Visar inlägg med etikett källkritik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett källkritik. Visa alla inlägg

söndag 20 november 2025

Modella och träna sök- och lässtrategier med starters

I januari läste jag och skrev om boken Nothing's Impossible och sedan dess har jag från och till arbetat med starters i klassrummet. Startern kommer naturligtvis i många skepnader men som den beskrivs i Lorraine Monroes bok är det en uppgift som finns på elevernas bänkar när de kommer in i klassrummet, som de löser på egen hand när de satt sig ser och vars syfte är att samla eleverna, göra dem fokuserade och antingen leda in på den aktuella lektionens mål, eller repetera föregående lektions mål och innehåll.

Idag ger jag tre exempel på starters jag använt för att träna sök- och lässtrategier i samband med att våra tvåor skriver vetenskaplig rapport, vilket alla elever gör både i år ett och två som förberedelse inför gymnasiearbetet i år tre. Temat för årets rapport är normer, jämlikhet och uniformerade myndigheter.

Picture of starting blocks placed on one the lanes från Colourbox.com


Den första startern visar en kort artikel från nyheter24.se och har som syfte att visa alla källor inte är lämpliga att använda i en vetenskaplig rapport, men att källor kan användas för att hitta annan, bättre information. När eleverna ska svara på de två frågor som ställs, måste de också göra en bedömning av innehållets relevans som kanske inte är helt tydligt. Här får läraren, eller någon elev möjlighet att modella hur man kan resonera kring innehållets relevans.

Den andra starten är en spin-off på den första. Här har jag gjort en sökning för att lokalisera primärkällan som gav upphov till artikeln på nyheter24.se. Eleverna får här träna på att använda träfflistan för att bedöma vilka träffar som är mest relevanta. Många elever använder sig av den ineffektiva metoden att öppna alla träffar (eller så många de orkar, med start uppifrån och ner) och först därefter göra en bedömning.

Även här får skickliga elever och lärare möjlighet att modella hur man kan tänka och resonera utifrån sökträffar samt anledning att visa olika typer av källor, i det här fallet nyhets- och tidningssajter och forskningsportaler.

Den tredje startern utgörs av Per T Ohlssons söndagskrönika Du sköna nya värld som handlar om presidentvalet 2016. Här tränas elevernas förmåga att sökläsa och sedan djupläsa. Texten ger möjlighet att visa t.ex. hur man hittar snabbt i en text genom att läsa inledningen på varje stycke för att hitta den relevanta informationen, en enkel strategi som alla elever inte är medveten om. Krönikan kan givetvis också användas som ett exempel på intertextualitet och skönlitteraturens roll i sakprosan och samhällsdebatten.

Jag har helt enkelt klippt ut min starterfråga och tejpat fast den på pappersversionen av krönikan så att varje elev får ett A3-ark som starter. Jag undviker datorerna i samband med starten eftersom jag vill att eleverna enkom ska fokusera på den gemensamma uppgiften.

söndag 9 oktober 2016

Det finns fler perspektiv!

S:t Petri skola är en av Malmös kommunala gymnasieskolor. I fjol hamnade skolan i ett läge som ledde till att en lärare sade upp sig som en del av en förlikning. Det här fallet tas nu upp i Per Kornhalls nya bok Korruption i Sverige (Leopard förlag, 2016) samt på onsdag i Uppdrag granskning. Vad som är djupt olyckligt är att, så vitt jag förstår, endast lärarens perspektiv av händelserna presenteras i boken.

Av Ali Mufti på Colourbox

Därför vill jag uppmana alla - särskilt er som tänker läsa Kornhalls bok eller titta på programmet - att dels läsa S.t Petris rektor, Eva Dauns inlägg på Pedagog Malmö som nyanserar fallet i fråga, och dels områdeschef Edward Jensingers inlägg där han, som jag tolkar det, utgår från detta fall och belyser rektors och lärares myndighetsutövning.

Under mina femton år som lärare i Malmö har jag i olika sammanhang träffat på både kollegor och rektorer från S:t Petri: som gymnasielärare på gemensamma fortbildningar, som representant för Pauliskolan i den kommunala ämnesplanegruppen för engelska och tidigare även i svenska, samt som workshopledare (i t.ex. Skiftnyckelns regi). Flera av mina gamla Paulikollegor arbetar också idag på skolan. Aldrig har dessa möten lämnat mig med intrycket av att S.t Petri är en skola där man inte tar sitt uppdrag på allra största allvar. Tvärtom!

Värt att påpeka är också att Kornhall själv omedelbart gjorde en pudel efter att Dauns inlägg publicerades och själv har retweetat hennes inlägg. Så här svarade han på kritiken på Twitter:



Avslutningsvis - stort tack på förhand till alla som tar sig tid att läsa inläggen ovan. Dessa perspektiv behövs! Sprid gärna!

söndag 10 juni 2012

Elevtycket - hur kan man göra?

Jag vet att det har pågått elevtyckande ute på skolorna inför sommaren, men först nu har det första trillat ner i inboxen. Det blev Östra Real som inledde och de gjorde det med den äran! Eller vad sägs om de här orden som varje lärare borde påminna sig om ibland när man kanske känner sig lite håglös:
Snälla lärare - var inte rädda. Var inte rädda för oss. Var inte rädda för att bestämma och var inte rädda för att testa nya saker. Vi vill bli överraskade när vi kommer till din lektion, aldrig riktigt veta vad som kommer härnäst. Var inte rädda för att fråga oss om våra åsikter och var inte rädda för att involvera oss. Sånt gillar vi. Vi gillar när ni får oss att känna oss viktiga och hörda.
Idéer av CamillaLindskoug på Flickr (CC BY-NC 2.0)
Själv förblir jag föräldraledig under hösten också, men Elevtycket väcker tankar om klassrummet som jag därför får nöja mig med att dela med er i stället för att realisera dem i klassrummet. Jag tror nämligen att Elevtycket kan vara en spännande uppgift att arbeta med i klassrummet, kanske som uppstart inför ett nytt läsår? Som före detta Webbstjärna (2011) tänker jag också att det vore ett fantastiskt tillfälle att göra en webbplats av skolarbetet! Så här sprutar jag ut lite idéer om hur man skulle kunna göra:) Instruktionen till Elevtycket ser ni längre ner.

Genreskrivning

Tyckande om skolan kan ske i många olika former. Varför inte testa olika typer av lyrik: sonetter, haikus eller fri vers? Krönikor, essäer, intervjuer, och artiklar. Listan kan göras lång!

Webbvernissage

Tyckande kan också ta många andra former, och elever i alla åldrar ska ju kunna tycka. Varför inte ha ett webbvernissage i ljud och bild. Teckningar, sånger, och installationer kan göras av både unga och gamla!

Instruktionen till elevtycket!
Medieanalys

Syftet med lärar- rektor- och elevtycket är att vi som befinner oss i skolan inte ska stå bredvid som passiva objekt och låta oss beskrivas av andra. Tillsammans vill vi bidra till att ge en mer nyanserad bild av skolan, än den som presenteras i media. Ett fokus i arbetet med Elevtycket kan naturligtvis ligga i att samla vad som skrivs i media (textstudium), diskutera (på webben) medias ansvar, samt konsekvenserna av den bild av skolan som ges i media, och sedan använda detta som ett avstamp förs sitt eget tyckande (referera, källhänvisa, källkritik, analys). Märks det att jag är svenskfröken än?

Blanda

På en webbplats kan man tycka på olika sätt, och i olika konstellationer! Ska hela skolan tycka? Ett program? En klass? En stadsdel? Kanske ska rent av föräldrarna bjudas in att tycka eller att delta i diskussionen? Fundera över hur ni vill göra där du bor och jobbar.

Med Elevtycket får eleverna tillgång till en större publik, ett nätverk där deras tyckande sprids och syns, och hos Webbstjärnan får man fantastiskt stöd i form av guider, och workshops (allt gratis!) om man vill ge sig på att göra en webbplats av skolarbetet. Idéerna har dessutom redan börjat sprudla hos lärare i Sverige. Bara en liten stund efter det första elevtycket publicerades fick jag den här på Twitter!


Så, passa på att göra webb av skolan, passa på att göra elevernas röster hörda! Och tyck till:) Jag ser fram emot att ha tyckerier upp över öronen till hösten. Väl mött!

fredag 22 april 2026

Twitter för lärare - nyheter och nätverkande

Twitter Monster av Rosaoro Ochoa (CC BY 2.0)
Det tog lång tid innan jag fattade vad nyttan med Twitter var, och enda anledningen till att jag överhuvudtaget skaffade ett konto för snart två år sedan var att jag inte längre hann med min bokblogg men inte nändes slita mig från den totalt. Därför komprimerade jag mina inlägg om böcker till kvitter om böcker. Då hette mitt Twitterflöde @thebooksmoosch. När jag märkte att jag kvittrade om både det ena och det andra var jag tvungen att ändra namnet till @thesmoosch.

Något av det första jag märkte var att det var på Twitter jag såg alla nyheter först. Det var här jag fick veta att Elisabeth Taylor och Lena Nyman avlidit. Bara för att nämna något som inträffat nyligen. Det är också här jag får veta varför @gowalla ligger nere eller att det är ett nytt linsläpp på gång till min @hipstamatic. Dessutom fick jag här förklarat varför @polisen_malmo hade spärrat av totalt nere vid Erikslust för några veckor sedan (skottlossning!).

Något jag på sistone använt Twitter till är nätverkande. Efter Teachmeet den siste mars insåg jag ju att många av de inspirerande pedagoger som föreläste naturligtvis hade konton på Twitter. Det var bara att leta upp dem. Här får jag dagligen tips, och saker jag vill titta närmre på stjärnmärker jag för en grundligare genomgång vid senare tillfälle. Här är några axplock från mina favoriter:

@joachimth tipsade om den här artikeln för Twitternybörjare. Enkel och handfast om vad Twitter är och hur du gör för att komma igång!


@cwaste bland andra tipsar om en slideshare-presentation om källkritik och sociala medier. Presentationen ger många uppslag till hur man kan diskutera källkritiskt med eleverna. Titta och inspireras!


@joha88 tipsar om en väldigt intressant artikel som försöker besvara frågan: är din iPad ett grönare alternativ än böcker. En synnerligen relevant fråga. 


Det här är bara ett axplock av alla de intressanta tips man får på Twitter. Jag rekommenderar alla att testa, och ett råd för en lyckad start är: begränsa det antal personer du följer i början så du inte drunknar i flödet och ha inga betänkligheter när det gäller att testa och sedan överge olika twittrare. Hela poängen är att du kan skapa ett flöde som passar just dig!

PS. Naturligtvis kan man använda Twitter i undervisningen, bland annat när det gäller snabbrespons, omvärldsbevakning, och språkbruk. Det hinner jag förhoppningsvis skriva mer om en annan gång!

onsdag 6 april 2026

Tävlingsbidraget till Webbstjärnan är färdigt!

Nu är vårt arbete med hemsidan Malmö 2058 - hur ser framtidens Malmö ut? klar. Tårtan är uppäten. Utvärderingen är gjord och publicerad. Samtidigt som jag är rejält trött och utpumpad dröjer sig ett vemod kvar.

För er som inte hängt med har jag tillsammans med en kollega och en klass under tre månaders tid arbetat med att skapa en hemsida om hur Malmö kommer att se ut i framtiden. Det har varit inspirationsläsning och -tittning, informationsinsamlingar, grupparbete, och produktion för fulla muggar. Eleverna har successivt också fått allt större frihet att disponera den tid vi har haft, och naturligtvis också större ansvar. Vad blev då resultatet? Är det värt all den tid och energi vi lagt ner?

Foto: Åsa Ahlström
Börjar man med det negativa kan man konstatera att det inte passar alla elever att arbeta i projektform. Flera har öppet föredragit mer traditionell undervisning med tydligt avgränsad ämnesindelning, och uppgifter man kan pricka av. Och det har tagit tid. Mycket tid. Hela terminen har vi jobbat med detta. Den första månaden under svenskan, engelskan, historian och samhällskunskapen och sedan under svenskan och samhällskunskapen. Det blir många lektioner i veckan.

Men det positiva överväger helt klart! Diskussionerna om upphovsrätt och källor har varit många och spontana. Från att i början ha handlat om ett ifrågasättande av upphovsrätt har diskussionerna allt mer glidit över i hur man ska göra, hur man ska vara tydlig, var gränserna går och mot slutet om man själv har copyright på saker man gjort.

Den ökade friheten har för de flesta också gett ökad motivation. Att ha ansvar över en egen temasida och över de inlägg världen får se, har gjort eleverna engagerade. De har vuxit med uppgiften. Klassrumsklimatet har blivit bättre och jag upplever själv att vi i större utsträckning varit på väg någonstans tillsammans, i stället för att det är jag (med en handfull elever) som drar och föser med mig de andra.

Foto: Camilla Nilsson
Vår förhoppning är också att eleverna är bättre förberedda för projektarbetet i trean. Det här med att samla in information med olika typer av metoder (intervjuer, enkäter, textstudier etc.), presentera materialet och analysera det, har tydliggjorts och det tycker jag och Karolina (min kollega) är en stor vinst.

Som ni förstår tycker jag absolut att det har varit värt det, men, det kommer dröja ett tag innan jag gör det igen, helt enkelt för att det är en stor apparat. Allt som finns kvar nu är egentligen bara att hålla tummarna för att vi vinner Webbstjärnan, för den tävlingen har vi naturligtvis anmält oss till:)

fredag 18 mars 2011

Wasteson tar grepp på upphovsrätten

En god kollega i Simrishamn (Österlengymnasiet) går på sin blogg,  http://cwasteson.blogspot.com/, grundligt igenom det regelverk som finns kring upphovsrätten i skolan. Hennes blogg går under en Creative Commons licens som innebär att jag får återpublicera hennes artikel under förutsättning att samma licens gäller och att jag anger källan. Läs och få svar på många frågor som dyker upp i vardagen.

1) Vilka upphovsrättsliga problem stöter du på om du vill visa film i din klass?

"Copyright *and* Trademark notice is served, Sir!"  by Krista76
on Flickr. (CC BY-NC-SA 2.0)


Tyvärr får man inte ens i undervisningssyfte visa filmer som man lånat på biblioteket, hyrt eller köpt privat. Vill du visa film i klassrummet så är det därför enklast att välja en film ur AV-Centralens utbud och de har faktiskt en hel del att välja mellan. Nackdelen med detta är att det tar tid att beställa och få filmerna och ibland kan de dessutom redan vara upptagna. En del material går att strömma och då kan du och dina elever se materialet direkt via en dator, projektor och ett par högtalare. För oss i Malmö kan man också vända sig till Pedagogiska centralen.


Vill du citera film är det fritt fram att visa korta filmsnuttar, även utan att du köpt filmvisningsrättigheter. Filmklippen måste dock vara så korta att det är uppenbart att de bara fungerar som komplement till övriga delar i undervisningen. Citaten kan till exempel vara korta illustrationer av det du talar om eller ge inspiration till fortsatta diskussioner.

2) Vad säger bonusavtalet om rätten att kopiera?

Bonusavtalet är ett kopieringsavtal som de flesta skolor har med Bonus Presskopia. Det innebär i stora drag att du som lärare för eget bruk får lov att göra en fullständig kopia av alla offentliggjorda svenska och utländska verk, såväl analoga som digitala. 

Till dina elever får du bara kopiera material för att komplettera andra förlagsutgivna läromedel. Kopiorna får alltså inte ersätta inköpta läromedel. Du får bara kopiera eller skanna högst 15% av antalet sidor i en bok till dem, och inte mer än totalt 15 sidor ur en bok/kalenderår och grupp. Om avsnittet som ska kopieras är någon sida mer än 15 sidor, får du kopiera hela avsnittet, annars får du göra urval ur texten. 

Tänk på att respektera den ideella delen av upphovsrätten genom att göra en tydlig källangivelse, som talar om varifrån materialet kommer. Detta gäller både texter och bilder.

By Stephen Downes on Flickr. "Copyright?" (CC-BY-NC 2.0)
3) Vilka regler gäller för digitalisering av upphovsrättsligt skyddat material, till exempel när du vill skanna in bilder som du vill använda i din undervisning?

Om du skannar in ett material gäller samma begränsningar vad gäller antal sidor som om du hade gjort papperskopior. Du får distribuera materialet direkt till dina elever via skolans interna nätverk, ett usb eller e-post. Däremot kan du inte lägga ut det på nätet så att vem som helst får tillgång till det.

Vill du till exempel skanna in en bild som du vill använda som overhead eller i ett presentationsprogram i stil  med PowerPoint, så går det utmärkt. Tänk bara på att du alltid måste uppge din källa.

Däremot är du inte fri att sedan lägga ut materialet digitalt, inte ens på skolans interna nätverk. 

Ett sätt att komma runt detta är att be om upphovsmännens tillstånd om att få lägga ut det. Ett annat sätt (som är mycket enklare) är att använda bilder och annat material som du redan från början vet att du får lov att använda. Sök till exempel efter bilder med Creative Commons-licens. Ska du använda dem i undervisningssyfte och du inte tänker manipulera dem (redigera dem) så kan du välja vilken bild som helst med Creative Commons-licens (du behöver alltså inte sätta dig in i de olika typerna av Creative Commons-licenser). Glöm dock inte att skriva varifrån du hämtat dem. Den ideella upphovsrätten gäller alltid (oavsett andra avtal).


"Copyright sign made of jigsaw puzzle pieces separated" by Horia
Varlan on Flickr. (CC BY 2.0)
4) Vilka möjligheter/hinder finns det om du vill ladda ner texter, bilder, ljud och musik från Internet som du ska använda i din undervisning?

Vill du bara använda delar av det för att visa och diskutera det med dina elever i klassrummet, så funkar det ofta bra i enlighet med citaträtten. 

Vill du däremot använda materialen i sin helhet och/eller sprida det till elever som varit sjuka eller till andra som skulle kunna vara intresserade är möjligheterna mer begränsade. Då måste du vara mycket noga med upphovsrätten. 

Står det inte uttryckligen att materialet ligger under en Creative Commons-licens, bör du fråga om du kan få använda materialet i din undervisning. Det är lite omständligt och tar tid, men jag har bara positiva erfarenheter av att fråga om lov. Alla jag har frågat har svarat på frågan och alla har ställt sig positiva (IKT-skafferiets Camilla instämmer med emfas.) Kanske blir de glada och lite smickrade över att vi är intresserade av deras arbete? Det är rimligt, för vår användning av deras material är inte något hot. Det minskar inte deras inkomster, utan gör att de får mer uppmärksamhet.

Vad gäller musik och radioprogram, har skolorna avtal med STIM. Du får inte göra egna inspelningar eller olagliga nerladdningar (det vill säga sådana som inte är fria och som du inte betalat för). Däremot får du gärna spela privata skivor, lyssna på på Sveriges Radios program på nätet och se på SVT.play tillsammans med dina elever.

Vill du läsa mer?

Skolverket har skapat 5 lärarhandledningar som behandlar olika delar av upphovsrätten. De är väldigt bra och dem hittar du här:  http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/lararguider/
Här kan du läsa kopieringsavtalet som gäller för de flesta kommunala grund- och gymnasieskolor:  http://www.bonuspresskopia.se/texter/read.php?mid=574

fredag 27 augusti 2010

Valet och Twitter

I senaste numret av Språktidningen läste jag om hur de politiska partierna har börjat använda Twitter. Det i sin tur fick mig att tänka på min kollega samhällsläraren som med elden i baken drar igång undervisningen inför valet och småstressat kommenterar hur lite tid det blir till att förbereda och diskutera inför denna politiska maktkamp. Kanske skulle det därför kunna vara ett intressant uppslag för Sveriges samhällslärare att ta avstamp alternativt besöka det kortfattade och kärnfullas högborg - Twitter! nedan finner ni samtliga adresser till partiernas Twitter-flöden, samt Språktidningens artikel i pdf-form, som beskriver det politiska samtal som förs på Twitter. I senaste numret av tidningen finns för övrigt också en artikel om den politiska debattens form och struktur. Språktidningens artiklar får för övrigt kopieras och användas gratis i undervisningen och det tackar vi för!

Som ni ser har jag bifogat länken även till Sverigedemokraternas Twitterflöde. De sitter ännu inte i riksdagen, men det är mycket möjligt att de gör det efter valet. Att kunna bemöta deras argumentation och retorik är viktigt och det tycker jag att vi måste bli bättre på i skolan. Kommentera gärna.


     Språktidningens artikel om Twitter
     http://twitter.com/miljopartiet
     http://twitter.com/nya_moderaterna
     http://twitter.com/Centerpartiet
     http://twitter.com/kdriks
     http://twitter.com/socialdemokrat
     http://twitter.com/vansterpartiet
     http://twitter.com/folkpartiet
     http://twitter.com/sdriks

tisdag 23 mars 2010

Googlesökning - vad händer när Google söker?

När eleverna ska söka information på nätet utgår de ofta från Google och kommer i många fall inte mycket längre. Men vad är det egentligen som bestämmer vad som hamnar först bland sökträffarna efter en Googlesökning? Vad är det Google går på när de rangordnar sökträffarna? Ja, det svarar det här utmärkta videoklippet på! Visa för eleverna och diskutera.

måndag 1 mars 2010

Wikipedia i undervisningen

I höstas kom jag ut ur garderoben som Wikipedia-användare för mina elever. De stöttade  mig och uppmuntrade min nyfunna identitet och nu känner jag mig trygg i den. Ja, kollegor, det är sanningen. Under flera år förbjöd jag Wikipedia som källa i mina elevers skolarbeten, medan jag själv satt på arbetsrummet och förberedde lektioner med hjälp av detta kontroversiella uppslagsverk. Vilken dubbelmoral!

600px-Wikipedia-logoNär jag började undersöka Wikipedia närmre upptäckte jag två saker: att Wikipedia kan vara ett utmärkt verktyg i undervsiningen, och att man måste känna till lite knep för att det ska vara det. Därför förberedde jag en presentation för mina elever inför ett arbete i svenska där de skulle använda källor och vara källkritiska. Nu blev jag tyvärr sjuk inför genomgången, men detta löste jag genom att konstruera en powerpoint-presentation som vikarien kunde visa.

Nu vill jag sprida budskapet för att göra livet lättare för alla garderobs-wikipedianer, elever, och lärare. Därför finns presentationen att ladda ner längst ner i inlägget. Titta på den själv om ni behöver en introduktion i ämnet eller visa den för era elever om ni vill det. Den tar ungefär 20 minuter och ni klickar bara på första sidan, så sätter presentationen igång av sig själv. Lite hostningar och harklingar får ni på köpet, samt en kort sammanfattning av innehållet här:
  • Wikipedias fem pelare: vilka principer och regler bygger Wikipedia på?
  • Artikelgång: hur går det till när en artikel skapas och vad händer med den?
  • Utseende: hur är en artikelsida uppbyggd och vad ska man vara uppmärksam på?
  • Lite siffror: siffror med klinkig musik i mitten för att pausa från min röst.
  • Kontrovers: vilka för- och nackdelar finns med Wikipedia och hur kan man förhålla sig till dem?
  • Hur och till vad ska man använda Wikipedia?
  • Källkritik på Wikipedia: vad tittar man på när man gör en analys av en Wikipedia-artikel?
  • Mina källor: jag presenterar mina källor och uppmanar till en diskussion kring dem utifrån t.ex. datum, publikation och författare.
Ladda ner Wikipedia-presentation
- Och kommentera gärna hur du gör med Wikipedia i ditt klassrum!