Visar inlägg med etikett språkutveckling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett språkutveckling. Visa alla inlägg

torsdag 1 mars 2018

Shakespeare och vetenskapliga metoder på engelskan

Bakgrund

Jag arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning och i mitt uppdrag ingår därför att förbereda mina elever för högre studier. Detta gör vi gemensamt på olika sätt här på Pauliskolan. Eleverna skriver till exempel ett gymnasiearbetsliknande arbete  både i ettan och tvåan för att vara väl förberedda inför denna kurs i trean. Jag handleder också en läslyftsgrupp och i den har vi detta år valt modulen "Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär". I del 6 ingår att man ska träna vetenskapliga metoder genom att göra en miniundersökning och nedan beskriver jag hur jag gick till väga för att göra det i engelska 6 med mina tvåor.

Jag valde intervju som metod för miniundersökningen och det ämne jag valde att undersöka tillsammans med eleverna var hur jag lagt upp undervisningen kring Shakespeare på engelskan. Jag har samma klass i svenska och har kört renässans och Shakespeare parallellt. I svenskan har vi t.ex. läst om renässansen, sett Romeo and Juliet (Baz Luhrman, 1997) samt läst utdrag ur pjäsen översatt till svenska. I engelskgruppen har fem elever svenska som andraspråk och dessa elever hade alltså inte tagit del av denna "extra" undervisning. Nedan följer en redogörelse för upplägget med länkar till dokument jag använt.

Lektion 1

Jag inledde med en miniföreläsning på engelska om Shakespeares liv, tid och verk. När vi gjorde detta tränade eleverna anteckningsteknik med hjälp av en dubbelllogg. De antecknade för hand och efter föreläsningen fick de tid att renskriva sina anteckningar, ställa frågor och jämföra med kamrater. Eftersom vi inte tidigare särskilt tränat anteckningsteknik fick de anteckningsstöd av mig. Syftet med detta var att de skulle få en uppfattning om hur man skulle kunna strukturera sina anteckningar. Jag berättade också för eleverna att vi även skulle se en spelfilm som handlar om Shakespeare, Shakespeare in Love. Eleverna fick också veta att de efter filmen skulle få intervjua varandra om filmen för att träna intervju som metod för faktainsamling.



Lektion 2

Denna lektion användes till att träna på innehållet. De fick tillsammans skapa frågor till en Kahoot och de fick förhöra varandra. Jag återkopplade också till den rapport eleverna skrev innan jul och att de där uppmanats och i vissa fall använt olika typer av metoder, t.ex. enkät, observation och intervju. Många hade dock hellre valt skrivbordsstudie som metod och därför var syftet att tydligare visa hur man kunde gå till väga med andra metoder. Återigen höll jag en kort presentation. Denna gång kring själva metoden intervju och denna gång fick de var sin åhörarkopia att anteckna för hand på. Min presentation är väldigt basic men innehåller det övergripande syftet med metoden, samt vad man bör tänka på när man förbereder sig inför intervjun, vad man bör tänka på under intervjun och vad man bör göra efter intervjun.

Jag hade valt en frågeställning som jag ville att eleverna skulle söka svar på med hjälp av intervjuerna. Eftersom eleverna nyligen skrivit en rapport var de bekanta med frågeställningens funktion och betydelse. Eleverna fick komma med förslag på vilken bakgrundsinformation som kunde vara intressant att samla in och vilka frågor som skulle vara lämpliga att ställa utifrån frågeställningen som var: "Is Shakespeare in Love a good movie to use in upper secondary education to give students a better understanding of Shakespeare, his times and his life?". Vi diskuterade också varför det lämpade sig bättre med intervju som metod i stället för enkät, vilket det kom kloka svar på. Det är värt att lägga lite tid på att förklara just poängen med transkription som ju är väldigt tidskrävande.

Jag sammanställde sedan elevernas förslag och gjorde ett intervjuformulär efter att ha diskuterat upplägget och fått feedback av mina kollegor i läslyftsgruppen. Jag gjorde också ett schema för att eleverna skulle ha möjlighet att intervjua och spela in varandra ostört.



Lektion 3

För att befästa kunskaperna om Shakespeare ytterligare fick de ett läxförhör på föreläsningens innehåll och nästan alla hade tillägnat sig grundläggande kunskaper om det som tagits upp. De elever som varit frånvarande fick tillgång till mina föreläsningsanteckningar så att de hade något att läsa på inför läxförhöret. Eleverna visste att det skulle komma ett läxförhör.

Lektion 4 och 5

Vi tittade på filmen som innehöll mycket mer sex än vad jag mindes men jag passar på att påpeka det eftersom det i vissa fall skulle kunna spela roll:) Direkt efter filmen började eleverna intervjua varandra enligt det schema jag hade förberett. Jag hade två lärarkandidater och tillsammans kunde vi ordna så att det alltid fanns en vuxen på plats om det behövdes stöd under intervjuerna. Eleverna löste dock detta bra på egen hand och i många fall ville de hellre genomföra intervjuerna ensamma i rummet. Intervjuerna skedde utanför lektionstid, på håltimmar och dylikt.

Lektion 6

Efter intervjuerna var det dags att transkribera. Jag hade förberett en mall för eleverna där de skulle göra detta, dvs. skriva ner intervjuerna ordagrant. Jag hade också ett exempel som jag visade dem innan de började skriva. Intervjuerna som eleverna hade spelat in med varandra var mellan 3-5 minuter långa och det tog hela resten av lektionen för eleverna att transkribera dem. En del elever hann inte bli färdiga, så just tidsaspekten är värd att ta i beaktande vid planeringen, så att man inte griper över ett för stort ämne och får för långa intervjuer. De elever som inte hade någon ljudfil att transkribera arbetade med en annan uppgift under lektionen. Många frågor som rörde exakt vad man skulle skriva ner kom under lektionen och det gav möjlighet att diskutera syftet med transkription.

Lektion 7

Vid förberedelserna hade vi tänkt på att det skulle kunna spela roll för svaren dels om eleverna läste SVE eller SVA eftersom SVE-eleverna fått mer undervisning kring Shakespeare än SVA-eleverna. En annan sak som skulle kunna spela roll var hur bra eleverna var på engelska. För att kunna fånga in det sista hade varje elev innan intervjun fått ta ställning till tre påståenden om hur bra de var på att lyssna och förstå på engelska.

Den här lektionen fokuserade på behandlingen av det insamlade materialet och man skulle kunna göra väldigt mycket mer av detta än vad jag gjorde. Nu hade jag av olika skäl bara en lektion till mitt förfogande och det gjorde att jag fick skala av uppgiften en hel del och hjälpa eleverna fokusera på de mönster jag redan visste skulle kunna vara givande. Därför fick eleverna i par fem transkriptioner och de fick också en mall som de skulle använda för att ta anteckningar. Mallen hade formen av en matris och syftet var att den skulle underlätta att se mönster i svaren.

Under lektionen gick jag runt och pratade med eleverna om hur de kunde tänka kring innehållet i intervjuerna och många relevanta saker kom upp.

Lektion 8

Under den sista lektionen skulle eleverna skriva en kort text utifrån de resultat de hade fått fram av sina fem intervjutranskription. Jag hade förberett en enkel skrivmall och tillsammans gick vi igenom denna och jag pekade på likheterna med den rapport de skrivit i höstas. Texten skulle innehålla en kort inledning där frågeställning och metod presenterades, en resultatdel där de redogjorde för vad källorna (dvs. intervjuerna) hade visat och en avslutande del där de skulle besvara frågeställningen. Jag poängterade att stilen skulle vara objektiv och eleverna kunde själv dra paralleller och se att upplägget var ungefär samma som i rapporten även om den här texten bara var en tiondel så lång. Jag påpekade också att man kunde använda citat från intervjuerna och att det här var praktiskt med transkriptionerna. Eleverna hann skriva färdigt sina texter under lektionen.

Hur gick det?

Efter att ha tittat på elevernas texter kan jag konstatera att eleverna har förstått tanken med att uttrycka sig sakligt och att även om den språkliga förmågan ibland saknas, så ser man tydligt att det är ett sakligt uttryckssätt eleverna strävar efter och ofta lyckas med. Träning på vetenskapligt skrivande i flera olika ämnen har alltså gett resultat.

För mig som lärare var det givetvis intressant att få ett svar på frågan jag ställde. Var Shakespeare in Love en bra film att visa? Intervjuerna visar att de flesta eleverna inte upplevde att de lärde sig så mycket av själva filmen utan att det var föreläsningen och upplägget innan filmen som var mest givande. Däremot var det en elev som sa att filmen gjorde det lättare att se det hen lärt sig framför sig och jag tror också att filmen kan ha hjälpt till att befästa de kunskaper föreläsningen gav. En del av de elever som hade svenska med mig (SVE) tyckte att det var förvirrande att ha sett den andra filmen (Romeo and Juliet) så nära inpå och några föreslog att man skulle läsa mer texter skrivna av Shakespeare i stället för att se Romeo and Juliet också. Att känna till intrigen i Romeo och Julia tror jag dock är viktigt eftersom man annars missar mycket i Shakespeare in Love. 

När det gäller delen med intervjuer och vetenskapligt skrivande som sådan tror jag att den hade behövt lite mer tid och omsorg. En del centrala begrepp hade vi behövt gå igenom (vad svenska som andraspråk heter på engelska t.ex.) och hur man smidigt refererar till olika intervjuer i en studie. Själva frågeställningen kändes också lite konstruerad och man hade säkert kunnat hitta något mer angeläget för eleverna att undersöka. Själva strukturen, att lyfta fram olika vetenskapliga metoder, och att visa hur man processar materialet tror jag dock är en väg till framgång. Nästa år kommer jag att försöka hitta något annat att undersöka med en vetenskaplig metod och läsa om Shakespeare för sig.

söndag 17 december 2025

Att utveckla den egna undervisningen - ett exempel utifrån Läslyftet

Bakgrund

Jag är handledare för en läslyftsgrupp på Pauliskolan i Malmö. Gruppen består av fem språklärare och två bibliotekarier. Vi beslöt att slå ihop del 3 och 4 i modulen Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär. Del 3 heter "Strategier för vetenskapligt förhållningssätt" och del 4 "Arbete med ämnesspecifika begrepp". Anledningen till detta var att här fanns många små men viktiga strategier man skulle behöva göra under längre tid och på detta sätt kunde deltagarna välja antingen en strategi att upprepa under en längre period eller en serier strategier som bygger på varandra. Vi läser på halvfart och vi fick på detta sätt en månad på oss att genomföra det vi ville träna på i klassrummet. I halvtid hade vi en träff där vi berättade hur det hade gått hittills och där vi hade möjlighet att ställa frågor till våra kollegor för att få stöd och förslag på hur vi kunde utveckla vårt upplägg.
Colourbox.com

Jag valde att fokusera på skrivhandingen referera utifrån innehållet i del 3 som handlade om förmågan att sammanfatta och tematisera ett innehåll, och jag ville att mina elever i svenska 3 skulle få träna att göra detta med ett ekonomiskt språk eftersom deras tidigare texter visat behov av det. Elevgruppen går samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning.

Värt att notera är att förmågan att referera är något man tränar under hela gymnasietiden (och tidigare) men att det är en väldigt komplex process som kräver många förmågor av eleven. Först och främst måste eleven kunna läsa och förstå ett innehåll, i det här fallet utdrag ur litteratur avsedd för högre studier. De måste också kunna värdera innehållet för att kunna bedöma dels vad som är det viktigaste och dels vad som är relevant utifrån det man ska referera. När de gjort detta måste de ha förmågan att uttrycka detta innehåll i skrift med egna ord, utan att förvanska innehållet, och med en saklig och ekonomisk stil, och med ett korrekt språk. Att det finns många fallgropar på vägen i den här processen är inte konstigt.

Genomförande

Nedan följer den presentation jag använde när jag skulle presentera mitt arbete för gruppmedlemmarna i Läslyftsgruppen. Jag använde ca. 4 tillfällen med 40 minuter på varje. Jag utgår från presentationen nedan och kommenterar till bilderna under presentationen.



Bild 2: Eleverna hade alltså nyligen fått skriva ett PM och den litteratur jag valde för övningarna hade varit relevant för den uppsats och den frågeställning de just skrivit. Jag gjorde så här för att övningen skulle kunna sättas in i ett sammanhang. Eleverna hade också fått tillbaka sina uppsatser med feedback. Jag hade också delat ut uppsatserna med mina anteckningar på och eftersom de var fullklottrade kände sig flera elever missmodiga. Anteckningarna var mina egna och för eleverna framgick det därför inte att en hel del av dem avsåg positiva kvalitéer i texten.

Bild 3: Jag visade alltså först utdrag från deras uppsatser tillsammans med omformuleringar som visade hur de kunde bli med ekonomiska och informationstäta. Boken jag använde (ett ca. tre sidor långt utdrag) var Jim Cummins Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid (2017). Jag gav sedan eleverna instruktionerna enligt ovan. Redan under lektionen noterade jag att vi borde ha stämt av innan de började skriva kring vad Cummins egentligen menade och vad som egentligen var den viktiga och relevanta informationen i utdraget.

Bild 4: Jag gav eleverna frågor att fokusera på i sina diskussioner kring de referat de skrivit. Av de fyra frågorna var det bara en som handlade om det ekonomiska skrivandet vilket naturligtvis gjorde att elevernas samtal inte heller i huvudsak fokuserade på detta. De andra frågorna är inte mindre viktiga, men om lärarens avsikt är att koncentrera sig på en särskild sak måste detta vara tydligt i undervisningen. Det var det inte här. Eleverna gav mig i slutet av lektionen flera goda förslag på hur jag skulle kunna vässa övningen, men inte heller här var det ekonomiska skrivande framlyft utan fokus låg på det större området, dvs. att kunna referera.

Bild 5: Här finns de slutsatser jag själv kunde dra utifrån genomförandet. Lärarens samtal med elever är ovärderligt. En elev som jag upplevde skrev väldigt underligt förklarade för mig att hens avsikt var att inte skriva av och att hen därför ändrade ord litegrann. Informativt blev t.ex. formativt (!). Det var ett värdefullt ögonblick eftersom eleven fick insikt om vad som faktiskt hände med hens text när denna strategi användes och en viktig insikt för mig eftersom jag förstod i vilket skede av skrivandet som eleven behövde stöd.

Bild 6: Dessa frågor ställde jag till mina kollegor i läslyftsgruppen och här fick jag många förslag på hur jag skulle kunna utveckla övningen för att skapa större fokus på det ekonomiska skrivandet, samt hur jag kunde ge feedback utan att eleverna blev så deppiga som de blivit när de fått tillbaka uppsatsen.

Colourbox.com
Bild 7: Eleverna hade önskat sig att jag skrev ett referat av texten de arbetat med för att de skulle få se hur det kunde se ut. Jag gjorde två olika referat och visade dem, ett lite längre på 80 ord och ett ännu kortare på 40 ord. I instruktionen, där eleverna skulle utgå från samma frågeställning och situation som förra gången, nämnde jag flera gånger att fokus var den ekonomiska och informationstäta stilen och jag skrev också detta på tavlan stort. Vi stämde av kort kring utdraget av texten när eleverna läst och eleverna fick på post-it-lappar en sammanfattning av den feedback jag gett muntligt förra gången. Utdraget jag använt kom från boken Litteraturdidaktik, intriger och fiktioner av Anders Öhman (2015).

Bild 8: Jag påminde igen om syftet för övningen. Jag hoppade denna gång över diskussionfrågorna. I stället fick varje grupp markerat en bit text i sitt referat (gult) som inte var informationstätt och sedan fick de skriva om just dessa passager. Först därefter tittade vi på deras texter gemensamt och särskilt då på bitarna de hade förtätat. Detta följdes av en kort enkät med frågor kring övningen och sedan diskuterade vi med en gång resultatet av enkäten. Här fick jag en väldigt intressant kommentar kring negativ och positiv feedback: "Den konstruktiva feedbacken behöver man för att kunna göra bättre, men den positiva behöver man för att känna att man inte suger och för att inte ge upp". Mycket viktigt att få höra!

Bild 9: Denna bild sammanfattar vad enkäten visade och vad som kan bli nästa steg i undervisningen i konsten att sammanfatta.

Avslutning

Att utveckla sin undervisning handlar om att vara nyfiken och villig att se på sin egen undervisning som något som kan och bör förbättras. Vad som ofta blir tydligt för mig är att förändringarna ofta finns i detaljerna. Det är sällan några monumentala och fullkomligt omvälvande förändringar som krävs för att förbättra praktiken. I det här fallet handlade det till exempel om att skriva något stort på tavlan och att upprepa det ett par gånger. Undervisningsmålet (som hela tiden stått på tavlan fast längst till vänster tillsammans med lektionens start- och sluttid) blev genast tydligare för eleverna. Att ha ett tydligt mål för undervisningen är något som lyfts fram som viktigt för framgångsrik undervisning av t.ex. Hattie, och efter denna övning och den feedback jag fått av kollegor och elever har det blivit ännu tydligare för mig vilka strategier jag kan använda för att åstadkomma detta.

PS för er som läst ända hit: Jag har nyligen startat en bokblogg där jag intervjuar mig själv om böcker jag läser. Om du är litteraturintresserad kan den kanske vara något för dig? Välkommen även dit!

tisdag 7 november 2026

Träna Oxford- och Harvardsystemet

På Pauliskolan (kommunal skola i Malmö) får eleverna både i år 1 och 2 skriva en vetenskaplig uppsats (VU1 och VU2) med samma format som Gymnasiearbetet. Syftet är naturligtvis att förbereda eleverna för detta. Därför har jag nyligen haft en övning både med mina tvåor och treor där vi repeterat och tränat citat- och referatteknik med fokus på de olika referenssystemen Harvard och Oxford. Så här gjorde jag.

Övning 1 - ca. 30 minuter

Jag inleder med en Mentimeterfråga där jag undrar vilka frågetecken de spontant har kring citat- och referatteknik. De frågetecken som kan rätas ut direkt tas om hand. Vill man inte samla in svar digitalt via en sajt som Mentimeter kan man t.ex. använda post-its. Därefter delar jag ut den skrivmall alla våra elever använder till både de VU1, VU2 och Gymnasiearbetet.

I mallen finns all information de behöver inför skrivandet. Jag högläser denna tillsammans med eleverna och ber dem stryka över nyckelinformation med överstrykningspenna samt anteckna en del i marginalen.  Anteckningarna kan röra t.ex. klargöranden och hänvisningar till läroboken. Syftet med att göra det tillsammans är:

  • att få eleverna att hantera och anteckna i ett material som annars lätt glöms bort.
  • att alla elever ska ha samma "extra info" i form av kommentarer och hänvisningar till läroboken.
  • Att repetera citat- och referattekniken inför uppsatsskrivandet
Till denna övning kan man med fördel använda vilken bra text som helst som handlar om citat- och referatteknik enligt Oxford- och Harvardsystemet. Jag delar inte vår mall eftersom det är sista året vi använder den och den därefter ska genomgå en relativt omfattande redigering.

Övning 2 - ca. 40 minuter

I diskussionen kring den föregående övningen framgår ofta att eleverna tycker att det är väldigt tidskrävande och tråkigt med referenssystem och kanske inte riktigt ser poängen med dem. Här kan man med fördel hålla ett litet brandtal om att all vår accepterade kunskap bygger på forskning och vikten av att denna forskning då är transparent och går att granska och ompröva är omöjligt utan referenser!!! En liten bild kan ibland liva upp dylika brandtal. Google t.ex. peer review om ni inte grips tillräckligt av bilden nedan.

Efter brandtalet presenterar jag uppgiften som ni hittar här. Eleverna ska lösa uppgiften parvis och jag delar in dem så att ingen blir över och så att det blir lämpliga par. Till sin hjälp har de:
  • Rapportmallen som vi gick igenom i övningen innan
  • En länk till en artikel från Sydsvenskan, en utskriven tidningsartikel från Språktidningen 7/2017
  • Den delade uppgiften som jag länkat till ovan.
Man behöver lyfta fram för eleverna att de olika punkterna i uppgiften (a, b, c, d) finns där för att göra de olika stegen i uppgiften tydliga, men deras svar ska se ut som en sammanhängande text för att göra skrivsituationen så verklighetstrogen som möjligt. 

Den viktiga delen av den här övningen är lärarens direkta återkoppling på elevernas frågor och arbete under tiden de löser uppgiften. Då är de som mest motiverade att fråga och läraren kan förklara men också hänvisa och peka i materialet de har tillgängligt för att förhoppningsvis öka elevernas motivation att använda detta material även på egen hand. Många av de frågor eleverna har finns det ju ofta svar på i material de redan har tillgängligt. Övningen bidrar därför till att motivera ett större ansvarstagande hos eleverna. Jag har också ofta upplevt att eleverna följer mallar slarvigt och fått förklaringen att de inte trodde det "var så viktigt att man gjorde exakt som det stod". Här får man därför som lärare möjlighet att faktiskt peka på elevens lösning och exemplet och tillsammans se om de följt det eller inte.

När övningen är slut kan man tillsammans spalta upp för- och nackdelarna med de olika systemen. Eleverna får ju själva välja vilket de vill använda och efter övningen kan de göra ett mer informerat val och läraren kan poängtera att man inte får blanda dem.

Övning 3 - ca. 30 minuter

Denna avslutande övning görs inte under samma lektion som den föregående. Man kan välja att dröja lite innan man gör den eftersom eleverna kanske då måste anstränga sig lite mer för att återaktualisera kunskapen och därmed befästa den ytterligare. Övningen går ut på att jag använder elevernas lösningar och klipper samman ca. fyra exempel i ett dokument. Dessa får eleverna sedan parvis ta ställning till. Skiljer de sig åt? Hur? Vilken version är korrekt? Här kan de sista frågetecknen rätas ut och kunskaper befästas.

tisdag 26 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IV

Feedback

När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av Google Keep som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve, vars instruktioner jag följde.

Lektion 7

Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från Wikipediaartikeln om Mary Shelley för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.

Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:
Now, you are going to write a summary on your own. Do not ask your desk mates for help because I would like to see your individual skills, so that I know how well I have succeeded in teaching you this. 
Follow the process we used while we practiced:
- Skim the text
- Identify the main themes
- Read more carefully and choose key words
- Create a mindmap, using the main themes and your key words
- Write your summary, using the mindmap
And remember: when you summarize, leave out (a lot of) names, dates, and details.
Your summary should be 100-150 words long and the first sentence should contain your source (English Wikipedia)
Bilden beskriver klass-
rummets alla möten.
Från colourbox.com
När eleverna satt igång med arbetet följer vandringen, dvs. det viktiga kryssandet genom klassrummet under de följande 45 minuterna för att svara på frågor, ge beröm, be dem verkligen göra en tankekarta och igen förklara varför, och uppmuntra dem att faktiskt bara titta på tankekartan när de sedan skriver. Medan man rör sig i klassrummet får man mycket information inte bara om elevernas förmågor och utan också om hur undervisningen har landat hos eleverna.

Lektion 8

Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen "Hills Like White Elephants". Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: "Old Man at the Bridge" och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en matris där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.

Några av elevernas tankekartor. Det var glädjande att se att eleverna kunde
använda det arbetssätt jag introducerat och det ska bli intressant att titta på
hur sammanfattningarna blev.

Darlings I killed...

Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)

  • Innehållet i novellerna och deras särdrag hade kunnat diskuterats i mycket större utsträckning än vad som gjordes.
  • Vi hade kunnat arbeta mer med de olika frågetyperna och poängen med att arbeta med dem. Detta blev i stället något jag plockade upp i svenskan (som jag också har klassen i) och hade nytta av där.
  • Källkritik mot just Wikipediaartiklar hade varit lämpligt att ta upp eftersom alla de texter om författare jag använde kom från just Wikipedia. Många bedömer Wikipedia som en källa och vet inte att man måste bedöma artiklarna individuellt.
  • Man hade kunnat använda andra noveller med gemensamt tema och diskutera likheter och skillnader. Man hade också kunnat välja ett tema som man tydligare hade kunnat knyta till realian.
  • Man hade kunnat arbeta mer med orden i sammanhang. Jag märkte att eleverna när de slog upp ord inte tänkte så mycket på vilken innebörd orden hade just i den mening de hade hittat det i.


Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie

onsdag 13 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del III

Eleverna har ju under föregående lektioner fått skriva de glosförhör de förberedde för varandra. Idag kommer jag att kortfattat kommentera hur det gick till. De flesta är också färdiga med sina korta sammanfattningar om Hemingway. Se föregående inlägg här.

Gloskollen

Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.

När de hade rättat sina test fick de svara på en kort enkät som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.

Lektion 5

By Lloyd Arnold, Public Domain
Jag inleder med en kort återkoppling (enligt ovan) till eleverna kring deras glosförhör.

Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.

Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.

Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways isbergsteknik medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från Wikipedia. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.

Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen on the lines, between the lines och beyond the lines. Dokumentet ser ut så här och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.

Lektion 6

Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:
  • Redigera sin sammanfattning om Hemingway efter feedbacken de fick
  • Svara klart på frågorna från föregående lektion om de inte hunnit detta
  • Börja fylla i en matris där de väljer 15 glosor från novellen att lära sig
Lektionen avslutas med att vi i tre kolumner lyfter fram ett par av elevernas egna exempel på de tre olika frågetyperna och tillsammans besvarar dessa.

Kommande lektioner

Vi har två lektioner till kvar på det här momentet och då hoppas jag hinna introducera Mary Shelley. Tanken är att de ska få skriva en sammanfattning själv om henne och att vi ska läsa ett utdrag ur Frankenstein där de får formulera frågor (between the lines och beyond the lines) och diskutera dessa i grupp.

Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 4 i denna serie

torsdag 7 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II

Daugerrotype av Edgar Allan Poe.
From Wikimedia Commons, Public Domain
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.

Lektion 3

Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
  1. Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
  2. En sammanfattning jag skrivit av texten
  3. Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning inte innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.

När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.

Lektion 4

Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.

Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
Exempel på tankekartan vi gör tillsammans

  • Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
  • Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.

När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
  • ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. 
  • ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. 
  • ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.

Från Colourbox
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.

Kommande lektioner

Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.

Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie



måndag 4 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med hjälp av skönlitteratur

På engelska 6 bestämde klassen och jag att vi skulle inleda med att använda skönlitteratur för att träna de fyra färdigheterna. Här kommer början på ett upplägg där jag också passar på att använda klassiker från den anglo-saxiska litteraturen eftersom ämnesplanens centrala innehåll nämner "[t]eman, motiv, form och innehåll i [...] skönlitteratur; författarskap och litterära epoker".

Under de här första lektionerna tränade vi:

  • lässtrategier (skapa förförståelse)
  • textsamtal kring skönlitteratur
  • arbete med ordkunskap

Lektion 1

Från appen iPoe
Jag inleder med att fråga eleverna vad som krävs för en god horror story och skriver upp deras förslag på tavlan.

Därefter skriver jag upp ett antal ord från Edgar Allans Poes novell "A Tell Tale Heart" på tavlan (mad, haunted, evil eye,  caution, cunningly,  midnight, mortal terror, shrieked, corpse, dismembered, police, heart) och ber eleverna fundera över vad som kanske kommer att hända i novellen. Dessa två övningar syftar till att aktivera elevernas förförståelse.

Därefter läser jag novellen högt med hjälp av appen iPoe för extra specialeffekter, men det går förstås lika väl att läsa den "vanligt".

Efter novellen återkopplar jag till det vi gjorde under förförståelseövningarna. Stämde de idéer eleverna hade om handlingen och hade novellen de ingredienser en god skräckberättelse bör ha?

Därefter får eleverna en uppgift som består av fem läsförståelsefrågor på innehållet och en matris där de ska välja 15 ord från novellen att lära sig. Jag uppmanar dem att välja ord de tycker är en utmaning. Till varje ord ska de sedan ange svensk översättning, definition på engelska, grundform och ordet i en mening. För att vägleda dem i valet av ord har de tillgång till novellen där jag med gult markerat ord som är basala i det engelska ordförrådet och som de bör kunna samt med blått markerat ord som är lite svårare.

Lektion 2

Jag inleder med att sammanfatta vad vi gjort hittills och berätta vad vi kommer att göra under kommande lektion, nämligen ha gruppsamtal kring frågorna på novellen samt konstruera bra glosförhör till varandra.

Lektionen inleds med korta gruppsamtal och för första gången får eleverna själva hålla i samtalen som spelas in och delas med mig. Innan eleverna går iväg för att göra detta repeterar jag de regler för textsamtal som vi använt under föregående läsår (där jag deltagit vid textsamtalet). Reglerna är som nedan och har hämtats från den Läslyftsmodul vi läste förra läsåret på skolan, Språk- och kunskapsutvecklande arbete.


Från Colourbox.com
Eleverna utgår i sina diskussionerna från de fem frågorna jag bad dem svara på under föregående lektion och de får feedback på samtalen via mail lite senare i veckan.

När eleverna samlats igen frågar jag eleverna hur man bör utforma ett glosförhör om man vill ta reda på om någon förstått ett ords användning, innebörd och stavning. Många bra förslag anges och dessa skriver jag upp på tavlan. Jag berättar sedan att de ska få göra glosförhör till bänkkamraten. De delar sin ordmatris med varandra och utformar sedan glosförhör till varandra utifrån de ord kamraten vill lära sig. Alla elever hann inte så här långt. Jag fokuserade på att alla skulle hinna färdigställa sin matris av ord och till eftersläntrarna färdigställer jag gloskollen.

Kommande lektioner

Kommande lektioner kommer att fokusera på skrivande och i synnerhet förmågan att summera ett innehåll i egna ord, vilket många tycker är svårt.

Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie

lördag 29 april 2026

Studio italiano!

Jag minns fortfarande hur jag satt i aulan första dagen på Heleneholms gymnasium i Malmö hösten 1991 och fick reda på att man inte behövde fortsätta med sitt moderna språk om man inte ville! LÄTT att jag struntade i franskan med alla besvärliga verb och förkortningar! Där och då övergav jag franskan och återvände inte till språkstudierna förrän två år senare då jag förälskat mig i en italienare på semestern och bestämde mig för att gå en kvällskurs i italienska... som jag också övergav efter första terminen när den där förälskelsen svalnat. Sedan har det inte blivit mer. Engelskan, som jag ju förvisso är mycket bra på, har varit mitt enda andra språk, vilket känts lite trist ibland.

Men nu har jag skaffat ett incitament för att hoppa på språkkarusellen igen, för i sommar ska jag för första gången på många år till Italien på semester! Barnen tyckte genast att vi skulle ta och lära oss otalienska (sic!) och det lät ju som en himla bra idé. Möjligheterna till självstudier ser ju också lite annorlunda ut idag än på 90-talet: enter AppStore!

Med följande tre appar har jag de senaste tre veckorna blivit 11% "fluent" på italienska✌🏻😀 I alla fall enligt appen DuoLingo!



DuoLingo och Tinycards utgör stommen och de andra apparna använder jag som referenser. Detta är superb gameification för språkinlärning. Man vill hela tiden ta sig vidare till nya nivåer i DuoLingo. Själv har jag just kämpat mig upp till de spännande adjektiven och ska äntligen få lära mig lite essentiella, beskrivande ord som jag kan hotta upp mina torra meningar med:  Balene vecchie vivete nel'acqua limpida!! Vem vill inte kunna beskriva gamla valars levnad i klart vatten?!

Man har fem chanser på sig att göra fel och slösa upp sin spelhälsa i DuoLingo. Sedan måste man antingen träna för att samla ihop fler hälsopinnar alternativt vänta tills det kommer nya efter ett antal timmar. När pinnarna är slut kan man gå över till Tinycards som är en flashcardapp som är synkad med DuoLingo och där kan man träna obehindrat på alla de kniviga ord man stöter på i Duo. På så sätt gör man inte slut på sin hälsa så snabbt sen och kan i stället uppnå nya, spännande nivåer!

Eftersom italienska liksom franskan är ett sådant där besvärligt latinskt språk har jag ju tvingats ta itu med alla de där verbformerna igen och därför laddade jag även ner appen Verb Forms för att få lite extra koll på klurigheterna. Norstedts lilla fickordbok har en enkel liten grammatiköveriskt och här slår jag så klart också upp ord när jag ibland vill fuska i DuoLingo för att inte förlora hälsopinnar (händer mycket sällan, jag svär). Som lärare har jag ju också den exklusiva fördelen att ha kollegor som är lärare i italienska! En sådan, Anna (tack, Anna!!) har t.ex. kunnat reda ut de fina skillnaderna mellan la maglia, il maglione, och la maglietta för mig. Inte illa:)

Som språklärare (svenska och engelska) är det väldigt nyttigt att försöka lära sig ett språk som nybörjare. Det blir lättare att få ett elevperspektiv på hur språkinlärning går till och hur man faktiskt gör och vad som behövs för att lära sig ett språk man inte alls känner sig bekant med. Likaså blir betydelsen av metaspråk tydlig. Det är mycket lättare för mig att lära mig italienska eftersom jag har större förståelse för de grammatiska strukturerna och t.ex. kan läsa och förstå förklaringar som använder grammatiska och språkliga begrepp.

Jag kan varmt rekommendera DuoLingo och Tinycards och: quest' estate, io voglio parlare soltanto italiano nella il mio vacanza! Det ska nog gå, om jag anstränger mig rejält!


onsdag 21 oktober 2015

Förberedelse för läsning och detaljerad läsning - Reading to Learn

Sedan i januari har jag gått en kurs i Reading to Learn och den gångna veckan var kursledaren på besök i mitt klassrum för att jag skulle kunna få personlig feedback på mitt arbete med metoden. Jag beslöt mig för att att använda de första stegen i cirkelns yttersta och mellersta ring: förberedelse för läsning, och detaljerad läsning under den lektion jag hade förberett för besöket.

Klassen, min etta på SA-BET på Pauliskolan i Malmö, höll egentligen på med ett grupparbete om mänskliga rättigheter (samarbete med samhällskunskapen) så det här var ett avbrott och på sätt och vis en tjuvstart på något vi ska ägna oss åt efter lovet: klassiker!

Det första videoklippet visar förberedelse för läsning och det andra visar detaljerad läsning. Efter varje klipp reflekterar jag kring hur det gick och lyfter fram den feedback jag fick av Ann-Christine. Läs gärna också inlägget på Pedagog Malmö som handlar om Ann-Christines besök hos min Malmökollega Magnus, som arbetar på Värnhemsskolan med språkintroduktionen.



Ann-Christines intryck var att metoden tydligt kändes igen och att de olika delarna var tydliga. Något jag kunde ha varit mer konkret med var textens syfte, att övertyga. Texters syfte är ju grundstommen i R2L och här tog jag nog för givet att eleverna skulle vara med på noterna om vad en argumenterande texts syfte är, men det är ju inte alls säkert. Hade jag varit tydligare med det hade jag också lättare kunnat koppla det till mina utvecklingar i den detaljerade läsningen då jag flera gånger pratade om övertygande/värderande ord.

Efter att jag hade läst texten högt för eleverna fick de en stund att fråga om ord de inte kände igen i texten som helhet. Ca 4-5 ord kom upp i det sammanhanget. Eftersom strukturen rör cirkelns yttersta del och man i R2L rör sig utifrån och in, borde jag ha arbetat mer med den innan jag sedan gick vidare till den mellersta cirkeln (detaljerad läsning). Frågan är om eleven fick ett tillräckligt bra grepp om textens helhet innan jag gick in och gjorde en djupdykning i två specifika stycken för att lyfta fram språkbruket i argumenterande texter. En god genreuppfattning vad gäller struktur bör ha etablerats innan man rör sig inåt i cirkeln och därför borde jag i stället för detaljerad läsning ha använt mig av nästa steg i den yttersta ringen: gemensam konstruktion av text.


Den detaljerade läsningen var den del Ann-Christine tyckte fungerade bäst. Den har jag också testat ett par gånger nu och jag börjar känna mig hemma med arbetsgången. Det gjorde också att förberedelsearbetet gick mycket snabbare än vad det gjort vid de tidigare tillfällena, vilket är mycket positivt eftersom R2L kan kännas som en tidskrävande metod.  Något som slog mig under reflektionen kring den detaljerade läsningen är hur otroligt viktigt det är att välja goda modelltexter som innehåller de element man vill lyfta fram och undervisa om. I det här fallet var texten okej, men jag hade absolut kunnat hitta en bättre och när man använder R2L blir det extra tydligt att det kostar när man skarvar med textvalet.

När lektionen närmade sig sitt slut, gjorde jag två saker. Jag delade ut post-it-lappar till eleverna (exit tickets) och bad dem att dels skriva ner vilka delar en argumenterande text bestod av och dels hur språket skulle vara i argumenterande texter. Därefter bad jag eleverna komma med feedback kring hur de tyckte att lektionen hade fungerat och hur de hade upplevt den.

Jag antecknade på tavlan som ni ser här till höger men det kan nog underlätta med en liten tolkning:) Eleverna gillade den tydliga strukturen i metoden; de tyckte jag hade varit lite rolig och att det hade funnits positiv energi hos mig; de tyckte det var bra att de aktiverades och att intresset hölls uppe samt att vi tittade på textens olika delar. Negativ kritik var att metoden också kunde upplevas som lite stel.

Min nästa utmaning blir att ta mig an gemensam konstruktion av text och här fick jag goda idéer från Ann-Christine om hur man skulle kunna genomföra det i helklass utan att det blir för ohanterligt, vilket jag har upplevt att det blivit innan. Men hur det går med det får i se nästa gång det är dags för en uppdatering kring R2L:)

fredag 25 september 2026

Svenska 3 - rivig uppstart med repetition av PM

En del av våra elever har svårt att hantera skrivande på högre nivå, som t.ex. det PM de stöter på vid nationella provet i Svenska 3. Många av de färdigheter som testas vid det provtillfället vill man ska sitta i ryggmärgen i trean, t.ex. hur man källhänvisar i löpande text, hur man formulerar en frågeställning och utreder den, etc. Den här uppgiften formulerade jag ursprungligen för de elever förra året som i slutet av kursen behövde göra omprov för att visa sina färdigheter i skrift, men redan då beslöt jag mig för att inleda kursen med den i höst. Nu är det gjort!

Syfte

Repetera grundläggande färdigheter som behövs för vetenskapligt skrivande
Repetera arbetsgången vid vetenskapligt skrivande:
läsa --> anteckna --> planera --> skriva --> feedback --> redigera

Mål

Att eleverna ska behärska de grundläggande färdigheterna som krävs för vetenskapligt skrivande

Produkt

Eleverna ska individuellt få skriva ett PM där de utreder frågan: Hur har kritikerna tagit emot filmen Mockingjay - Part One? (Inledningsvis vet de dock inte vilken film deras PM kommer att handla om)

Lektion 1 - 75 min - Skrivprocessen modellas

Jag berättar för eleverna om syftet och målet med de kommande lektionspassen. Eftersom vi kommer att börja med en modelltext med samma frågeställning (fast för romanen 50 nyanser av honom) börjar vi med att titta på de tre recensioner jag valt som källor som underlag för min modelltext.

Inledningsvis får eleverna sätta ord på hur en recension brukar vara uppbyggd och vilken information den brukar innehålla. Under läsningen gör jag pauser för att summera textens olika delar och mot slutet ber jag eleverna notera när recensenten fäller värderande omdömen om boken eftersom det är den typen av information som är relevant för PM:et. Eleverna får läsa de sista två recensionerna på egen hand och göra samma noteringar. De jämför sedan sina noteringar i grupper och tillsammans samlar vi informationen på tavlan i spalter. En spalt med +/- för varje recension. Anteckningarna utgör ett bra underlag när det sedan är dags att fundera på hur PM:et skulle kunna struktureras.



Eleverna får sedan diskutera hur de hade organiserat innehållet en sådan här uppgift. De får i par arbeta med att göra en lista i punktform (en punkt = innehållet i ett stycke). Vi jämför olika lösningar och lyfter fram för- och nackdelar och väljer sedan två alternativ som de mest logiska för uppgiften. När eleverna presenterar sina alternativ använder jag en frågemodell Dylan William skriver om i sin bok Att följa lärande. En elev lägger fram ett förslag och därefter får en annan elev ta ställning till detta innan hen lägger fram det egna förslaget.

Listorna i punktform till vänster och höger är förslag från elever på hur man innehållsmässigt hade kunnat strukturera PM:et.

Därefter får eleverna arbeta i grupper med min modelltext. De får i uppgift att tillsammans identifiera olika viktiga element i texten ("Facit" finns här för den som önskar ett sådant, men det hade ju inte eleverna tillgång till). Under tiden de gör detta går jag runt och får möjlighet att repetera centrala begrepp och principer med grupperna. Vi tittar också slutligen på vilken struktur min modelltext använt (ett av de två alternativen vi tidigare lyft fram som mest logiska).

Allra sist får eleverna ge förslag på vilken film de vill att det PM de själv ska skriva ska handla om. Med ca. sex-sju förslag att ta med mig därifrån, avslutar jag lektionen.

Lektion 2 - 75 min - Den individuella skrivprocessen inleds

Mina elever är vana vid att skriva i par. De har gjort det relativt mycket. Denna gång har de fått rätt mycket annan stöttning och själva uppgiftstypen och formen är inte okänd för dem. Därför beslöt jag mig den här gången för att de skulle få skriva individuellt. Detta är ett första steg mot att de själv ska bli säkrare på att tolka uppgifter och utifrån en beskrivning kunna producera en text av hög kvalitet. Att plocka bort stöttningen är nog den största utmaningen jag haft när jag tillämpat t.ex. cirkelmodellen.

Utifrån elevernas önskemål, har jag valt filmen Mockingjay - Part One till elevernas uppgift och jag har också valt tre recensioner av filmen som kommer att vara de källor eleverna ska använda för att lösa uppgiften. Det här upplägget kräver alltså inte att eleverna själv ska hitta och välja material.

I metoden Reading to Learn finns också ett steg som kallas förberedelse för läsning. Detta steg innebär att läraren sammanfattar textens olika faser (stycken, i det här fallet). Exempelvis: "I det andra stycket sammanfattar recensenten filmens handling". Till dagens lektion använder jag en variant av det. I stället för att gå igenom alla tre recensionerna på detta sätt muntligt har jag på ett separat blad skrivit ner vad styckena innehåller för information (mycket kortfattat). Jag delar ut de tre recensionerna, samt bladet med information om styckena och förklarar för eleverna att de kan använda det sistnämnda som stöd i läsningen.

Därefter ska eleverna börja läsa sina källtexter och de ska imitera den förberedelse vi tränade på under lektion 1, dvs. att markera, t.ex. med + och -,  den relevanta informationen i källorna (vad kritikerna tycker om filmen). Recensionerna håller en relativt hög språklig nivå och under lektionen får jag mycket värdefull information om elevernas läsförståelse utifrån de frågor de ställer på innehållet. Många elever har också nytta av pappret med styckenas innehåll, dels bekräftar informationen iakttagelser de gör ("här står ju ingenting om vad de tycker!" eftersom de läser stycken som sammanfattar) och dels får de en överblick över var recensionernas relevanta innehåll kan finnas ("se här, i textens sista tre stycken värderar recensenten karaktärer och tempo").

Lektion 3 - Eleverna fortsätter skriva

Under lektionen fortsätter eleverna skriva. Jag viker mycket tid åt skrivande i skolan eftersom det ger alla elever samma möjligheter till stöttning. Dessutom får jag mycket information om elevernas förmågor när jag går runt och hjälper dem i skrivprocessen. Skrivande som görs hemma upplever jag ofta som slöseri med tid. Elever som fastnar kommer inte loss och hamnar efter, intressanta diskussioner kring språk och text uppstår aldrig, och som lärare får jag väldigt lite information om hur mina elever arbetar med texter. I det här fallet hinner majoriteten av eleverna skriva mycket i skolan och måste de färdigställa något hemma är chansen större att det blir gjort eftersom eleven redan är igång och har grepp om uppgiften.

Eftersom det nu börjar närma sig feedback får eleverna svara på ett enkelt formulär. Eleverna ska först få feedback av varandra och i ett senare skede av mig. Nu vill jag att eleverna väljer de två (av sex) aspekter av skrivandet som de känner sig mest osäkra på och som de därför vill ha feedback på. Bakgrunden till metoden kan man läsa mer om i Dylan Williams bok, men en fördel med detta är att eleverna måste värdera sina egna styrkor och svagheter. I formuläret får de också välja minst en aspekt de känner sig så säkra på att de kan ge andra feedback på den. Aspekterna är: textuppfattning, saklighet, citat- och referatteknik, egna och andras ord, språklig anpassning och struktur och sammanhang.

Det samlade resultatet av elevernas svar gör att det blir lättare för mig att dela in dem i feedbackgrupper, men - superintressant - avslöjar för mig vad jag kanske måste lägga mer tid på i undervisningen. Enkäten visar att många elever känner sig osäkra på textuppfattning, vilket är spännande eftersom jag denna gång valt texter jag vet kommer att vara en utmaning för dem. Enkäten avslöjar också att de flesta känner sig säkra på citat- och referatteknik.

Lektion 4 - Feedback

I början av lektionen tittar vi på Dylan Williams matris över hur feedback kan tas emot (se bild). Syftet är att konkretisera för eleverna att vissa sätt att hantera feedback på genererar större lärande och en bättre slutprodukt. Eleverna är relativt vana vid att ge feedback på ett strukturerat sätt åt varandra. I det här läget påminner jag också om att eleverna måste vara konkreta och ge både positiv och negativ kritik till mottagaren, samt att mottagaren måste kunna förstå feedbacken. Det sistnämnda är värt att upprepa.

Att följa lärande av Dylan William

Innan lektionen har jag grupperat eleverna utifrån deras önskemål. Det blir sex grupper och varje grupp ska tillsammans ge feedback på ett särskilt område.  Tre elever får t.ex. i uppdrag att granska ett antal texter och ta ställning till om de är sakliga, eftersom textförfattarna har önskat att få feedback på just det området. Varje grupp får en plastficka med texterna de ska ge feedback på (avnamnade) samt ett cheat sheet, där de kan se vad det exakt är de ska titta efter för att försäkra sig om att en text t.ex. är saklig.

Eleverna arbetar med feedbacken under hela lektionen.

Lektion 5 - Redigering och lärarfeedback

När eleverna har redigerat efter kamraternas feedback är det dags för mig att titta på deras texter innan den slutgiltiga versionen färdigställs. Inför denna feedback använder alla elever samma cheat sheet som innan till stöd. På så sätt kan de dubbelkolla saker själv innan de lämnar in till mig samt markera de två områden de vill få mer utförlig feedback på av mig. I min feedback har jag inte specifikt kopplat kommentarerna till kunskapskraven utan i stället till de kvalitéer jag vet kommer att vara avgörande för om de lyckas med sitt PM-skrivande. På så sätt hoppas jag att deras fokus kommer att ligga på textens olika kvalitéer, inte på vilket "betyg" skrivandet kan generera. På detta sätt vill jag skapa en större inre motivation och att elevernas "näsa för kvalitet" ska skärpas i stället för att förstärka betygens roll som en yttre motivation.

Nedan ser ni ett exempel på feedbacken. Den utgår helt från det cheat sheet de arbetat efter under arbetet. De aspekter som just den här eleven önskat feedback på är Saklighet och Struktur och sammanhang. Därför har jag gett mer detaljerad feedback på just de avsnitten och mer översiktlig feedback på de andra. Som komplement till feedbacken nedan har jag även gjort en del markeringar i deras PM, som jag hänvisar till i feedbacken.






Lektion 6 - Redigering och utvärdering

Under den sista lektionen vi arbetade med detta fick eleverna dels redigera utifrån min feedback under ca. en halvtimme och dels utvärdera de arbetssätt vi använt under momentet. Utvärderingen gick till så att eleverna delades in i grupper. Varje grupp fick en lista med metoder jag använt för att stötta deras lärande. De fick tillsammans ta ställning till hur utvecklade de upplevde att de hade varit. De fick poängsätta de olika metoderna från 1-5 och skriva kommentarer där de tyckte det var lämpligt för att jag skulle förstå.

Utvärderingen visar att allt det stöd som gavs uppskattades. De saker som ansågs vara mest värdefulla var:

  • att ha modelltexten tillgänglig under det egna skrivandet
  • att ha en skiss som beskrev hur recensionernas innehåll var organiserat (se bild ovan)
  • att de fick värdera sina egna kunskaper genom att välja vad de ville ha feedback på
  • att de fick tid redigera i skolan
  • att vi diskuterade olika alternativ för hur man kunde strukturera innehållet
  • samt utseendet på min feedback (se bild ovan)
När jag gör om detta ska jag vika mer till till just utvärderingen eftersom det hjälper eleverna att få syn på sitt eget lärande och för att det är viktigt för mig i min utveckling av undervisningen. Nu blev det lite väl hastigt genomfört, men det hade nog inte gjort något om jag hade låtit det ta längre tid. Eleverna önskade också samfällt mer tid till redigeringstid i skolan - något både de och jag värdesätter högt.

Själv ser jag nu fram emot att läsa deras slutgiltiga PM i nästa vecka när deadline har varit. Responsen kommer då att utgå från samma dokument som ovan, men det kommer att vara ännu mer kortfattat. Grönt för "ok", och orangt för "mer arbete krävs". Nästa gång eleverna skriver PM kommer dock samma cheat sheet med textkvalitéer som tidigare att dyka upp och då kommer eleverna att få titta tillbaka på den här gamla feedbacken för att kunna fortsätta utveckla sin näsa för gott vetenskapligt skrivande. Dessutom börjar arbetet med att plocka bort några av de stöttande inslagen för att successivt kunna nå målet, som ju är att eleven på egen hand ska kunna tolka uppgifter, samla material och producera texter som uppfyller de krav det vetenskapliga skrivandet ställer. Onwards and upwards!







onsdag 1 april 2026

Detaljerad läsning - Reading to Learn

Som jag tidigare berättat på vår skolutvecklingsblogg, deltar jag i en åttadagarskurs i Reading to Learn med Ann-Christin Lövstedt. Jag kommer att föra loggbok och dokumentera mina framsteg (och bakslag?) och reflektioner här.

Under vår andra workshopomgång lärde vi oss mer om Detaljerad läsning. Jag bestämde mig för att testa att tillämpa detta i kursen svenska 3 för att på ett konkret sätt visa hur man kan närläsa och analysera en skönlitterär text. Detta var ett led i förberedelserna för litteraturanalysen som ingår i kursens centrala innehåll.

Vi använde inledningen av en mycket känd novell - "Ett halvt ark papper" av August Strindberg - som vi tillsammans hade läst någon vecka tidigare. Varje elev fick inledningen utskriven på ett blad och uppmanades att stryka under och anteckna det vi pratade om tillsammans. Efter klippet diskuterade och konkretiserade vi hur närläsningen skulle kunna vara till hjälp vid en analys av temat i novellen.

På grund av olika halvklassevenemang blev det så att jag hade möjlighet att genomföra det här passet vid två olika tillfällen och planen var att jag den andra gången skulle filma det, vilket jag också gjorde. Tvärtemot vad jag förväntade mig, gick det bättre första gången. Det var lite fler elever på plats och jag hade mitt förberedelsearbete alldeles purfärskt i huvudet vid första tillfället. Jag friskade naturligtvis upp minnet inför omgång två men tog lite för lätt på det, vilket gjorde att jag rätt ofta missade något av stegen i modellen (förberedelse --> läsa mening --> ledtråd/fokusera --> utveckla). Det gjorde att genomgången inte blev riktigt lika metodisk och förutsägbar för eleverna. Jag upplever också att jag glömmer att bekräfta elevernas svar. En lösning kan vara att skriva in detta steg i mallen så att jag blir påmind på det sättet.

En positiv effekt av metoden, som visade sig i synnerhet första gången, var att fler elever deltog aktivt. De fokuserade frågorna, där eleverna förbereds för att ge svaret, upplevde jag som lite svåra att ta till mig eftersom de var så "lätta", men de kom att fungera som en inkörsport till aktivitet. När eleverna lätt hade kunnat svara på en fråga där svaret var givet, blev de mer benägna att svara på de utvecklande frågorna senare.

Jag visar min genomgång nedan, men kom ihåg att jag är nybörjare på R2L. Detta innebär att man absolut kan använda klippet för att diskutera metodiken och hur väl den genomförs i klippet, men det är alltså inte lämpligt att använda som ett rättesnöre eller förebild! I genomgången av den första meningen har jag markerat i videon när jag (upplever att jag) genomför de olika stegen. En egen undran är om utvecklingen i huvudsak ska vara min eller om man ska involvera eleverna som jag gjort här. Min tanke var att frågorna var tillräckligt öppna för att alla elever skulle kunna svara med utgångspunkt i sina egna erfarenheter.

Här finns mina förberedelser för detaljerad läsning av "Ett halvt ark papper". Denna hade jag tillgänglig och utgick ifrån under genomgången.
Här finns en tom mall för förberedelser för detaljerad läsning (den är kopierad från det material vi fått ta del av under utbildningen).



Eleverna vars namn nämns i klippet har godkänt publicering av klippet.

söndag 11 januari 2015

Lässtrategier - exempel från klassrummet!

Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier.

Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. De tre tillfällena delades för enkelhetens skull upp i lässtrategier man använder innan, under tiden och efter läsningen, men naturligtvis är gränserna dem emellan inte knivskarpa. Alls.

Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna.

Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons!



Övning 1 - Gemensamma tankekartor

För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Jag har använt den bland annat när jag skulle sätta igång språkhistoria med mina treor (Sv3) och grammatik med mina tvåor (Sv2), men den kan användas till i princip alla någorlunda avgränsade ämnesområden.

Man lägger ut stora ark med nyckelbegrepp på och eleverna förflyttar sig sedan gruppvis mellan arken och fyller på allt de kommer på utifrån nyckelbegreppen (och de andra gruppernas anteckningar) - de har även fått stryka saker om de ansett att något är felaktigt. Denna övning behöver ju inte nödvändigtvis följas av en text i direkt anslutning, och fungerar alltså utmärkt som avstamp med eller utan text - dels för att den aktiverar elevernas förkunskaper och dels för att den ger läraren en hel del information om var elevernas samlade kunskapsnivå ligger i inledningsskedet av ett nytt ämne.

Övning 2 - Ord från texten

Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. I det fallet lyfte jag ut stämningsskapande ord . Vi läste olika skönlitterära texter på temat krig för att se hur krig kunde framställas på olika sätt vid olika tidpunkter i historien och därför passade det bra. Jag skrev upp ca 15 ord från texten på tavlan och eleverna fick gemensamt diskutera vad orden fick dem att tänka på och förvänta sig av texten.

Med mina kollegor på workshoppen använde jag i stället en populärvetenskaplig artikel om Gutenberg och tryckpressen. Här valde jag i stället ord och begrepp som var centrala för att förstå samtiden och händelseförloppet. Värt att tänka på innan man väljer ord är alltså vilket syfte man har med just de ord man väljer.

Övning 3 - Titel, rubriker och bilder

En av de enklaste och tydligaste lässtrategierna som finns är ju att titta på en texts titel, rubriker och bilder för att därefter förutspå vad man tror att man kommer att få veta i texten. Detta är ju något den vane läsaren gör utan att ens tänka på det och en strategi som är väldigt viktig att synliggöra eftersom den inte alls alltid är självklar. Man kan se det som en variant av att man t.ex. förevisar hur en lärobok är uppbyggd när man delar in den (innehållsförteckning, kapitel, index, faktarutor, källförteckning, noter etc.) Detta är självklarheter för den invigde, men dessa genvägar in i en text är viktig att visa.

Övning - bilder

När jag skulle läsa novellen Fähner (Ferdinand von Shirach, 200) hade jag satt upp bilder av kända yxmördare på väggarna i klassrummet. Bilder är effektiva eftersom de väcker nyfikenhet och förväntan innan man ens satt igång. Kollegorna blev på samma sätt påverkade när de möttes av dessa bilder som jag vid workshoppen hade lagt på bänkarna längst fram. Vi (vid båda tillfällena) kom först fram till vad bilderna hade gemensamt och därefter ställde jag frågan: Vad tror ni skulle kunna få en människa att bli yxmördare? De olika förslagen skrev jag upp på tavlan och sedan berättade jag att vi skulle läsa en novell om en yxmördare och vi fick då se om några av deras förslag skulle stämma överens med händelserna i novellen.

Övning - nyckelord

När jag med ettorna skulle modella genren nekrolog som de skulle använda till en uppgift i historia och svenska, hade jag på tavlan skrivit upp alla ord jag kom på som började på nekro-. De var inte många så jag återger dem: nekrofil, nekrolog, nekropolis, nekromanci, nekros. Eleverna fick ge förslag på om det var några av orden de kunde och vi pratade tillsammans om vad prefixet nekro- då kunde innebära. Detta var naturligtvis ett ypperligt tillfälle att visa tt ord består av olika byggstenar och att om man kan innebörden av dessa så kan man ofta lista ut vad ordet betyder på ett ungefär. När vi hade gjort detta och de blivit påminda om uppgiften i historia, fortsatte vi med att läsa två nekrologer. Hur vi gjorde det berättar jag om efter nästa presentation eftersom det var något vi gjorde under läsningen!




Övning - modella en genre

Att modella en genre är ju egentligen en del av cirkelmodellen och detta är ett gott exempel på att olika typer av språkstrategier kan dyka upp i olika sammanhang och inte skiljs åt av gränser utan snarare samverkar på ett naturligt sätt.

Tillsammans med eleverna (och senare mina kollegor) läste jag två autentiska nekrologer (minnesord) från Sydsvenskan. Jag läste båda texterna högt och vid läsningen pausade jag vid olika ställen i texten för att ställa frågor till åhörarna och därmed göra dem uppmärksamma på olika saker som var specifika för en nekrolog. I den ena texten koncentrerade jag mig på saker som rörde formen, och i den andra på saker som rörde innehållet. När det gällde formen pausade jag och ställde frågor som: Varför byter man från presens till imperfekt efter första stycket? Kan ni markera alla ord som rör skola och utbildning i andra stycket? Varför bytte man stycke här? Känns tonen objektiv eller subjektiv? När det gällde innehållet pausade jag och frågade saker som: Vad handlade det föregående stycket om? Vad tror du att nästa avsnitt kommer att handla om? Vad tror ni att man inte tar med i en nekrolog? Vem är det som skrivit det här? Vad tror ni är avsikten med en nekrolog?

På det här sättet synliggör man på ett effektivt sätt många olika saker som är specifika för den aktuella genren.

Övning - stämde det man förutspått

En viktig sak att göra innan man läser är ju som visats ovan att skapa förväntningar på texten genom att sätta ord på vad vi förväntar oss av texten. Något som därför är lämpligt är ju att stämma av under läsningens gång och se hur det var med förutspåelserna - stämde de, eller inte? I samband med detta kan man ju också göra nya förutspåelser för hur texten kommer att fortsätta.

När det gällde novellen om yxmördaren Fähner gjorde vi så att jag högläste början av novellen innan lektionens slut. Innan eleverna gick fick de sia om hur de trodde att det skulle gå för paret vi nyss lärt känna i novellen och detta stämde vi sedan av när eleverna kom tillbaka lektionen därpå efter att ha läst färdigt novellen själva.




Att läsa en text är ju i skolans värld sällan en avslutning på något eller en isolerad händelse. Snarare förväntas eleverna göra något med texten - den utgör ett avstamp för något annat.

Övning - sant eller falskt?

Det här kan göras både under tiden man läser och efter. I mitt fall använde jag det senast vid läsningen av en roman och eleverna fick både formulera egna påståenden och ge till varandra som träning, samt ta ställning till påståenden som jag gett vid ett förhör. Det viktiga med att ta ställning till om ett påstående är sant eller falskt är att det inte stannar vi det. Det viktiga är att eleverna också motiverar sitt ställningstagande med citat från texten och förklaringar. Övningen ger då ett väldigt konkret underlag för diskussion av innehållet. Det kan också vara värt att poängtera att man inte måste formulera påståenden som är glasklart sanna eller falska. Eftersom eleverna får motivera sina ställningstaganden och söka stöd i materialet kan de argumentera för båda ståndpunkterna.

Övning - rangordna texter

I början av terminen hade det just varit en stor demonstration som hade urartat i Malmö. Jag ville att eleverna skulle få träna på att ta sig an ett större material och valde därför ut nio olika texter från dagspressen om händelsen. Jag delade in eleverna i grupper och min första instruktion var att de skulle skilja de informerande texterna från de argumenterande. När det var gjort skulle de rangordna de sex debattartiklarna. I ena änden skulle de placera de texter som stod mest på demonstranternas sida och i den andra änden, de texter som sympatiserade mest med polisen. Jag pratade om begreppen polariserad och nyanserad och eleverna fick samla formuleringar som stämde in på dessa två begrepp. De skulle sedan i par skriva en artikel som objektivt beskrev debatten om demonstrationerna. En klurig uppgift som väckte många diskussioner! Eleverna fick träna sig både i att skumläsa (inledningsvis) och närläsa (när de skulle rangordna och samla formuleringar).

Övning - sammanfatta

Att kunna sammanfatta är en av nyckelstrategierna i reciprok undervisning, men kan ofta vara en utmaning. Samtidigt är förmågan att kunna skilja detaljer från helhet centralt för att man ska kunna läsa effektivt. När ettorna förra året hade skrivit recensioner blev det uppenbart att de behövde träna på att sammanfatta. Jag gick på nytt igenom de fem frågorna: Vem? Var? När? Vad? Hur? och att sammanfattningen skulle inledas med en källhänvisning som visade vem som skrivit texten; vad texten hette; vilken genre det var och när den kom till. Alla eleverna hade läst romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell och de fick i par skriva och publicera en sammanfattning av den boken (via Padlet). Vi jämförde och diskuterade sammanfattningarna och därefter var det dags för dem att skriva en sammanfattning av en bok de rekommenderade till sina klasskamrater inför sommaren. Även dessa publicerades via Padlet och dessa skrev de själv.

Här kan man ju tänka att detta inte är lästräning utan skrivträning, men det är naturligtvis båda två! Man kan sammanfatta hela verk, eller artiklar, men man kan även som visades ovan (med nekrologen) sammanfatta innehållet i olika stycken muntligt under läsningens gång!

Övning - sammanfatta delar

En annan variant på att sammanfatta är att ta en svår text och förarbeta den på ett sätt som skapar viss överblick och förståelse. Jag använde till både elever och kollegor ett utdrag ur Illiaden - Hektors död! När jag hade högläst txeten delade jag in den i delar och bad 2-3 personer ansvara för vars en del. De skulle sammanfatta innehållet till en eller högst två meningar på modern svenska och sedan skriva den på tavlan. På tavlan skrevs alla delar i ordning och på så sätt fick vi hela historien i en lätthanterlig version. Vi använde denna som utgångspunkt för en vidare diskussion om stilnivå, språkrikighet, sammanhangord och textbindning och ordens innebörd - både de gamla och de moderna.

Sammanfattande kommentar

En farhåga jag hört från ämneslärare när det gäller lässtrategier är att de inte känner att de hinner ta lektionstid till den här typen av övningar. De har mycket innehåll att hinna med och känner ofta redan att viktiga saker får skyndas förbi.

Det bästa rådet här är att börja samarbeta med närmsta svensklärare. Förutom att det är givande på väldigt många andra sätt, blir undervisningen mer tidseffektiv om man tillsammans kan samlas kring olika teman eller ämnesområden.

En annan sak jag brukar låta mig styras av är ett följande resonemang: Vilket tillvägagångssätt kommer att resultera i största möjliga kunskapsutveckling för elevgruppen? Min egen erfarenhet är att de saker jag låtit ta tid och gjort ordentligt också har fått större effekt för lärandet, än de saker jag skyndat igenom för att de ska ha "hunnits med".

Dessutom är många av de här sakerna inte särskilt tidskrävande. De kräver inte nödvändigtvis att man gör mer, utan att gör annorlunda. Det finns heller ingen poäng med att bränna ut sig själv genom att försöka ändra på allt samtidigt. Jag tar mig därför friheten att citera några av de klokaste orden jag läst: "pick a doorway" av Naomi Klein (No Logo, 1999). Välj något som känns hanterbart - börja där!