började ge feedback visade jag ett av talen som jag redan hade gett feedback på för att eleverna skulle se vilken typ av feedback det var jag ville de skulle ge.

Elever i ettan tycker generellt att det är svårt att ge feedback. De är väldigt generella och sällan negativa i sina bedömningar. Kamratbedömning och självbedömning är något man måste jobba kontinuerligt med, och under momentet gick jag runt i klassrummet, och både stöttade och gav råd till de som tyckte det var svårt. Vi det här tillfället pratade jag också med varje elev individuellt om huruvida de kunde tänka sig att göra om talet, när de nu spenderat tid med att fundera på vad som kunde förbättras. Detta resulterade i att drygt halva klassen valde att göra om sina tal, vilket kändes väldigt positivt.

Finish Line Door Mat av aaron på Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)

Avslutning

De flesta eleverna uppfyllde samtliga kunskapkrav på E eller högre. I det fåtal fall där eleverna inte nådde målen berodde det dels på talskräck (vi lade upp en individuell plan för vad som ska uppnås under vårterminen) och dels på att de ändå hade skrivit en text som de läste upp rakt av. Det får vi jobba vidare med. Nästa år tänker jag återanvända den här uppgiften. Den kändes genomtänkt och eleverna lyckades bra med ett moment de brukar tycka är rätt svårt:)

söndag 20 maj 2012

En påse bokstäver!

Under långhelgen har min äldste son, 4 år, varit hos mormor ett par dagar. Han kom hem igår - med en påse bokstäver. De hade rivit sönder lappar och sen hade Sam skrivit bokstäver på dem. A och S var favoriterna och där fanns sammanlagt 40 stycken lappar. Ungefär. Så när Sam kom hem ville han att leken skulle fortsätta.

Vi sorterade lapparna, och det visade sig att det även fanns figurer (trianglar och kvadrater), och något obestämbart som Sam bestämde var krumelurer. Krumelurerna skulle ligga på bordets kant. Figurerna skulle vara instängda i en ring av små ljusstakar. Bokstäverna skulle läggas ut på bordet och kontrollräknas. 41 blev det!

Sedan ville han riva nya lappar i andra färger som jag skulle skriva bokstäver på - tjocka och smala - Jag gjorde fina S som han ville använda för att träna åttor på, och det gjorde han i olika storlekar. Efter det rev och en låååång bit som han skrev siffror på, 1-8. Han ville mäta lillebror (3 mån) och då behövde han ett måttband. Lillebror var åtta lång, visade det sig.

Som pedagog är det omöjligt att sitta och leka så här med ett barn och inte fundera över hur man skulle kunna stöpa om situationen för att passa ett gymnasieklassrum. Hur lockar man fram det engagemanget, den uppfinningsrikedomen och den glädjen som Sam hittade i sin påse med bokstäver? Hur blir bokstäverna och krumelurerna till ord och till texter? Hur kommer färgerna och formen in? Hur ska jag prata med eleverna kring deras produktion för att de ska tycka det är så här roligt?

De konstruktiva, positiva frågorna är viktiga, men även de svåra frågorna har en funktion. Sam och jag pratade om vilka S har var mest nöjd med och han fick hjälp att sätta ord på skillnaderna som fanns mellan de lyckade S:en och de han var mindre nöjd med. Men vad hade hänt om Sam hade fått betyg på sina S? Eller hur skulle det påverka hans S om jag sa att han skulle få godis (bara) om han gjorde dem riktigt fina? Och hur ska jag planera undervisningen för att hinna sitta ner och föra de här samtalen med varje elev?

Mina barn är inte fortbildning. Fortbildning är en riktad insats med ett givet innehåll som äger rum inom arbetets ramar och finansieras av min arbetsgivare. Men att umgås med mina barn, kan kännas lika lärorikt för mig som bra fortbildning. De hjälper mig att ställa kreativa frågor och de hjälper mig att se vilken inställning till kunskap jag vill fortsätta utveckla, eller - i många fall - återuppliva, hos mina elever. Så, efter jul när jag intar mitt skrivbord igen, då ska den där påsen med bokstäver följa med. Om inte Sam har hittat på något annat att göra med den, så klart!

fredag 8 juli 2011

QR-koder i undervisningen

Efter att lite motvilligt ha insett att geocaching aldrig kommer att bli min grej eftersom jag inte gillar att sticka in mina händer i mörka vrår (för många råttor i Malmö för att jag ska våga), slogs jag i sommarregnet av QR-kodernas dolda budskap och min hjärna började jobba för högtryck med att komma på intressanta sätt att använda dessa på i klassrummet! Det här är en snabbinsats på bloggen ska jag tillägga. Jag har absolut inte provat allt detta själv, men lägger in lite länkar på slutet som verkar bra om man vill läsa vidare fast det är sommarlov.

Vad är en QR-kod?

Du har säkert sett dem. Små kvadrater med svart-vita rutmönster som dyker upp här och var i staden - ofta i samband med reklam. QR-koden innehåller helt enkelt dold information, ungefär som en streckkod. I samband med reklam kan det till exempel vara ytterligare, eller utförligare information om varan eller erbjudandet. Dessa små informationsrutor kan man dock skapa själv och ladda med egen information!

Vad behöver man?

Du kan skapa koden med flera gratisprogram på nätet. Sedan kan du till exempel skriva ut dem på klistermärken eller vanligt papper, beroende på vad du ska ha den till. För att tolka QR-koder behöver du en smartphone (om vi ska tänka oss att vi ska vara mobila) med en kamera och en QR-app. Om du stöter på en kod, öppnar du din QR-app och med den tar du sedan en bild av koden som sedan tolkas åt dig.

Vad kan du använda dem till?

Böckerna i skolbiblioteket kan förses med QR-koder som ger en recension av boken, vilket kan vara behändigt för potentiella låntagare. Recensionerna skrivs naturligtvis av dina elever, som vips har fått en reell situation och mottagare att förhålla sig till.

Du vill kanske lära eleverna något om deras stads miljösatsningar för natur- eller samhällskunskapen? Spela in video eller ljud där du berättar och sätt upp QR-koder på väl valda ställen i närområdet. Eleverna kan sedan ta bilder för att visa att de varit där och svara på frågor som de skickar in till dig via SMS.

Sätt upp QR-koder där eleven måste använda omgivningen för att lösa en (matematisk?) gåta.

Låt elevera skriva en berättelse som tar med läsarna på en faktisk resa i staden. Berättelsen kan bestå av flera olika koder som "utspelar" sig på olika platser. De kan naturligtvis också få läsa utdrag ur en roman eller dikter som utspelar sig i den miljö där koden är placerad, vilket kan förhöja upplevelsen. Tänk att upptäcka Bellman på plats i Stockholm (för de som nu bor där!) I koden kan man till och med inkludera bilder som visar hur det såg ut när det begav sig.

Allt detta och mycket mer kan naturligtvis genomföras på engelska och andra moderna språk!

Nyttan?

Att få lämna klassrummet är aldrig fel, och något jag tänkt mycket på är den begränsade idrott och hälsa eleverna kommer att få med det nya gymnasiesystemet. Forskning har många gånger säkerställt det positiva sambandet mellan motion och god koncentrations- minnes och inlärningsförmåga. Det blir alla lärares ansvar att försöka främja goda motionsvanor och QR-koder kan sannerligen vara ett sätt att få ut ungdomarna på promenad!

Att se och höra saker på andra ställen än i klassrummet (som sällan är en fröjd för sinnena vad gäller inredning, färg och form) gör också att eleverna kan få en rikare upplevelse, vilket stärker engagemang och intresse.

Vem har smartphone?

Alla elever har inte smartphones, men tillräckligt många har faktiskt det är i alla fall min upplevelse. Elever kan skickas ut i par eller grupp där minst en elev har smartphone och apparna för att läsa QR finns i gratisversioner, men dessa får de naturligtvis ladda ner först.

När det gäller att skapa QR-koder behöver inte eleverna ha smartphone utan detta kan göras vid datorerna.

Länkar att grotta ner sig i!

QR-codes in Education
40 Interesting Ways to Use QR-codes in the Classroom
Tell a Story with QR-codes
How to Use QR-codes in Student Projects

torsdag 10 mars 2011

Litlovers eller enotes när man läser med elever?

Svensk- och engelsklärare har en fantastisk förmåga att skaffa sig gråa genom att diskutera vilka böcker man ska/ bör läsa, hur många och på vilka kurser. Ibland - erkänner jag - diskuterar vi detta så mycket att vi glömmer att prata om allt fantastiskt man kan göra med litteratur i klassrummet, oavsett vilket verk man nu valt.

Om man har fokuserat det förra hellre än det senare kan man behöva lite hjälp på vägen, och då presenterar jag idag två alternativ: litlovers.com och enotes.com. Båda sajterna läsguider till kända romaner. Här finns naturligtvis en dragning åt det anglo-saxiska men alla med en hyfast engelska kan ha nytta av sajterna även till romaner man läser på svenskan (om de finns på engelska här alltså).

Litlovers är en sajt som i huvudsak drivs av en engagerad universitetslärare i engelska. Här finns diskussionsfrågor, recensioner, författarinformation och sammandrag till över 1200 titlar. Jag har haft nytta av sidan t.ex. när jag läst böcker som Flowers for Algernon, Vägen och Hachet med eleverna. Här finns också webbaserade läskurser och instruktioner för hur man kan diskutera och tänka kring litteratur.

Enotes är en betalsajt med samma typ av innehåll som Litlovers. Det är dock en betalsajt och för att komma åt allt material betalar du en årsavgift på $49.95 (ca. 300 SEK.) Styrkan här finns i expertisen bakom sajten och det gedigna materialet. Där Litlovers i huvudsak verkar drivas av grundaren finns här många kvalificerade medarbetare:
Our content is all fact-checked, edited, and written by professionals who are experts in their field. It comes from our in-house publishing unit or from Academic Publishers, including content which is not available online anywhere else.
Här finns över 3500 titlar och guiderna till varje titel fylligare och håller en högre nivå än de på Litlovers. Här hittade jag utmärkt material till både Vägen och novellsamlingen Jag, robot, som inte fanns på Litlovers.

På enotes kan man också komma åt hela lektionsplaneringar och prov för en roman. Utbudet varierar från roman till roman. Vad man bör komma ihåg är att det materialet kostar extra att köpa till. Det enda jag provat här var ett test på Hatchet. Testet var bra och kostade 35 kr. Man köper delvis grisen i säcken eftersom man inte får se det exakta innehållet utan får detta beskrivet för sig, men jag är inte främmande för att testa något mer omfattande i framtiden; beskrivningarna låter lovande.

Min rekommendation är att använda sig av båda sajterna och låta dem komplettera varandra. I detta sammanhang bör skolor och ämnesgrupper öppna sig för att ämnesbudgeten kan användas även till internationella digital läromedel.

onsdag 19 januari 2011

Svenska dialekter

På Charlotta Wastesons blogg hittade jag det här tipset om en sajt där man kan lyssna på våra svenska dialekter: http://swedia.ling.gu.se/index.html. Läs hennes inlägg om vad man kan använda sajten till och låt eleverna avnjuta den svenska mångfalden. I samma veva kan man lyssna på den gamla damen som ringde P1 och klagade på oss skåningar. Hon menar att det minsann var på tiden att vi lärde oss prata riktig svenska så att folk kunde förstå vad vi sa!

fredag 14 januari 2011

Låt eleverna presentera med Glogster

När ni läser detta befinner jag mig på BETT-mässan i London är är förmodligen alldeles yr i huvudet av alla intryck. Har allt gått som det ska kommer mina ettor att samtidigt vara alldeles upptagna med att producera gloggs för att visa för mig att de kan presentera ett ämne muntligt, samt vara källkritiska (svenska A). "Eh, va... GLOGGS??!!" tänker du kanske nu. Ja, gloggar var fullkomligt obekanta för mig tills för ett par veckor sedan när Ulf Jämterud från Skolverket nämnde glogster.com för mig i ett mail.

Vad är en glogg och glogster.com?

En glogg (glog på engelska) är en interaktiv poster kan man säga. Man har ett stort ark som man dekorerar med bilder, stickers, symboler, ljud och länkar. I stället för att sända ett budskap via ett blogginlägg, t.ex., gör man det visuellt via en glogg. På glogster.com får man tillgång till enkla verktyg för att göra roliga och snygga gloggar. Här finns också speciella verktyg och konton för lärare.

Elevernas glogguppgift

Eleverna ska få i uppgift att välja eller få sig tilldelat (jag har inte bestämt mig ännu) ett ämne. Därefter ska de skapa en glogg om ämnet och gloggen ska vara som en portal, eller utgångspunkt, för någon som skulle vilja lära sig mer om ämnet. Därför ska gloggen innehålla minst tre länkar till sajter om ämnet,  minst två bilder och antingen ett ljudklipp eller ett videoklipp. När de sedan ska presentera gloggen ska eleverna inte presentera själva ämnet utan sin portal, dvs. sina bilder och länkar. I den presentationen måste de berätta var de har fått sitt material ifrån och hur de har bedömt att sajterna är tillförlitliga och innehåller bra information om ämnet.

Förberedelser för gloggandet

Elevernas gloggskapande kommer naturligtvis att föregås av information om infromationssökning på webben, källkritik, copyright och de speciella saker man bör tänka på när man använder Wikipedia. Nedan har jag gjort en glogg om var man hittar tillåtna bilder, ljud- och videoklipp på webben. I ett kommande inlägg presenterar jag gloggen och dess källor mer ingående så att ni kan använda den för att presentera bra sajter för eleverna.

fredag 17 december 2025

Presentera med Prezi!

Alla som har genomlidit text- och informationspackade PowerPoint-redovisningar som inte gett särskilt mycket räcker upp en hand. Framför mig ser jag lärare överallt i landet höja sina armar och nicka igenkännande. PowerPoint är en konst och ett utmärkt verktyg när det används med omsorg för mottagaren, men det finns också alternativ, och jag skulle vilja presentera en, för mig, ny bekantskap: Prezi.com

Prezi är upplagd på ett helt annat sätt än PowerPoint. Du kan föreställa sig en gigantisk canvas där du skriver upp den information du vill delge andra mer som på en tankekarta. Vid presentationen leder du åskådaren igenom tankekartan genom att zooma in och ut på canvassens olika detaljer. Nedan har jag förberett en presentation jag ska använda för att få med mig mina tvåor på ett projekt jag har drömt om under hösten. Prova och titta:


Om man vill se en ännu proffsigare prezi kan man titta på den här (som inte jag har gjort):


Prezi erbjuder ett speciellt konto för lärare och elever, som innebär att presentationerna inte är automatiskt öppna för alla. Detta är en fördel om elever av olika anledningar vill göra visningar endast för lärare t.ex. Dessutom är lagringsutrymmet större. Om du vill öppna ett sådant konto och se vad du får för det kan du gå direkt till: http://prezi.com/profile/signup/edu/

Min förhoppning är dels att eleverna blir fullkomligt begeistrade när de ser min snajdiga visning på måndag och omedelbart vill att vi drar igång med mitt projekt, och dels att eleverna genom att använda Prezi, uppmuntras att förbereda sina presentationer på ett lite annorlunda sätt (mer tankekarta, mer relativitetstänk) och därmed få lättare att påverka och beröra sina mottagre!

Prezi är lätt att använda men jag kommer framöver ändå att ge en del tips som underlättar framöver. Hoppas det kan komma till nytta.

tisdag 16 november 2026

Nationella provet och datorer

På grund av en kommentar på en av mina tidigare inlägg om nationella prov och elevdatorer: Angående nationella provet i svenska mailade jag Uppsala universitet och undrade hur diskussionerna ser ut kring detta. Jag skickade med länkar till inlägget ovan, samt ett annat jag skrivit: (Nationella) prov och elevdatorer?. Jag bad de ansvariga kommentera, och så här såg svaret ut:
Tack för synpunkter på datoranvändningen vid proven. Jag skickar detta till ansvarig på Skolverket, där en diskussion pågår om formuleringarna runt datoranvändning. Tanken är att datoranvändning ska bli det normala, inte papper och penna. Men, kommunernas datorläge råder varken vi eller Skolverket över. Det är inte förbjudet att låta eleverna använda egna datorer - de regler som anges i informationshäftet behövs för att provsituationen ska bli så likvärdig som möjligt i hela landet.
Någon gång i framtiden kommer proven att ges i datoriserad form men där är Skolverket inte klara med plattformen än.
Uppsala är alltid bra på att svara när vi ställt frågor kring NP, och så även den här gången. Svaret ger ju löften inför framtiden och det verkar som om det sätt vi löste vår provsituation på var acceptabel. Jag ser fram emot Skolverkets svar, eftersom bollen verkar ligga hos dem.

tisdag 9 november 2026

Visa dina presentationer på Slideshare.net

Jag har sett (bland annat på Kristina Alexanderssons blogg) att det går att bädda in ppt-presentationer på webbsidor på ett snyggt och smidigt sätt. Jag har bara inte vetat hur. Ibland har mina elever till och med haft problem att ladda ner mina presentationer närjag har länkat till dem via Dropbox publika mapp. Meckigt, naturligtvis. Och irriterande.

Idag hade jag dock möjligheten och det höga nöjet att lyssna på Kristina Alexandersson live eftersom hon besökte Malmö och vårt Stadsbibliotek för att prata om sociala medier i skolan. Hon använder, och tipsade om, slideshare.net. Så enkelt det var! Och så användbart. Nu kan eleverna titta på mina presentationer direkt på klassbloggen. Inget mer meck och molnet står för utrymmet. Tack Kristina!

Som exempel visar jag en presentation jag använt för grunderna i svensk språkhistoria.

Språkhistoria   bas
View more presentations from CamillaLindskoug.

torsdag 21 oktober 2010

Kobra diskuterar Google

Från Charlotta Wastesons blogg blev jag häromdagen tipsad om att kulturprogrammet Kobra (SVT) haft ett avsnitt som handlade om Google. Googlefrälst som jag är satte jag mig naturligtvis och tittade och blev inte besviken

Det här halvtimmesavsnittet lämpar sig verkligen att visa för eleverna och jag har färdigställt innehålls- och diskussionsfrågor. Själv tänker jag försöka använda programmet som grund för en examinerande diskussionsövning (jag brukar ha en sådan i svenska A varje år) där eleverna får titta på ett program vars innehåll de sedan diskuterar utifrån givna ramar.

Här är länken till programmet på svtplay.se
Här är länken till innehålls- och diskussionsfrågor

Programmet sändes den 5/10 och finns troligen tillgängligt så länge den här säsongen av Kobra pågår.

fredag 27 augusti 2010

Valet och Twitter

I senaste numret av Språktidningen läste jag om hur de politiska partierna har börjat använda Twitter. Det i sin tur fick mig att tänka på min kollega samhällsläraren som med elden i baken drar igång undervisningen inför valet och småstressat kommenterar hur lite tid det blir till att förbereda och diskutera inför denna politiska maktkamp. Kanske skulle det därför kunna vara ett intressant uppslag för Sveriges samhällslärare att ta avstamp alternativt besöka det kortfattade och kärnfullas högborg - Twitter! nedan finner ni samtliga adresser till partiernas Twitter-flöden, samt Språktidningens artikel i pdf-form, som beskriver det politiska samtal som förs på Twitter. I senaste numret av tidningen finns för övrigt också en artikel om den politiska debattens form och struktur. Språktidningens artiklar får för övrigt kopieras och användas gratis i undervisningen och det tackar vi för!

Som ni ser har jag bifogat länken även till Sverigedemokraternas Twitterflöde. De sitter ännu inte i riksdagen, men det är mycket möjligt att de gör det efter valet. Att kunna bemöta deras argumentation och retorik är viktigt och det tycker jag att vi måste bli bättre på i skolan. Kommentera gärna.


     Språktidningens artikel om Twitter
     http://twitter.com/miljopartiet
     http://twitter.com/nya_moderaterna
     http://twitter.com/Centerpartiet
     http://twitter.com/kdriks
     http://twitter.com/socialdemokrat
     http://twitter.com/vansterpartiet
     http://twitter.com/folkpartiet
     http://twitter.com/sdriks

måndag 28 juni 2010

Audacity - inte så svårt som jag trodde!

Det dröjde ända till vårterminens sista flämtande andetag innan jag tog mig an PIM 4. Fyran innehåller nämligen både Excel och ljudbehandling. Excel och jag är inte goda vänner, med god vilja skulle man kunna beskriva oss som flyktiga bekanta, och ljudbehandling hade jag aldrig riktigt sysslat med och antog att det var svårt. Medan Excel och jag, efter våra PIM 4-upplevelser - har kommit överens om att eventuellt träffas som hastigast till hösten har jag med Audacity - ett gratis ljudbehandlingsprogram - planerat ett aktivt samarbete framöver!

Det var faktiskt inte alls så svårt som jag trodde att använda Audacity. Vid första anblicken tyckte jag användargränssnittet såg skrämmande ut, i och med att här fanns så många knappar jag vid första anblicken inte kunde räkna ut vad man skulle ha till. Efter att ha läst PIM-avsnittet om Audacity klarnade dock en hel del och när jag kom igång tyckte jag att det var riktigt kul. Mitt resultat kan ni lyssna på här, även om jag rodnar lite lätt över min förnumstighet "på band."


Jag ska erkänna att jag endast på sistone (i och med iPhone) har börjat lyssna aktivt på radio. Här får jag helt enkelt buga mig för alla som hyllat detta, av mig, underskattade medium. Till hösten hoppas jag att jag på B-kursen i svenska och eventuellt i engelska, ska kunna formulera en uppgift som går ut på att eleverna ska sätta ihop korta radioprogram. Detta tycker jag verkar vara ett bra och annorlunda sätt för eleverna att få visa sin förmåga att formulera sig muntligt och att anpassa sig till en given situation. Jag kan tänka mig att inlärningströskeln för eleverna kan vara högre än vad den varit för bloggar och wikis. Därför blir det nog lagom att komma med detta på B-kursen.

torsdag 10 juni 2010

Litterär gestaltning

På vår skola har vi en eldsjäl som brinner så det dånar - Björn Westerström, och förutom att han älskar Baudelaire och utgör ett finfint bordssällskap vid festliga tillfällen, har han också kursen Litterär gestaltning som våra treor kan välja som tillval. Jag fick häromdagen veta att han har en riktigt smarrig hemsida för kursen som syftar både som marknadsföring och digitalt forum för kursdeltagarna och den tycker jag absolut att ni ska låta er inspireras av!

Björn har använt Google Sites för att skapa hemsidan och den är ett bra exempel på hur mycket man kan göra med ett lätt verktyg!

torsdag 29 april 2026

Angående nationella provet i svenska

I instruktionerna till nationella provet i svenska tas datoranvändning upp. Som jag tidigare nämnt (nationella prov och elevdatorer) finns det ett antal riktlinjer att följa för de skolor som vill låta eleverna skriva på datorer: stavningskontroll får användas men inte Internet, och skolan ska kunna säkerställa att det inte finns material på datorerna som eleverna skulle kunna använda till sin fördel på provet. Vad som slår mig när jag ska förhålla mig till riktlinjerna, i synnerhet den sista, är att provkonstruktörerna har utgått från premissen att skolor har datorsalar med stationära datorer, inte laptops till alla elever.

Att det inte är möjligt för skolan att inför ett nationellt prov, samla in och blåsa alternativt kontrollera eleverna laptops (ett hundratal i vårt fall) är ett som är säkert. Frågan jag ställer mig som undervisande lärare är då: vilken typ av material skulle eleverna kunna spara och ha nytta av vid provtillfället? Provet är konstruerat på ett föredömligt sätt och hur man skulle fuska på det har jag svårt att se. Det jag kan tänka mig att provkonstruktörerna har haft i åtanke är förberedelsematerialet eleverna fått ut som de inte får ha med sig på provet och kanske nedskrivna tankar om temat i allmänhet.

Mitt förslag inför nästa år är att samtliga elever, även de som skriver för hand (stackarna!), får ha tillgång till förberedelsematerialet och eventuella nedskrivna funderingar kring temat. Då skulle det bli lättare att använda laptops, proven skulle fortfarande vara jämförbara och skrivsituationen skulle bli än mer autentisk. Skriv gärna vad ni tycker. Frågan kommer bara att bli än mer aktuell i takt med att allt fler skolor satsar på 1-to-1-lösningar!

torsdag 15 april 2026

Att skapa en bra PowerPoint-presentation

Jag tycker nog att jag har fått ett rätt bra hum om hur en ordentlig PowerPoint-presentation ska se ut enbart genom att bevista ett antal tillställningar varje år där sådana visas. Jag vet i alla fall hur de INTE ska se ut. De här klippen från SVT via YouTube är dock väl värda att titta på tillsammans med eleverna eftersom David Phillips vågar sticka ut hakan lite.

Jag visade klippen för både ettor och treor i förra veckan och man kan konstatera att de nog passar bäst på B- och C-kurserna. Phillips vänder sig till företagare och ettorna tyckte nog att en del var svårt att förstå. Treorna - och mina har vild skeptism som grundläge - verkade däremot ta till sig informationen och hade förvånansvärt lite att opponera sig mot. De ska hålla sina projektarbetspresentationer i nästa vecka och detta är ett led i att hjälpa dem att förbereda sina redovisningar. Det blir intressant att se vad det blir av det hela!

PS. Det enda som väckte skeptismo-björnen var det faktum att David Phillips hade en T-shirt under skjorta under en väst! Det var nästan så att det inte gick att klara av, men jag göt olja på vågorna genom att öppna för en diskussion om att det kan spela roll vad man har på sig. Phu!




tisdag 13 april 2026

Romanbloggarna och måluppfyllelsen

Nu har jag bedömt elevernas insatser från romanbloggandet och får nog säga att jag är lite besviken trots att eleverna var så positiva i utvärderingen. Endast 50% av eleverna nådde alla de kriterier (fyra) som var uppsatta för godkänt. Av dessa nådde knappt hälften kriterierna för väl godkänt (tre). 22% nådde en del av de kriterier som var uppsatta för godkänt. En del lyckades till exempel visa att de hade läst och förstått romanen, men inte att de förmådde uttrycka sig tillräckligt väl i skrift. 28% av eleverna lyckades inte visa något alls.

Däremot upptäckte jag att materialet utgjorde ett bra underlag för bedömning och att många av kriterierna täcktes upp på ett tydligt sätt. Här fanns dessutom olika möjligheter att visa upp sina kvalitéer.

Med facit i hand syns vikten av att de arbetar aktivt i skolan på lektionstid. De elever som gjorde det nådde målen. Jag kommer att göra om det här eftersom jag tror på formatet, men jag kommer att avsätta ytterligare en vecka och för att kunna punktmarkera de elever som inte kommer igång. Denna vändan fanns jag tillgänglig för de elever som behövde mig, men det var mer på elevens initiativ än tvärtom. Eftersom jag efter denna modellen ändå var “upptagen” för det mesta, kan man nog konstatera att det behövdes mer tid ändå. Precis som eleverna sa.

Betygskriterier för romanbloggen
Momentspresentation av romanbloggen

tisdag 6 april 2026

Blogga till romaner på svenskan

Den senaste månaden har jag läst tre romaner med min etta i svenska. De fick välja mellan Stenhuggaren av Camilla Läckberg, Den som fruktar vargen av Karin Fossum och Kvinna med födelsemärke av Håkan Nesser. Till varje roman öppnade jag en blogg där eleverna fick välja och kommentera citat (minst tio) från romanerna, kommentera andras inlägg, samt ett skriva par andra inlägg om saker kopplade till romanen.

Jag avslutade momentet med en utvärdering (skapad med hjälp av Google Documents formulärfunktion). Samtliga 19 elever deltog i utvärderingen som gjordes under lektionstid och var anonym. Här visar jag och kommenterar en del av de svar jag fick. För att se hela översikten kan man gå hit: utvärdering av romanbloggar.

För 26% av eleverna var det viktigt att jag hade stängt bloggarna för allmänheten.

Blogger ger användarna möjlighet att välja vem som får se din bloggs innehåll. Flera elever tyckte att det var pinsamt att blogga inledningsvis och ville inte att andra skulle se. Jag tycker att man ska använda den här möjligheten även om bara ett fåtal elever önskar det. Ibland vill man däremot nå ut med bloggen till en bredare allmänhet och då kan man istället ge eleverna möjlighet att skriva under ett alias. Även i en “stängd” blogg kan man välja att bjuda in specifika personer som man vill ska kunna se bloggens innehåll (upp til 100 st. på Blogger)

58% av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt med tid på sig till uppgiften

Eleverna hade tre veckor på sig att läsa romanerna och genomföra uppgifterna kopplade till dem. Vi har fyra lektioner i veckan. Om man antar att ca en lektion i veckan gick till genomgångar av olika slag, samt att starta upp och avsluta lektioner så hade eleverna resten av tiden på sig till att läsa, skriva inlägg, och kommentera andras inlägg. Jag tyckte att detta var rätt generöst och förväntade mig nog ett än mer positivt svar här. Flera elever utnyttjade tyvärr inte tiden utan gjorde annat med sina laptoppar. Här borde jag nog ha gått in tidigare  och uppmuntrat alternativt satt lite press på att saker skulle bli gjorda.

69% tyckte att det blev lättare att förstå hur man skulle göra när man kunde se hur andra hade löst uppgifterna.

När de fick möjlighet att utveckla sina svar här var det främst de “duktiga” eleverna som gjorde det. De menade att de ofta var först med att posta inlägg och därför inte hade någon att titta på. Detta var dock inget problem eftersom de redan kände att de förstod uppgifterna. Däremot upplevde de att andra skrev av dem, och att “då gäller det att läraren kan kolla vem som skrev först!” Faktum är att jag pratade om just detta med ett par elever och uppmanade dem att välja ett par extra citat att kommentera inför sista omgången samt att inte välja citat som andra redan hade valt.

Med just detta i åtanke är det viktigt att eleverna håller deadline, och postar sina inlägg ungefär samtidigt. Man skulle kunna göra så att eleverna skriver sina inlägg i ett ordbehandlingsprogram och att alla sedan kopierar över dem i Blogger och postar dem samtidigt i klassrummet. Då elimineras möjligheten att, avsiktligt eller oavsiktligt, kopiera andra.

74% tyckte att det var positivt att ge och få kommentarer på sina inlägg.

De flesta var positiva till kommentarfunktionen och en av uppgifterna var att varje vecka kommentera ett visst antal inlägg, samt att svara på kommentarer man fått. De två första veckorna gick jag själv in och kommenterade samtliga inlägg. För mig som examinator är det positivt att ha en dialog att gå tillbaka till, men naturligtvis är detta något man även kan göra muntligt. Ett par elever nämnde att det hade känts mer naturligt, och kanske hade det varit lämpligt att komplettera med muntliga diskussioner.

89% tyckte att detta var ett bra sätt att läsa, diskutera och examinera romaner på 

När eleverna uppmanades att ta upp för- och nackdelar med arbetssättet var det många som på pluskontot nämnde att det var ett smidigt verktyg att arbeta med. Att arbetet var samlat på ett ställe, tillgängligt hemifrån och lätt att kombinera med andra sysslor (!) var positivt i elevernas ögon. Många nämnde också att det var roligt att få ta del av vad andra hade att säga om boken. Allmänna kommentarer som att “det var nytt, spännande och … roligt” och “roligt att blogga har jag upptäckt” fanns också.


På minussidan var det flera som helt enkelt inte kom på något, men ett par saker upprepades. Dels var det upplevelsen av att vissa elever åkte snålskjuts och kopierade andra som upplevdes som negativ, och dels fanns det några som tyckte man fått för lite tid.

Elevernas betyget på momentet som helhet var 3,9 av 5 och ingen elev gav ett lägre betyg än 3. 

Eftersom bloggarna är stängda för allmänheten finns inga länkar till dem. Jag har däremot frågat eleverna om jag får bjuda in andra lärare att titta på bloggarna och det gick bra. Om du vill bli inbjuden går det därför bra att maila mig och be om detta. När jag har bedömt och betygsatt elevernas insatser återkommer jag med någon extra reflektion. Deras resultat är ju viktiga i sammanhanget.


Bilderna kommer från www.colourbox.com