Visar inlägg med etikett litteratur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett litteratur. Visa alla inlägg

tisdag 26 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IV

Feedback

När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av Google Keep som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve, vars instruktioner jag följde.

Lektion 7

Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från Wikipediaartikeln om Mary Shelley för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.

Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:
Now, you are going to write a summary on your own. Do not ask your desk mates for help because I would like to see your individual skills, so that I know how well I have succeeded in teaching you this. 
Follow the process we used while we practiced:
- Skim the text
- Identify the main themes
- Read more carefully and choose key words
- Create a mindmap, using the main themes and your key words
- Write your summary, using the mindmap
And remember: when you summarize, leave out (a lot of) names, dates, and details.
Your summary should be 100-150 words long and the first sentence should contain your source (English Wikipedia)
Bilden beskriver klass-
rummets alla möten.
Från colourbox.com
När eleverna satt igång med arbetet följer vandringen, dvs. det viktiga kryssandet genom klassrummet under de följande 45 minuterna för att svara på frågor, ge beröm, be dem verkligen göra en tankekarta och igen förklara varför, och uppmuntra dem att faktiskt bara titta på tankekartan när de sedan skriver. Medan man rör sig i klassrummet får man mycket information inte bara om elevernas förmågor och utan också om hur undervisningen har landat hos eleverna.

Lektion 8

Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen "Hills Like White Elephants". Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: "Old Man at the Bridge" och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en matris där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.

Några av elevernas tankekartor. Det var glädjande att se att eleverna kunde
använda det arbetssätt jag introducerat och det ska bli intressant att titta på
hur sammanfattningarna blev.

Darlings I killed...

Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)

  • Innehållet i novellerna och deras särdrag hade kunnat diskuterats i mycket större utsträckning än vad som gjordes.
  • Vi hade kunnat arbeta mer med de olika frågetyperna och poängen med att arbeta med dem. Detta blev i stället något jag plockade upp i svenskan (som jag också har klassen i) och hade nytta av där.
  • Källkritik mot just Wikipediaartiklar hade varit lämpligt att ta upp eftersom alla de texter om författare jag använde kom från just Wikipedia. Många bedömer Wikipedia som en källa och vet inte att man måste bedöma artiklarna individuellt.
  • Man hade kunnat använda andra noveller med gemensamt tema och diskutera likheter och skillnader. Man hade också kunnat välja ett tema som man tydligare hade kunnat knyta till realian.
  • Man hade kunnat arbeta mer med orden i sammanhang. Jag märkte att eleverna när de slog upp ord inte tänkte så mycket på vilken innebörd orden hade just i den mening de hade hittat det i.


Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie

onsdag 13 september 2026

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del III

Eleverna har ju under föregående lektioner fått skriva de glosförhör de förberedde för varandra. Idag kommer jag att kortfattat kommentera hur det gick till. De flesta är också färdiga med sina korta sammanfattningar om Hemingway. Se föregående inlägg här.

Gloskollen

Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.

När de hade rättat sina test fick de svara på en kort enkät som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.

Lektion 5

By Lloyd Arnold, Public Domain
Jag inleder med en kort återkoppling (enligt ovan) till eleverna kring deras glosförhör.

Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.

Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.

Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways isbergsteknik medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från Wikipedia. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.

Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen on the lines, between the lines och beyond the lines. Dokumentet ser ut så här och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.

Lektion 6

Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:
  • Redigera sin sammanfattning om Hemingway efter feedbacken de fick
  • Svara klart på frågorna från föregående lektion om de inte hunnit detta
  • Börja fylla i en matris där de väljer 15 glosor från novellen att lära sig
Lektionen avslutas med att vi i tre kolumner lyfter fram ett par av elevernas egna exempel på de tre olika frågetyperna och tillsammans besvarar dessa.

Kommande lektioner

Vi har två lektioner till kvar på det här momentet och då hoppas jag hinna introducera Mary Shelley. Tanken är att de ska få skriva en sammanfattning själv om henne och att vi ska läsa ett utdrag ur Frankenstein där de får formulera frågor (between the lines och beyond the lines) och diskutera dessa i grupp.

Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 4 i denna serie

tisdag 23 februari 2016

Recension av Judith Langers Litterära föreställningsvärldar

Just nu är det ett par saker fram för andra som känns centrala för min personliga utveckling som lärare. Jag tänker dels mycket på motivation eftersom jag har en hel del elever som har mycket liten egen drivkraft, och dels på textsamtal och skönlitteratur eftersom jag upplever att jag till delvis fastnat i ett tillvägagångssätt som jag inte är helt nöjd med.

Utifrån de här premisserna är det inte konstigt att jag fastnat för Litterära föreställningsvärldar av Judith A. Langer (Daidalos, 2005). De grundläggande tankarna i hennes bok är:
  • Att litteraturundervisning ska utgå från elevernas egna upplevelser under läsningen
  • Att man med hjälp av stödjande samtal hjälper eleverna att utveckla och omvärdera den litteraturupplevelse som tar form i deras inre under läsningen
  • Att man inte eftersträvar konsensus eller "korrekta"tolkningar av litteraturen
Langer pratar också om det jag alltid har velat väcka hos mina elever när de möter litteratur, nämligen litteraturen som omvälvande, formande faktor för vem man är och vill vara, och litteraturen som drivkraft till förståelse för andra människors upplevelser och perspektiv. Det är stora ord, men för mig har litteratur alltid varit en möjlighet att uppleva världar som annars varit otillgängliga för mig. Tyvärr upplever jag inte att jag har undervisat på ett sätt som haft den här litteratursynen i fokus.

Boken erbjuder delvis vägledning i form av mer konkreta och handfasta råd, men en del av poängen är att man inte kan planera sig till de här samtalen. Eftersom elevernas tankar och idéer styr litteratursamtalen handlar det snarare att som lärare våga släppa taget. Något jag tror många lärare har svårt för (så även jag på många sätt).

Jag tror att Langers idéer kan vara en nyckel som kan göra min litteraturundervisning mer angelägen och influerad av eleverna, något som flera artiklar om motivation tar upp som framgångsfaktorer till en ökad inre drivkraft. Då detta är något jag tror de flesta av oss eftersträvar, kan jag varmt rekommendera boken!

söndag 25 maj 2014

Exempel på hur man kan jobba med språkmallar!

Under den hektiska vårterminen läste jag ett gäng äldre skönlitterära texter om krig med mina ettor. Jag använde olika lässtrategier med de olika texterna för att göra dem åtkomliga för eleverna som sedan på egen hand skulle läsa en sista text om krig (utdrag ur På Västfronten intet nytt) och jämföra denna med de andra för att undersöka hur krig skildrades i de olika texterna. Detta gick alldeles utmärkt och jag tänker återkomma till hur jag just det vid ett senare tillfälle.

Men! Den första lilla uppgiften på det rätt traditionella provet, gick ut på att eleverna skulle sammanfatta ett par av texterna. Sammanfattningarna skulle inledas med en källhänvisning och vi hade gått igenom hur man sammanfattade skönlitterära texter genom att använda de fem frågorna: Vem? När? Var? Vad? Hur? Alla utom två av eleverna gick bet på denna "enkla" uppgift.

Kalla kårar nerför frökens rygg.

Jag insåg att jag naturligtvis hade tagit en hel del för givet här och det var denna "enkla" del av examinationen som hade behandlats mest styvmoderligt under förberedelserna. Så jag fick göra om och göra... mer rätt.

Min strategi blev att först visa två goda exempel och modella hur frågorna kan användas i praktiken. Därefter ville jag arbeta med stöttning genom att eleverna parvis skulle få arbeta med språkmallar i två övningar som vi gemensamt tittade på, och därefter skulle de få försöka själv. Så här gjorde jag!

Modella

I början av höstterminen läste vi tillsammans romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell som vi hade boksamtal kring. Jag skrev två sammanfattningar av romanen som jag visade eleverna. Jag bad dem ta ställning till vilken de tyckte beskrev boken bäst och varför.

Stötta

När vi hade gjort detta och fick eleverna två lucktexter av mig. Först en lucktext (sammanfattning) av romanen The Absolute Diary of a Part-Time Indian som vi läst tillsammans på engelskan. I sammanfattningen hade jag tagit bort de ord som motsvarade svaren på den fem frågorna samt de informationsbitar man har med i en källhänvisning (titel, författare och utgivningsår i det här fallet). Eleverna fick parvis fylla i luckorna med lämpliga formuleringar och sedan fick de publicera sina förslag i en Padlet. Därefter diskuterade vi ett par av texterna.


Till den andra sammanfattningen med luckor hade jag valt "Mor Sauvage" av Guy de Maupassant, en novell alla hade läst i samband med litteraturtemat vi haft. Här hade jag i stället tagit bort de ord som länkar samman de olika informationsbitarna som utgör svaret på frågorna (vem, var, när, vad, hur). Jag påpekade för eleverna att de inte fick ändra mina ord eller min interpunktion. Även här skulle de lägga upp sina alster i en gemensam Padlet.

Eftersom jag inte var helt nöjd med den första diskussionen aktualiserade jag en situation där vi tidigare pratat om värdet av feedback. Jag poängterade värdet av få respons av en hel klass på det man skrivit, men också att man kan känna sig utsatt och sårbar av att få sin produktion så nära granskad. Detta innebar, menade jag, att man dels borde vilja få sin text granskad (för att få all den värdefulla feedbacken) men också att detta ställde stora krav på de som ger feedback, dvs. att den ges på ett konstruktivt och respektfullt sätt. 

Den andra diskussionen blev mycket bättre! Många par ville få sina texter granskade och vi kunde gå in på detaljer både språk- och innehållsmässigt. Vi diskuterade bland annat skillnaden med att säga "Vi tyckte novellen var grym och tragisk" och "Vi tyckte novellen var grym men tragisk" och hur betydelsen av ordet "grym" ändrades beroende på vilket skiljetecken man använde. Eleverna observerade också att jag minsann i min mall hade bytt tempus på slutet - något jag tjatat på dem att inte göra:) 

Egen produktion

Efter den sista diskussionen var det dags för eleverna att försöka på egen hand. Jag visade igen stödorden till de fem frågorna som jag hade skrivit på tavlan, och jag uppmanade eleverna att använda mina mallar för att formulera sig, och stödorden som en checklista för att se att de fått med allt. Sina sammanfattningar skulle de lägga i en Padlet igen och de skulle välja böcker som de ville rekommendera till de andra, eftersom vi ska ha en lästävling i sommar (eleverna mot mig och min parhäst Karolina som de har i alla sina SO-ämnen). 

Resultatet blev mycket bättre efter de här övningarna! Vi har fortfarande en bit kvar men befinner oss mycket närmre mållinjen. Dessutom får eleverna nytta av varandras boktips i sommar!

Själv har jag inspirerats av min tidigare kollega Hanna Stehagen som skrivit en hel del om skrivmallar i sin blogg Mitt språkutvecklande klassrum, samt av Pauline Gibbons bok Lyft språket - Lyft tänkandet! Båda mina inspirationskällor vänder sig främst mot lärare som undervisar andraspråkselever, men de råd man får är lika värdefulla för alla elever - och det kan inte nog poängteras att även många elever med svenska som förstaspråk är i stort behov av språkstödjande undervisningssätt. Fast det är nog ingen nyhet.

torsdag 17 maj 2012

Författarbesök av Mårten Sandén

Foto: Arild Vågen (CC BY-SA 3.0)
"Mårten Sandén at Göteborg Book Fair 2011"
Sedan i höstas arbetar min man som skolbibliotekarie på Kirsebergsskolan i Malmö och de senaste veckorna har han varit med och organiserat författarbesök och skrivarworkshop med barn- och ungdomsförfattaren Mårten Sandén. Eftersom jag blev väldigt inspirerad av att höra om Sandéns metod, vill jag gärna rekommendera honom!

Sandén har besökt sjuorna på Kirsebergsskolan samt åk 7-9 på Segevångsskolan och med varje klass har han haft ett tretimmarspass där han dels berättat om sin egen metod som författare men framförallt fått igång en berättarprocess att bygga vidare på hos samtliga elever!

Sandéns metod är utformad på ett sådant sätt att eleverna, genom olika övningar, bygger berättelsen muntligt innan de börjar skriva. Det gör att eleverna har en bra grund att arbeta vidare ifrån när författarbesöket är över.

Utöver detta (men ack så viktigt) så funkar Sandén väldigt bra i klassrummet. Han kan föra en högstadieklass framåt idémässigt under tre timmar utan att gruppen tappar fokus och han är bra på att plocka upp och ge feedback på deras idéer, så att de kommer vidare på ett bra sätt.

Du kan läsa mer om Sandén och anlita honom via Författarcentrum

torsdag 10 mars 2011

Litlovers eller enotes när man läser med elever?

Svensk- och engelsklärare har en fantastisk förmåga att skaffa sig gråa genom att diskutera vilka böcker man ska/ bör läsa, hur många och på vilka kurser. Ibland - erkänner jag - diskuterar vi detta så mycket att vi glömmer att prata om allt fantastiskt man kan göra med litteratur i klassrummet, oavsett vilket verk man nu valt.

Om man har fokuserat det förra hellre än det senare kan man behöva lite hjälp på vägen, och då presenterar jag idag två alternativ: litlovers.com och enotes.com. Båda sajterna läsguider till kända romaner. Här finns naturligtvis en dragning åt det anglo-saxiska men alla med en hyfast engelska kan ha nytta av sajterna även till romaner man läser på svenskan (om de finns på engelska här alltså).

Litlovers är en sajt som i huvudsak drivs av en engagerad universitetslärare i engelska. Här finns diskussionsfrågor, recensioner, författarinformation och sammandrag till över 1200 titlar. Jag har haft nytta av sidan t.ex. när jag läst böcker som Flowers for Algernon, Vägen och Hachet med eleverna. Här finns också webbaserade läskurser och instruktioner för hur man kan diskutera och tänka kring litteratur.

Enotes är en betalsajt med samma typ av innehåll som Litlovers. Det är dock en betalsajt och för att komma åt allt material betalar du en årsavgift på $49.95 (ca. 300 SEK.) Styrkan här finns i expertisen bakom sajten och det gedigna materialet. Där Litlovers i huvudsak verkar drivas av grundaren finns här många kvalificerade medarbetare:
Our content is all fact-checked, edited, and written by professionals who are experts in their field. It comes from our in-house publishing unit or from Academic Publishers, including content which is not available online anywhere else.
Här finns över 3500 titlar och guiderna till varje titel fylligare och håller en högre nivå än de på Litlovers. Här hittade jag utmärkt material till både Vägen och novellsamlingen Jag, robot, som inte fanns på Litlovers.

På enotes kan man också komma åt hela lektionsplaneringar och prov för en roman. Utbudet varierar från roman till roman. Vad man bör komma ihåg är att det materialet kostar extra att köpa till. Det enda jag provat här var ett test på Hatchet. Testet var bra och kostade 35 kr. Man köper delvis grisen i säcken eftersom man inte får se det exakta innehållet utan får detta beskrivet för sig, men jag är inte främmande för att testa något mer omfattande i framtiden; beskrivningarna låter lovande.

Min rekommendation är att använda sig av båda sajterna och låta dem komplettera varandra. I detta sammanhang bör skolor och ämnesgrupper öppna sig för att ämnesbudgeten kan användas även till internationella digital läromedel.

onsdag 8 december 2025

Google-koden gillas! Precis som Google.

För ett tag sedan läste jag Googled av Ken Auletta och imponerades av Googles värld. Jag kan dock inte minnas att jag blev orolig på något sätt - blev jag det har jag i alla fall snabbt glömt bort det. Nu spände jag även ögonen i Andreas Ekströms Google-koden för att se om den kunde tillföra något nytt. Och det kunde den.

Google-koden är framförallt en härlig läsupplevelse. Avkryddningar har påverkats när jag med näsan i boken och sleven i grytan, rört runt lite slött, medan sambon slängt misstänksamma blickar ut i köket för att se om jag sköter min någorlunda nytillkomna matlagningsuppgift. Ekström har, till skillnad från Auletta, inte lyckats få intervjuer med genierna själv, Page och Brin, men han har träffat många andra intressanta personer, både i Sverige och USA, och inom och utanför Google, som tillför spännande perspektiv på den digitala mastodonten.

Ekström själv använder Google friskt och är, om inte ett fan, så en aktiv användare av tjänsterna. Han lyckas dock få mig att reflektera över hur mycket information jag faktiskt lägger i deras händer och vad den skulle kunna användas till - både i positiv och negativ bemärkelse. Ett par kalla kårar av konspirationsskräck löper nerför ryggraden. En bra julklapp till alla som bara är det minsta nyfikna på webben och livet där.

måndag 22 november 2025

Googles bok om webben

Twitter kan vara bra på mycket. Bland annat fick jag i förra veckan en tweet från Mashable's Pete Cashmore som berättade att Google har släppt en interaktiv bok online om webben: Twenty Things I Learned About Browsers and the Web. I boken förklaras på ett förståeligt sätt hur webben och webbläsare fungerar, hur man skyddar sig där, och vad cookies, HTML och plug-ins är. Bland annat.


Innehållet är presenterat som om det vore en vanlig bok. Man bläddrar som i en sådan, men här finns piffiga webbifieringar som möjlighet att skriva ut enskilda kapitel och dela på t.ex. Facebook eller Twitter. De trevliga illustrationerna, ett pedagogiskt presenterat innehåll och den ögonvänliga lay-outen charmar mig. Naturligtvis vore det möjligt att använda enskilda kapitel till undervisningen som utgångspunkt för läsförståelse på engelska, eller bakgrundsinformation om webben. De flesta - från nyfikna nybörjare till vana surfare - kan lära sig något här.

lördag 6 november 2026

Tidigare i år skrev jag ett inlägg som citerade Malcolm Gladwells bok Blink. Citatet beskrev en undersökning som visade att elever som befann sig i "a smart frame of mind", dvs. ett mentalt läge där de kände sig smarta, presterade bättre än elever som befann sig i "a stupid frame of mind." Nu har jag precis läst Predictably Irrational av Dan Ariely. Han visar på många andra undersökningar med samma resultat: försökspersoner som påmints om ålderdomens krämpor rör sig långsammare, asiatiska kvinnor presterar bättre i mattetest när de påmints om sin etnicitet (vi har fördomar som säger att asiater är bra på matte), och sämre när de påminns om att de är kvinnor (kvinnor är enligt liknande fördomar sämre på matte), o.s.v.

Som lärare slår det mig med allt större kraft vilket enormt pedagogiskt värde det måste ha att jag kan framkalla ett mentalt tillstånd hos mina elever som gör att de identifierar sig med adjektiv som: smart, aktiv, kunnig, intresserad och kapabel. Människor som t.ex. är svårt sjuka har ett "happy place" som tillflyktsort. Det kan vara ett minne som är särskilt harmoniskt, lugnande och härligt. Genom att tänka på detta, genom att förflytta sig till sitt "happy place" kan personen lättare stå ut med stundens svårigheter. Inför nästa prov ska jag tillsammans med mina elever försöka skapa ett "smart place". Fortsättning följer.

onsdag 8 september 2026

Gratis material för elever och pedagoger från .SE!

På .SEs hemsida kan man läsa vad de gör:
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av Internet i Sverige.
Bland annat arbetar de med skoltävlingen Webbstjärnan som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Vad jag upptäckte när jag tittade närmre på deras hemsida är att de har ett brett utbud av informationsmaterial för lärare och elever som är intresserade av att arbeta med webben i undervisningen. Man kan ladda ner materialet som pdf, men de går också att beställa gratis. Igår läste jag t.ex. Hur man skriver för webben som jag beställt till samtliga svensklärare på skolan. Den var koncis, lättläst och trevligt illustrerad. Jag uppmanar alla att gå in på sidan och se vad som kan vara av intresse.

Bilden är tagen från Stiftelsen för internetstrukturs hemsida

torsdag 10 juni 2010

Litterär gestaltning

På vår skola har vi en eldsjäl som brinner så det dånar - Björn Westerström, och förutom att han älskar Baudelaire och utgör ett finfint bordssällskap vid festliga tillfällen, har han också kursen Litterär gestaltning som våra treor kan välja som tillval. Jag fick häromdagen veta att han har en riktigt smarrig hemsida för kursen som syftar både som marknadsföring och digitalt forum för kursdeltagarna och den tycker jag absolut att ni ska låta er inspireras av!

Björn har använt Google Sites för att skapa hemsidan och den är ett bra exempel på hur mycket man kan göra med ett lätt verktyg!

fredag 23 april 2026

Googled av Ken Auletta

Av Googles tjänster använder jag Google Search, Google Calendar, Google Chrome, Google Documents, Google Reader, Google Books, Gmail, Blogger, Feedburner, AdSense, Picasa och YouTube. Bland annat. Som nöjd och fascinerad användare har jag alltid accepterat att Google på något sätt tar betalt av mig, om än inte i kronor och ören. Jag har har bara inte vetat riktigt hur. För att ta reda på det, samt söka ett svar på den aktuella frågan: är Google djävulen eller frälsaren för den digitala världen, bestämde jag mig för att läsa Ken Aulettas väl underbyggda reportage: Googled. The End of the World As We Know It.

Den första frågan besvarade jag härom veckan i mitt inlägg Vad kostar Google? Därmed går jag vidare till den kanske viktigaste frågan: kan vi lita på Google? Aulettas slutsats skulle kunna summeras: ja, vi kan i alla fall lita på att deras avsikter, idag, är goda. Förutom intressant läsning om Googles skapare, Sergey Brin och Larry Page, och företagets framväxt tog jag med mig ett par övergripande intryck som hjälpte mig att besvara min fråga.


Ingenjörer och användare är kungar på Google 

Något som upprepas gång på gång i Googled är att den kategori anställda som anses allra viktigast är ingenjörerna. Det är de som skapar tjänsterna och verktygen vi alla använder och det är deras insats som värderas högst. Fördelen med detta är att man har ett tydligt fokus på vad det är som är viktigt: att utveckla den digitala tekniken. Nackdelen är att företaget inte investerar lika mycket i andra yrkeskategorier: formgivare, informatörer, säljare, reklamare, vilket gör att de har betett sig naivt och klumpigt ibland. Detta var t.ex. fallet när Brin och Page bestämde sig för att digitalisera 20,000 böcker och inte tänkte på att det kanske skulle finnas vissa invändningar från förlag och författare mot detta. Tanken var god - att folk skulle få tillgång till böcker - men kritiken lät inte vänta på sig.


Om ingenjörerna är kungarna inom företaget är användarna kungarna utanför. Den uttalade avsikten med allt ingenjörerna gör är att det ska vara till nytta för användarna. Inte för annonsörerna, inte för Brin och Page, inte ingenjörerna, politikerna, sponsorerna eller någon annan.

Google tar hand om sina anställda 

Skulle jag vilja jobba på Google om jag var ingenjör? Ja, det kan du hoppa upp och sätta dig på. Google har förstått att nöjda medarbetare är lojala, mer kreativa och gör ett bättre jobb - och det tjänar ju alla på. Fast det började egentligen med att Brin och Page ville att jobbet skulle kännas som plugget - Stanford i det här fallet. Den ursprunliga avsikten var alltså inte särskilt beräknande, utan högst personlig.


Anställda på Google njuter bland annat: tre gratis mål mat om dagen, massage, gym på området, fast anställda läkare som erbjuder gratis undersökningar och vård, särskilda pendelbussar som går så långt bort som till San Fransisco, fritt val av laptop, fem månaders mammaledighet med full lön (i ett land som saknar lagstadgad föräldraledighet). Och - det bästa: 20% av arbetstiden får användas till egna projekt - allt för att stimulera skapande! Dessutom finns tjänster som frisör, kemtvätt, biltvätt och liknande tillgängligt på området för att underlätta för de anställda.

Jag inser att detta kan lukta sekterism för vissa och att här kan göras invändningar: det skulle kunna vara problematiskt att din läkare är anställd av din chef. Men jag tycker att man spelar djävulens advokat om man bara ser cyniskt vinsttänkande med det här förhållningssättet gentemot anställda. Jag tycker det är sympatiskt, och ifall det skapar lojalitet är inte det nödvändigtvis fel. Jag har själv en chef jag har stort förtroende för, och varför skulle det vara fel om det gör att jag också känner lojalitet?

Googles största misstag är dess storlek och explosionsartade expansion 

Eftersom Google har blivit så stort och har en sådan ingripande effekt på våra digitala liv är det lämpligt att de granskas. De verkar dock ha fått mycket kritik bara för att de har vuxit sig så stora. Man ska komma ihåg att mycket av kritiken kommer från gigantiska mediekonglomerat som har förlorat makt till digitala tjänster över lag - inte bara till Google, och som till viss del har sig själva att skylla för det, eller för att citera Auletta:

I also came away impatient with companies that spend too much time whining about Google and too little time devising an offense. Most old media companies were inexcusably slow to wake to the digital disruption


Bilden heter “Sergey Brin’s shoes” och är från Joshlowensohn’s fotoström på Flickr.com

Hur ska Google bibehålla vår tillit? 

Något Auletta återkommer till är att Googles största kapital är användarnas tillit. Anledningen till att Google har kunnat växa sig så stora bygger mycket på det och deras fortsatta framgång bygger på att de lyckas bibehålla den. Människor blir i större och större utsträckning medvetna om de digitala spår de lämnar efter sig på webben och i samma stund som användarna sviker Google, förlorar företaget det enda de kan omsätta i pengar: våra handlingsmönster på Googles sökmotor. De har allt att vinna på att behandla sina användare med lika stor respekt som de behandlar sina anställda.


Deras största svaghet är deras passion för tekniken som skulle kunna göra att de inte lyckas förstå användarnas oro kring integritet. Michiko Kakutani beskriver deras perspektiv så här i sin recension i New York Times: “a scientific-engineering driven point of view that prizes data, efficiency and growth while often overlooking more human and political concerns like privacy and copyright.” För att bibehålla användarnas tillit måste Brin och Page bli bättre på att ta användarnas oro på allvar och se Google från vårt perspektiv.

tisdag 13 april 2026

Romanbloggarna och måluppfyllelsen

Nu har jag bedömt elevernas insatser från romanbloggandet och får nog säga att jag är lite besviken trots att eleverna var så positiva i utvärderingen. Endast 50% av eleverna nådde alla de kriterier (fyra) som var uppsatta för godkänt. Av dessa nådde knappt hälften kriterierna för väl godkänt (tre). 22% nådde en del av de kriterier som var uppsatta för godkänt. En del lyckades till exempel visa att de hade läst och förstått romanen, men inte att de förmådde uttrycka sig tillräckligt väl i skrift. 28% av eleverna lyckades inte visa något alls.

Däremot upptäckte jag att materialet utgjorde ett bra underlag för bedömning och att många av kriterierna täcktes upp på ett tydligt sätt. Här fanns dessutom olika möjligheter att visa upp sina kvalitéer.

Med facit i hand syns vikten av att de arbetar aktivt i skolan på lektionstid. De elever som gjorde det nådde målen. Jag kommer att göra om det här eftersom jag tror på formatet, men jag kommer att avsätta ytterligare en vecka och för att kunna punktmarkera de elever som inte kommer igång. Denna vändan fanns jag tillgänglig för de elever som behövde mig, men det var mer på elevens initiativ än tvärtom. Eftersom jag efter denna modellen ändå var “upptagen” för det mesta, kan man nog konstatera att det behövdes mer tid ändå. Precis som eleverna sa.

Betygskriterier för romanbloggen
Momentspresentation av romanbloggen

tisdag 6 april 2026

Blogga till romaner på svenskan

Den senaste månaden har jag läst tre romaner med min etta i svenska. De fick välja mellan Stenhuggaren av Camilla Läckberg, Den som fruktar vargen av Karin Fossum och Kvinna med födelsemärke av Håkan Nesser. Till varje roman öppnade jag en blogg där eleverna fick välja och kommentera citat (minst tio) från romanerna, kommentera andras inlägg, samt ett skriva par andra inlägg om saker kopplade till romanen.

Jag avslutade momentet med en utvärdering (skapad med hjälp av Google Documents formulärfunktion). Samtliga 19 elever deltog i utvärderingen som gjordes under lektionstid och var anonym. Här visar jag och kommenterar en del av de svar jag fick. För att se hela översikten kan man gå hit: utvärdering av romanbloggar.

För 26% av eleverna var det viktigt att jag hade stängt bloggarna för allmänheten.

Blogger ger användarna möjlighet att välja vem som får se din bloggs innehåll. Flera elever tyckte att det var pinsamt att blogga inledningsvis och ville inte att andra skulle se. Jag tycker att man ska använda den här möjligheten även om bara ett fåtal elever önskar det. Ibland vill man däremot nå ut med bloggen till en bredare allmänhet och då kan man istället ge eleverna möjlighet att skriva under ett alias. Även i en “stängd” blogg kan man välja att bjuda in specifika personer som man vill ska kunna se bloggens innehåll (upp til 100 st. på Blogger)

58% av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt med tid på sig till uppgiften

Eleverna hade tre veckor på sig att läsa romanerna och genomföra uppgifterna kopplade till dem. Vi har fyra lektioner i veckan. Om man antar att ca en lektion i veckan gick till genomgångar av olika slag, samt att starta upp och avsluta lektioner så hade eleverna resten av tiden på sig till att läsa, skriva inlägg, och kommentera andras inlägg. Jag tyckte att detta var rätt generöst och förväntade mig nog ett än mer positivt svar här. Flera elever utnyttjade tyvärr inte tiden utan gjorde annat med sina laptoppar. Här borde jag nog ha gått in tidigare  och uppmuntrat alternativt satt lite press på att saker skulle bli gjorda.

69% tyckte att det blev lättare att förstå hur man skulle göra när man kunde se hur andra hade löst uppgifterna.

När de fick möjlighet att utveckla sina svar här var det främst de “duktiga” eleverna som gjorde det. De menade att de ofta var först med att posta inlägg och därför inte hade någon att titta på. Detta var dock inget problem eftersom de redan kände att de förstod uppgifterna. Däremot upplevde de att andra skrev av dem, och att “då gäller det att läraren kan kolla vem som skrev först!” Faktum är att jag pratade om just detta med ett par elever och uppmanade dem att välja ett par extra citat att kommentera inför sista omgången samt att inte välja citat som andra redan hade valt.

Med just detta i åtanke är det viktigt att eleverna håller deadline, och postar sina inlägg ungefär samtidigt. Man skulle kunna göra så att eleverna skriver sina inlägg i ett ordbehandlingsprogram och att alla sedan kopierar över dem i Blogger och postar dem samtidigt i klassrummet. Då elimineras möjligheten att, avsiktligt eller oavsiktligt, kopiera andra.

74% tyckte att det var positivt att ge och få kommentarer på sina inlägg.

De flesta var positiva till kommentarfunktionen och en av uppgifterna var att varje vecka kommentera ett visst antal inlägg, samt att svara på kommentarer man fått. De två första veckorna gick jag själv in och kommenterade samtliga inlägg. För mig som examinator är det positivt att ha en dialog att gå tillbaka till, men naturligtvis är detta något man även kan göra muntligt. Ett par elever nämnde att det hade känts mer naturligt, och kanske hade det varit lämpligt att komplettera med muntliga diskussioner.

89% tyckte att detta var ett bra sätt att läsa, diskutera och examinera romaner på 

När eleverna uppmanades att ta upp för- och nackdelar med arbetssättet var det många som på pluskontot nämnde att det var ett smidigt verktyg att arbeta med. Att arbetet var samlat på ett ställe, tillgängligt hemifrån och lätt att kombinera med andra sysslor (!) var positivt i elevernas ögon. Många nämnde också att det var roligt att få ta del av vad andra hade att säga om boken. Allmänna kommentarer som att “det var nytt, spännande och … roligt” och “roligt att blogga har jag upptäckt” fanns också.


På minussidan var det flera som helt enkelt inte kom på något, men ett par saker upprepades. Dels var det upplevelsen av att vissa elever åkte snålskjuts och kopierade andra som upplevdes som negativ, och dels fanns det några som tyckte man fått för lite tid.

Elevernas betyget på momentet som helhet var 3,9 av 5 och ingen elev gav ett lägre betyg än 3. 

Eftersom bloggarna är stängda för allmänheten finns inga länkar till dem. Jag har däremot frågat eleverna om jag får bjuda in andra lärare att titta på bloggarna och det gick bra. Om du vill bli inbjuden går det därför bra att maila mig och be om detta. När jag har bedömt och betygsatt elevernas insatser återkommer jag med någon extra reflektion. Deras resultat är ju viktiga i sammanhanget.


Bilderna kommer från www.colourbox.com

måndag 15 mars 2010

Hjärnan och överflödig information

Jag läste precis en utomordentligt intressant bok om hjärnan och hur den fattar beslut, faktiskt den första fackbok sedan Freakonomics (Steven D. Levitt, Stephen J. Dubner, 2005) som riktigt fångade mig! Boken jag pratar om är The Decisive Moment av Jonah Lehrer, och där finns ett avsnitt som är relevant speciellt för oss lärare.

Lehrer berättar om den främre hjärnbarken (pre-frontal cortex) som är den delen av hjärnan som är unik för människan - vårt logiska center som tolkar och kopplar samman all information från resten av hjärnan. Den här hyllade delen av hjärnan har dock sina brister, vilket gör att den är lätt att lura eller förvirra om man bara vet hur (vilket till exempel reklammakare och försäljare vet!). En av de saker som lurar den främre hjärnbarken är överflöd av information. När vi har för mycket information blir det svårt för hjärnan att bedöma vilken information som är relevant vilket resulterar i att vi fattar felaktiga belsut. Lehrer skriver så här:
“This cortical flaw has been exacerbated by modernity. We live in a culture that’s awash in information; it’s the age of Google, cable news and free online encyclopedias […] this abundance comes with hidden costs. The main problem is that the human brain wasn’t designed to deal with such a surfeit of data. As a result, we are constantly exceeding the capacity of our prefrontal cortices, feeding them more facts and figures than they can handle. It’s like trying to run a new computer program on an old machine; the antique microchips try to keep up, but eventually they fizzle out.” p.154
Lehrer fortsätter förklara, genom att beskriva olika undersökningar som gjorts och en av dem handlar om elever och studie- och yrkesvägledare på universitet. SYV:arna blev ombedda att bedöma på vilket sätt de trodde att ett antal förstaårsstudenter skulle klara sina studier. De fick mycket information: ansökningsuppsatsen till universitetet, information från elevens gymnasieskola, resultat från personlighets- och yrkestester och provresultat. De fick också träffa och intervjua eleverna. SYV:arnas prediktion jämfördes med en enkel matematisk formel: värdet av deras betygsgenomsnitt från gymnasiet och ett enda standardiserat prov, vars sammanlagda resultat gav en prediktion om deras framtida studieprestation. Det visade sig att den matematiska formeln var mycket mer korrekt när det gällde att förutspå eleverna studieresultat. SYV:arna hade varit så belarmrade med information att de hade låtit helt irrelevanta faktorer styra bedömningen.

Förutom att den här boken både roade och väckte viktiga tankar i varje kapitel så tycker jag att ovanstående är tänkvärt just när man sysslar med webben och undervisningen. Vi måste i ännu större utsträckning än vad vi gör idag hjälpa eleverna att hitta redskap som hjälper dem att sortera och sovra (Delicious, kanske?) information så att de lättare kan ignorera den information som är irrelevant. Här tror jag vi har lång tid kvar, och forskning i frågan hade varit intressant att se - men det skadar sannerligen inte att börja tänka på saken!
Vill man läsa mer av Jonah Lehrer kan man besöka hans blogg, The Frontal Cortex där man kan hitta många intressanta artiklar!

tisdag 9 februari 2010

Två enkla steg till IKT för engelsklärare

Eftersom engelska är lingua franca på webben har man mycket gratis som engelsklärare om man vill komma igång med IKT-baserad undervisning. Utbudet kan dock kännas överväldigande och vet man inte riktigt vad man letar efter är det lätt att drunkna. Som tur är behöver du bara två saker för att simma lugnt: ett bokmärke till Språklänkportalen och Maria Estling Vanneståls bok Lära engelska på Internet (Studentlitteratur, 2009).

Språklänkportalen är en länksamling för engelsklärare och här finns gott om material, tydligt strukturerat i kategorier att botanisera bland. Många av länkarna är dessutom kommenterade och betygsatta av engelsklärare. Sidan drivs av Kalmar högskola, Växjö universitet (dessa två har nu gått samman som Linnéuniversitetet), Blekinge tekniska högskola i samarbete med KK-stiftelsen och sidansvarig är Maria Estling Vannestål från Linnéuniversitet. Detta är första anhalten vare sig man vet vad man letar efter eller vill ha uppslag till undervisningen!

Har man sedan kommit igång lite och vill ha vägledning, konkreta förslag till undervisningen och vettiga, konstruktiva resonemang kring IKT-baserad engelskundervisning, då ska man med fördel skaffa sig Estling Vanneståls bok Lära engelska på Internet. På ca. 140 sidor får man ovanstående serverat och det är näringsrikt, välsmakande och lättsmält. Ett förslag är att införskaffa boken till ämnesgruppen och tillsammans arbeta utifrån den under ett läsårs tid. Boken kan beställas här på Adlibris!