Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg

måndag 20 juni 2011

Tydlig avsikt när det gäller IKT i samhällsprogrammets examensmål

Från colourbox.com
När jag för ett antal månader sedan läste ämnesplanerna för svenska 1 och engelska 1 måste jag säga att jag blev besviken. Jag tyckte inte att ämnesplanerna tryckte nog på förmågan att orientera sig i digitala miljöer, och använda digitala redskap.

När jag nu till slut har gjort slag i saken och läst merparten av de lagar och förordningar som reglerar gymnasieskolan - i den ordning vi har fått oss föreskrivna - känner jag mig lugnare. I examensmålen för samhällsprogrammet står det tydligt:
Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier... Utbildningen ska  därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet. 
Detta är väl relativt löst formulerat, men läser man sedan Kommentarerna till examensmålen (s. 259) framgår det än tydligare att man lägger vikt vid det här (min kursivering):
Kommunikation och modern medie- och informationsteknik betonas i examensmålen och är viktigt för hela utbildningen, inte bara för medieinriktningen. Med medier avses budskapets bärare och med informationsteknik de tekniska förutsättningarna att förmedla. Information sprids genom en mångfald av olika medier på ett sätt som innebär att den enskilda människans möjligheter att sprida åsikter snabbt, såväl lokalt som globalt, ständigt utvecklas. Detta ställer stora krav på samhällsmedborgarna att behärska de nya medier som utvecklas och att kunna använda dem i det dagliga livet. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer. De ska också ges möjlighet att utveckla färdigheter i att kommunicera om och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. Det ställer krav på att arbetssätt som inkluderar detta ingår i utbildningen, och att olika typer av relevanta verktyg är tillgängliga för eleven.
Oavsett vad som står angivet i de enskilda ämnesplanerna är det alltså centralt for programmet att eleverna ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att navigera och bli goda medborgare i Den Nya Världen: Internet.

fredag 22 april 2026

Amerikanskt videoklipp som också vill vända skolras till skollyft

Den här videon tar sitt avstamp i enamerikansk verklighet där skolan inte möter samhällets förväntningar, och svenska lärare bör inte ha alltför svårt att dra paralleller till den bild media ger av vår arbetsplats här i Sverige. Därefter visar den på ett tydligt sätt vilka färdigheter lärare idag måste kunna ge eleverna - the new basics,  och där tycker jag att de verkligen träffar huvudet på spiken.

Om man kan bortse från lite nationalism och product placement från Apple, är den här videon väl värd en titt. Bakom videon står organisationen CTQ - Center for Teaching Quality och videon lanserar en antologi, Teaching 2030 som jag definitivt är lockad att köpa efter att ha sett videon:)

torsdag 21 oktober 2010

Kobra diskuterar Google

Från Charlotta Wastesons blogg blev jag häromdagen tipsad om att kulturprogrammet Kobra (SVT) haft ett avsnitt som handlade om Google. Googlefrälst som jag är satte jag mig naturligtvis och tittade och blev inte besviken

Det här halvtimmesavsnittet lämpar sig verkligen att visa för eleverna och jag har färdigställt innehålls- och diskussionsfrågor. Själv tänker jag försöka använda programmet som grund för en examinerande diskussionsövning (jag brukar ha en sådan i svenska A varje år) där eleverna får titta på ett program vars innehåll de sedan diskuterar utifrån givna ramar.

Här är länken till programmet på svtplay.se
Här är länken till innehålls- och diskussionsfrågor

Programmet sändes den 5/10 och finns troligen tillgängligt så länge den här säsongen av Kobra pågår.

fredag 24 september 2026

Varför måste IKT vara en del av undervisningen?

I dagarna höll jag en kortare presentation för vår skolledning där jag belyste de förtjänster som fanns med att använda IKT i undervisningen. Trots att jag kanske predikar för de frälsta när jag skriver om det här, tror jag ändå att det är bra att samla på sig argument man kan använda för att omvända andra. Håll till godo!

Den relevanta skolan

Per Tillbarg, 1972: http://bit.ly/cmBiyR
För att skolan ska kännas relevant för eleverna måste vi spegla omvärlden. Webben är en del av vårt moderna samhälle och en del av högskolevärlden. Min sambo läser till bibliotekarie på ABM-utbildningen i Lund - där använder de wikis och, naturligtvis, olika databaser. Min kandidat läser till lärare på Malmö Högskola - där bloggar de. Själv gick jag en utbildning på distans, vilket blir allt vanligare, där all undervisning och examination var webbaserad. IKT i undervisningen är alltså inget val; det är ett måste för att eleverna ska vara väl förberedda för kommande studier.

Den nya kontinenten

Wikimedia Commons: http://bit.ly/aYDtfs
Nätet är vår tids nya värld. Alla i väst är medborgare där. Kan man språket, vet hur man ska föra sig, vilka möjligheterna och farorna är - då har man ett fantastiskt redskap för framgång och delaktighet. Om vi inte ger våra elever denna färdighet begränsar vi dem betydligt och har inte fullgjort vårt uppdrag att förbereda dem inför vuxen- , studie- och arbetslivet.

Motivation

De webbaserade projekt jag har gjort i klasser har fått genomgående positiv respons från eleverna. Inget av dessa moment har fått underbetyg. Om eleverna upplever undervisningen som relevant kommer de att känna sig motiverade. Ord som återkommer vid utvärderingarna är "roligt", "varierande" och "spännande". Att använda webbaserad undervisning ger oss också större möjligheter att individualisera undervisningen och fånga de elever som annars hade fått svårt att hänga med. Fler kompetenser utvecklas och syns, och eleverna kan redovisa sina kunskaper på fler sätt, vilket ökar deras möjligheter att komma till sin rätt.

Väggarna rivs

Colurbox.com: http://bit.ly/b5HaBa
Med webbaserad undervisning är skolan inte längre en skyddad verkstad, vilket jag tror att för många klassrum fortfarande är. Samarbete med andra klasser och aktörer på skolan, i närsamhället eller längre bort underlättas och detta samarbete gör naturligtvis att likvärdigheten vid betygssättning kan stärkas ytterligare. Elevernas arbete är inte längre för lärarens ögon allena, utan reella mottagare utanför skolan gör att elevernas produktion plötsligt känns som "på riktigt".

Transparens

Inte bara möjligheterna att rikta sig utåt ökar utan även möjligheterna att bjuda in andra i det virtuella klassrummet. Föräldrar, skolledare, andra lärare och blivande elever kan ta del av vad som görs på skolan. Detta må inte vara populärt hos alla, men de hermetiskt slutna system som varje klassrum länge har utgjort är inte till gagn för någon.

Ny kunskapssyn

http://shareanduse.ning.com/
Vad som är hönan och ägget vet jag inte, men vad jag med säkerhet kan säga är att min syn på elever och kunskap har förändrats sedan jag börjat använda IKT i undervisningen. Nya sätt att arbeta på, skapar möjligheter som gör att vi förr eller senare måste undra: vad är kunskap? Hur skapas den? Ett av de för lärare mest provocerande verktygen verkar vara Google Translate. Vem har skrivit texter som skapas där? Jag problematiserar inte det ytterligare här, utan erbjduer det som ett exempel på frågor vi måste ställa oss.

Två nyckelord på webben har blivit dela/share och collaborate (tidigare ett väldigt negativt laddat ord). Det gemensamma skapandet, och utbyte av erfarenheter, kunskap och åsikter är vad som definierar sociala medier idag och det påverkar naturligtvis alla användare.

Colourbox.com: http://bit.ly/b3EiGA
Framtiden

Mina generationskamrater och de som är äldre tillbringade säkert ett antal timmar framför TV:n, där vi följde de valdebatter som fördes. De ungdomar som som röstade för första och andra gången var nog inte bara åskådare. Jag tror att de både följde, men också deltog i debatter och skapade opinion på webben. Jag tror alla är överens om att en ungdomsgeneration som aktivt deltar i samhällsfrågor och engagerar sig politiskt är något väldigt värdefullt för framtiden. Jag anser att vi i skolan ska ge dem de verktyg, och de färdigheter de behöver för att kunna göra det.

måndag 5 juli 2010

Vad är svenskhet?

När jag stod i Paulikyrkan i Malmö på vår avslutning och lyssnade och sjöng med i både  psalmer och nationalsång, slogs jag av någonting: vad glad och lyckligt lottad jag är som bor i Sverige. Nationalism är väl en känsla jag snarast ryggradsmässigt känner obehag inför, men när jag funderade vidare över vad det är jag älskar med Sverige kändes det helt okej att vurma lite för mitt land.

Jag älskar att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Att min röst räknas; att jag tjänar lika mycket (eller lite) som mina manliga kollegor, vilket faktiskt är sant för just min yrkeskategori; att min sambo tar lika stort ansvar för barn och hem som jag, och att samhället uppmuntrar honom att göra detta; att min son kan gå på dagis för en smärre penning och få ett tryggt och stimulerande sammanhang när min man och jag jobbar Jag älskar att jag har kunnat utbilda mig gratis; att jag kan vakna och känna mig trygg varje dag och att jag kan njuta av naturen utan att mötas av skyltar där jag hotas med gevär (som i många andra länder). Jag älskar också att Sverige är ett land som ställer upp och hjälper andra och försöker ta ett internationellt ansvar. Jag älskar att vi inte som land är stängt, egoistiskt och konservativt. Jag älskar att man kan bilda familj och leva på olika sätt och med vem man vill och att det (iaf mer än i andra länder) är varje människas ensak.

Finns det saker jag vill ändra på? Ja, det kan ni ge er på. Är den verklighet jag målar upp här ovan verklighet för alla svenskar? Nej, säkert inte. Finns det negativa saker jag också kopplar till begreppet svenskhet? Absolut. Som sagt, min nationsstolta minut där i kyrkan hör inte till vanligheterna, men just idag ska jag inte ägna utrymme i till en massa ‘men’, och räkna upp saker jag är missnöjd med, eller skulle vilja ändra på. Min poäng är att för mig är ovanstående är min tolkning av begreppet svenskhet, och det är upp till varje individ att bestämma vad svenskhet är

Varifrån kom då impulsen till detta inlägg? Jo, jag har läst Niklas Orrenius reportagebok om Sverigedemokraterna: Jag är inte rabiat. Jag äter pizza (2010), som jag kommer att diskutera i nästa inlägg. Som jag förstår det vill SD göra Sverige svenskare. Men vem har tolkningsföreträde till begreppet svenskhet - vem äger det? Jo, det gör vi alla. Hembygdsgårdar, Karl XII, folkdräkter och vikingar? Det är inte svenskhet för mig. Det är historia.

Vad säger ni lärare? Vad är svenskhet för er?