Många av oss har det tajt nu i början av terminen och för egen del känner jag mig aldrig lika handfallen just när det gäller uppstarten. Det här året ville jag ha en lektion där eleverna skulle gå därifrån och känna att de hade lärt sig något konkret redan första gången och lektionen blev lyckad. Så - till alla famlande, underbara, snurriga uppstartslärare i engelska - Varsågoda!
Kort och gott
Lektionsmål: lära sig förstå, översätta och använda ord på kroppsdelar
Tid: 70 minuter (detta kan givetvis anpassas)
Hjälpmedel: Teknik att visa powerpoint. Allt annat hittar du här i inlägget
Nivå: åk 9, engelska 5
Så här gör du
Lektionens alla steg och instruktioner finns i presentationen nedan. Det jag ber eleverna om när alla kommit in och vi hälsat på varandra är att frigöra en stor yta mitt i klassrummet så att instruktionens första del - att bilda en stor cirkel på golvet - går att genomföra.
Jag modellar första instruktionen så att alla vet hur de ska göra och sedan sätter vi igång med orden. Vid varje ord stannar jag upp och pratar lite. Ex: vid collar bone förklarar jag vad collar betyder för att det ska bli lättare att komma ihåg ordet och jag frågar om någon har brutit nyckelbenet och vad som hände då. På så sätt engageras eleverna och de skapar bilder och sammanhang för orden i samband med att vi går igenom dem.
När vi gått igenom alla orden en gång kör jag en "förhörsrunda". Då säger jag de olika orden i blandad ordning och eleverna ska peka eller hålla på rätt ställe på kroppen. Jag har orden på en lapp för mig själv för att komma ihåg alla. En del ord får man stanna upp vi (t.ex. shin och chin) för att ytterligare klargöra. De ord jag märker är svåra sticker jag in flera gånger under övningen. När vi är klara med detta ber jag eleverna att ställa i ordning bänkarna och sätta sig ner.
Som inledning på nästa del kommenterar jag varför övningen såg ut som den gjorde, dvs. att man lär och minns ord lättare om man får använda fler sinnen. Nästa steg är att vi nu också ska skriva. Jag delar först ut blindkartan och ber eleverna att identifiera de olika kroppsdelarna. Vi går sedan snabbt igenom den så att alla verkligen har en förteckning på alla orden. Jag uppmärksammar stavningen och vikten av att lära sig stavningen samtidigt som man lär sig orden. Därefter delar jag ut det andra dokumentet som tar lite längre tid att arbeta med. I dokumentet har jag även skrivit ut svaren till er men de tar ni så klart bort innan ni delar ut till eleverna.
Det tog eleverna ungefär resten av lektionen att göra klart övningarna och vi avslutade med att gå igenom ett par av meningarna gemensamt på tavlan.
Visar inlägg med etikett engelska. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett engelska. Visa alla inlägg
tisdag 21 augusti 2018
Färdig lektion i engelska - Body parts vocabulary
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska
torsdag 1 mars 2018
Shakespeare och vetenskapliga metoder på engelskan
Bakgrund
Jag arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning och i mitt uppdrag ingår därför att förbereda mina elever för högre studier. Detta gör vi gemensamt på olika sätt här på Pauliskolan. Eleverna skriver till exempel ett gymnasiearbetsliknande arbete både i ettan och tvåan för att vara väl förberedda inför denna kurs i trean. Jag handleder också en läslyftsgrupp och i den har vi detta år valt modulen "Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär". I del 6 ingår att man ska träna vetenskapliga metoder genom att göra en miniundersökning och nedan beskriver jag hur jag gick till väga för att göra det i engelska 6 med mina tvåor.
Jag valde intervju som metod för miniundersökningen och det ämne jag valde att undersöka tillsammans med eleverna var hur jag lagt upp undervisningen kring Shakespeare på engelskan. Jag har samma klass i svenska och har kört renässans och Shakespeare parallellt. I svenskan har vi t.ex. läst om renässansen, sett Romeo and Juliet (Baz Luhrman, 1997) samt läst utdrag ur pjäsen översatt till svenska. I engelskgruppen har fem elever svenska som andraspråk och dessa elever hade alltså inte tagit del av denna "extra" undervisning. Nedan följer en redogörelse för upplägget med länkar till dokument jag använt.
Lektion 1
Jag inledde med en miniföreläsning på engelska om Shakespeares liv, tid och verk. När vi gjorde detta tränade eleverna anteckningsteknik med hjälp av en dubbelllogg. De antecknade för hand och efter föreläsningen fick de tid att renskriva sina anteckningar, ställa frågor och jämföra med kamrater. Eftersom vi inte tidigare särskilt tränat anteckningsteknik fick de anteckningsstöd av mig. Syftet med detta var att de skulle få en uppfattning om hur man skulle kunna strukturera sina anteckningar. Jag berättade också för eleverna att vi även skulle se en spelfilm som handlar om Shakespeare, Shakespeare in Love. Eleverna fick också veta att de efter filmen skulle få intervjua varandra om filmen för att träna intervju som metod för faktainsamling.
Lektion 2
Denna lektion användes till att träna på innehållet. De fick tillsammans skapa frågor till en Kahoot och de fick förhöra varandra. Jag återkopplade också till den rapport eleverna skrev innan jul och att de där uppmanats och i vissa fall använt olika typer av metoder, t.ex. enkät, observation och intervju. Många hade dock hellre valt skrivbordsstudie som metod och därför var syftet att tydligare visa hur man kunde gå till väga med andra metoder. Återigen höll jag en kort presentation. Denna gång kring själva metoden intervju och denna gång fick de var sin åhörarkopia att anteckna för hand på. Min presentation är väldigt basic men innehåller det övergripande syftet med metoden, samt vad man bör tänka på när man förbereder sig inför intervjun, vad man bör tänka på under intervjun och vad man bör göra efter intervjun.
Jag hade valt en frågeställning som jag ville att eleverna skulle söka svar på med hjälp av intervjuerna. Eftersom eleverna nyligen skrivit en rapport var de bekanta med frågeställningens funktion och betydelse. Eleverna fick komma med förslag på vilken bakgrundsinformation som kunde vara intressant att samla in och vilka frågor som skulle vara lämpliga att ställa utifrån frågeställningen som var: "Is Shakespeare in Love a good movie to use in upper secondary education to give students a better understanding of Shakespeare, his times and his life?". Vi diskuterade också varför det lämpade sig bättre med intervju som metod i stället för enkät, vilket det kom kloka svar på. Det är värt att lägga lite tid på att förklara just poängen med transkription som ju är väldigt tidskrävande.
Jag sammanställde sedan elevernas förslag och gjorde ett intervjuformulär efter att ha diskuterat upplägget och fått feedback av mina kollegor i läslyftsgruppen. Jag gjorde också ett schema för att eleverna skulle ha möjlighet att intervjua och spela in varandra ostört.
Lektion 3
För att befästa kunskaperna om Shakespeare ytterligare fick de ett läxförhör på föreläsningens innehåll och nästan alla hade tillägnat sig grundläggande kunskaper om det som tagits upp. De elever som varit frånvarande fick tillgång till mina föreläsningsanteckningar så att de hade något att läsa på inför läxförhöret. Eleverna visste att det skulle komma ett läxförhör.
Lektion 4 och 5
Vi tittade på filmen som innehöll mycket mer sex än vad jag mindes men jag passar på att påpeka det eftersom det i vissa fall skulle kunna spela roll:) Direkt efter filmen började eleverna intervjua varandra enligt det schema jag hade förberett. Jag hade två lärarkandidater och tillsammans kunde vi ordna så att det alltid fanns en vuxen på plats om det behövdes stöd under intervjuerna. Eleverna löste dock detta bra på egen hand och i många fall ville de hellre genomföra intervjuerna ensamma i rummet. Intervjuerna skedde utanför lektionstid, på håltimmar och dylikt.
Lektion 6
Efter intervjuerna var det dags att transkribera. Jag hade förberett en mall för eleverna där de skulle göra detta, dvs. skriva ner intervjuerna ordagrant. Jag hade också ett exempel som jag visade dem innan de började skriva. Intervjuerna som eleverna hade spelat in med varandra var mellan 3-5 minuter långa och det tog hela resten av lektionen för eleverna att transkribera dem. En del elever hann inte bli färdiga, så just tidsaspekten är värd att ta i beaktande vid planeringen, så att man inte griper över ett för stort ämne och får för långa intervjuer. De elever som inte hade någon ljudfil att transkribera arbetade med en annan uppgift under lektionen. Många frågor som rörde exakt vad man skulle skriva ner kom under lektionen och det gav möjlighet att diskutera syftet med transkription.
Lektion 7
Vid förberedelserna hade vi tänkt på att det skulle kunna spela roll för svaren dels om eleverna läste SVE eller SVA eftersom SVE-eleverna fått mer undervisning kring Shakespeare än SVA-eleverna. En annan sak som skulle kunna spela roll var hur bra eleverna var på engelska. För att kunna fånga in det sista hade varje elev innan intervjun fått ta ställning till tre påståenden om hur bra de var på att lyssna och förstå på engelska.
Den här lektionen fokuserade på behandlingen av det insamlade materialet och man skulle kunna göra väldigt mycket mer av detta än vad jag gjorde. Nu hade jag av olika skäl bara en lektion till mitt förfogande och det gjorde att jag fick skala av uppgiften en hel del och hjälpa eleverna fokusera på de mönster jag redan visste skulle kunna vara givande. Därför fick eleverna i par fem transkriptioner och de fick också en mall som de skulle använda för att ta anteckningar. Mallen hade formen av en matris och syftet var att den skulle underlätta att se mönster i svaren.
Under lektionen gick jag runt och pratade med eleverna om hur de kunde tänka kring innehållet i intervjuerna och många relevanta saker kom upp.
Lektion 8
Under den sista lektionen skulle eleverna skriva en kort text utifrån de resultat de hade fått fram av sina fem intervjutranskription. Jag hade förberett en enkel skrivmall och tillsammans gick vi igenom denna och jag pekade på likheterna med den rapport de skrivit i höstas. Texten skulle innehålla en kort inledning där frågeställning och metod presenterades, en resultatdel där de redogjorde för vad källorna (dvs. intervjuerna) hade visat och en avslutande del där de skulle besvara frågeställningen. Jag poängterade att stilen skulle vara objektiv och eleverna kunde själv dra paralleller och se att upplägget var ungefär samma som i rapporten även om den här texten bara var en tiondel så lång. Jag påpekade också att man kunde använda citat från intervjuerna och att det här var praktiskt med transkriptionerna. Eleverna hann skriva färdigt sina texter under lektionen.
Hur gick det?
Efter att ha tittat på elevernas texter kan jag konstatera att eleverna har förstått tanken med att uttrycka sig sakligt och att även om den språkliga förmågan ibland saknas, så ser man tydligt att det är ett sakligt uttryckssätt eleverna strävar efter och ofta lyckas med. Träning på vetenskapligt skrivande i flera olika ämnen har alltså gett resultat.
För mig som lärare var det givetvis intressant att få ett svar på frågan jag ställde. Var Shakespeare in Love en bra film att visa? Intervjuerna visar att de flesta eleverna inte upplevde att de lärde sig så mycket av själva filmen utan att det var föreläsningen och upplägget innan filmen som var mest givande. Däremot var det en elev som sa att filmen gjorde det lättare att se det hen lärt sig framför sig och jag tror också att filmen kan ha hjälpt till att befästa de kunskaper föreläsningen gav. En del av de elever som hade svenska med mig (SVE) tyckte att det var förvirrande att ha sett den andra filmen (Romeo and Juliet) så nära inpå och några föreslog att man skulle läsa mer texter skrivna av Shakespeare i stället för att se Romeo and Juliet också. Att känna till intrigen i Romeo och Julia tror jag dock är viktigt eftersom man annars missar mycket i Shakespeare in Love.
När det gäller delen med intervjuer och vetenskapligt skrivande som sådan tror jag att den hade behövt lite mer tid och omsorg. En del centrala begrepp hade vi behövt gå igenom (vad svenska som andraspråk heter på engelska t.ex.) och hur man smidigt refererar till olika intervjuer i en studie. Själva frågeställningen kändes också lite konstruerad och man hade säkert kunnat hitta något mer angeläget för eleverna att undersöka. Själva strukturen, att lyfta fram olika vetenskapliga metoder, och att visa hur man processar materialet tror jag dock är en väg till framgång. Nästa år kommer jag att försöka hitta något annat att undersöka med en vetenskaplig metod och läsa om Shakespeare för sig.
Jag arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning och i mitt uppdrag ingår därför att förbereda mina elever för högre studier. Detta gör vi gemensamt på olika sätt här på Pauliskolan. Eleverna skriver till exempel ett gymnasiearbetsliknande arbete både i ettan och tvåan för att vara väl förberedda inför denna kurs i trean. Jag handleder också en läslyftsgrupp och i den har vi detta år valt modulen "Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär". I del 6 ingår att man ska träna vetenskapliga metoder genom att göra en miniundersökning och nedan beskriver jag hur jag gick till väga för att göra det i engelska 6 med mina tvåor.
Jag valde intervju som metod för miniundersökningen och det ämne jag valde att undersöka tillsammans med eleverna var hur jag lagt upp undervisningen kring Shakespeare på engelskan. Jag har samma klass i svenska och har kört renässans och Shakespeare parallellt. I svenskan har vi t.ex. läst om renässansen, sett Romeo and Juliet (Baz Luhrman, 1997) samt läst utdrag ur pjäsen översatt till svenska. I engelskgruppen har fem elever svenska som andraspråk och dessa elever hade alltså inte tagit del av denna "extra" undervisning. Nedan följer en redogörelse för upplägget med länkar till dokument jag använt.
Lektion 1
Jag inledde med en miniföreläsning på engelska om Shakespeares liv, tid och verk. När vi gjorde detta tränade eleverna anteckningsteknik med hjälp av en dubbelllogg. De antecknade för hand och efter föreläsningen fick de tid att renskriva sina anteckningar, ställa frågor och jämföra med kamrater. Eftersom vi inte tidigare särskilt tränat anteckningsteknik fick de anteckningsstöd av mig. Syftet med detta var att de skulle få en uppfattning om hur man skulle kunna strukturera sina anteckningar. Jag berättade också för eleverna att vi även skulle se en spelfilm som handlar om Shakespeare, Shakespeare in Love. Eleverna fick också veta att de efter filmen skulle få intervjua varandra om filmen för att träna intervju som metod för faktainsamling.
Lektion 2
Denna lektion användes till att träna på innehållet. De fick tillsammans skapa frågor till en Kahoot och de fick förhöra varandra. Jag återkopplade också till den rapport eleverna skrev innan jul och att de där uppmanats och i vissa fall använt olika typer av metoder, t.ex. enkät, observation och intervju. Många hade dock hellre valt skrivbordsstudie som metod och därför var syftet att tydligare visa hur man kunde gå till väga med andra metoder. Återigen höll jag en kort presentation. Denna gång kring själva metoden intervju och denna gång fick de var sin åhörarkopia att anteckna för hand på. Min presentation är väldigt basic men innehåller det övergripande syftet med metoden, samt vad man bör tänka på när man förbereder sig inför intervjun, vad man bör tänka på under intervjun och vad man bör göra efter intervjun.
Jag sammanställde sedan elevernas förslag och gjorde ett intervjuformulär efter att ha diskuterat upplägget och fått feedback av mina kollegor i läslyftsgruppen. Jag gjorde också ett schema för att eleverna skulle ha möjlighet att intervjua och spela in varandra ostört.
Lektion 3
För att befästa kunskaperna om Shakespeare ytterligare fick de ett läxförhör på föreläsningens innehåll och nästan alla hade tillägnat sig grundläggande kunskaper om det som tagits upp. De elever som varit frånvarande fick tillgång till mina föreläsningsanteckningar så att de hade något att läsa på inför läxförhöret. Eleverna visste att det skulle komma ett läxförhör.
Lektion 4 och 5
Vi tittade på filmen som innehöll mycket mer sex än vad jag mindes men jag passar på att påpeka det eftersom det i vissa fall skulle kunna spela roll:) Direkt efter filmen började eleverna intervjua varandra enligt det schema jag hade förberett. Jag hade två lärarkandidater och tillsammans kunde vi ordna så att det alltid fanns en vuxen på plats om det behövdes stöd under intervjuerna. Eleverna löste dock detta bra på egen hand och i många fall ville de hellre genomföra intervjuerna ensamma i rummet. Intervjuerna skedde utanför lektionstid, på håltimmar och dylikt.
Lektion 6
Efter intervjuerna var det dags att transkribera. Jag hade förberett en mall för eleverna där de skulle göra detta, dvs. skriva ner intervjuerna ordagrant. Jag hade också ett exempel som jag visade dem innan de började skriva. Intervjuerna som eleverna hade spelat in med varandra var mellan 3-5 minuter långa och det tog hela resten av lektionen för eleverna att transkribera dem. En del elever hann inte bli färdiga, så just tidsaspekten är värd att ta i beaktande vid planeringen, så att man inte griper över ett för stort ämne och får för långa intervjuer. De elever som inte hade någon ljudfil att transkribera arbetade med en annan uppgift under lektionen. Många frågor som rörde exakt vad man skulle skriva ner kom under lektionen och det gav möjlighet att diskutera syftet med transkription.
Lektion 7
Vid förberedelserna hade vi tänkt på att det skulle kunna spela roll för svaren dels om eleverna läste SVE eller SVA eftersom SVE-eleverna fått mer undervisning kring Shakespeare än SVA-eleverna. En annan sak som skulle kunna spela roll var hur bra eleverna var på engelska. För att kunna fånga in det sista hade varje elev innan intervjun fått ta ställning till tre påståenden om hur bra de var på att lyssna och förstå på engelska.
Den här lektionen fokuserade på behandlingen av det insamlade materialet och man skulle kunna göra väldigt mycket mer av detta än vad jag gjorde. Nu hade jag av olika skäl bara en lektion till mitt förfogande och det gjorde att jag fick skala av uppgiften en hel del och hjälpa eleverna fokusera på de mönster jag redan visste skulle kunna vara givande. Därför fick eleverna i par fem transkriptioner och de fick också en mall som de skulle använda för att ta anteckningar. Mallen hade formen av en matris och syftet var att den skulle underlätta att se mönster i svaren.
Under lektionen gick jag runt och pratade med eleverna om hur de kunde tänka kring innehållet i intervjuerna och många relevanta saker kom upp.
Lektion 8
Under den sista lektionen skulle eleverna skriva en kort text utifrån de resultat de hade fått fram av sina fem intervjutranskription. Jag hade förberett en enkel skrivmall och tillsammans gick vi igenom denna och jag pekade på likheterna med den rapport de skrivit i höstas. Texten skulle innehålla en kort inledning där frågeställning och metod presenterades, en resultatdel där de redogjorde för vad källorna (dvs. intervjuerna) hade visat och en avslutande del där de skulle besvara frågeställningen. Jag poängterade att stilen skulle vara objektiv och eleverna kunde själv dra paralleller och se att upplägget var ungefär samma som i rapporten även om den här texten bara var en tiondel så lång. Jag påpekade också att man kunde använda citat från intervjuerna och att det här var praktiskt med transkriptionerna. Eleverna hann skriva färdigt sina texter under lektionen.
Hur gick det?
Efter att ha tittat på elevernas texter kan jag konstatera att eleverna har förstått tanken med att uttrycka sig sakligt och att även om den språkliga förmågan ibland saknas, så ser man tydligt att det är ett sakligt uttryckssätt eleverna strävar efter och ofta lyckas med. Träning på vetenskapligt skrivande i flera olika ämnen har alltså gett resultat.
För mig som lärare var det givetvis intressant att få ett svar på frågan jag ställde. Var Shakespeare in Love en bra film att visa? Intervjuerna visar att de flesta eleverna inte upplevde att de lärde sig så mycket av själva filmen utan att det var föreläsningen och upplägget innan filmen som var mest givande. Däremot var det en elev som sa att filmen gjorde det lättare att se det hen lärt sig framför sig och jag tror också att filmen kan ha hjälpt till att befästa de kunskaper föreläsningen gav. En del av de elever som hade svenska med mig (SVE) tyckte att det var förvirrande att ha sett den andra filmen (Romeo and Juliet) så nära inpå och några föreslog att man skulle läsa mer texter skrivna av Shakespeare i stället för att se Romeo and Juliet också. Att känna till intrigen i Romeo och Julia tror jag dock är viktigt eftersom man annars missar mycket i Shakespeare in Love.
När det gäller delen med intervjuer och vetenskapligt skrivande som sådan tror jag att den hade behövt lite mer tid och omsorg. En del centrala begrepp hade vi behövt gå igenom (vad svenska som andraspråk heter på engelska t.ex.) och hur man smidigt refererar till olika intervjuer i en studie. Själva frågeställningen kändes också lite konstruerad och man hade säkert kunnat hitta något mer angeläget för eleverna att undersöka. Själva strukturen, att lyfta fram olika vetenskapliga metoder, och att visa hur man processar materialet tror jag dock är en väg till framgång. Nästa år kommer jag att försöka hitta något annat att undersöka med en vetenskaplig metod och läsa om Shakespeare för sig.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
Läslyftet,
skrivande,
språkutveckling
tisdag 26 september 2026
Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IV
Feedback
När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av Google Keep som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve, vars instruktioner jag följde.
Lektion 7
Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från Wikipediaartikeln om Mary Shelley för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.
Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:
När eleverna satt igång med arbetet följer vandringen, dvs. det viktiga kryssandet genom klassrummet under de följande 45 minuterna för att svara på frågor, ge beröm, be dem verkligen göra en tankekarta och igen förklara varför, och uppmuntra dem att faktiskt bara titta på tankekartan när de sedan skriver. Medan man rör sig i klassrummet får man mycket information inte bara om elevernas förmågor och utan också om hur undervisningen har landat hos eleverna.
Lektion 8
Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen "Hills Like White Elephants". Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: "Old Man at the Bridge" och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en matris där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.
Darlings I killed...
Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)
Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie
När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av Google Keep som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve, vars instruktioner jag följde.
Lektion 7
Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från Wikipediaartikeln om Mary Shelley för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.
Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:
Now, you are going to write a summary on your own. Do not ask your desk mates for help because I would like to see your individual skills, so that I know how well I have succeeded in teaching you this.
Follow the process we used while we practiced:
- Skim the text
- Identify the main themes
- Read more carefully and choose key words
- Create a mindmap, using the main themes and your key words
- Write your summary, using the mindmap
And remember: when you summarize, leave out (a lot of) names, dates, and details.
Your summary should be 100-150 words long and the first sentence should contain your source (English Wikipedia)
![]() |
| Bilden beskriver klass- rummets alla möten. Från colourbox.com |
Lektion 8
Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen "Hills Like White Elephants". Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: "Old Man at the Bridge" och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en matris där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.
![]() |
| Några av elevernas tankekartor. Det var glädjande att se att eleverna kunde använda det arbetssätt jag introducerat och det ska bli intressant att titta på hur sammanfattningarna blev. |
Darlings I killed...
Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)
- Innehållet i novellerna och deras särdrag hade kunnat diskuterats i mycket större utsträckning än vad som gjordes.
- Vi hade kunnat arbeta mer med de olika frågetyperna och poängen med att arbeta med dem. Detta blev i stället något jag plockade upp i svenskan (som jag också har klassen i) och hade nytta av där.
- Källkritik mot just Wikipediaartiklar hade varit lämpligt att ta upp eftersom alla de texter om författare jag använde kom från just Wikipedia. Många bedömer Wikipedia som en källa och vet inte att man måste bedöma artiklarna individuellt.
- Man hade kunnat använda andra noveller med gemensamt tema och diskutera likheter och skillnader. Man hade också kunnat välja ett tema som man tydligare hade kunnat knyta till realian.
- Man hade kunnat arbeta mer med orden i sammanhang. Jag märkte att eleverna när de slog upp ord inte tänkte så mycket på vilken innebörd orden hade just i den mening de hade hittat det i.
Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
litteratur,
läsning,
språkutveckling
onsdag 13 september 2026
Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del III
Eleverna har ju under föregående lektioner fått skriva de glosförhör de förberedde för varandra. Idag kommer jag att kortfattat kommentera hur det gick till. De flesta är också färdiga med sina korta sammanfattningar om Hemingway. Se föregående inlägg här.
Gloskollen
Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.
När de hade rättat sina test fick de svara på en kort enkät som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.
Lektion 5
Jag inleder med en kort återkoppling (enligt ovan) till eleverna kring deras glosförhör.
Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.
Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.
Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways isbergsteknik medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från Wikipedia. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.
Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen on the lines, between the lines och beyond the lines. Dokumentet ser ut så här och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.
Lektion 6
Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:
Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 4 i denna serie
Gloskollen
Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.
När de hade rättat sina test fick de svara på en kort enkät som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.
Lektion 5
![]() |
| By Lloyd Arnold, Public Domain |
Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.
Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.
Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways isbergsteknik medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från Wikipedia. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.
Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen on the lines, between the lines och beyond the lines. Dokumentet ser ut så här och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.
Lektion 6
Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:
- Redigera sin sammanfattning om Hemingway efter feedbacken de fick
- Svara klart på frågorna från föregående lektion om de inte hunnit detta
- Börja fylla i en matris där de väljer 15 glosor från novellen att lära sig
Lektionen avslutas med att vi i tre kolumner lyfter fram ett par av elevernas egna exempel på de tre olika frågetyperna och tillsammans besvarar dessa.
Kommande lektioner
Vi har två lektioner till kvar på det här momentet och då hoppas jag hinna introducera Mary Shelley. Tanken är att de ska få skriva en sammanfattning själv om henne och att vi ska läsa ett utdrag ur Frankenstein där de får formulera frågor (between the lines och beyond the lines) och diskutera dessa i grupp.
Del 1 i denna serie
Del 2 i denna serie
Del 4 i denna serie
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
engelska,
litteratur,
språkutveckling
torsdag 7 september 2026
Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II
![]() |
| Daugerrotype av Edgar Allan Poe. From Wikimedia Commons, Public Domain |
Lektion 3
Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
- Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
- En sammanfattning jag skrivit av texten
- Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.
Lektion 4
Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.
Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
![]() |
| Exempel på tankekartan vi gör tillsammans |
- Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
- Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.
När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
- ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver.
- ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas.
- ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.
Kommande lektioner
Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.
Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie
Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
lässtrategier,
Reading to Learn,
skrivande,
språkutveckling
måndag 4 september 2026
Träna de fyra färdigheterna i engelska med hjälp av skönlitteratur
På engelska 6 bestämde klassen och jag att vi skulle inleda med att använda skönlitteratur för att träna de fyra färdigheterna. Här kommer början på ett upplägg där jag också passar på att använda klassiker från den anglo-saxiska litteraturen eftersom ämnesplanens centrala innehåll nämner "[t]eman, motiv, form och innehåll i [...] skönlitteratur; författarskap och litterära epoker".
Under de här första lektionerna tränade vi:
Lektion 1
Jag inleder med att fråga eleverna vad som krävs för en god horror story och skriver upp deras förslag på tavlan.
Därefter skriver jag upp ett antal ord från Edgar Allans Poes novell "A Tell Tale Heart" på tavlan (mad, haunted, evil eye, caution, cunningly, midnight, mortal terror, shrieked, corpse, dismembered, police, heart) och ber eleverna fundera över vad som kanske kommer att hända i novellen. Dessa två övningar syftar till att aktivera elevernas förförståelse.
Därefter läser jag novellen högt med hjälp av appen iPoe för extra specialeffekter, men det går förstås lika väl att läsa den "vanligt".
Efter novellen återkopplar jag till det vi gjorde under förförståelseövningarna. Stämde de idéer eleverna hade om handlingen och hade novellen de ingredienser en god skräckberättelse bör ha?
Därefter får eleverna en uppgift som består av fem läsförståelsefrågor på innehållet och en matris där de ska välja 15 ord från novellen att lära sig. Jag uppmanar dem att välja ord de tycker är en utmaning. Till varje ord ska de sedan ange svensk översättning, definition på engelska, grundform och ordet i en mening. För att vägleda dem i valet av ord har de tillgång till novellen där jag med gult markerat ord som är basala i det engelska ordförrådet och som de bör kunna samt med blått markerat ord som är lite svårare.
Lektion 2
Jag inleder med att sammanfatta vad vi gjort hittills och berätta vad vi kommer att göra under kommande lektion, nämligen ha gruppsamtal kring frågorna på novellen samt konstruera bra glosförhör till varandra.
Lektionen inleds med korta gruppsamtal och för första gången får eleverna själva hålla i samtalen som spelas in och delas med mig. Innan eleverna går iväg för att göra detta repeterar jag de regler för textsamtal som vi använt under föregående läsår (där jag deltagit vid textsamtalet). Reglerna är som nedan och har hämtats från den Läslyftsmodul vi läste förra läsåret på skolan, Språk- och kunskapsutvecklande arbete.
Eleverna utgår i sina diskussionerna från de fem frågorna jag bad dem svara på under föregående lektion och de får feedback på samtalen via mail lite senare i veckan.
När eleverna samlats igen frågar jag eleverna hur man bör utforma ett glosförhör om man vill ta reda på om någon förstått ett ords användning, innebörd och stavning. Många bra förslag anges och dessa skriver jag upp på tavlan. Jag berättar sedan att de ska få göra glosförhör till bänkkamraten. De delar sin ordmatris med varandra och utformar sedan glosförhör till varandra utifrån de ord kamraten vill lära sig. Alla elever hann inte så här långt. Jag fokuserade på att alla skulle hinna färdigställa sin matris av ord och till eftersläntrarna färdigställer jag gloskollen.
Kommande lektioner
Kommande lektioner kommer att fokusera på skrivande och i synnerhet förmågan att summera ett innehåll i egna ord, vilket många tycker är svårt.
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie
Under de här första lektionerna tränade vi:
- lässtrategier (skapa förförståelse)
- textsamtal kring skönlitteratur
- arbete med ordkunskap
Lektion 1
![]() |
| Från appen iPoe |
Därefter skriver jag upp ett antal ord från Edgar Allans Poes novell "A Tell Tale Heart" på tavlan (mad, haunted, evil eye, caution, cunningly, midnight, mortal terror, shrieked, corpse, dismembered, police, heart) och ber eleverna fundera över vad som kanske kommer att hända i novellen. Dessa två övningar syftar till att aktivera elevernas förförståelse.
Därefter läser jag novellen högt med hjälp av appen iPoe för extra specialeffekter, men det går förstås lika väl att läsa den "vanligt".
Efter novellen återkopplar jag till det vi gjorde under förförståelseövningarna. Stämde de idéer eleverna hade om handlingen och hade novellen de ingredienser en god skräckberättelse bör ha?
Därefter får eleverna en uppgift som består av fem läsförståelsefrågor på innehållet och en matris där de ska välja 15 ord från novellen att lära sig. Jag uppmanar dem att välja ord de tycker är en utmaning. Till varje ord ska de sedan ange svensk översättning, definition på engelska, grundform och ordet i en mening. För att vägleda dem i valet av ord har de tillgång till novellen där jag med gult markerat ord som är basala i det engelska ordförrådet och som de bör kunna samt med blått markerat ord som är lite svårare.
Lektion 2
Jag inleder med att sammanfatta vad vi gjort hittills och berätta vad vi kommer att göra under kommande lektion, nämligen ha gruppsamtal kring frågorna på novellen samt konstruera bra glosförhör till varandra.
Lektionen inleds med korta gruppsamtal och för första gången får eleverna själva hålla i samtalen som spelas in och delas med mig. Innan eleverna går iväg för att göra detta repeterar jag de regler för textsamtal som vi använt under föregående läsår (där jag deltagit vid textsamtalet). Reglerna är som nedan och har hämtats från den Läslyftsmodul vi läste förra läsåret på skolan, Språk- och kunskapsutvecklande arbete.
![]() |
| Från Colourbox.com |
När eleverna samlats igen frågar jag eleverna hur man bör utforma ett glosförhör om man vill ta reda på om någon förstått ett ords användning, innebörd och stavning. Många bra förslag anges och dessa skriver jag upp på tavlan. Jag berättar sedan att de ska få göra glosförhör till bänkkamraten. De delar sin ordmatris med varandra och utformar sedan glosförhör till varandra utifrån de ord kamraten vill lära sig. Alla elever hann inte så här långt. Jag fokuserade på att alla skulle hinna färdigställa sin matris av ord och till eftersläntrarna färdigställer jag gloskollen.
Kommande lektioner
Kommande lektioner kommer att fokusera på skrivande och i synnerhet förmågan att summera ett innehåll i egna ord, vilket många tycker är svårt.
Del 2 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
lässtrategier,
språkutveckling
fredag 7 oktober 2016
Valet i USA - Färdig lyssningsövning för lärare i engelska
Introduktion
Ibland har jag lyssningsövningar som går ut på att eleverna får titta på ett videoklipp eller lyssna på en text samtidigt som de har texten nedskriven framför sig. Texten innehåller dock luckor och meningen är att eleven ska fylla i korrekt ord i luckorna. Jag brukar göra två versioner av manus - ett med lite färre och ett med lite fler luckor. Det är en bra övning eftersom elever som inte har bra ordkunskap och textuppfattning ofta uppfattar talad engelska som en enda ljudgröt där de inte kan höra början och slut på olika ord och därför får svårt att förstå det de hör. Övningen tränar örat att särskilja ord och fraser från ljudbilden.
Nedan får ni videoklipp, upplägg med instruktioner samt de dokument som behövs för att genomföra övningen. Liknande övningar kan naturligtvis göras i alla moderna språk och innehållet är anpassat för engelska 5 men kan säkert användas i kurserna ovan- och nedanför beroende på elevernas nivå.
Videoklipp
Upplägg
Valbart: ha en kort uppstartsövning där eleverna får fundera över vad de redan vet om den amerikanska valprocessen, partierna och kandidaterna. I mitt fall har samhällsläraren gått igenom detta dagen innan min lektion och jag kommer därför att återknyta till det hon berättat och fråga eleverna vad de minns.
Gå igenom nyckelbegrepp. Jag kommer att gå igenom följande begrepp innan de lyssnar: primary election, caucus state, convention, swing states, electoral college.
Förklara övning. Jag berättar att de ska få lyssna på ett videoklipp två gånger och att de kommer att ha klippets text utskriven framför sig men med ett antal luckor som de ska fylla i medan de lyssnar. Jag säger också att det finns två versioner - en lite lättare och en lite svårare med fler luckor och luckor på lite svårare ord. Jag ber eleverna fundera över om de vill ha den lätta eller svåra versionen. Det är bra om eleverna själv tillåts göra den här bedömning eftersom förmågan att skatta sin egen förmåga är värdefull och något som elever ofta behöver tränas i.
Dela klassen. Jag flyttar eleverna så att alla med lätta versioner sitter i ena delen av klassrummet och de med svåra versionen i andra andra delen av klassrummet. Jag ser också till att de sitter i par eftersom de ska jobba parvis mellan lyssningarna.
Första lyssningen. Innan jag sätter igång videon ber jag eleverna fylla i alla luckor de kan och hinner med samt att de ringer in alla ord de inte förstår. jag påminner om att de ska få lyssna en gång till. Efter lyssningen ber jag eleverna jämföra sina luckor med sin bänkkamrat. Vilka stämmer överens och vilka gör det inte? Har de stavat olika och vilken stavning är is å fall korrekt? Vilka ord hade de ringat in och kan de hjälpa varandra att förstå dem? Efter en stund ber jag dem fråga om de ord de inte förstått och dessa förklarar jag och skriver på tavlan.
Andra lyssningen. Eleverna får lyssna igen och uppmanas då att fylla i fler luckor, kontrollera sna svar och dubbelkolla sådana luckor de inte hade skrivit samma på i paren. När de har lyssnat färdigt ber jag dem jämföra en sista gång innan jag lägger jag upp facit på skärmen så att de kan gå igenom sina texter. Som avslutning ber jag även eleverna skriva på sin svarsblankett om de tyckte versionen de valde var för svår, lagom eller för lätt. På så sätt får de fundera på sin egen självskattning i efterhand och ta ställning till om den var korrekt. Därefter samlar jag in deras svar.
Anpassning: Ett sätt att göra övningen svårare är att bara köra ljud och inte bild. Vill eleverna lyssna en tredje gång kan de naturligtvis också få göra det:). Man kan också utöka momentet genom att arbeta med den här artikeln från The Telegraph efteråt eftersom den handlar om samma sak.
Här får ni alla dokumenten:
Easy version
Tough version
Facit - de gula markeringarna är till Easy version och de turkosa till Tough version
Här finns ytterligare en övning med samma upplägg men med ett annat videoklipp
Ibland har jag lyssningsövningar som går ut på att eleverna får titta på ett videoklipp eller lyssna på en text samtidigt som de har texten nedskriven framför sig. Texten innehåller dock luckor och meningen är att eleven ska fylla i korrekt ord i luckorna. Jag brukar göra två versioner av manus - ett med lite färre och ett med lite fler luckor. Det är en bra övning eftersom elever som inte har bra ordkunskap och textuppfattning ofta uppfattar talad engelska som en enda ljudgröt där de inte kan höra början och slut på olika ord och därför får svårt att förstå det de hör. Övningen tränar örat att särskilja ord och fraser från ljudbilden.
Nedan får ni videoklipp, upplägg med instruktioner samt de dokument som behövs för att genomföra övningen. Liknande övningar kan naturligtvis göras i alla moderna språk och innehållet är anpassat för engelska 5 men kan säkert användas i kurserna ovan- och nedanför beroende på elevernas nivå.
Videoklipp
Upplägg
Valbart: ha en kort uppstartsövning där eleverna får fundera över vad de redan vet om den amerikanska valprocessen, partierna och kandidaterna. I mitt fall har samhällsläraren gått igenom detta dagen innan min lektion och jag kommer därför att återknyta till det hon berättat och fråga eleverna vad de minns.
Gå igenom nyckelbegrepp. Jag kommer att gå igenom följande begrepp innan de lyssnar: primary election, caucus state, convention, swing states, electoral college.
Förklara övning. Jag berättar att de ska få lyssna på ett videoklipp två gånger och att de kommer att ha klippets text utskriven framför sig men med ett antal luckor som de ska fylla i medan de lyssnar. Jag säger också att det finns två versioner - en lite lättare och en lite svårare med fler luckor och luckor på lite svårare ord. Jag ber eleverna fundera över om de vill ha den lätta eller svåra versionen. Det är bra om eleverna själv tillåts göra den här bedömning eftersom förmågan att skatta sin egen förmåga är värdefull och något som elever ofta behöver tränas i.
Dela klassen. Jag flyttar eleverna så att alla med lätta versioner sitter i ena delen av klassrummet och de med svåra versionen i andra andra delen av klassrummet. Jag ser också till att de sitter i par eftersom de ska jobba parvis mellan lyssningarna.
Första lyssningen. Innan jag sätter igång videon ber jag eleverna fylla i alla luckor de kan och hinner med samt att de ringer in alla ord de inte förstår. jag påminner om att de ska få lyssna en gång till. Efter lyssningen ber jag eleverna jämföra sina luckor med sin bänkkamrat. Vilka stämmer överens och vilka gör det inte? Har de stavat olika och vilken stavning är is å fall korrekt? Vilka ord hade de ringat in och kan de hjälpa varandra att förstå dem? Efter en stund ber jag dem fråga om de ord de inte förstått och dessa förklarar jag och skriver på tavlan.
Andra lyssningen. Eleverna får lyssna igen och uppmanas då att fylla i fler luckor, kontrollera sna svar och dubbelkolla sådana luckor de inte hade skrivit samma på i paren. När de har lyssnat färdigt ber jag dem jämföra en sista gång innan jag lägger jag upp facit på skärmen så att de kan gå igenom sina texter. Som avslutning ber jag även eleverna skriva på sin svarsblankett om de tyckte versionen de valde var för svår, lagom eller för lätt. På så sätt får de fundera på sin egen självskattning i efterhand och ta ställning till om den var korrekt. Därefter samlar jag in deras svar.
Anpassning: Ett sätt att göra övningen svårare är att bara köra ljud och inte bild. Vill eleverna lyssna en tredje gång kan de naturligtvis också få göra det:). Man kan också utöka momentet genom att arbeta med den här artikeln från The Telegraph efteråt eftersom den handlar om samma sak.
Här får ni alla dokumenten:
Easy version
Tough version
Facit - de gula markeringarna är till Easy version och de turkosa till Tough version
Här finns ytterligare en övning med samma upplägg men med ett annat videoklipp
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
hörförståelse
lördag 28 november 2025
Skapa tilltro genom textsamtal - lässtrategier i engelska!
I år hade en fjärdedel av mina nya ettor F på det gemensamma readingprov (gammalt NP) de får göra i mitten av höstterminen hos oss på Pauliskolan. Därför kallade jag dessa elever till extra stöd, för att vi skulle träna lässtrategier i en engelsk kontext. Jag använde denna text från The Local, då jag trodde att den skulle intressera de sex eleverna. Texten handlar om en svensk kvinna och en tiggare från Rumänien som blivit kära i varandra och nu ska gifta sig.
Inför träffen beslöt jag mig för en viktig sak: Att eleverna skulle få fokusera på vad de redan kunde och att vis kulle utgå från det i textsamtalet.
Syftet med övningen
Syftet med textsamtalet var
Tillvägagångssätt
Jag gick kort igenom de tre begrepp från den reciproka modellen som jag ville fokusera på, dvs. att förutspå, ställa frågor och reda ut.
Eleverna fick texten och jag visade den också på datorn för att de skulle se bilderna ordentligt och få hela webbsidans inramning. Jag uppmanade eleverna att titta på i vilken kontext artikeln presenterades i på datorn, på rubrikerna, bilderna och bildtexterna och därefter komma med påståenden om vad de trodde texten skulle handla om och vilken typ av text de trodde att det var. De fick sedan motivera sina ställningstaganden och förklara hur de kommit fram till dem.
Nästa steg var att eleverna skulle titta på ingressen och markera endast den information de var helt säkra på att de förstod. Därefter fick de i tur och ordning presentera vars ett påstående om ingressen som de kände sig säkra på. När det var gjort kunde vi identifiera vilka ord och fraser som vållade problem. Med hjälp av de säkra bitarna kunde vi tänka högt tillsammans och komma fram till vad ingressen ville säga.
På detta sätt skapades förförståelse för textens innehåll. I stället för att använda förutspåelse efter varje nytt stycke använde jag sedan i stället en strategi från Reading to Learn som innebar att jag sammanfattade innehållets tre huvudsakliga delar för eleverna innan vi gick vidare med texten. Jag avslöjade därför att vi skulle få reda på hur paret lärde känna varandra, hur de blev ett par och till sist vilka deras framtidsplaner var och hur folk hade reagerat på deras kärlek.
Med denna ytterligare kunskap om texten gick vi sedan vidare på samma sätt som innan där eleverna, ett avsnitt i taget, fick stryka under information de kände sig helt säkra på. När alla var klara fick de var och en komma med ett påstående om innehållet. Därefter vägledde jag sedan resonemangen kring vad det andra kunde betyda och på så sätt fick eleverna på ett konkret sätt träna på att använda sammanhanget, ordens beståndsdelar och likheter med svenskan för att skapa förståelse där det tidigare inte fanns någon.
Resultat
Samtalet blev väldigt givande. Vi diskuterade texten i ungefär en timme tillsammans och det var tydligt att valet av text engagerade dem. Jag blev uppmanad att välja en lika gullig text till nästa träff! Eleverna var engagerade och kom med många förslag och därför var det lika mycket de tillsammans som modellade lässtrategier, som jag. Min roll var mer att lösa upp knutar (betydelsen av det lilla ordet "by" i ingressen t.ex) och att hjälpa eleverna sätta ord på tysta kunskaper. Frasen "began in halting English in March this year" tolkades som att engelskan kanske inte var så bra. Genom att diskutera ordet "halting" och vad det betyder på svenska för att sedan koppla till sammanhanget där ett språk var "halting" kunde eleverna se att vanliga svenskkunskaper ofta kan användas som strategi för att skapa förståelse.
Inför träffen beslöt jag mig för en viktig sak: Att eleverna skulle få fokusera på vad de redan kunde och att vis kulle utgå från det i textsamtalet.
Syftet med övningen
Syftet med textsamtalet var
- att stärka elevernas självförtroende genom att fokusera och använda deras befintliga kunskaper i engelska
- att skapa modeller för hur man kan resonera sig fram till förståelse genom att tänka högt tillsammans
- att träna tre konkreta lässtrategier de kan använda sig av för att skapa förståelse
Tillvägagångssätt
Jag gick kort igenom de tre begrepp från den reciproka modellen som jag ville fokusera på, dvs. att förutspå, ställa frågor och reda ut.
Eleverna fick texten och jag visade den också på datorn för att de skulle se bilderna ordentligt och få hela webbsidans inramning. Jag uppmanade eleverna att titta på i vilken kontext artikeln presenterades i på datorn, på rubrikerna, bilderna och bildtexterna och därefter komma med påståenden om vad de trodde texten skulle handla om och vilken typ av text de trodde att det var. De fick sedan motivera sina ställningstaganden och förklara hur de kommit fram till dem.
Nästa steg var att eleverna skulle titta på ingressen och markera endast den information de var helt säkra på att de förstod. Därefter fick de i tur och ordning presentera vars ett påstående om ingressen som de kände sig säkra på. När det var gjort kunde vi identifiera vilka ord och fraser som vållade problem. Med hjälp av de säkra bitarna kunde vi tänka högt tillsammans och komma fram till vad ingressen ville säga.
På detta sätt skapades förförståelse för textens innehåll. I stället för att använda förutspåelse efter varje nytt stycke använde jag sedan i stället en strategi från Reading to Learn som innebar att jag sammanfattade innehållets tre huvudsakliga delar för eleverna innan vi gick vidare med texten. Jag avslöjade därför att vi skulle få reda på hur paret lärde känna varandra, hur de blev ett par och till sist vilka deras framtidsplaner var och hur folk hade reagerat på deras kärlek.
Med denna ytterligare kunskap om texten gick vi sedan vidare på samma sätt som innan där eleverna, ett avsnitt i taget, fick stryka under information de kände sig helt säkra på. När alla var klara fick de var och en komma med ett påstående om innehållet. Därefter vägledde jag sedan resonemangen kring vad det andra kunde betyda och på så sätt fick eleverna på ett konkret sätt träna på att använda sammanhanget, ordens beståndsdelar och likheter med svenskan för att skapa förståelse där det tidigare inte fanns någon.
Resultat
Samtalet blev väldigt givande. Vi diskuterade texten i ungefär en timme tillsammans och det var tydligt att valet av text engagerade dem. Jag blev uppmanad att välja en lika gullig text till nästa träff! Eleverna var engagerade och kom med många förslag och därför var det lika mycket de tillsammans som modellade lässtrategier, som jag. Min roll var mer att lösa upp knutar (betydelsen av det lilla ordet "by" i ingressen t.ex) och att hjälpa eleverna sätta ord på tysta kunskaper. Frasen "began in halting English in March this year" tolkades som att engelskan kanske inte var så bra. Genom att diskutera ordet "halting" och vad det betyder på svenska för att sedan koppla till sammanhanget där ett språk var "halting" kunde eleverna se att vanliga svenskkunskaper ofta kan användas som strategi för att skapa förståelse.
Eftersom många av eleverna skrivit väldigt lågt på provet, förväntade jag mig att jag skulle få förklara väldigt många ord. Det visade sig dock att eleverna kunde en hel del och när de förstod principen för övningen: identifiera det ni säkert kan och använd det för att lösa knutar, så var de väldigt bra på att tänka högt och ta sig fram genom texten. En annan sak eleverna var bra på var att identifiera det de var säkra på. Inför mötet var en av mina farhågor att de skulle tro sig vara säkra på saker de faktiskt inte förstod. De var förvånansvärt träffsäkra här och kunde med god precision tala om sin förståelse på ett nyanserat sätt och skilja det de kunde, det de kanske kunde och det de alls inte kunde åt.
På det här sättet fick vi möjlighet att diskutera bland annat:
- att alla ord inte är lika viktiga att förstå
- betydelsen av prefixet ex- (excursion)
- att man lätt kan gissa vad "blankets" betyder om man har förstått sammanhanget (=ngt man kan använda sig för att värma sig med när det är kallt)
- att när ordet "but" kommer så kan man lista ut att det kommer något som bör vara tvärtom eller säga emot det som kom innan
- att "disillusioned" heter "disillusionerad" på svenska (vilket inte var till någon hjälp) och att prefixet dis- ofta betyder något negativt eller tvärtemot (disgusted, dismantle, disappoint, dispair, disorder)
- konceptet att gifta sig flera gånger
- att meningen “His mother died when he was a child but his father is very happy.” var olyckligt formulerad:)
Om två veckor är det dags för nästa träff!
Om två veckor är det dags för nästa träff!
PS. Alla lärare på Pauliskolan har en timme i veckan utlagt på schemat som ska användas till extra stöd med de egna eleverna i någon form.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
läsning,
lässtrategier
måndag 9 mars 2015
Actively Learn - läsverktyg på webben!
Actively Learn är ett webbaserat läsverktyg för skolan som låter läraren ladda upp texter som hen sedan skapar frågor till. Läraren kan sedan få överblick över elevernas svar och följa deras progression genom texterna och bedöma, ge feedback på och kommentera deras svar.
Bakgrund
Sajten grundar sig helt på de amerikanska systemen The Lexile Framework for Reading som delar in texter i olika svårighetsgrader anpassade efter elevens nivå och Common Core Standards som när det gäller läsning lyfter fram särskilda strategier. Detta genomsyrar verktyget men är inget som bör göra att man som svensk lärare backar. Tvärtom kan man använda delar av det. Eller ignorera det. Det avgör man själv. Systemen är för övrigt väldigt intressanta och även om jag bara skrapat på ytan har det absolut gett mersmak och det hade varit intressant att titta närmare på det!
Välja texter
Man kan lägga till texter till sin profil på några olika sätt. Man kan välja texter som andra lärare använt från sajtens databas (1, 2.) Dessa texter adderas till den egna arbetsytan antingen med andra lärares frågor eller utan (då lägger man i stället till sina egna). Man kan söka texter i databasen efter årskurs (amerikansk standard här så klart) och via ämnen (3.) Man kan också ladda upp texter man hittat på webben via deras länkar och man lägga till texter från sin Google Drive (4.)
Tips! När man lägger till texter via webben följer det med en massa länkar. Dessa kan ställa till trubbel när eleverna sedan ska svara på de frågor du lagt till. Om eleverna råkar trycka på länkarna skickas de iväg från Actively Learn till länkens måladress - även om du markerat ordet eller avsnittet till en fråga du tänkte ställa. Därför brukar jag kopiera och klistra in artiklar jag vill ha till Driven, ta bort länkarna och sedan lägga till texten därifrån.
Skapa uppgifter och frågor
I arbetsytan där man skapar uppgifter (1) kan man göra flera saker. Man kan lägga till material från Driven eller via länkar (2); man bestämma vilka grupper man vill dela den färdiga uppgiften med (3) och man kan dela uppgifter med kollegor eller bjuda in dem (4), dock endast i PRO-versionen. Även om man inte har PRO kan man ju dock göra sina texter (med frågor) synliga för andra och därigenom dela med kollegor.
Tips! Ha en workshop på en ämneskonferens där ni kommer överens om gemensamma riktlinjer och sedan förbereder vars en text. Vips har man en bank med uppgifter anpassade efter svenska förutsättningar!
När du sedan skapar din fråga kan du välja mellan öppen fråga och flervalsfråga. Väljer du flervalsfråga kan du markera det korrekta svaret och då får eleven omedelbar feedback på om de svarat rätt (om det nu är den typen av fråga). Som ni ser finns där också en rullgardin överst som baseras på Common Core Standard. Det går utmärkt att hoppa över detta val, men flera intressanta läsfärdigheter ges som alternativ här och det är fullt möjligt att använda några av dessa. Jag upplevde också att de ibland fungerade som inspiration för hur man kan ställa frågor och de manar sannerligen till eftertanke: Vad ger min fråga för information om elevens färdigheter? Den frågan glömmer vi ofta ställa oss själv.
Bra att tänka på när man formulerar frågorna är att eleverna endast får tillgång till textens fortsättning efter att ha svarat på frågan/ frågorna. Frågorna ligger alltså som nycklar på vägen genom texten. När de svarat på en fråga ser de också de andra elevernas svar på samma fråga. Detta är synnerligen trevligt eftersom eleverna då får gott om modeller för hur man kan svara.
Skapa grupper/klasser
Gruppen är egentligen den klass/grupp du vill använda Actively Learn med. Den blir som ett läsklassrum. När eleverna ansluter sig till gruppen får de tillgång till de texter du kopplat till den. Eleverna använder en kod för att "komma in" i klassen och de kan antingen använda sina GAFE-konton för att logga in, eller skapa ett eget konto med hjälp av sin emailadress.
Elevperspektivet
Det enklaste sättet att visa vad eleverna ser och vad de kan göra inne i Actively Learn, är att visa den korta video som finns på sajten. Denna kan med fördel visas i klassrummet innan du ger eleverna klasskoden och uppmanar dem att sätta igång. På Vimeo hittar du hela biblioteket av hjälpklipp!
Student Experience from Actively Learn on Vimeo.
Bedöma och kommentera
Den här delen av Actively Learn är väldigt intressant, men också den del där gränssnittet lämnar en del i övrigt att önska. Här finns flera olika ingångar till elevernas resultat, via texterna, via klasserna och via översikten. Nu när mina elever har läst en hel del texter börjar här samlas en del information om deras framsteg, men jag får avvakta litet till innan jag kan kommentera och värdera denna funktion i sin helhet.
Det du kan göra är att se hur långt eleverna har kommit i texterna; du kan "rätta" deras svar via alternativen "incomplete", "basic", "proficient" och "advanced" och du kan kommentera deras svar. Här kan det absolut vara idé att tänka efter innan hur man planerar att använda de alternativen. Man kan också överblicka elevers aktivitet via Student Reports och se t.ex. vilka ord de slagit upp medan de läst (endast PRO)
Svenska och andra språk
Gränssnittet finns bara tillgängligt på engelska men naturligtvis kan man ladda upp texter på vilka språk man vill och frågorna man ställer kan också vara på t.ex. svenska. Det man inte har tillgång till är möjligheten för eleverna att slå upp ord direkt i texten och jag antar att uppläsningen inte heller blir så piffig.
Sammantaget
Jag har haft en hel del nytta av Actively Learn på engelskan och eleverna har gillat det. Jag hoppas att jag inte måste lägga in någon brasklapp om att detta naturligtvis inte ersätter utan är ett komplement till andra diskussioner av texter, men det kanske är bäst att nämna ändå:)
Bakgrund
Sajten grundar sig helt på de amerikanska systemen The Lexile Framework for Reading som delar in texter i olika svårighetsgrader anpassade efter elevens nivå och Common Core Standards som när det gäller läsning lyfter fram särskilda strategier. Detta genomsyrar verktyget men är inget som bör göra att man som svensk lärare backar. Tvärtom kan man använda delar av det. Eller ignorera det. Det avgör man själv. Systemen är för övrigt väldigt intressanta och även om jag bara skrapat på ytan har det absolut gett mersmak och det hade varit intressant att titta närmare på det!
Välja texter
Man kan lägga till texter till sin profil på några olika sätt. Man kan välja texter som andra lärare använt från sajtens databas (1, 2.) Dessa texter adderas till den egna arbetsytan antingen med andra lärares frågor eller utan (då lägger man i stället till sina egna). Man kan söka texter i databasen efter årskurs (amerikansk standard här så klart) och via ämnen (3.) Man kan också ladda upp texter man hittat på webben via deras länkar och man lägga till texter från sin Google Drive (4.)
Tips! När man lägger till texter via webben följer det med en massa länkar. Dessa kan ställa till trubbel när eleverna sedan ska svara på de frågor du lagt till. Om eleverna råkar trycka på länkarna skickas de iväg från Actively Learn till länkens måladress - även om du markerat ordet eller avsnittet till en fråga du tänkte ställa. Därför brukar jag kopiera och klistra in artiklar jag vill ha till Driven, ta bort länkarna och sedan lägga till texten därifrån.
Skapa uppgifter och frågor
I arbetsytan där man skapar uppgifter (1) kan man göra flera saker. Man kan lägga till material från Driven eller via länkar (2); man bestämma vilka grupper man vill dela den färdiga uppgiften med (3) och man kan dela uppgifter med kollegor eller bjuda in dem (4), dock endast i PRO-versionen. Även om man inte har PRO kan man ju dock göra sina texter (med frågor) synliga för andra och därigenom dela med kollegor.
Tips! Ha en workshop på en ämneskonferens där ni kommer överens om gemensamma riktlinjer och sedan förbereder vars en text. Vips har man en bank med uppgifter anpassade efter svenska förutsättningar!
Frågorna förbereds på följande sätt. Man klickar på en text man lagt till på sin arbetsyta. Genom att markera ord eller avsnitt i texten får man upp tre val: skapa fråga, lägg till anteckningar och lägg till länk. Anteckningar och länkar kan användas för att t.ex. kommentera eller förklara det markerade innehållet.
När du sedan skapar din fråga kan du välja mellan öppen fråga och flervalsfråga. Väljer du flervalsfråga kan du markera det korrekta svaret och då får eleven omedelbar feedback på om de svarat rätt (om det nu är den typen av fråga). Som ni ser finns där också en rullgardin överst som baseras på Common Core Standard. Det går utmärkt att hoppa över detta val, men flera intressanta läsfärdigheter ges som alternativ här och det är fullt möjligt att använda några av dessa. Jag upplevde också att de ibland fungerade som inspiration för hur man kan ställa frågor och de manar sannerligen till eftertanke: Vad ger min fråga för information om elevens färdigheter? Den frågan glömmer vi ofta ställa oss själv.
Bra att tänka på när man formulerar frågorna är att eleverna endast får tillgång till textens fortsättning efter att ha svarat på frågan/ frågorna. Frågorna ligger alltså som nycklar på vägen genom texten. När de svarat på en fråga ser de också de andra elevernas svar på samma fråga. Detta är synnerligen trevligt eftersom eleverna då får gott om modeller för hur man kan svara.
Skapa grupper/klasser
Gruppen är egentligen den klass/grupp du vill använda Actively Learn med. Den blir som ett läsklassrum. När eleverna ansluter sig till gruppen får de tillgång till de texter du kopplat till den. Eleverna använder en kod för att "komma in" i klassen och de kan antingen använda sina GAFE-konton för att logga in, eller skapa ett eget konto med hjälp av sin emailadress.
Elevperspektivet
Det enklaste sättet att visa vad eleverna ser och vad de kan göra inne i Actively Learn, är att visa den korta video som finns på sajten. Denna kan med fördel visas i klassrummet innan du ger eleverna klasskoden och uppmanar dem att sätta igång. På Vimeo hittar du hela biblioteket av hjälpklipp!
Student Experience from Actively Learn on Vimeo.
Bedöma och kommentera
Den här delen av Actively Learn är väldigt intressant, men också den del där gränssnittet lämnar en del i övrigt att önska. Här finns flera olika ingångar till elevernas resultat, via texterna, via klasserna och via översikten. Nu när mina elever har läst en hel del texter börjar här samlas en del information om deras framsteg, men jag får avvakta litet till innan jag kan kommentera och värdera denna funktion i sin helhet.
Det du kan göra är att se hur långt eleverna har kommit i texterna; du kan "rätta" deras svar via alternativen "incomplete", "basic", "proficient" och "advanced" och du kan kommentera deras svar. Här kan det absolut vara idé att tänka efter innan hur man planerar att använda de alternativen. Man kan också överblicka elevers aktivitet via Student Reports och se t.ex. vilka ord de slagit upp medan de läst (endast PRO)
Svenska och andra språk
Gränssnittet finns bara tillgängligt på engelska men naturligtvis kan man ladda upp texter på vilka språk man vill och frågorna man ställer kan också vara på t.ex. svenska. Det man inte har tillgång till är möjligheten för eleverna att slå upp ord direkt i texten och jag antar att uppläsningen inte heller blir så piffig.
Sammantaget
Jag har haft en hel del nytta av Actively Learn på engelskan och eleverna har gillat det. Jag hoppas att jag inte måste lägga in någon brasklapp om att detta naturligtvis inte ersätter utan är ett komplement till andra diskussioner av texter, men det kanske är bäst att nämna ändå:)
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
lässtrategier
fredag 14 februari 2014
Listening Strategies - en färdig lektion för engelsklärare
Idag bidrar jag med en färdig övning i engelska som man kan använda för att träna strategier för listening. Här finns två svårighetsgrader, easy och intermediate. Jag använde den till engelska 6 men jag tror att den skulle kunna passa till engelska 5 också beroende på hur bra förkunskaper eleverna har. och beroende på hur man lägger upp det. Tidsåtgången är i runda slängar 30-60 min.
Introduktion
Eleverna får titta på ungefär den första minuten av videoklippet utan ljud. Jag ber dem fundera över vad klippet skulle kunna handla om, och antecknar stödord på tavlan. Syftet är att skapa förförståelse och aktivera det ordförråd de har.
Övningen
När eleverna har tittat ber jag dem skatta sig själv utifrån om de tycker det brukar vara lätt eller svårt att lyssna och förstå. Jag berättar för dem att övningen vi ska göra kan göras på två olika svårighetsnivåer. Eleverna delar upp sig och sätter sig på vars en halva av klassrummet utifrån sin självskattning.
Jag delar ut svarsformuläret som består av en transkription av det som sägs i videoklippet. Här finns dock luckor i texten och i luckorna saknas ett eller flera ord av talet i videoklippet. Svårighetsgraderingen består i att jag har tagit bort olika ord i de två versionerna.
Jag säger till eleverna att vi ska lyssna tillsammans och de ska försöka fylla i luckorna var för sig. Eleverna lyssnar och fyller i luckorna efter förmåga. Syftet är att identifiera ord och fraser i ett visst sammanhang, och att fundera över hur de stavas.
Efter övningen
Efteråt får eleverna jämföra sina svar med den de sitter bredvid, och resonera om vad där ska stå. Syftet är att de tillsammans hjälper och lär av varandra och får diskutera sina svar tillsammans med någon.
Alternativ: eleverna skulle också ha kunnat lyssna tillsammans i par och därmed haft möjlighet att pausa och lyssna om och diskutera vad de hör under tiden, i stället för efteråt.
Till slut tittar vi tillsammans på transkriptionen.
Alternativ: man skulle kunna titta på klippet en gång till för att efter jämförelsen stärka kopplingen mellan ljud och skrift.
Här finns dokumenten
Overcoming Obstacles - complete transcription
Easy version
Intermediate version
Mitt råd är att man skriver ut formulären och numrerar luckorna för det har jag inte gjort:) Videoklippet hittade jag först på TED och det finns en flippad lektion till den, ifall man skulle vilja gör mer med innehållet. Flippen har dock inte jag gjort:)
Introduktion
Eleverna får titta på ungefär den första minuten av videoklippet utan ljud. Jag ber dem fundera över vad klippet skulle kunna handla om, och antecknar stödord på tavlan. Syftet är att skapa förförståelse och aktivera det ordförråd de har.
Övningen
När eleverna har tittat ber jag dem skatta sig själv utifrån om de tycker det brukar vara lätt eller svårt att lyssna och förstå. Jag berättar för dem att övningen vi ska göra kan göras på två olika svårighetsnivåer. Eleverna delar upp sig och sätter sig på vars en halva av klassrummet utifrån sin självskattning.
Jag delar ut svarsformuläret som består av en transkription av det som sägs i videoklippet. Här finns dock luckor i texten och i luckorna saknas ett eller flera ord av talet i videoklippet. Svårighetsgraderingen består i att jag har tagit bort olika ord i de två versionerna.
Jag säger till eleverna att vi ska lyssna tillsammans och de ska försöka fylla i luckorna var för sig. Eleverna lyssnar och fyller i luckorna efter förmåga. Syftet är att identifiera ord och fraser i ett visst sammanhang, och att fundera över hur de stavas.
Efter övningen
Efteråt får eleverna jämföra sina svar med den de sitter bredvid, och resonera om vad där ska stå. Syftet är att de tillsammans hjälper och lär av varandra och får diskutera sina svar tillsammans med någon.
Alternativ: eleverna skulle också ha kunnat lyssna tillsammans i par och därmed haft möjlighet att pausa och lyssna om och diskutera vad de hör under tiden, i stället för efteråt.
Till slut tittar vi tillsammans på transkriptionen.
Alternativ: man skulle kunna titta på klippet en gång till för att efter jämförelsen stärka kopplingen mellan ljud och skrift.
Här finns dokumenten
Overcoming Obstacles - complete transcription
Easy version
Intermediate version
Mitt råd är att man skriver ut formulären och numrerar luckorna för det har jag inte gjort:) Videoklippet hittade jag först på TED och det finns en flippad lektion till den, ifall man skulle vilja gör mer med innehållet. Flippen har dock inte jag gjort:)
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
onsdag 12 juni 2013
Att använda Skype i klassrummet - ett exempel
I en av mina Facebookgrupper berättade i våras en av gruppmedlemmarna, Anja Andersson, om hur hon hade använt Skype med sina mellanstadieelever. Upplägget var att eleverna skulle få intervjua ett par av Anjas engelsktalande vänner, en i USA och en i Australien. Jag tyckte upplägget lät roligt och intervjuade Anja för att kunna berätta mer om dert här på bloggen. Nedan hittar ni mina frågor och Anjas svar!
- Berätta lite om vilka du och dina elever är!
Läsåret 2011/2012 vikarierade jag som lärare och bestämde mig för att söka till Grundlärarprogrammet åk 4-6 vid Karlstad Universitet. Nu är jag inne på min andra termin och läser matematik. Ungefär i mitten av matematikkursen hade vi VFU och det är då jag kom i kontakt med åk 4 på Grebbestadsskolan. Det är en härlig grupp med 23 elever.
Även om deras klasslärare, som var min VFU-handledare, inte hade eleverna i engelska så föddes tidigt en idé hos mig om att kunna använda några av mina engelsktalande vänner (Tami och Briana) i undervisningssyfte. Tami och Briana ställde mer än gärna upp och när jag frågade eleverna om de var intresserade av att prata med/intervjua mina endast engelsktalande vänner så ville de gärna detta.
- Vilken teknisk utrustning behövde ni?
- Hur lade du upp momentet rent praktiskt?
Vi använde Skype. Vi kopplade datorn till projektorn och högtalare så eleverna hela tiden kunde se och höra Tami eller Briana. Eleverna fick en i taget gå fram till datorn och via webcam presentera sig och ställa sin fråga. Frågorna förberedde vi i förväg. Jag berättade lite om Tami och Briana och visade på kartan var de bodde och eleverna fick se bilder och filmer från deras hemtrakter. Frågor brainstormades fram på svenska och sedan valde vi ut 23 frågor (lika många som antalet elever). Vi översatte frågorna till engelska. Jag delade ut en fråga per elev vilken eleverna sedan fick hjälpas åt att öva uttalet på innan vi träffade Tami och Briana live. Vi Skypade med Tami och Briana vid skilda tillfällen. När vi gjorde det var eleverna nervösa men väldigt positiva och glada. De var väldigt duktiga och fokuserade och lyssnade noga på allas svar. Efter vi sagt hej då så gick vi igenom frågorna och svaren en gång till och hjälptes åt att komma ihåg och översätta svaren så att alla fick förståelse för hela konversationen.
- Vilka förmågor tränades på detta sätt?
Eleverna tränade att översätta både till och från engelska, hörförståelse och att göra sig förstådda på engelska. De reflekterade över att Tami (från Alaska) och Briana (från Australien) hade två helt olika dialekter. De tyckte att Tami var lättast att förstå. När jag frågade vad det kan bero på tyckte de att svaret var självklart, amerikansk engelska hör de ju hela tiden på tv. Innan intervjuerna reflekterade de också mycket över att det är olika tider på olika platser på jorden och varför det är så olika. Det blev naturligt att tala om tidszoner och varför Australien ligger före oss medan USA ligger efter. Världskartan blev också mer intressant nu när de hade någon att relatera till. De kom fram till att Australien och Alaska är väldigt långt bort.
- Vad var elevernas reaktioner på uppgiften?
Eleverna gillade uppgiften hela tiden, både före, under och efter. När jag besöker skolan som vikarie kommer de gärna fram och frågar hur det är med Tami och Briana och hälsar till dem. De är fortfarande intresserade trots att det gått över en och en halv månad sedan vi avslutade uppgiften.
- Vad skulle du ändra/justera om du skulle göra det igen?
- Hur upplevde du uppgiften/momentet (funderingar, lärdomar, förtjänster, positivt, negativt etc.)Även jag upplever uppgiften väldigt positivt. Eleverna hade roligt och många idéer och tankar väcktes som jag inte tror de kommit på själva annars, inte minst funderingarna kring tidszoner. När eleverna har roligt har jag roligt!
Skulle jag göra detta igen så önskar jag att det vore med ”min egen klass” där jag själv kan planera mer tid till uppgiften på engelska men också kunna använda uppgiften mer i andra ämnen så att deras frågor användes bättre i undervisningen. Det är ju när eleverna är nyfikna på något och frågar som vi har störst möjlighet att lära dem något för livet.
![]() |
| Skype_Logo av Nancy Serfass på Flickr (CC - BY NC SA 2.0) |
- Berätta lite om vilka du och dina elever är!
Läsåret 2011/2012 vikarierade jag som lärare och bestämde mig för att söka till Grundlärarprogrammet åk 4-6 vid Karlstad Universitet. Nu är jag inne på min andra termin och läser matematik. Ungefär i mitten av matematikkursen hade vi VFU och det är då jag kom i kontakt med åk 4 på Grebbestadsskolan. Det är en härlig grupp med 23 elever.
Även om deras klasslärare, som var min VFU-handledare, inte hade eleverna i engelska så föddes tidigt en idé hos mig om att kunna använda några av mina engelsktalande vänner (Tami och Briana) i undervisningssyfte. Tami och Briana ställde mer än gärna upp och när jag frågade eleverna om de var intresserade av att prata med/intervjua mina endast engelsktalande vänner så ville de gärna detta.
- Vilken teknisk utrustning behövde ni?
- Hur lade du upp momentet rent praktiskt?
Vi använde Skype. Vi kopplade datorn till projektorn och högtalare så eleverna hela tiden kunde se och höra Tami eller Briana. Eleverna fick en i taget gå fram till datorn och via webcam presentera sig och ställa sin fråga. Frågorna förberedde vi i förväg. Jag berättade lite om Tami och Briana och visade på kartan var de bodde och eleverna fick se bilder och filmer från deras hemtrakter. Frågor brainstormades fram på svenska och sedan valde vi ut 23 frågor (lika många som antalet elever). Vi översatte frågorna till engelska. Jag delade ut en fråga per elev vilken eleverna sedan fick hjälpas åt att öva uttalet på innan vi träffade Tami och Briana live. Vi Skypade med Tami och Briana vid skilda tillfällen. När vi gjorde det var eleverna nervösa men väldigt positiva och glada. De var väldigt duktiga och fokuserade och lyssnade noga på allas svar. Efter vi sagt hej då så gick vi igenom frågorna och svaren en gång till och hjälptes åt att komma ihåg och översätta svaren så att alla fick förståelse för hela konversationen.
- Vilka förmågor tränades på detta sätt?
Eleverna tränade att översätta både till och från engelska, hörförståelse och att göra sig förstådda på engelska. De reflekterade över att Tami (från Alaska) och Briana (från Australien) hade två helt olika dialekter. De tyckte att Tami var lättast att förstå. När jag frågade vad det kan bero på tyckte de att svaret var självklart, amerikansk engelska hör de ju hela tiden på tv. Innan intervjuerna reflekterade de också mycket över att det är olika tider på olika platser på jorden och varför det är så olika. Det blev naturligt att tala om tidszoner och varför Australien ligger före oss medan USA ligger efter. Världskartan blev också mer intressant nu när de hade någon att relatera till. De kom fram till att Australien och Alaska är väldigt långt bort.
- Vad var elevernas reaktioner på uppgiften?
Eleverna gillade uppgiften hela tiden, både före, under och efter. När jag besöker skolan som vikarie kommer de gärna fram och frågar hur det är med Tami och Briana och hälsar till dem. De är fortfarande intresserade trots att det gått över en och en halv månad sedan vi avslutade uppgiften.
- Vad skulle du ändra/justera om du skulle göra det igen?
- Hur upplevde du uppgiften/momentet (funderingar, lärdomar, förtjänster, positivt, negativt etc.)Även jag upplever uppgiften väldigt positivt. Eleverna hade roligt och många idéer och tankar väcktes som jag inte tror de kommit på själva annars, inte minst funderingarna kring tidszoner. När eleverna har roligt har jag roligt!
Skulle jag göra detta igen så önskar jag att det vore med ”min egen klass” där jag själv kan planera mer tid till uppgiften på engelska men också kunna använda uppgiften mer i andra ämnen så att deras frågor användes bättre i undervisningen. Det är ju när eleverna är nyfikna på något och frågar som vi har störst möjlighet att lära dem något för livet.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
sociala medier
torsdag 2 maj 2013
Ett upprop i Bizarro World - se hit lärare i engelska!
Tänk dig in i den här situationen:
Du har blivit inbjuden att delta på en internationell konferens för ungdomar. Du har dessutom blivit ombedd att skriva en text som ska publiceras på konferensens hemsida. Du är i himlen! Vilken chans! Sedan får du veta... att du måste skriva artikeln för hand utan tillgång till ordbok (på 100 minuter dessutom och du får inte rådfråga någon om något).
Vad pratar jag nu om? Jo, alla engelsklärare vet. Jag pratar om nationella proven som mina elever arbetar med i skrivande stund. Till proven i svenska använder eleverna sina elevdatorer med internet avstängt och vanliga ordböcker tillgängliga i klassrummet. Stavningskontrollen får lov att användas. Även om den situationen är krystad är den i alla fall rimlig på något sätt eftersom eleverna har tillgång till hjälpmedel man vanligtvis har tillgång till i en skrivsituation.
I instruktionen till proven i engelska står följande:
| Geneva av Eisjen Schaaf (CC BY-SA 2.0) |
Vad pratar jag nu om? Jo, alla engelsklärare vet. Jag pratar om nationella proven som mina elever arbetar med i skrivande stund. Till proven i svenska använder eleverna sina elevdatorer med internet avstängt och vanliga ordböcker tillgängliga i klassrummet. Stavningskontrollen får lov att användas. Även om den situationen är krystad är den i alla fall rimlig på något sätt eftersom eleverna har tillgång till hjälpmedel man vanligtvis har tillgång till i en skrivsituation.
I instruktionen till proven i engelska står följande:
I normalfallet ska eleverna göra delprovet Writing för hand. Anledningen är att provet är konstruerat och utprövat för skrivning för hand och bedömningsanvisningarna är utformade efter det. Men eleverna kan skriva på dator om skolan har tillgång till datorer för alla elever och dator vanligtvis används för skrivande i engelskundervisningenDet låter ju bra. Och det är sannerligen så att mina elever kan avses här. Vi har tillgång, och de används vanligtvis. Men sedan kommer då kraven på vad man måste kunna garantera om eleverna ska få använda sina datorer. Skolan måste kunna garantera att:
- eleven inte använder otillåtna hjälpmedel som kontroll av grammatik och stavning
- elevens dator inte kan kommunicera med internet eller någon annan dator
- inga elevuppgifter sparas i digital form på elevens dator.
Att internet avstängt går att kontrollera om eleverna skriver klassvis. Det är lätt att ha en översiktlig koll på skärmarna och jag har heller aldrig varit med om att en elev har försökt sätta på och använda internet. Att inga elevtexter sparas kanske är svårare att ha koll på. Rent teoretiskt skulle väl elever kunna skapa kopior av den text de skriver och radera en annan, men inte heller här har jag hört att det skulle ha varit ett problem,. Det finns heller inget riktigt att vinna på att försöka göra detta för eleven.
| Foto: Camilla Lindskoug (CC BY-NC 3.0) |
Men det där med stavningskontrollen. För att kunna hålla uppsikt över att stavningskontrollen inte slås på igen efter att ha stängts av, känns det som om jag måste ha möjlighet att titta rätt noga på elevernas skärmar, vilket är svårt. Dessutom finns det ju en uppenbar lockelse och vinning för den enskilde eleven att smussla på sin stavningskontroll, särskilt om man känner sig osäker på sin stavning och vill göra bra ifrån sig! Därför känns det långt bort att kunna garantera att användning av stavningskontroll inte sker.
Att inte få använda ordbok när man ska skriva en viktig text på ett främmande språk är bara dumt. Att motivera detta som man tidigare gjort med att kvaliteten på ordböcker som skolorna har tillgång till varierar, känns bra tunt. Går det att genomföra ett nationellt prov i svenska med ordböcker måste det vara möjligt att göra på engelskan också.
Jag skulle kunna efterlysa en piffig lösning från kollegor runt om i landet som alltid är redo att hjälpa till och komma med vettiga förslag, men jag tycker faktiskt att detta är ett dilemma som måste lyftas högre, dvs. till provkonstruktörerna vid Göteborgs universitet.
Min uppmaning till provkonstruktörerna är därför:
- Tillåt användning av stavningskontroll! Eleverna måste ha en rimlig chans att använda helt naturliga hjälpmedel! Likvärdigheten får lösas på något annat sätt där eleverna inte kommer i kläm på detta sätt.
- Tillåt användning av ordbok (om det fungerar för svenskämnet måste det fungera för engelskan!)
Om du är lärare och vill skriva på en namninsamling för att få denna förändring till stånd - gör det här!
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska
måndag 23 april 2026
Snapguide!
Jag testade att göra två guider. Man verkade kunna lägga til hur många steg man ville (jag var uppe i elva iaf), men instruktionerna till varje bild (eller video-) steg får inte överstiga 200 tecken. I guiderna kan man blanda video med bild. En del engelska är förinställd, som i guidens titel som alltid börjar med "How to..." och i mängdangivelserna till din lista på saker man behöver.
Här kan ni titta på min första guide: How to be a Great Teacher
Användningsområden
Alla elever har inte iPhone, men om eleverna har fått i uppgift att ge en instruktion, kan Snapguide var ett av sätten man kan få redovisa på. Appen kan även ge prov på muntlig förmåga eftersom videoklipp kan användas.
Elever på yrkesprogram kanske har större användning eftersom det blir en roligare Snapguide om man faktiskt kan ha illustrerande bilder på ett riktigt skeende. How to change a car battery, eller How to make a macaroon, t.ex.
Man kan dock använda appen mer fantasifullt och ha ämnen som How to be a good friend, eller varför inte How to avoid getting faceraped:). Här kan eleverna också tränas i att illustrera detta på ett spännande sätt genom att hitta eller skapa uttrycksfulla bilder.
Dessutom finns möjlighet att diskutera instruktionerna. Både de individuella stegen, hela instruktionen, samt listan på saker man behöver. Här kan eleverna interagera, både informellt och ge feedback, men också på ett mer strukturerat sättgenom att t.ex. kommentera hur man hade kunnat göra instruktionen ännu tydligare (ordval, ordning etc.), om det saknas något steg, om illustrationerna tillför ngt. eller kanske förvirrar, etc.
Om en lärare själv vill ge en instruktion där Snapguide skulle lämpa sig, går det bra, eftersom en publicerad Snapguide kan läsas på alla plattformar.
Att tänka på
Snapguide finns än så länge bara tillgängligt för iPhone, vilket innebär att inte alla elever kan använda det. Detta får man naturligtvis anpassa sig efter.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
appar,
engelska,
iPad,
iPhone,
iTunes,
moderna språk,
presentera,
sociala medier
fredag 8 juli 2011
QR-koder i undervisningen
Efter att lite motvilligt ha insett att geocaching aldrig kommer att bli min grej eftersom jag inte gillar att sticka in mina händer i mörka vrår (för många råttor i Malmö för att jag ska våga), slogs jag i sommarregnet av QR-kodernas dolda budskap och min hjärna började jobba för högtryck med att komma på intressanta sätt att använda dessa på i klassrummet! Det här är en snabbinsats på bloggen ska jag tillägga. Jag har absolut inte provat allt detta själv, men lägger in lite länkar på slutet som verkar bra om man vill läsa vidare fast det är sommarlov.
Vad är en QR-kod?

Du har säkert sett dem. Små kvadrater med svart-vita rutmönster som dyker upp här och var i staden - ofta i samband med reklam. QR-koden innehåller helt enkelt dold information, ungefär som en streckkod. I samband med reklam kan det till exempel vara ytterligare, eller utförligare information om varan eller erbjudandet. Dessa små informationsrutor kan man dock skapa själv och ladda med egen information!
Vad behöver man?
Du kan skapa koden med flera gratisprogram på nätet. Sedan kan du till exempel skriva ut dem på klistermärken eller vanligt papper, beroende på vad du ska ha den till. För att tolka QR-koder behöver du en smartphone (om vi ska tänka oss att vi ska vara mobila) med en kamera och en QR-app. Om du stöter på en kod, öppnar du din QR-app och med den tar du sedan en bild av koden som sedan tolkas åt dig.
Vad kan du använda dem till?
Böckerna i skolbiblioteket kan förses med QR-koder som ger en recension av boken, vilket kan vara behändigt för potentiella låntagare. Recensionerna skrivs naturligtvis av dina elever, som vips har fått en reell situation och mottagare att förhålla sig till.
Du vill kanske lära eleverna något om deras stads miljösatsningar för natur- eller samhällskunskapen? Spela in video eller ljud där du berättar och sätt upp QR-koder på väl valda ställen i närområdet. Eleverna kan sedan ta bilder för att visa att de varit där och svara på frågor som de skickar in till dig via SMS.
Sätt upp QR-koder där eleven måste använda omgivningen för att lösa en (matematisk?) gåta.
Låt elevera skriva en berättelse som tar med läsarna på en faktisk resa i staden. Berättelsen kan bestå av flera olika koder som "utspelar" sig på olika platser. De kan naturligtvis också få läsa utdrag ur en roman eller dikter som utspelar sig i den miljö där koden är placerad, vilket kan förhöja upplevelsen. Tänk att upptäcka Bellman på plats i Stockholm (för de som nu bor där!) I koden kan man till och med inkludera bilder som visar hur det såg ut när det begav sig.
Allt detta och mycket mer kan naturligtvis genomföras på engelska och andra moderna språk!
Nyttan?
Att få lämna klassrummet är aldrig fel, och något jag tänkt mycket på är den begränsade idrott och hälsa eleverna kommer att få med det nya gymnasiesystemet. Forskning har många gånger säkerställt det positiva sambandet mellan motion och god koncentrations- minnes och inlärningsförmåga. Det blir alla lärares ansvar att försöka främja goda motionsvanor och QR-koder kan sannerligen vara ett sätt att få ut ungdomarna på promenad!
Att se och höra saker på andra ställen än i klassrummet (som sällan är en fröjd för sinnena vad gäller inredning, färg och form) gör också att eleverna kan få en rikare upplevelse, vilket stärker engagemang och intresse.
Vem har smartphone?
Alla elever har inte smartphones, men tillräckligt många har faktiskt det är i alla fall min upplevelse. Elever kan skickas ut i par eller grupp där minst en elev har smartphone och apparna för att läsa QR finns i gratisversioner, men dessa får de naturligtvis ladda ner först.
När det gäller att skapa QR-koder behöver inte eleverna ha smartphone utan detta kan göras vid datorerna.
Länkar att grotta ner sig i!
QR-codes in Education
40 Interesting Ways to Use QR-codes in the Classroom
Tell a Story with QR-codes
How to Use QR-codes in Student Projects
Vad är en QR-kod?

Du har säkert sett dem. Små kvadrater med svart-vita rutmönster som dyker upp här och var i staden - ofta i samband med reklam. QR-koden innehåller helt enkelt dold information, ungefär som en streckkod. I samband med reklam kan det till exempel vara ytterligare, eller utförligare information om varan eller erbjudandet. Dessa små informationsrutor kan man dock skapa själv och ladda med egen information!
Vad behöver man?
Du kan skapa koden med flera gratisprogram på nätet. Sedan kan du till exempel skriva ut dem på klistermärken eller vanligt papper, beroende på vad du ska ha den till. För att tolka QR-koder behöver du en smartphone (om vi ska tänka oss att vi ska vara mobila) med en kamera och en QR-app. Om du stöter på en kod, öppnar du din QR-app och med den tar du sedan en bild av koden som sedan tolkas åt dig.
Vad kan du använda dem till?
Böckerna i skolbiblioteket kan förses med QR-koder som ger en recension av boken, vilket kan vara behändigt för potentiella låntagare. Recensionerna skrivs naturligtvis av dina elever, som vips har fått en reell situation och mottagare att förhålla sig till.
Du vill kanske lära eleverna något om deras stads miljösatsningar för natur- eller samhällskunskapen? Spela in video eller ljud där du berättar och sätt upp QR-koder på väl valda ställen i närområdet. Eleverna kan sedan ta bilder för att visa att de varit där och svara på frågor som de skickar in till dig via SMS.
Sätt upp QR-koder där eleven måste använda omgivningen för att lösa en (matematisk?) gåta.
Låt elevera skriva en berättelse som tar med läsarna på en faktisk resa i staden. Berättelsen kan bestå av flera olika koder som "utspelar" sig på olika platser. De kan naturligtvis också få läsa utdrag ur en roman eller dikter som utspelar sig i den miljö där koden är placerad, vilket kan förhöja upplevelsen. Tänk att upptäcka Bellman på plats i Stockholm (för de som nu bor där!) I koden kan man till och med inkludera bilder som visar hur det såg ut när det begav sig.
Allt detta och mycket mer kan naturligtvis genomföras på engelska och andra moderna språk!
Nyttan?
Att få lämna klassrummet är aldrig fel, och något jag tänkt mycket på är den begränsade idrott och hälsa eleverna kommer att få med det nya gymnasiesystemet. Forskning har många gånger säkerställt det positiva sambandet mellan motion och god koncentrations- minnes och inlärningsförmåga. Det blir alla lärares ansvar att försöka främja goda motionsvanor och QR-koder kan sannerligen vara ett sätt att få ut ungdomarna på promenad!
Att se och höra saker på andra ställen än i klassrummet (som sällan är en fröjd för sinnena vad gäller inredning, färg och form) gör också att eleverna kan få en rikare upplevelse, vilket stärker engagemang och intresse.
Vem har smartphone?
Alla elever har inte smartphones, men tillräckligt många har faktiskt det är i alla fall min upplevelse. Elever kan skickas ut i par eller grupp där minst en elev har smartphone och apparna för att läsa QR finns i gratisversioner, men dessa får de naturligtvis ladda ner först.
När det gäller att skapa QR-koder behöver inte eleverna ha smartphone utan detta kan göras vid datorerna.
Länkar att grotta ner sig i!
QR-codes in Education
40 Interesting Ways to Use QR-codes in the Classroom
Tell a Story with QR-codes
How to Use QR-codes in Student Projects
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
en-till-en,
engelska,
geocaching,
presentera,
QR-kod,
svenska
fredag 29 april 2026
Mer Facebook, mindre studier.
Vi Twitter hittade jag en mycket intressant undersökning presenterad på Mashable: "For Students, What is the 'Facebook Effect' on Grades" som gick ut på att besvara frågan: hur påverkar sociala medier högskolestudierna? Jag tycker verkligen att ni bör läsa artikeln, men om ni är upptagna med att hålla koll på alla statusuppdateringar, och Spotifylåtar får ni snabbversionen här:
![]() |
| Del av bild från artikeln på Mashable: For Students, What is the "Facebook Effect" on grades . |
- Studenter som är mycket på Facebook pluggar mindre och får sämre betyg fast de inte tror det. Twitteranvändare däremot får lite bättre betyg. Go figure.
- Flitiga Facebookare känner större samhörighet och är mer engagerade i studentlivet, men de som inte använder så mycket Facebook jobbar mer och tjänar mer pengar.
- Studenter som tvingades stänga av Facebook i 24 timmar kände sig bortkopplade från omvärlden och saknade nyheterna. De visade också besvärande tecken på abstinens.
- Att uppdatera sin Facebookprofil höjer självkänslan... De som gör det för ofta blir narcissistiska.
Resultatet presenteras kortfattat, skriftligt, men ställer också uppför- och nackdelarna i lättillgänglig och underhållande bildform (se ovan). Något att diskutera med eleverna på engelskan kanske?
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
torsdag 10 mars 2011
Litlovers eller enotes när man läser med elever?
Svensk- och engelsklärare har en fantastisk förmåga att skaffa sig gråa genom att diskutera vilka böcker man ska/ bör läsa, hur många och på vilka kurser. Ibland - erkänner jag - diskuterar vi detta så mycket att vi glömmer att prata om allt fantastiskt man kan göra med litteratur i klassrummet, oavsett vilket verk man nu valt.
På enotes kan man också komma åt hela lektionsplaneringar och prov för en roman. Utbudet varierar från roman till roman. Vad man bör komma ihåg är att det materialet kostar extra att köpa till. Det enda jag provat här var ett test på Hatchet. Testet var bra och kostade 35 kr. Man köper delvis grisen i säcken eftersom man inte får se det exakta innehållet utan får detta beskrivet för sig, men jag är inte främmande för att testa något mer omfattande i framtiden; beskrivningarna låter lovande.
Min rekommendation är att använda sig av båda sajterna och låta dem komplettera varandra. I detta sammanhang bör skolor och ämnesgrupper öppna sig för att ämnesbudgeten kan användas även till internationella digital läromedel.
Om man har fokuserat det förra hellre än det senare kan man behöva lite hjälp på vägen, och då presenterar jag idag två alternativ: litlovers.com och enotes.com. Båda sajterna läsguider till kända romaner. Här finns naturligtvis en dragning åt det anglo-saxiska men alla med en hyfast engelska kan ha nytta av sajterna även till romaner man läser på svenskan (om de finns på engelska här alltså).
Litlovers är en sajt som i huvudsak drivs av en engagerad universitetslärare i engelska. Här finns diskussionsfrågor, recensioner, författarinformation och sammandrag till över 1200 titlar. Jag har haft nytta av sidan t.ex. när jag läst böcker som Flowers for Algernon, Vägen och Hachet med eleverna. Här finns också webbaserade läskurser och instruktioner för hur man kan diskutera och tänka kring litteratur.
Enotes är en betalsajt med samma typ av innehåll som Litlovers. Det är dock en betalsajt och för att komma åt allt material betalar du en årsavgift på $49.95 (ca. 300 SEK.) Styrkan här finns i expertisen bakom sajten och det gedigna materialet. Där Litlovers i huvudsak verkar drivas av grundaren finns här många kvalificerade medarbetare:
Our content is all fact-checked, edited, and written by professionals who are experts in their field. It comes from our in-house publishing unit or from Academic Publishers, including content which is not available online anywhere else.Här finns över 3500 titlar och guiderna till varje titel fylligare och håller en högre nivå än de på Litlovers. Här hittade jag utmärkt material till både Vägen och novellsamlingen Jag, robot, som inte fanns på Litlovers.
På enotes kan man också komma åt hela lektionsplaneringar och prov för en roman. Utbudet varierar från roman till roman. Vad man bör komma ihåg är att det materialet kostar extra att köpa till. Det enda jag provat här var ett test på Hatchet. Testet var bra och kostade 35 kr. Man köper delvis grisen i säcken eftersom man inte får se det exakta innehållet utan får detta beskrivet för sig, men jag är inte främmande för att testa något mer omfattande i framtiden; beskrivningarna låter lovande.
Min rekommendation är att använda sig av båda sajterna och låta dem komplettera varandra. I detta sammanhang bör skolor och ämnesgrupper öppna sig för att ämnesbudgeten kan användas även till internationella digital läromedel.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
arbetsmaterial,
engelska,
litteratur,
svenska,
tjänster
onsdag 2 mars 2011
Specialpedagogiska hjälpmedel på webben
Readplease.com
Här kan man ladda ner en gratisversion av programmets om läser upp text för dig. Det enda tillgängliga språket är engelska. Man kan ställa in talhastighet och storleken på text. Egentligen är det ett helt extern program och du använder det genom att kopiera och klistra in den text du vill ha uppläst. Uppläsarens röst är tydligt mekanisk, men visst skulle det här kunna vara till hjälp om man vill få saker uppläst på engelska.
Naturalreaders.com
Detta är en liknande tjänst med en gratisversion. Här finns dock en smidig funktion i form av en liten spelare du drar med dig. Du behöver alltså inte klippa ut och klsitra in någon annanstans utan gå bara till webbsidan, markera det du vill läsa och klicka på play på spelaren. Endast en röst på engelska är tillgänglig, men du kan påverka talhastigheten här också.
Speak it!
Speak it är en app man laddar ner till sin iPhone för 15 riksdaler. Numera finns det gott om elever som faktiskt har iPhones och för de som är dyslektiker kan en så nim produkt vara väldigt praktisk. Det finns fyra engelska/amerikanska röster inkluderade när man köper appen och sedan kan man köpa till ytterligare röster på engelska, franska, tyska, italienska, spanska, arabiska, holländska, grekiska, polska, och många andra språk varav två svenska faktiskt! "Erik" och "Elins" röster (7 kr/ styck) fungerade riktigt bra!
Ovanstående tjänster är inga mirakel precis om man vill ha en tjänst där det låter som om en livs levande person läser texten, men "in a pinch" kan det vara bra att ha tillgång till. De två gratisversionerna täcker bara in engelska, men om man använder betalversionerna finns även svenska tillgängligt. På iPhone-appen kunde man alltså köpa till två svenska röster. Om man vill ha fler tips på program för talsyntes kan man besöka ungkompensation.se och läsa mer.
Här kan man ladda ner en gratisversion av programmets om läser upp text för dig. Det enda tillgängliga språket är engelska. Man kan ställa in talhastighet och storleken på text. Egentligen är det ett helt extern program och du använder det genom att kopiera och klistra in den text du vill ha uppläst. Uppläsarens röst är tydligt mekanisk, men visst skulle det här kunna vara till hjälp om man vill få saker uppläst på engelska.
Naturalreaders.com
Detta är en liknande tjänst med en gratisversion. Här finns dock en smidig funktion i form av en liten spelare du drar med dig. Du behöver alltså inte klippa ut och klsitra in någon annanstans utan gå bara till webbsidan, markera det du vill läsa och klicka på play på spelaren. Endast en röst på engelska är tillgänglig, men du kan påverka talhastigheten här också.
Speak it!
Speak it är en app man laddar ner till sin iPhone för 15 riksdaler. Numera finns det gott om elever som faktiskt har iPhones och för de som är dyslektiker kan en så nim produkt vara väldigt praktisk. Det finns fyra engelska/amerikanska röster inkluderade när man köper appen och sedan kan man köpa till ytterligare röster på engelska, franska, tyska, italienska, spanska, arabiska, holländska, grekiska, polska, och många andra språk varav två svenska faktiskt! "Erik" och "Elins" röster (7 kr/ styck) fungerade riktigt bra!
Ovanstående tjänster är inga mirakel precis om man vill ha en tjänst där det låter som om en livs levande person läser texten, men "in a pinch" kan det vara bra att ha tillgång till. De två gratisversionerna täcker bara in engelska, men om man använder betalversionerna finns även svenska tillgängligt. På iPhone-appen kunde man alltså köpa till två svenska röster. Om man vill ha fler tips på program för talsyntes kan man besöka ungkompensation.se och läsa mer.
Posted by
Camilla Lindskoug
Links to this post
| Reactions: |
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på FacebookDela på Pinterest
Labels:
engelska,
hörförståelse,
iPhone,
kompensatoriska hjälpmedel,
ljud,
mjukvara
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














