Visar inlägg med etikett forskning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett forskning. Visa alla inlägg

söndag 6 april 2026

En nationell resursbank för den digitala skolan - Går det?

En av årets viktigaste böcker för alla som vill påverka skolan (och ha åsikter om den) är Att förändra skolan med teknik - bortom "en dator per elev" (Grönlund et al, 2014), resultatet av tre års forskning på hur 1:1 (en dator per elev) påverkar skolan.

En av de negativa effekter införandet av 1:1 haft, för alla, i olika stor utsträckning, är att man delvis finansierar hårdvaran med färre lärare. Dessutom visar forskningen att lärarnas arbetsbörda ökar med en till en. I alla fall under en utvecklingsperiod som kan vara lång - upp till fem år. Sammantaget gör detta att eleverna i slutänden får ännu mindre av det de behöver mest - tid med sina lärare. Boken visar tack och lov på hur man kan minska den här negativa effekten betydligt:
Vi har sett att 1:1 lett till betydligt ökad arbetsbörda för lärarna. Läroboken överges. Det behövs nya strukturerade elevuppgifter. Det finns otaliga öppna lärarresurser på internet men nätet är stort och svåröverskådligt så mycket arbete behövs för att hitta, kvalitetsgranska och anpassa dessa resurser [...] Det som utmärker en skola där 1:1 är "fullständigt implementerat" är följande: Det finns en tillräckligt stor och användbar "bank" av delade (på skolan) pedagogiska resurser som är känd och regelbundet används av alla.
Grönlund, ss 44 och 39

Sweden location map av
NordNordWest
(CC BY-SA 3.0)
Jag vet att vår skola har en bra bit kvar här. Vårt fantastiska Mediatek drar sitt strå till stacken, men man kan inte säga att en sådan bank som beskrivs ovan existerar hos oss ännu. Den skulle behöva vara långt mer omfattande för det. Helsingborgs stad har anställt en person vars huvuduppgift ska vara att ansvara för en sådan bank, och i Malmö finns spirande tankar på samma sak.

Men.

Om inte varje lärare ska sitta och uppfinns hjulet om och om igen (denna slitna metafor). Varför ska då varje skola göra det? Eller ens varje kommun? Är inte kurserna och det centrala innehållet något som faktiskt är gemensamt för hela landet?

Att arbeta gemensamt på skolorna med att ta fram material är inget konstigt. Det är en del av det kollegiala lärandet. Men om man pratar om att avsätta resurser för att hitta, kvalitetsgranska och kategorisera material för alla ämnen i en digitaliserad skolmijö - skulle det inte kunna vara effektivare att göra på nationell nivå?

fredag 23 mars 2012

Flippa klassrummet och ge smarta läxor!

I onsdags satt samtliga kollegor i Malmö och lyssnade på Christian Lundahl, och messade om hur förbannat bra och intressant det var. Jag satt hemma och tittade på hans hemsida. Inte samma sak! Därför beslöt jag mig för att ta min fortbildning i egna händer.

Två saker jag skulle vilja bli bättre på är att göra läxläsandet mer jämlikt och effektivt, samt att flippa klassrummet. Men - jag måste läsa på först! Jag beger mig ut på webben för att hitta forskning, råd och diskussioner i dessa ämnen och delar här med mig av de "Att läsa-listor" sökandet resulterade i! (Jag har ögnat igenom materialet men inte lusläst. Kanske kan någon annan kunskapstörstande person ha nytta av mina fynd:)

"writing a poem" av Kalexanderson på Flickr
(CC BY-NC-SA 2.0)
Att ge smarta läxor
  • Ämnet diskuterades på skolchatt på Twitter den 8 mars. Att läsa igenom kvittren i skolchatts arkiv ger ett bra hum om vad lärare i Sverige har att säga. Titel för skolchatten var: "kvalitativa läxor"
  • Ingrid Westlund (fil. dr. och docent i pedagogik vid Linköpings universitet, lågstadielärare) vänder, vrider och försöker i blogginlägget "Vad är en läxa - egentligen?" definiera vad en läxa är och vilket värde den kan ha. Bra för att skaffa en tydlighet kring ämnet. Tips på forskning ges i inlägget.
  • En C-uppsats från 2002 med titeln "Är läxor bra för barn?" som fokuserar på lärares och föräldrars uppfattningar och erfarenheter. Enligt sammanfattningen dras också slutsatser om vilka typer av läxor som är bra.
  • Ett examensarbete från 2007 (Örebro universitet) som enligt sammanfattningen och innehållsförteckningen både redogör för befintlig forskning i ämnet och drar slutsatser om hur bra läxor ser ut. Titel: "Lärares uppfattningar om läxor - läxornas utformning och effekt"
  • Christian Lundahl (docent och lektor i pedagogik och didaktik, Stockholms universitet) ger tips på hur elever kan få stöd av varandra, bland annat genom läxhjälpstavla på Facebook. Hemsidan handlar om formativ bedömning, och inte specifikt om läxor, men här finns så många nyttigheter att länken platsar ändå! Sidans namn: "Bedömningstekniker som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra"
  • Max Strandbergs (adjunkt Lärarhögskolan i Stockholm) rapport om det läxprojekt de hade ("En helt annan läxa") och en handledning till hur man ger samarbetsläxor.
Flippa klassrummet
  • Det var den här infografen från Knewton.com som fick mig intresserad av flippen!
  • "The Flipped Classroom Model: A Full Picture" av Jackie Gerstein är en rätt uttömmande introduktion i ämnet. Den är också smockfull med länkar, citat, videoklipp och tips. 
  • The go-to-guy i Sverige som har testat konceptet är Daniel Barker på Norra Real i Stockholm. I det här blogginlägget, "The Flipped Classroom: så gör jag" berättar han hur han bär sig åt rent praktiskt för att göra sina filmer! Han finns också på Twitter under @barkersthlm. Följ honom!
  • Salman Khan, skaparen av Khan's Academy berättar på Ted.com varför vi bör flippa klassrummet. Det var han som började med metoden!


Ja, nu ska man väl ha att göra den närmsta veckan i alla fall. Ge gärna respons på Att-läslistorna i kommentarsfältet. Vad tyckte ni om innehållet? Hur behöver det kompletteras?

söndag 19 februari 2012

Sammanfattning - UnosUnos årsrapport 2011

Vad är UnosUno?

Så här står det på Unos Unos blogg (länk ovan):
Unos Uno är ett forskningsprojekt som studerar skolor som infört en dator till varje elev i skolan, till viss del eller hela skolan. Unos Uno skall under 2010-2013 följa ett antal skolor i hela Sverige.

Projektets syfte är att löpande studera och analysera effekterna och resultaten av genomförande av en dator en elev i några kommuner och skolor, ur olika perspektiv; elevers utveckling och lärande, pedagogers roll och arbetssätt, skolledningens styrning och ledning samt samverkan och relationer mellan skola och hem, allt i syfte att lära av och sprida erfarenheter till varandra och andra.
23 skolor i olika kommuner över hela landet ingår i studien som drivs av Örebro Universitet på uppdrag av de deltagande kommunerna. Detta är en väldigt komprimerad version av forskningsresultaten. Vill man ha tillgång till rapporten i sin helhet kan man ladda ner den här!

När jag skriver "alla" menar jag både lärare och elever. Annars specificerar jag mig vidare.

www.colourbox.com
Datorerna är här för att stanna!

Detta verkar alla i stort vara överens om. Däremot finns det en hel del frågetecken kring hur den ska användas, dels i vilken utsträckning och dels rent praktiskt där det finns gott om problem och oklarheter när det gäller ägande, ansvar, och teknik.

Ingen vill vara utan dator

Detta är alla överens om. Däremot har också nästan alla synpunkter på hur man kan förbättra användandet av datorerna i skolan.

Ledningen är viktig!

Hur ledningen på de olika skolorna har arbetat, skiljer sig åt markant. Över lag kan man säga att på de skolor där man satsat mer på fortbildning i pedagogiska frågor än teknik i samband med 1:1-införandet och där ledningen har tagit ett samlat grepp kring implementeringen, har man nått större framgång, än på skolor d'r detta inte har skett.

Ensamarbete

Både denna och andra undersökningar visar tydligt att en konsekvens av datorerna är att eleverna arbetar mer ensamma än förr, i stället för att samarbeta med kamrater eller att läraren leder arbetet. Detta får negativa konsekvenser främst för de elever som redan har svårt att koncentrera sig och/eller är svaga.

Lärarnas ledning av det pedagogiska arbetet är A och O för framgång

För att undervisning med 1:1 ska lyckas måste läraren lägga mer energi på att strukturera arbetet än tidigare, och inte släppa eleverna "fria" på webben och lita på att de löser uppgiften. Undersökningarna visar att lärarna har en tendens att lägga mer tid på presentationer i stället för på innehåll och detta är alltså något att verkligen se upp med.

www.colourbox.com
Undervisningsmaterial saknas

Lärare efterfrågar undervisningsmaterial anpassat till ett 1:1-klassrum. Förlagen har inte tillräckligt att erbjuda, och kvaliteten och effektiviteten blir lidande om man bara ska använda öppna lärresurser eller egenproducerat material.

Lärarnas tillgänglighet

Kommunikationen mellan lärare och elev underlättas med olika typer av lärplattformer och sociala nätverk, men detta kan i längden bli ett problem eftersom arbetstiden påverkas och inte är anpassad för att lärare ska vara tillgängliga i en sådan utsträckning.

Förstärkarperspektivet

Tillgängligheten av sociala medier, t.ex. Facebook, samt det ökade ensamarbetet gör generellt att svaga elever får svårare att bibehålla fokus och starkare elever utarbetar fungerande strategier för att dra nytta av fördelarna utan att lida av nackdelarna. Här lämnas eleverna ofta för ensamma när det gäller att hantera lockelsen från sociala medier.

onsdag 15 juni 2011

Vilka förkunskaper har eleverna egentligen?

När vi skulle börja med en-till-en förde våra rektorer fram idén att vi inte behövde kunna så mycket om datorer och webben (de skulle nog inte hålla med om att det var exakt så de uttryckte sig, men det uppfattades så av många) för att använda det i klassrummet. Argumentet för detta var att eleverna kunde så mycket att de skulle kunna sköta den tekniska och webbiga (eget ord) biten på egen hand.

Jag håller inte med. Först och främst är det en ansvarsfråga. Läraren ansvarar för kvaliteten på undervisningen och då måste man behärska sina verktyg. När det gäller dessa verktyg är det dessutom naivt att tro att dessa inte påverkar undervisningen - både vad gäller innehåll och sättet man genomför den på. Dessutom håller jag inte med om att elever i har den typen av datorvana när de anländer till gymnasiet. Däremot är det vår skyldighet att se till att de har den när de lämnar oss.

2009 genomförde .se, Medierådet och World Internet Institute en undersökning med syfte att undersöka hur Internetanvändningen såg ut bland barn och ungdomar. Jag har sammanställt det jag tyckt var intressant i en presentation. Som utgångspunkt har jag haft frågan: vad måste vi tänka på när vi tar emot våra elever till en-till-en-undervisning på gymnasiet?
Unga svenskar och internet
View more presentations from CamillaLindskoug.

Med tanke på att undersökningen nu har ett par år på nacken, mailade jag .se för att höra om de hade en ny liknande undersökning på gång. Jag har dock inte fått svar, men låt oss hoppas att uppdaterad info finns i faggorna.

PS. Detta är en presentation som är menad att läsas, inte att ha som bakgrund till en muntlig presentation. Bara så ni vet att jag vet att sådana inte ska se ut så här..:)

lördag 6 november 2026

Tidigare i år skrev jag ett inlägg som citerade Malcolm Gladwells bok Blink. Citatet beskrev en undersökning som visade att elever som befann sig i "a smart frame of mind", dvs. ett mentalt läge där de kände sig smarta, presterade bättre än elever som befann sig i "a stupid frame of mind." Nu har jag precis läst Predictably Irrational av Dan Ariely. Han visar på många andra undersökningar med samma resultat: försökspersoner som påmints om ålderdomens krämpor rör sig långsammare, asiatiska kvinnor presterar bättre i mattetest när de påmints om sin etnicitet (vi har fördomar som säger att asiater är bra på matte), och sämre när de påminns om att de är kvinnor (kvinnor är enligt liknande fördomar sämre på matte), o.s.v.

Som lärare slår det mig med allt större kraft vilket enormt pedagogiskt värde det måste ha att jag kan framkalla ett mentalt tillstånd hos mina elever som gör att de identifierar sig med adjektiv som: smart, aktiv, kunnig, intresserad och kapabel. Människor som t.ex. är svårt sjuka har ett "happy place" som tillflyktsort. Det kan vara ett minne som är särskilt harmoniskt, lugnande och härligt. Genom att tänka på detta, genom att förflytta sig till sitt "happy place" kan personen lättare stå ut med stundens svårigheter. Inför nästa prov ska jag tillsammans med mina elever försöka skapa ett "smart place". Fortsättning följer.

måndag 1 november 2026

LR tycker till om sociala medier

Lärarnas Riksförbund har gett ut en rapport med namnet "Elever och lärare online - var går gränsen?". I en undersökning med 500 elever, 500 föräldrar och 500 lärare har de ställt frågor som rör främst kontakten mellan lärare och elever i sociala medier samt hur lärarnas tillgång till datorer ser ut. I rapporten har de presenterat en del intressanta slutsatser som jag citerar:
Sociala medier har kommit för att stanna och det är dags för skolan att finna vägar för att dra nytta av de fördelar som sociala medier för med sig.
Det är väldigt skönt att lärarnas egen organisation på ett klart och tydligt sätt ger sociala medier en särställning som ett verktyg i undervisningen. Det räcker inte längre att använda webben som uppslagsverk, man måste utnyttja de sociala kontaktytor webben erbjuder. Vidare observerar rapporten att:
Detta [användandet av sociala medier] ska bejakas men de sociala medierna kan aldrig ersätta det personliga mötet mellan lärare och elev. Ju mer arbete som förläggs till internet, desto viktigare blir också mötet med läraren.
När man pratar om webben och sociala medier märks det ibland att folk förutsätter att  mötet i klassrummet ska ersättas med mötet på webben. Inget kunde vara längre från sanningen. De sociala medierna underlättar och stärker hela interaktionen mellan elev och lärare. LRs linje att användandet av sociala medier och webben snarare kräver en större lärarnärvaro än tvärtom, är helt korrekt.

fredag 10 september 2026

Vi speglar eleverna - vi måste spegla bra!

I boken Blink av Malcolm Gladwell kan man läsa om hur vi människor använder vårt undermedvetna till att göra "snap judgements". Ibland kan detta vara bra - man känner av en fara innan ens medvetna jag upptäcker den - och ibland kan det vara negativt - vi dömer människor utifrån fördomar våra medvetna jag inte tror att vi har. Läs om det här experimentet från boken:
Two Dutch researchers did a study in which they had a group of students answer forty-two fairly demanding questions from the board game Trivial Pursuit. Half were asked to take five minutes beforehand to think about what it would mean to be a professor and write down everything that came to mind. Those students got 55,6% of the questions right. The other half of the students were asked to  first sit and think about soccer houligans. They ended up getting 42,6% of the Trivial Pursuit questions right. The "professor" group didn't know more than the "soccer houligan" group. They weren't smarter or more focused or more serious. They were simply in a "smart frame of mind", and, clearly, associating themselves with the idea of something smart, like a professor, made things a lot easier...The difference between 55,6 and 42,6 percent, it should be pointed out, is enormous. That can be the difference between passing and failing.
Avslutningsvis nämner jag någonting en föreläsare vid Lunds universitet sa till sina ABM-studerande (Arkiv, Bibliotek och Museum): "det finns ingen bra negativ respons - den enda bra responsen är positiv". Punkt.

onsdag 12 maj 2010

Det digitala flödet

I senaste numret av tidsskriften Vitalt vetande (1/2010) försöker Åsa Fagerström finna svar på frågan om den digitala informationsfloden ligger oss i fatet eller tvärtom är utvecklande. I artikeln berättar professor David Meyer (University of Michigan) att vi bara är hälften så produktiva när vi arbetar med många olika saker samtidigt. Han liknar det till och med vid marijuanarökning och säger att vi sänker vår IQ-kvot med tio enheter när vi multi-taskar för intensivt. Faran inför framtiden är att generationer kommer att förlora förmågan till djupare, koncentrerad tankeverksamhet och att potentiella genier därmed går förlorade.

Torkel Klingberg, professor på Karolinska institutet i Stockholm, är inte lika orolig. Han menar att det inte är konstigt att vår kapacitet sänks när vi sysslar med olika uppgifter samtidigt. Detta avhjälps dock av att vi när det behövs stänger av några informationskanaler. Dessutom kan man träna upp arbetsminnets kapacitet med så mycket som 15% och detta anser Klingberg är en uppgift för skolan.

Jag måste säga att jag känner igen mig själv i bilden som splittrad digijunkie. Tilläggen i min webbläsare vippar till när jag får mail i Gmail, min jobbmail plinkar varje gång det trillar in något där, min fantastiska nya iPhone tänds när det händer saker på facebook, och SMS:en trillar in med röda små signalsiffror. Ofta upplever jag att jag gör lite här och lite där och att koncentrationen blir lidande. Ska jag rätta och bedöma uppsatser - ja - då isolerar jag mig. Inget annat funkar.

Att stänga av de sociala medierna är dock inte självklart. För egen del behövs en speciellt krävande situation, såsom uppsatsrättning, samt en gnutta piska för att jag ska lyckas med det. Att det måste vara än svårare för eleverna som har levt hela sina liv plaskandes i infofloden, är inte svårt att förstå. Jag håller med Klingberg om att skolan måste bli bättre på att hjälpa eleverna med att förhålla sig till det digitala flödet. Hur det ska göras är jag inte lika klar över, men det ska jag ta och fundera på den närmsta tiden. Förhoppningsvis återkommer jag inom kort med konkreta, effektiva lösningar. Om jag inte distraheras på vägen förstås.

måndag 3 maj 2010

Sajt med intressanta videoklipp

Av min lärarkandidats handledare fick jag igår ett hett tips på webbplats: ted.com. Ted.com är en organisation som sedan 1984 har som mål att lyfta fram “Ideas worth spreading”. Med åren har de också anordnat internationella konferenser och instiftat priser. Här finner man mäktiga profiler som Steve Jobs, J.K. Rowlings och Al Gore, och många ämnesområden, t.ex. tekonologi, nöjen, design, ekonomi, vetenskap och globala frågor.

Videoklippen är olika långa, men många ligger på 10-20 minuter. Varje klipp kan fås textat på många olika språk, och utöver detta kan man klicka fram transkriptioner av talen att följa medan man lyssnar. Detta innebär att talen inte bara är användbara på engelskan utan i alla ämnen. Dessutom finns information om talets sammanhang och länkar som kan vara intresse. Andra användare har också kommenterat talen.

Här nedan har jag lagt in länkar till Steve Jobs commencement speech till Stanford studenter från 2005 och J.K. Rowlings dito till Harvards studenter från 2008. Deras livsråd är både tänkvärda och underhållande att lyssna på.

http://www.ted.com/talks/steve_jobs_how_to_live_before_you_die.html
http://www.ted.com/talks/jk_rowling_the_fringe_benefits_of_failure.html

onsdag 17 mars 2010

IKT och skrivande

På Omvärldsbloggen berättar Stefan Pålsson om en brittisk undersökning,Young people’s writing. Attitudes, behaviour and the role of technology, kring IKT och  skrivande. En intressant upptäckt var att många barn och ungdomar, via webben, upplevde skrivlust på sin fritid. Skrivandet i  klassrummet var dock “mindre intressant och givande”  Tyvärr tror jag att samma undersökning skulle kunna ge liknande resultat här i Sverige.

Att skapa lust att lära är en honnörsfras om någon i skolvärlden, och därför är bara tanken på att lusten finns - fast någon annanstans - nästan provocerande. För att nå elevernas lust och utifrån den hjälpa dem att utveckla sitt skrivande till ett användbart redskap inför framtiden, har vi nu bjudits (ännu) en ingång - datorn och webben.

Detta blev tydligt när jag bad eleverna skriva om vilka förväntningar de hade inför ett moment i svenskan där de ska läsa deckare och blogga om dem, genom att skriva läs(b)logg. Det intressanta är naturligtvis att metoden med läslogg är väl beprövad sedan tidigare men att formen för den är ny. Eleverna skrev saker som:
“Det är roligare att skriva på datan!”
“Jag har aldrig bloggat förut så det kan vara spännande att prova det”
“Det är kul att vi testar att göra olika saker som tex blogg och wikis”
“Blogga låter spännande”
“Roligare att blogga via internet istället för att skriva för hand”
Vad vi gör av elevernas skrivarlust är upp till oss. Det är det lätt att kål på den med krav och ramar, Eleverna i undersökningen angav själva att skrivlusten var som störst när de själv fick “bestämma form och innehåll”. Det är kanske inte helt realistiskt i alla lägen, men med lite fingertoppskänsla har vi stora möjligheter att bevara elevernas lust samtidigt som vi tränar dem i skrivandets konst, med både krav och ramar.

måndag 15 mars 2010

Hjärnan och överflödig information

Jag läste precis en utomordentligt intressant bok om hjärnan och hur den fattar beslut, faktiskt den första fackbok sedan Freakonomics (Steven D. Levitt, Stephen J. Dubner, 2005) som riktigt fångade mig! Boken jag pratar om är The Decisive Moment av Jonah Lehrer, och där finns ett avsnitt som är relevant speciellt för oss lärare.

Lehrer berättar om den främre hjärnbarken (pre-frontal cortex) som är den delen av hjärnan som är unik för människan - vårt logiska center som tolkar och kopplar samman all information från resten av hjärnan. Den här hyllade delen av hjärnan har dock sina brister, vilket gör att den är lätt att lura eller förvirra om man bara vet hur (vilket till exempel reklammakare och försäljare vet!). En av de saker som lurar den främre hjärnbarken är överflöd av information. När vi har för mycket information blir det svårt för hjärnan att bedöma vilken information som är relevant vilket resulterar i att vi fattar felaktiga belsut. Lehrer skriver så här:
“This cortical flaw has been exacerbated by modernity. We live in a culture that’s awash in information; it’s the age of Google, cable news and free online encyclopedias […] this abundance comes with hidden costs. The main problem is that the human brain wasn’t designed to deal with such a surfeit of data. As a result, we are constantly exceeding the capacity of our prefrontal cortices, feeding them more facts and figures than they can handle. It’s like trying to run a new computer program on an old machine; the antique microchips try to keep up, but eventually they fizzle out.” p.154
Lehrer fortsätter förklara, genom att beskriva olika undersökningar som gjorts och en av dem handlar om elever och studie- och yrkesvägledare på universitet. SYV:arna blev ombedda att bedöma på vilket sätt de trodde att ett antal förstaårsstudenter skulle klara sina studier. De fick mycket information: ansökningsuppsatsen till universitetet, information från elevens gymnasieskola, resultat från personlighets- och yrkestester och provresultat. De fick också träffa och intervjua eleverna. SYV:arnas prediktion jämfördes med en enkel matematisk formel: värdet av deras betygsgenomsnitt från gymnasiet och ett enda standardiserat prov, vars sammanlagda resultat gav en prediktion om deras framtida studieprestation. Det visade sig att den matematiska formeln var mycket mer korrekt när det gällde att förutspå eleverna studieresultat. SYV:arna hade varit så belarmrade med information att de hade låtit helt irrelevanta faktorer styra bedömningen.

Förutom att den här boken både roade och väckte viktiga tankar i varje kapitel så tycker jag att ovanstående är tänkvärt just när man sysslar med webben och undervisningen. Vi måste i ännu större utsträckning än vad vi gör idag hjälpa eleverna att hitta redskap som hjälper dem att sortera och sovra (Delicious, kanske?) information så att de lättare kan ignorera den information som är irrelevant. Här tror jag vi har lång tid kvar, och forskning i frågan hade varit intressant att se - men det skadar sannerligen inte att börja tänka på saken!
Vill man läsa mer av Jonah Lehrer kan man besöka hans blogg, The Frontal Cortex där man kan hitta många intressanta artiklar!

fredag 5 mars 2010

Tre bloggar om IKT och skolan

Omvärldsbloggen - Här skriver Stefan Pålsson på uppdrag av Skolverket om “aktuella frågor och problemställningar kring IT i skolan, både i Sverige och i resten av världen.” Vill man ha tillgång till forskning och nyheter inom området är detta ett bra ställe att börja på. Dessutom finns en ordentlig förteckning över de bloggar som finns i ämnet.

Jag lär mig teknik och Free Technology for Teachers (FTFT) är två bra sidor med likartat innehåll. Här presenteras mjukvara, tjänster och länkar (främst FTFT) som kan vara av intresse för pedagoger som vill använda IKT i undervisningen. Den förra är väldigt tydligt upplagd. Varje inlägg presenterar först vad som tjänsten och sedan kommer förslag på hur den kan integreras i klassrummet. Innehållet på den amerikanska bloggen FTFT är mer varierat och uppdateras flera gånger dagligen. Här hittar man alltid någonting!