Visar inlägg med etikett lässtrategier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lässtrategier. Visa alla inlägg

torsdag 7 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II

Daugerrotype av Edgar Allan Poe.
From Wikimedia Commons, Public Domain
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.

Lektion 3

Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
  1. Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
  2. En sammanfattning jag skrivit av texten
  3. Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning inte innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.

När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.

Lektion 4

Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.

Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
Exempel på tankekartan vi gör tillsammans

  • Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
  • Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.

När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
  • ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. 
  • ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. 
  • ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.

Från Colourbox
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.

Kommande lektioner

Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.

Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie



måndag 4 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med hjälp av skönlitteratur

På engelska 6 bestämde klassen och jag att vi skulle inleda med att använda skönlitteratur för att träna de fyra färdigheterna. Här kommer början på ett upplägg där jag också passar på att använda klassiker från den anglo-saxiska litteraturen eftersom ämnesplanens centrala innehåll nämner "[t]eman, motiv, form och innehåll i [...] skönlitteratur; författarskap och litterära epoker".

Under de här första lektionerna tränade vi:

  • lässtrategier (skapa förförståelse)
  • textsamtal kring skönlitteratur
  • arbete med ordkunskap

Lektion 1

Från appen iPoe
Jag inleder med att fråga eleverna vad som krävs för en god horror story och skriver upp deras förslag på tavlan.

Därefter skriver jag upp ett antal ord från Edgar Allans Poes novell "A Tell Tale Heart" på tavlan (mad, haunted, evil eye,  caution, cunningly,  midnight, mortal terror, shrieked, corpse, dismembered, police, heart) och ber eleverna fundera över vad som kanske kommer att hända i novellen. Dessa två övningar syftar till att aktivera elevernas förförståelse.

Därefter läser jag novellen högt med hjälp av appen iPoe för extra specialeffekter, men det går förstås lika väl att läsa den "vanligt".

Efter novellen återkopplar jag till det vi gjorde under förförståelseövningarna. Stämde de idéer eleverna hade om handlingen och hade novellen de ingredienser en god skräckberättelse bör ha?

Därefter får eleverna en uppgift som består av fem läsförståelsefrågor på innehållet och en matris där de ska välja 15 ord från novellen att lära sig. Jag uppmanar dem att välja ord de tycker är en utmaning. Till varje ord ska de sedan ange svensk översättning, definition på engelska, grundform och ordet i en mening. För att vägleda dem i valet av ord har de tillgång till novellen där jag med gult markerat ord som är basala i det engelska ordförrådet och som de bör kunna samt med blått markerat ord som är lite svårare.

Lektion 2

Jag inleder med att sammanfatta vad vi gjort hittills och berätta vad vi kommer att göra under kommande lektion, nämligen ha gruppsamtal kring frågorna på novellen samt konstruera bra glosförhör till varandra.

Lektionen inleds med korta gruppsamtal och för första gången får eleverna själva hålla i samtalen som spelas in och delas med mig. Innan eleverna går iväg för att göra detta repeterar jag de regler för textsamtal som vi använt under föregående läsår (där jag deltagit vid textsamtalet). Reglerna är som nedan och har hämtats från den Läslyftsmodul vi läste förra läsåret på skolan, Språk- och kunskapsutvecklande arbete.


Från Colourbox.com
Eleverna utgår i sina diskussionerna från de fem frågorna jag bad dem svara på under föregående lektion och de får feedback på samtalen via mail lite senare i veckan.

När eleverna samlats igen frågar jag eleverna hur man bör utforma ett glosförhör om man vill ta reda på om någon förstått ett ords användning, innebörd och stavning. Många bra förslag anges och dessa skriver jag upp på tavlan. Jag berättar sedan att de ska få göra glosförhör till bänkkamraten. De delar sin ordmatris med varandra och utformar sedan glosförhör till varandra utifrån de ord kamraten vill lära sig. Alla elever hann inte så här långt. Jag fokuserade på att alla skulle hinna färdigställa sin matris av ord och till eftersläntrarna färdigställer jag gloskollen.

Kommande lektioner

Kommande lektioner kommer att fokusera på skrivande och i synnerhet förmågan att summera ett innehåll i egna ord, vilket många tycker är svårt.

Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie

söndag 11 december 2025

Vad är egentligen poängen med att läsa?

"Läsning och frihet hänger ihop" skriver Per T Ohlsson i dagens Sydsvenskan och rekommenderar tre hårda klappar. I min Timehop läser jag ett inlägg på Facebook jag skrev för fyra år sedan där jag vädjade till föräldrar att läsa för sina barn*. Att göra barn och unga till läsare har aldrig varit mer angeläget än idag men ofta får jag frågan av ungdomar i skolan: Vad är egentligen poängen med att läsa?

Här följer ett axplock av erfarenheter jag gjort det senaste året via böcker som jag aldrig skulle fått möjligheten att uppleva i verkliga livet. De är mitt "därför":

Jag har sett månen falla sönder, och lämnat jorden. Levt 7000 år i rymden och byggt en ny civilisation.  Jag har, för tredje gången, sett Winstons hopp tändas och släckas i en totalitär framtidsvärld där Storbror äger alla tankar och all kärlek. Jag har sett det underbara när två tonårskillar tillsammans slår världsrekord i kyssning och följt en transperson i hennes nya tillvaro, där hon till slut vågar drömma om vänskap och kärlek. Jag har varit en hund i en snöstorm och en man som förlorar sin fru när han åker för att missionera för invånarna på en ny planet. Jag har följt en ung slavkvinna som försökt fly från plantaget där hon bor. Jag har sett henne misslyckas. Jag har sett sex individer slukas av monster i en tidsloop, och, för första gången (!), fått testa sanningsserum.

Och det där är bara skönlitteraturen. Reportagen har tagit mig bakom Berlinmuren, till zinkpojkarnas krig i Afghanistan och till Breiviks Utøya. Jag har mött och lärt känna den kinesiska änkekejsarinnan Cixi, mongolkvinnor, amerikanska miljardärseremiter och USAs andra presidentspar. Jag har fått veta allt jag någonsin undrat om barnafödsel genom tiderna och om Sverigedemokraternas uppgång (när kommer deras fall?).

Detta är bara en bråkdel av alla de tusentals berättelser jag gjort till mina och väldigt få av dem hade jag fått möjlighet att uppleva om jag inte varit läsare. Framför en film är du en, kanske berörd, men ändå passiv observatör av någon annans skapelse. När du läser måste du delta och bygga upp alla världar, både inre och yttre, för att kunna förstå innehållet. I varje bok är du medskapare tillsammans med författaren. Jag kanske inte kan möta alla människor jag skulle vilja i livet; jag kanske inte kan leva alla liv och besöka alla platser. Men läsa kan jag - och även den sortens frihet - utöver den Per T Ohlsson skriver om - ger läsning!

Av acidburn08 på DeviantArt
*För er som inte följer mig på Facebook följer här innehållet i det inlägg jag skrev för fyra år sedan (och hänvisade till här ovan:

På tal om högläsning...
Detta har jag haft på hjärtat sedan vår förskolepersonal berättade att föräldrar inte alls läser för sina barn i samma utsträckning som förr:

Att läsa med sitt barn (även bebisarna) varje dag, är att ge barnet en gåva som barnet har nytta av hela livet, och som svårligen kan ersättas senare.

Förutom närhet, mys och en spännande stund tillsammans ger du ditt barn detta när du läser, och ni tillsammans pratar om och funderar kring bokens innehåll:

Ett stort ordförråd
God koncentrationsförmåga
Bättre uppfattning av nyanser
Bättre förståelse för omvärlden
Vidgade referensramar
Gemensam kultur
En ingång till skriftspråket
God språk- och textuppfattning
Bättre förmåga att sätta ord på känslor
Läslust, som leder till nya läsupplevelser och ännu mer av ovanstående.

Ett barn som börjar skolan och har det här med sig är väl rustat för att ha roligt i skolan och känna lust och nyfikenhet på att lära sig nya saker. Som gymnasielärare ser jag skillnaden det gör att ha ett positivt och tidigt anlagt förhållande till läsning - och - som lärare kan jag aldrig ersätta det föräldrarna lägger grunden för i hemmet!

Så till alla föräldrar: glöm inte bort att ta er en liten mysig lässtund varje dag och koppla av tillsammans. Det spelar roll!

Om man känner sig osäker på hur man ska göra kan jag rekommendera:

Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen
Goboken.se där man kan köpa åldersanpassade bokpaket och där råd och tips följer med
En välsorterad bokhandel i Malmö är den på Kronprinsen (ja, på Kronprinsen!), och i Stockholm vet jag att där finns en på Mariatorget. Där kan man också få råd och hjälp.
Och glöm inte närmsta BIBLIOTEK:)


söndag 20 november 2025

Modella och träna sök- och lässtrategier med starters

I januari läste jag och skrev om boken Nothing's Impossible och sedan dess har jag från och till arbetat med starters i klassrummet. Startern kommer naturligtvis i många skepnader men som den beskrivs i Lorraine Monroes bok är det en uppgift som finns på elevernas bänkar när de kommer in i klassrummet, som de löser på egen hand när de satt sig ser och vars syfte är att samla eleverna, göra dem fokuserade och antingen leda in på den aktuella lektionens mål, eller repetera föregående lektions mål och innehåll.

Idag ger jag tre exempel på starters jag använt för att träna sök- och lässtrategier i samband med att våra tvåor skriver vetenskaplig rapport, vilket alla elever gör både i år ett och två som förberedelse inför gymnasiearbetet i år tre. Temat för årets rapport är normer, jämlikhet och uniformerade myndigheter.

Picture of starting blocks placed on one the lanes från Colourbox.com


Den första startern visar en kort artikel från nyheter24.se och har som syfte att visa alla källor inte är lämpliga att använda i en vetenskaplig rapport, men att källor kan användas för att hitta annan, bättre information. När eleverna ska svara på de två frågor som ställs, måste de också göra en bedömning av innehållets relevans som kanske inte är helt tydligt. Här får läraren, eller någon elev möjlighet att modella hur man kan resonera kring innehållets relevans.

Den andra starten är en spin-off på den första. Här har jag gjort en sökning för att lokalisera primärkällan som gav upphov till artikeln på nyheter24.se. Eleverna får här träna på att använda träfflistan för att bedöma vilka träffar som är mest relevanta. Många elever använder sig av den ineffektiva metoden att öppna alla träffar (eller så många de orkar, med start uppifrån och ner) och först därefter göra en bedömning.

Även här får skickliga elever och lärare möjlighet att modella hur man kan tänka och resonera utifrån sökträffar samt anledning att visa olika typer av källor, i det här fallet nyhets- och tidningssajter och forskningsportaler.

Den tredje startern utgörs av Per T Ohlssons söndagskrönika Du sköna nya värld som handlar om presidentvalet 2016. Här tränas elevernas förmåga att sökläsa och sedan djupläsa. Texten ger möjlighet att visa t.ex. hur man hittar snabbt i en text genom att läsa inledningen på varje stycke för att hitta den relevanta informationen, en enkel strategi som alla elever inte är medveten om. Krönikan kan givetvis också användas som ett exempel på intertextualitet och skönlitteraturens roll i sakprosan och samhällsdebatten.

Jag har helt enkelt klippt ut min starterfråga och tejpat fast den på pappersversionen av krönikan så att varje elev får ett A3-ark som starter. Jag undviker datorerna i samband med starten eftersom jag vill att eleverna enkom ska fokusera på den gemensamma uppgiften.

lördag 28 november 2025

Skapa tilltro genom textsamtal - lässtrategier i engelska!

I år hade en fjärdedel av mina nya ettor F på det gemensamma readingprov (gammalt NP) de får göra i mitten av höstterminen hos oss på Pauliskolan. Därför kallade jag dessa elever till extra stöd, för att vi skulle träna lässtrategier i en engelsk kontext. Jag använde denna text från The Local, då jag trodde att den skulle intressera de sex eleverna. Texten handlar om en svensk kvinna och en tiggare från Rumänien som blivit kära i varandra och nu ska gifta sig.

Inför träffen beslöt jag mig för en viktig sak: Att eleverna skulle få fokusera på vad de redan kunde och att vis kulle utgå från det i textsamtalet.

Syftet med övningen

Syftet med textsamtalet var
  • att stärka elevernas självförtroende genom att fokusera och använda deras befintliga kunskaper i engelska
  • att skapa modeller för hur man kan resonera sig fram till förståelse genom att tänka högt tillsammans
  • att träna tre konkreta lässtrategier de kan använda sig av för att skapa förståelse

Tillvägagångssätt

Jag gick kort igenom de tre begrepp från den reciproka modellen som jag ville fokusera på, dvs. att förutspå, ställa frågor och reda ut.

Eleverna fick texten och jag visade den också på datorn för att de skulle se bilderna ordentligt och få hela webbsidans inramning. Jag uppmanade eleverna att titta på i vilken kontext artikeln presenterades i på datorn, på rubrikerna, bilderna och bildtexterna och därefter komma med påståenden om vad de trodde texten skulle handla om och vilken typ av text de trodde att det var. De fick sedan motivera sina ställningstaganden och förklara hur de kommit fram till dem.

Nästa steg var att eleverna skulle titta på ingressen och markera endast den information de var helt säkra på att de förstod. Därefter fick de i tur och ordning presentera vars ett påstående om ingressen som de kände sig säkra på. När det var gjort kunde vi identifiera vilka ord och fraser som vållade problem. Med hjälp av de säkra bitarna kunde vi tänka högt tillsammans och komma fram till vad ingressen ville säga.

På detta sätt skapades förförståelse för textens innehåll. I stället för att använda förutspåelse efter varje nytt stycke använde jag sedan i stället en strategi från Reading to Learn som innebar att  jag sammanfattade innehållets tre huvudsakliga delar för eleverna innan vi gick vidare med texten. Jag avslöjade därför att vi skulle få reda på hur paret lärde känna varandra, hur de blev ett par och till sist vilka deras framtidsplaner var och hur folk hade reagerat på deras kärlek.

Med denna ytterligare kunskap om texten gick vi sedan vidare på samma sätt som innan där eleverna, ett avsnitt i taget, fick stryka under information de kände sig helt säkra på. När alla var klara fick de var och en komma med ett påstående om innehållet. Därefter vägledde jag sedan resonemangen kring vad det andra kunde betyda och på så sätt fick eleverna på ett konkret sätt träna på att använda sammanhanget, ordens beståndsdelar och likheter med svenskan för att skapa förståelse där det tidigare inte fanns någon.

Resultat

Samtalet blev väldigt givande. Vi diskuterade texten i ungefär en timme tillsammans och det var tydligt att valet av text engagerade dem. Jag blev uppmanad att välja en lika gullig text till nästa träff! Eleverna var engagerade och kom med många förslag och därför var det lika mycket de tillsammans som modellade lässtrategier, som jag. Min roll var mer att lösa upp knutar (betydelsen av det lilla ordet "by" i ingressen t.ex) och att hjälpa eleverna sätta ord på tysta kunskaper. Frasen "began in halting English in March this year" tolkades som att engelskan kanske inte var så bra. Genom att diskutera ordet "halting" och vad det betyder på svenska för att sedan koppla till sammanhanget där ett språk var "halting" kunde eleverna se att vanliga svenskkunskaper ofta kan användas som strategi för att skapa förståelse.

Eftersom många av eleverna skrivit väldigt lågt på provet, förväntade jag mig att jag skulle få förklara väldigt många ord. Det visade sig dock att eleverna kunde en hel del och när de förstod principen för övningen: identifiera det ni säkert kan och använd det för att lösa knutar, så var de väldigt bra på att tänka högt och ta sig fram genom texten. En annan sak eleverna var bra på var att identifiera det de var säkra på. Inför mötet var en av mina farhågor att de skulle tro sig vara säkra på saker de faktiskt inte förstod. De var förvånansvärt träffsäkra här och kunde med god precision tala om sin förståelse på ett nyanserat sätt och skilja det de kunde, det de kanske kunde och det de alls inte kunde åt.

På det här sättet fick vi möjlighet att diskutera bland annat:

- att alla ord inte är lika viktiga att förstå
- betydelsen av prefixet ex- (excursion)
- att man lätt kan gissa vad "blankets" betyder om man har förstått sammanhanget (=ngt man kan använda sig för att värma sig med när det är kallt)
- att när ordet "but" kommer så kan man lista ut att det kommer något som bör vara tvärtom eller säga emot det som kom innan
- att "disillusioned" heter "disillusionerad" på svenska (vilket inte var till någon hjälp) och att prefixet dis- ofta betyder något negativt eller tvärtemot (disgusted, dismantle, disappoint, dispair, disorder)
- konceptet att gifta sig flera gånger
- att meningen “His mother died when he was a child but his father is very happy.” var olyckligt formulerad:)

Om två veckor är det dags för nästa träff!

PS. Alla lärare på Pauliskolan har en timme i veckan utlagt på schemat som ska användas till extra stöd med de egna eleverna i någon form.

måndag 9 mars 2015

Actively Learn - läsverktyg på webben!

Actively Learn är ett webbaserat läsverktyg för skolan som låter läraren ladda upp texter som hen sedan skapar frågor till. Läraren kan sedan få överblick över elevernas svar  och följa deras progression genom texterna och bedöma, ge feedback på och kommentera deras svar.

Bakgrund

Sajten grundar sig helt på de amerikanska systemen The Lexile Framework for Reading som delar in texter i olika svårighetsgrader anpassade efter elevens nivå och Common Core Standards som när det gäller läsning lyfter fram särskilda strategier. Detta genomsyrar verktyget men är inget som bör göra att man som svensk lärare backar. Tvärtom kan man använda delar av det. Eller ignorera det. Det avgör man själv. Systemen är för övrigt väldigt intressanta och även om jag bara skrapat på ytan har det absolut gett mersmak och det hade varit intressant att titta närmare på det!

Välja texter

Man kan lägga till texter till sin profil på några olika sätt. Man kan välja texter som andra lärare använt från sajtens databas (1, 2.) Dessa texter adderas till den egna arbetsytan antingen med andra lärares frågor eller utan (då lägger man i stället till sina egna). Man kan söka texter i databasen efter årskurs (amerikansk standard här så klart) och via ämnen (3.) Man kan också ladda upp texter man hittat på webben via deras länkar och man lägga till texter från sin Google Drive (4.)

Tips! När man lägger till texter via webben följer det med en massa länkar. Dessa kan ställa till trubbel när eleverna sedan ska svara på de frågor du lagt till. Om eleverna råkar trycka på länkarna skickas de iväg från Actively Learn till länkens måladress - även om du markerat ordet eller avsnittet till en fråga du tänkte ställa. Därför brukar jag kopiera och klistra in artiklar jag vill ha till Driven, ta bort länkarna och sedan lägga till texten därifrån.



Skapa uppgifter och frågor

I arbetsytan där man skapar uppgifter (1) kan man göra flera saker. Man kan lägga till material från Driven eller via länkar (2); man bestämma vilka grupper man vill dela den färdiga uppgiften med (3) och man kan dela uppgifter med kollegor eller bjuda in dem (4), dock endast i PRO-versionen. Även om man inte har PRO kan man ju dock göra sina texter (med frågor) synliga för andra och därigenom dela med kollegor.

Tips! Ha en workshop på en ämneskonferens där ni kommer överens om gemensamma riktlinjer och sedan förbereder vars en text. Vips har man en bank med uppgifter anpassade efter svenska förutsättningar!




Frågorna förbereds på följande sätt. Man klickar på en text man lagt till på sin arbetsyta. Genom att markera ord eller avsnitt i texten får man upp tre val: skapa fråga, lägg till anteckningar och lägg till länk. Anteckningar och länkar kan användas för att t.ex. kommentera eller förklara det markerade innehållet.



När du sedan skapar din fråga kan du välja mellan öppen fråga och flervalsfråga. Väljer du flervalsfråga kan du markera det korrekta svaret och då får eleven omedelbar feedback på om de svarat rätt (om det nu är den typen av fråga). Som ni ser finns där också en rullgardin överst som baseras på Common Core Standard. Det går utmärkt att hoppa över detta val, men flera intressanta läsfärdigheter ges som alternativ här och det är fullt möjligt att använda några av dessa. Jag upplevde också att de ibland fungerade som inspiration för hur man kan ställa frågor och de manar sannerligen till eftertanke: Vad ger min fråga för information om elevens färdigheter? Den frågan glömmer vi ofta ställa oss själv.



Bra att tänka på när man formulerar frågorna är att eleverna endast får tillgång till textens fortsättning efter att ha svarat på frågan/ frågorna. Frågorna ligger alltså som nycklar på vägen genom texten. När de svarat på en fråga ser de också de andra elevernas svar på samma fråga. Detta är synnerligen trevligt eftersom eleverna då får gott om modeller för hur man kan svara.

Skapa grupper/klasser

Gruppen är egentligen den klass/grupp du vill använda Actively Learn med. Den blir som ett läsklassrum. När eleverna ansluter sig till gruppen får de tillgång till de texter du kopplat till den. Eleverna använder en kod för att "komma in" i klassen och de kan antingen använda sina GAFE-konton för att logga in, eller skapa ett eget konto med hjälp av sin emailadress.

Elevperspektivet

Det enklaste sättet att visa vad eleverna ser och vad de kan göra inne i Actively Learn, är att visa den korta video som finns på sajten. Denna kan med fördel visas i klassrummet innan du ger eleverna klasskoden och uppmanar dem att sätta igång. På Vimeo hittar du hela biblioteket av hjälpklipp!



Student Experience from Actively Learn on Vimeo.

Bedöma och kommentera

Den här delen av Actively Learn är väldigt intressant, men också den del där gränssnittet lämnar en del i övrigt att önska. Här finns flera olika ingångar till elevernas resultat, via texterna, via klasserna och via översikten. Nu när mina elever har läst en hel del texter börjar här samlas en del information om deras framsteg, men jag får avvakta litet till innan jag kan kommentera och värdera denna funktion i sin helhet.

Det du kan göra är att se hur långt eleverna har kommit i texterna; du kan "rätta" deras svar via alternativen "incomplete", "basic", "proficient" och "advanced" och du kan kommentera deras svar. Här kan det absolut vara idé att tänka efter innan hur man planerar att använda de alternativen. Man kan också överblicka elevers aktivitet via Student Reports och se t.ex. vilka ord de slagit upp medan de läst (endast PRO)

Svenska och andra språk

Gränssnittet finns bara tillgängligt på engelska men naturligtvis kan man ladda upp texter på vilka språk man vill och frågorna man ställer kan också vara på t.ex. svenska. Det man inte har tillgång till är möjligheten för eleverna att slå upp ord direkt i texten och jag antar att uppläsningen inte heller blir så piffig.

Sammantaget

Jag har haft en hel del nytta av Actively Learn på engelskan och eleverna har gillat det. Jag hoppas att jag inte måste lägga in någon brasklapp om att detta naturligtvis inte ersätter utan är ett komplement till andra diskussioner av texter, men det kanske är bäst att nämna ändå:)

söndag 11 januari 2015

Lässtrategier - exempel från klassrummet!

Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier.

Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. De tre tillfällena delades för enkelhetens skull upp i lässtrategier man använder innan, under tiden och efter läsningen, men naturligtvis är gränserna dem emellan inte knivskarpa. Alls.

Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna.

Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons!



Övning 1 - Gemensamma tankekartor

För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Jag har använt den bland annat när jag skulle sätta igång språkhistoria med mina treor (Sv3) och grammatik med mina tvåor (Sv2), men den kan användas till i princip alla någorlunda avgränsade ämnesområden.

Man lägger ut stora ark med nyckelbegrepp på och eleverna förflyttar sig sedan gruppvis mellan arken och fyller på allt de kommer på utifrån nyckelbegreppen (och de andra gruppernas anteckningar) - de har även fått stryka saker om de ansett att något är felaktigt. Denna övning behöver ju inte nödvändigtvis följas av en text i direkt anslutning, och fungerar alltså utmärkt som avstamp med eller utan text - dels för att den aktiverar elevernas förkunskaper och dels för att den ger läraren en hel del information om var elevernas samlade kunskapsnivå ligger i inledningsskedet av ett nytt ämne.

Övning 2 - Ord från texten

Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. I det fallet lyfte jag ut stämningsskapande ord . Vi läste olika skönlitterära texter på temat krig för att se hur krig kunde framställas på olika sätt vid olika tidpunkter i historien och därför passade det bra. Jag skrev upp ca 15 ord från texten på tavlan och eleverna fick gemensamt diskutera vad orden fick dem att tänka på och förvänta sig av texten.

Med mina kollegor på workshoppen använde jag i stället en populärvetenskaplig artikel om Gutenberg och tryckpressen. Här valde jag i stället ord och begrepp som var centrala för att förstå samtiden och händelseförloppet. Värt att tänka på innan man väljer ord är alltså vilket syfte man har med just de ord man väljer.

Övning 3 - Titel, rubriker och bilder

En av de enklaste och tydligaste lässtrategierna som finns är ju att titta på en texts titel, rubriker och bilder för att därefter förutspå vad man tror att man kommer att få veta i texten. Detta är ju något den vane läsaren gör utan att ens tänka på det och en strategi som är väldigt viktig att synliggöra eftersom den inte alls alltid är självklar. Man kan se det som en variant av att man t.ex. förevisar hur en lärobok är uppbyggd när man delar in den (innehållsförteckning, kapitel, index, faktarutor, källförteckning, noter etc.) Detta är självklarheter för den invigde, men dessa genvägar in i en text är viktig att visa.

Övning - bilder

När jag skulle läsa novellen Fähner (Ferdinand von Shirach, 200) hade jag satt upp bilder av kända yxmördare på väggarna i klassrummet. Bilder är effektiva eftersom de väcker nyfikenhet och förväntan innan man ens satt igång. Kollegorna blev på samma sätt påverkade när de möttes av dessa bilder som jag vid workshoppen hade lagt på bänkarna längst fram. Vi (vid båda tillfällena) kom först fram till vad bilderna hade gemensamt och därefter ställde jag frågan: Vad tror ni skulle kunna få en människa att bli yxmördare? De olika förslagen skrev jag upp på tavlan och sedan berättade jag att vi skulle läsa en novell om en yxmördare och vi fick då se om några av deras förslag skulle stämma överens med händelserna i novellen.

Övning - nyckelord

När jag med ettorna skulle modella genren nekrolog som de skulle använda till en uppgift i historia och svenska, hade jag på tavlan skrivit upp alla ord jag kom på som började på nekro-. De var inte många så jag återger dem: nekrofil, nekrolog, nekropolis, nekromanci, nekros. Eleverna fick ge förslag på om det var några av orden de kunde och vi pratade tillsammans om vad prefixet nekro- då kunde innebära. Detta var naturligtvis ett ypperligt tillfälle att visa tt ord består av olika byggstenar och att om man kan innebörden av dessa så kan man ofta lista ut vad ordet betyder på ett ungefär. När vi hade gjort detta och de blivit påminda om uppgiften i historia, fortsatte vi med att läsa två nekrologer. Hur vi gjorde det berättar jag om efter nästa presentation eftersom det var något vi gjorde under läsningen!




Övning - modella en genre

Att modella en genre är ju egentligen en del av cirkelmodellen och detta är ett gott exempel på att olika typer av språkstrategier kan dyka upp i olika sammanhang och inte skiljs åt av gränser utan snarare samverkar på ett naturligt sätt.

Tillsammans med eleverna (och senare mina kollegor) läste jag två autentiska nekrologer (minnesord) från Sydsvenskan. Jag läste båda texterna högt och vid läsningen pausade jag vid olika ställen i texten för att ställa frågor till åhörarna och därmed göra dem uppmärksamma på olika saker som var specifika för en nekrolog. I den ena texten koncentrerade jag mig på saker som rörde formen, och i den andra på saker som rörde innehållet. När det gällde formen pausade jag och ställde frågor som: Varför byter man från presens till imperfekt efter första stycket? Kan ni markera alla ord som rör skola och utbildning i andra stycket? Varför bytte man stycke här? Känns tonen objektiv eller subjektiv? När det gällde innehållet pausade jag och frågade saker som: Vad handlade det föregående stycket om? Vad tror du att nästa avsnitt kommer att handla om? Vad tror ni att man inte tar med i en nekrolog? Vem är det som skrivit det här? Vad tror ni är avsikten med en nekrolog?

På det här sättet synliggör man på ett effektivt sätt många olika saker som är specifika för den aktuella genren.

Övning - stämde det man förutspått

En viktig sak att göra innan man läser är ju som visats ovan att skapa förväntningar på texten genom att sätta ord på vad vi förväntar oss av texten. Något som därför är lämpligt är ju att stämma av under läsningens gång och se hur det var med förutspåelserna - stämde de, eller inte? I samband med detta kan man ju också göra nya förutspåelser för hur texten kommer att fortsätta.

När det gällde novellen om yxmördaren Fähner gjorde vi så att jag högläste början av novellen innan lektionens slut. Innan eleverna gick fick de sia om hur de trodde att det skulle gå för paret vi nyss lärt känna i novellen och detta stämde vi sedan av när eleverna kom tillbaka lektionen därpå efter att ha läst färdigt novellen själva.




Att läsa en text är ju i skolans värld sällan en avslutning på något eller en isolerad händelse. Snarare förväntas eleverna göra något med texten - den utgör ett avstamp för något annat.

Övning - sant eller falskt?

Det här kan göras både under tiden man läser och efter. I mitt fall använde jag det senast vid läsningen av en roman och eleverna fick både formulera egna påståenden och ge till varandra som träning, samt ta ställning till påståenden som jag gett vid ett förhör. Det viktiga med att ta ställning till om ett påstående är sant eller falskt är att det inte stannar vi det. Det viktiga är att eleverna också motiverar sitt ställningstagande med citat från texten och förklaringar. Övningen ger då ett väldigt konkret underlag för diskussion av innehållet. Det kan också vara värt att poängtera att man inte måste formulera påståenden som är glasklart sanna eller falska. Eftersom eleverna får motivera sina ställningstaganden och söka stöd i materialet kan de argumentera för båda ståndpunkterna.

Övning - rangordna texter

I början av terminen hade det just varit en stor demonstration som hade urartat i Malmö. Jag ville att eleverna skulle få träna på att ta sig an ett större material och valde därför ut nio olika texter från dagspressen om händelsen. Jag delade in eleverna i grupper och min första instruktion var att de skulle skilja de informerande texterna från de argumenterande. När det var gjort skulle de rangordna de sex debattartiklarna. I ena änden skulle de placera de texter som stod mest på demonstranternas sida och i den andra änden, de texter som sympatiserade mest med polisen. Jag pratade om begreppen polariserad och nyanserad och eleverna fick samla formuleringar som stämde in på dessa två begrepp. De skulle sedan i par skriva en artikel som objektivt beskrev debatten om demonstrationerna. En klurig uppgift som väckte många diskussioner! Eleverna fick träna sig både i att skumläsa (inledningsvis) och närläsa (när de skulle rangordna och samla formuleringar).

Övning - sammanfatta

Att kunna sammanfatta är en av nyckelstrategierna i reciprok undervisning, men kan ofta vara en utmaning. Samtidigt är förmågan att kunna skilja detaljer från helhet centralt för att man ska kunna läsa effektivt. När ettorna förra året hade skrivit recensioner blev det uppenbart att de behövde träna på att sammanfatta. Jag gick på nytt igenom de fem frågorna: Vem? Var? När? Vad? Hur? och att sammanfattningen skulle inledas med en källhänvisning som visade vem som skrivit texten; vad texten hette; vilken genre det var och när den kom till. Alla eleverna hade läst romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell och de fick i par skriva och publicera en sammanfattning av den boken (via Padlet). Vi jämförde och diskuterade sammanfattningarna och därefter var det dags för dem att skriva en sammanfattning av en bok de rekommenderade till sina klasskamrater inför sommaren. Även dessa publicerades via Padlet och dessa skrev de själv.

Här kan man ju tänka att detta inte är lästräning utan skrivträning, men det är naturligtvis båda två! Man kan sammanfatta hela verk, eller artiklar, men man kan även som visades ovan (med nekrologen) sammanfatta innehållet i olika stycken muntligt under läsningens gång!

Övning - sammanfatta delar

En annan variant på att sammanfatta är att ta en svår text och förarbeta den på ett sätt som skapar viss överblick och förståelse. Jag använde till både elever och kollegor ett utdrag ur Illiaden - Hektors död! När jag hade högläst txeten delade jag in den i delar och bad 2-3 personer ansvara för vars en del. De skulle sammanfatta innehållet till en eller högst två meningar på modern svenska och sedan skriva den på tavlan. På tavlan skrevs alla delar i ordning och på så sätt fick vi hela historien i en lätthanterlig version. Vi använde denna som utgångspunkt för en vidare diskussion om stilnivå, språkrikighet, sammanhangord och textbindning och ordens innebörd - både de gamla och de moderna.

Sammanfattande kommentar

En farhåga jag hört från ämneslärare när det gäller lässtrategier är att de inte känner att de hinner ta lektionstid till den här typen av övningar. De har mycket innehåll att hinna med och känner ofta redan att viktiga saker får skyndas förbi.

Det bästa rådet här är att börja samarbeta med närmsta svensklärare. Förutom att det är givande på väldigt många andra sätt, blir undervisningen mer tidseffektiv om man tillsammans kan samlas kring olika teman eller ämnesområden.

En annan sak jag brukar låta mig styras av är ett följande resonemang: Vilket tillvägagångssätt kommer att resultera i största möjliga kunskapsutveckling för elevgruppen? Min egen erfarenhet är att de saker jag låtit ta tid och gjort ordentligt också har fått större effekt för lärandet, än de saker jag skyndat igenom för att de ska ha "hunnits med".

Dessutom är många av de här sakerna inte särskilt tidskrävande. De kräver inte nödvändigtvis att man gör mer, utan att gör annorlunda. Det finns heller ingen poäng med att bränna ut sig själv genom att försöka ändra på allt samtidigt. Jag tar mig därför friheten att citera några av de klokaste orden jag läst: "pick a doorway" av Naomi Klein (No Logo, 1999). Välj något som känns hanterbart - börja där!