Visar inlägg med etikett blogga. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett blogga. Visa alla inlägg

torsdag 24 maj 2012

Lärartycket i klassrummet!

Suisse Shop Bakery av Betty B på Flickr (CC BY-NC-NC 2.0)
För ca. två veckor sen blev jag efter en liten tweet organisatör till #lärartycket - en lärarstafett där 100 lärare ger sin bild av skolan - efter en fantastisk idé av Anne-Marie Körling. På bara några få dagar hade 100 lärare anmält att de ville skriva blogginlägg om sin syn på skolan för att motverka den ensidiga mediebilden, och även sen vi nått 100 har lärare fortsatt att anmäla sig.

Jag har aldrig mött Anne-Marie, eller de flesta av de lärare som anmält sig, utan den kontakt vi haft har vi haft via Twitter. Ändå har vi nu tillsammans skapat en kanal för lärare att tillsammans ge sin bild av den svenska skolan, där bloggen haft över 11,000 pageviews sedan starten, och hashtaggen #lärartycket oräkneliga träffar på Twitter, sedan Anne-Marie för första gången föreslog den.

I kölvattnet av detta (och med ett 30% större Twitternätverk än tidigare;) funderar jag över hur man skulle kunna engagera elever med hjälp av ett liknande upplägg? Poängen med att låta eleverna skriva för webbpublicering har för mig alltid varit att det finns en mottagare. Tidigare har jag låtit eleverna rikta sig till exempel mot lokala beslutsfattare i syfte att påverka eller på annat sätt engagera. Till viss del har man varit beroende av dessa beslutsfattares goda vilja - att de tar sig tid att efter inbjudan läsa och titta på elevernas alster.

Men tänk om man inte behöver bjuda in dem? Tänk om det eleverna gör också kan få ett eget liv och sprida sig snabbt, så att beslutsfattarna självmant söker sig till det eleverna har skrivit. För att de inte kan undgå att höra talas om det. För att de måste, om de inte vill bli skrivna på näsan offentligt. Som jag ser det behövs ett fåtal basala ingredienser för att lyckas med något sånt här:

  • Ett nätverk där folk lätt kan sprida sitt budskap eller sitt stöd för ditt budskap (Twitter, Facebook)
  • En fantastisk idé som är enkel och väcker gehör och fyller ett behov
  • En organisation som realiserar tanken och gör att idéen fungerar på ett konkret plan

Så. Det som nu återstår för mig och mina kollegor är att fundera över hur man bär med sig en sådan här idé in i klassrummet. Men in ska den, för vad kan engagera mer än att veta att det man gör spelar roll!




torsdag 13 oktober 2011

För det vidare - en satsning i Skolverkets regi!

Under det närmsta året kommer jag förutom här på IKT-skafferiet, även att blogga i Skolverkets regi på deras sajt Fordetvidare.se. Sajten har skapats på uppdrag av regeringen och har som syfte att locka unga människor till läraryrket. Min roll blir att tillsammans med fem andra lärare i Sverige blogga om hur det är att vara lärare. I ett pressmeddelande som skickades ut i tisdags säger jag så här om mitt skäl att delta i satsningen:
- Jag vill bidra till en jämvikt i debatten och ge en mer nyanserad bild av läraryrket. Därför kommer jag att skriva om min vardag - både om utmaningarna och om de glada stunder som gör att jag så gott som varje kväll kan känna mig sugen på vad morgondagen har att erbjuda.
Med debatten menar jag den nästan enbart negativa uppmärksamhet som riktats mot skolan och lärare de senaste åren. Det är en debatt som behövs, men den är ensidig, och där vill jag ge en annan bild av skolan -min! Här nedan listar jag de andra spännande lärare som också bloggar tillsammans med mig på sajten, samt länken till min blogg där. Besök oss gärna och se om du känner igen din egen vardag!

Josef Sahlin
Kristina Olsson
Mats Larsnäs
Anne-Marie Körling
Carl-Mikael Larsson
Camilla Lindskoug


lördag 3 september 2026

IKT - bells and whistles?

Jag har märkt att jag tyckt det varit svårt att komma igång med IKT-tipsandet i höst, och det kan man naturligtvis skylla på mycket, till exempel den alltid lika hektiska uppstarten. Men sanningen är nog snarare den att jag lite tappat smaken för gadgets, roliga program, och annat glatt som man ibland kanske använder mest för att det kan vara kul.

colourbox.com
Jag har ju skrivit en del om skolans ansvar för att lära elever använda datorn som ett arbetsredskap i stället för ett nöjescenter, och det är där någonstans jag har landat. I Google Documents, i Dropbox, i Youtube/ TED. Senare i höst kan jag tänka mig att bloggen som medel för kommunikation gör entré, samt bokmärkeshanterare och informationssorterare som Diigo och Delicious.

Upprinnelsen är den kritik jag fick av en del av mina ettor förra året - att det blev för mycket trixande med datorn, och för många konton de aldrig använde igen. Även om många tyckte det var kul, var signalen klar och min lärdom given: använd datorn som ett stöd för undervisningen; gör det selektivt; och strunta i "the bells and whistles".

Något "glatt" ska nog få slinka in framöver. Den lusten återvänder säkert, men det är en viktig erfarenhet att elever inte tycker allt är kul bara det görs på en dator, och att det kan vara vanskligt att använda elever som försökskaniner i allt för stor utsträckning. Vilket jag naturligtvis borde kunnat lista ut på egen hand.

fredag 1 april 2026

iPad på gymnasiet?

Det blir ett långt inlägg idag, men för den som funderar på om iPad2 kan ersätta elevdatorer i en 1:1-miljö kan det vara värt tiden att läsa.


Batteritiden för enheten fungerar bra. Med relativt intensivt användande räcker batteriet hela dagen. Drar man ner på skärmens ljus, surfar och laddar ner program mer sparsamt, räcker den längre så.

iPadden känns solid och hållbar. Höljet är starkt och skärmen kraftig. Tryckkänsligheten i tangentbordet och skärmen är utmärkt och här är ingen fördröjning när man använder skärmen, och inte heller när man ska utföra andra kommandon. Utseendet spelar roll. Gränssnittet är attraktivt och intuituvt, och hela apparaten känns lyxig och osar kvalitet. Ljudet och skärpan i skärmen är bra.

Safari håller bra hastighet när man surfar och är absolut jämförbar med de laptoppar vi har i nuläget. Jag kan till och med tänka mig att den är snabbare än en del elevdatorer. Ibland laddar Safari ner mobila versioner, vilket delvis förklarar hastigheten.

Tangentbordet fungerar över förväntan. Jag hade å andra sidan rätt så låga förväntningar. Det är markant mycket lättare att skriva med ett blåtandsanslutet tangentbord.

iPadden är extremt portabel. Den är smidig och tunn och får till och med plats i en handväska. Om man nu har en sådan. SmartCover har fungerat bra och stänger samtidigt av eller sätter på enheten när man viker upp eller viker ner den.

Eleverna som har fått prova den (främst som skrivmaskin just denna veckan, men även en del surfande) har överlag varit väldigt positiva. Lite prylkärlek har nog funnits med i omdömena, men de har nämnt saker som att den är "bra och smidig", "snabbare än våra datorer och skön att skriva på", "skönt att bara ha de tangenter man behöver", "god kvalitet, håller bättre".


Webbläsaren är det som är mest negativt med iPadden och man ska bedöma den som ersättare till laptoppen. Den laddar som sagt ner en del mobila versioner och dessa har naturligtvis begränsade funktioner. Man kan välja att få skrivbordsversionen, men även där saknas funktioner och iPadden blir markant långsammare att använda.

Två webbaserade saker som är svåra att arbeta med på iPadden är Google Docs och bloggar. Google Docs blir väldigt långsam och skärmen svarar stötvis på rörelser. För bloggar finns det två alternativ. Antingen laddar man ner apparna (ex. Wordpress som är gratis, eller Blogpress för 22 kr ) där fuktionerna är starkt begränsade. Man kan t.ex. inte göra länkar eller tagga inlägg, vilket man måste kunna göra om man nu ska blogga. Väljer man att jobba i webbläsaren kan man bara skriva inlägg i HTML-stil. Det säger sig självt att det blir klurigt.

Man kan ladda ner andra webbläsare, jag har provat Mercury (7 kr och Lite-version finns) och Atomic (7 kr) web browser, som enligt beskrivningarna ska "lura" webbplatser och läsa in dem som om man surfade på en vanlig laptop. Detta fungerar till viss del, men absolut inte alltid. Man kan t.ex. blogga i Bloggers gränssnitt med ett fåtal, mycket basala funktioner. Nackdelen är att dessa webbläsare är långsammare. Dessutom gick de inte att använda mot projektorn i klassrummet.

Alla kommandon som bygger på att man högerklickar med musen, alternativt drar och släpper, eller använder Enter-knappen som "utför"-kommando går bort, och går helt enkelt inte att utföra. Flash- player saknas.

Att skifta mellan olika program tar längre tid. På en dator kan man till exempel ha ett Word-dokument uppe samtidigt som du kör webbläsaren och med lite anpassning kan du dessutom se båda två. På iPad tar det längre tid att fälla ner och fälla upp de olika program du arbetar i.

Att använda skärmens tangentbordet är naturligtvis en vanesak men det faktum att man inte kommer åt många knappar snabbt gör att det mesta tar längre tid, även sen man vant sig. Skriver man och lutar iPadden mot något, uppstår det lätt blänk från taklampor som kan störa. Med blåtandsanslutet tagentbord slukas batteriet relativt snabbt. Som vuxen måste jag också lägga till att min nacke smärtade rätt ordentligt efter en eftermiddags intensivt användande. Eleverna som är yngre och fräschare får säkert inte ont lika snabbt, om alls, men i det långa loppet är det inte en särskilt ergonomiskt utformad apparat.

Stavningkontrollen är extremt outvecklad i iPadden. Ofta när man tar anteckningar och det går snabbt är det fullkomligt omöjligt att förstå vad det ens är att man har menat, eftersom de alternativ som automatiskt väljs är fullkomligt absurda. Det är dessutom tidskrävande att gå tillbaka och redigera när det blivit fel.

En del av tjusningen i iPad är att man kan skräddarsy den för sina egna behov genom att lägga program från AppStore. Man kan dock notera att apparna till iPadden betydligt oftare kostar pengar, än de man kan få till iPhone. Det kan bli svårt att förutse exakt vilka appar man kan komma att behöva, och jag vet inte riktigt hur det ska organiseras med betalning om man behöver ladda ner appar i efterhand.

Konvertering mellan Office och iWork funkar bra även om finesser går förlorade i processen. Andra filformat är inte lika lätta att hantera. Eftersom apparna inte är lika naturligt integrerade på iPad som på datorn är det inte lika lätt att snabbt flytta filer från ett ställe till ett annat. Fler och fler appar har dock Dropbox-integrering.

Trots att eleverna var positiva över lag tog de upp ett par saker de såg som problem. En elev med särskilda behov som är beroende av ljudfiler och ljudböcker tyckte att det verkade rätt besvärligt att här inte fanns USB-minne. Naturligtvis kan man lägga in ljudfiler i iTunes och synka men detta är ju lite krångligare än vad det är nu. Han nämnde också att man inte kunde lägga till extra minne i form av en extern hårddisk till exempel, och att även det "nya och spännande" blir gammalt rätt snabbt.

Slutsats


Min bedömning i nuläget är att iPadden/läsplattan absolut hör framtiden till, men att den i dagsläget måste jag inte kan fungera som en ersättare till elevdatorerna. Först och främst på grund av att de begränsningar som finns hade styrt undervisningen och gett sämre möjligheter att utnyttja allt webben erbjuder. Dessutom gör iPaddens brist på programintegrering och webbläsarkapacitet att den inte är lämplig att vara en elevs huvudsakliga arbetsredskap.

Naturligtvis finns det många andra situationer där iPadden är en fantastisk följeslagare, och den solida kvalitén gör att den trots sina brister lockar, men man får nog ändå hitta andra lösningar som det ser ut nu.

tisdag 25 januari 2011

Malmo 2058 - eleverna gör hemsida om Malmös framtid

Klicka på bilden för att komma tillsidan och läsa elevernas alster
Ämnesövergripande projekt

I augusti skrev jag ett inlägg, Webbstjärnan, där jag berättade att jag äntligen hade anmält mig till tävlingen med samma namn. Nu har vi äntligen kommit igång med arbetet! Hemsidan ska försöka förutspå hur Malmö kommer att se ut år 2058, när mina elever går i pension (om inte pensionsåldern ändras:)). Svenskan samarbetar i huvudsak med samhällskunskapen men även engelskan och historian kommer att vara involverade under projektets första period.

Arbetsgång

Arbetsgången inleds med en inspirationsfas som pågår nu. Här försöker vi tillsammans läsa, se och lyssna på material som föder tankar om framtiden. Därefter ska eleverna specialisera sig på ett givet tema, t.ex. miljö, hälsa, eller teknik och då inleds en undersökningsfas då eleverna letar material som gör att de kan bilda sig en uppfattning om hur Malmö kommer att utvecklas just när det gäller deras område. Sist av allt, under mars månad infaller en produktionsfas, då eleverna i grupper om ca. tre kommer att ansvara för färdigställandet av en temasida per grupp. Vad de ska innehålla planerar vi tillsammans med varje grupp. Nedan har jag använt en Prezi för att presentera arbetsgången för eleverna.


Eleverna skriver om spelmaskiner, bilar, smartphones, hopp och skola

Eleverna har kommit igång riktigt bra och jag har haft ett par härliga pedagogrysningar redan. Till sin första loggbok kunde de skriva om vad de ville, men jag gav förslag på ett par ämnen. Det var dock roligt att se att flera elever kom på egna saker att skriva om. Bland annat har de skrivit om huruvida de ser ljust eller mörkt på framtiden, om Facebook, om hälsa, om spelmaskiner, om bilar och trafik, och om skolan. Klicka gärna på länkarna här eller på bilden ovan för att läsa och kommentera det eleverna skrivit. Det kommer att göra dem än mer medvetna om att de skriver för världens ögon och inte bara för varandras!

Framtida uppgifter för eleverna på hemsidan

Deras första uppgift att blogga om var rätt löst formulerad. Min förhoppning är att deras skrivande ska utvecklas i och med att de kontinuerligt får finslipa sitt skrivande i bloggen. Framöver kommer de att få presentera hemsidor, filmer och bilder. I samband med det tar vi upp upphovsrätt och källkritik. Följ gärna med på resan och se vad eleverna lär sig, hur de lär sig och hur framtidens Malmö kan komma att se ut.

onsdag 15 december 2025

Skapa en blogg som forum för pedagoger

Idag fick jag ett mail från några kollegor där de ställde följande fråga:
Vi är några kemilärare som skulle vilja starta en blogg där vi reflekterar över vad vi gör på våra lektioner. Jag tänker att vi ska kunna skriva korta beskrivningar och reflektioner och kommentera och tipsa varandra.Vi vill bara ha det öppet för oss själva. Har du några tips om hur och var man kan starta?
För det första: vilket utmärkt idé att tillsammans reflektera över det arbete vi utför varje dag, och att dela med sig av dessa reflektioner till andra. Så här kan man gå till väga (klicka på bilderna för att se dem i full storlek):

  • Gå till blogger.com och klicka på knappen "Get started". Språket kan man ändra senare till svenska. Har man Google-konto använder man det för att registrera bloggen, annars skapar man ett Google-konto i registreringsproceduren. 

  • Klicka på Settings/ Inställningar. Här kontrollerar du din blogg, bland annat vem som får skriva och se den. Du kan passa på att ställa in svenska som språk och vår tidszon.

  • Gå vidare till Tillstånd/ Permissions. Lägg till dina kollegor som författare i bloggen i genom att klicka på "add authors"-knappen i den översta boxen. 
  • Titta på den understa boxen och klicka i att "Only blog authors" ska kunna läsa bloggen. Nu är den stängd för alla utom er, och ni loggar in med ert Google-konto för att kunna se den och skriva i den. Färdigt!


onsdag 6 oktober 2010

Sjuk lärare har nytta av digital teknik!

När man är hemma sjuk är det som lärare lätt att oroa sig för att hela upplägget, arbetsron i klasserna och kontinuiteten ska bli bamsepannkaka. Och lite på ända går det ofta. Läraren behövs i klassrummet. Men, med hjälp av klassbloggarna tycker jag att det har blivit lättare att ge tydliga instruktioner när jag själv måste vara borta.

Både vikarien och eleverna kan gå in och titta och mina ord och avsikter blir inte förvrängda i den visklek som annars brukar uppstå vid lärarfrånvaro. Läraren viskar till skolsekreterare, skolsekreteraren viskar till vikarien, vikarien viskar till eleverna och ja, sen kan det bli vad som helst om man har otur.

Denna veckan har jag varit borta måndag-onsdag med en förfärlig förkylning. Jag väljer att tro att jag säkert haft Hong Kong-influensan, eftersom det känns passande hemskt, men på 10 minuter fixade jag den här lektionen med instruktion till mina tvåor. Vikarien behöver bara öppna dörren, ta närvaro, och titta på. Och stoffet är det en elev som valt, om ni minns min tidigare uppgift där eleverna i tvåan själv fick välja material till Engelska B.

Samtliga lektioner den här veckan har lösts på liknande sätt. Själv ska jag nu gå ut och hämta mitt te, och förbereda mig inför ett riktigt True Blood-maraton framför datorn:) Krya på mig!

måndag 6 september 2026

Google Docs och bloggar för projektarbetet

Sedan förra terminen har jag funderat på vilka redskap som skulle underlätta för elever och lärare när det gäller genomförandet av projektarbetet. Min första tanke var att wikis skulle vara perfekt, men när jag nu tillsammans med min kollega planerat årets genomförande av kursen fastnade jag istället för två redskap: bloggar och Google docs.

Bloggar i projektarbetet

Ett viktigt moment i genomförandet av projektarbetet är att eleven skriver loggbok. Detta har våra elever tidigare skött via e-post. I år har vi rekommenderat att de använder bloggar (vi använder Blogger) som de gör tillgängliga för handledarna och fler om de så vill. Hela utformningen av en blogg bygger ju på dagboks- eller loggprincipen och har flera fördelar över e-postsystemet. Man har sin loggbok samlad på ett och samma ställe; den är sökbar och man kan länka till andra viktiga dokument, riskanalys, rapport, osv., via widgets (små tillägg) i sidokolumnerna. Eleverna får välja om de vill skriva loggbok via e-post, eller om de vill använda blogg.

Google Docs för de skriftliga momenten

Bilden kommer från colourbox.com
Projektarbete sker på vårt program så gott som alltid i grupp, men elevens betyg ska vara individuellt - naturligtvis. Loggboken är en sak som hjälper läraren se hur elevens individuella insats ser ut, men i andra fall kan det vara svårt. Vi har därför bett våra elever använda Google Docs när de tillsammans författar de olika skriftliga delarna av projektarbetet. Med hjälp av detta verktyg kan eleverna tillsammans arbeta med ett dokument och efteråt kan vi handledare se vem som gjort vad. En wiki hade också gett denna möjlighet men för elevernas del är nog Google Docs lättare att använda. För just vår klass är det också en fördel att samtliga redan har Google-konton från en tidigare uppgift vi gjort tillsammans.

Framöver kommer jag att lägga ut en guide för hur man använder Google Docs. Guiden är till eleverna men kan naturligtvis också hjälpa lärare som vill använda verktyget. I guiden kommer jag att ta upp hur man använder ordbehandlaren; hur man delar dokument med andra; hur man ser vem som gjort vad i ett dokument; samt hur man skapar formulär, något eleverna verkligen kan ha användning för i projektarbetet. Håll utkik efter guiden som kommer de närmsta veckorna!

tisdag 17 augusti 2010

Dropbox - alert!!

Som ni vet använder jag klassbloggar där jag bland annat publicerar lektionsupplägg med tillhörande material. Materialet som består av t.ex. uppgifter, planeringar och övningar länkar jag till genom att lägga dokumenten i Dropbox publika mapp. Efter att ha använt mig av den här geniala lösningen under nästan ett läsår har jag upptäckt att mappen blivit både smockfull och väldigt svår att överblicka. Dessutom består mappen av dubletter eftersom jag har originalen sparade mycket organiserat i min icke publika del av Dropbox


Nu blir det en smula bekymmersamt - och jag känner mig inte alls genialisk eftersom detta hade kunnat förutses -  då utrymmet i Dropbox är begränsat. Om jag raderar dokument i mappen kommer en hel drös länkar på olika bloggar att bli obrukbara. Jag skulle kunna försöka hitta dessa länkar och bedöma om de är viktiga eller ej, men det är ett jäkla hästjobb. För att skapa överblick borde jag också dela in den publika mappen i undermappar - men då ändras länkadressen till dem, med samma resultat som ovan. Hur jag ska lösa detta utan för stora bekymmer vet jag inte än, men om du inte ännu har försatt dig i denna sits vill jag komma med den värdefulla uppmaningen:

Planera och strukturera upp ditt användande av den publika mappen på ett tidigt stadium så slipper du känna dig dum i efterhand!

måndag 14 juni 2010

Utvärdering av klassbloggar

Sedan i januari har jag haft klassbloggar till min etta och tvåa. I klassbloggen summerar jag lektioner för de som inte varit där, lägger upp dokument vi arbetar med, samt läxor och annat att komma ihåg. Min avsikt med detta var att eleverna skulle ha tillgång till information via bloggen, och att de därmed inte skulle fråga mig hela tiden. Minnet räcker helt enkelt inte till att minnas det förgångna i undervisningssammanhang utan endast full tilt framåt gäller. Därför är det glädjande att utvärderingen visar att eleverna haft stor nytta av bloggen!

(Tillägg den 17/8-10: jag rensar nu bland mina gamla bloggar och det man kan märka är att jag rensar bort gamla inlägg, samt att en del länkar dödas. Ettornas blogg kommer dock att leva kvar och fyllas på eftersom jag har eleverna nu i tvåan igen. Den kan ni alltså fortfarande titta på för att få en uppfattning om vad en klassblogg kan användas till.)


Efter ett tag märkte jag dock att eleverna fortfarande frågade mig om läxor och annat och att de glömde att bloggen existerade. Detta löste jag genom att lägga till prenumeration via email (jag har använt Googles tjänst Feedburner) vilket jag i princip tvingade eleverna att anmäla sig till. Då fick de ett meddelande varje gång jag publicerade något nytt på bloggen. Detta fungerade bra och fick avsedd effekt. De eleverna som svarat 'nej' på frågan nedan har troligen redan tidigare haft koll på bloggen. För de andra blev påminnelserna den sista, men välbehövliga puffen!

Utvärderingarna visar att eleverna är positiva till bloggen och vill ha kvar dem. Detta känns positivt eftersom skolan redan har en webbplattform - Pednet (FC) - som eleverna har till alla sina andra ämnen. Min farhåga var att eleverna skulle vilja överge bloggen till förmån för Pednet så att de bara skulle ha ett ställe de behövde kolla av. Så blev nu icke fallet vilket är glädjande. Dessutom gör detta att jag kanske kan locka över ett par av mina kollegor i arbetslaget till bloggen, vilket skulle underlätta ytterligare för eleverna.


Personligen tycker jag att bloggen är ett effektivt informationsmedium. Nästa år ska jag vara mentor till en etta och då kommer inte bara mina ämnen utan även mentorsärenden att rymmas på bloggen. Summan av tid att lägga på att informera elever om saker är nog konstant om man jämför bloggen med den traditionella metoden, men jag slipper bli så splittrad när jag använder bloggen. När informationen väl finns upplagd kan jag släppa det och hänvisa eleven dit.

När eleverna kunde kommentera fritt vad som kunde bli bättre sa majoriteten att de inte kom på något och att den redan var helt perfekt, ett fåtal nämnde dock att sorteringen kunde bli tydligare och det håller jag med om. Att använda taggar och att ha aktuella dokument i länkform i sidkolumnen så att man slipper leta efter dem är därför att rekommendera.

onsdag 5 maj 2010

Klassbloggar som informationskanal

I höstas provade jag att ha en webbsida som resurs för mina klasser. Tanken var att den skulle fungera dels som informationskanal och dels som länkskafferi för de elever som ville jobba extra med svenskan och engelskan på egen hand. Jag använde webs.com, men tyckte att det var ett klumpigt redskap att jobba med - och började därför min vana trogen undra om man inte kunde använda bloggar!

Sedan jullovet har jag därför kört med klassbloggar och haft en per klass.Det har varit enklare för eleverna att hålla reda på eftersom en blogg är mer lättnavigerad och för att varje klass har haft en egen blogg. Jag har efter hand lagt till funktioner som jag sett ett behov av. Bland annat har jag i en länklista lagt in de dokument vi håller på att jobba med för tillfället så att de ska vara lättillgängliga. Jag har också lagt till email-prenumeration på inlägg för eleverna - och sett till att de skaffat sig det - jag upptäckte nänmligen att en del elever aldrig kom för sig att gå in och se om det hade hänt något på bloggen.

Förutom meddelanden, lägger jag in läxor, digitala lektioner, och sammandrag av lektioner till elever som eventuellt är sjuka. För mig har vinsten varit att jag kan hänvisa till bloggen när elever varit borta, samt att alla dokument de behöver finns där. Jag behöver med andra ord inte hålla reda på papper till lektioner som är överstökade och avklarade. Sedan har det naturligtvis tagit en del tid i anspråk att hålla bloggen uppdaterad.

Snart är det dags för utvärdering. Det ska bli intressant att se vad eleverna tycker eftersom jag tävlar med Pednet - vår interna plattform som jag upplever som rätt klyddig och oöverskådlig. Eleverna har ju dock tvingats använda båda eftersom deras andra lärare använder Pednet. Om eleverna trots detta vill behålla klassbloggarna ska jag försöka övertala resten av lärarlaget att hoppa på tåget. Drömmen hade ju varit att varje klass hade en egen hemsida, wiki, eller blogg.

Hälsa gärna på om ni vill se hur ettornas och tvåornas bloggar ser ut!

(Tillägg den 17/8-10: jag har rensat upp bland mina bloggar och endast ettornas blogg är aktuell eftersom jag kommer att ha dem i tvåan också. Tvåornas blogg är tömd på många inlägg och innehåller döda länkar.)

onsdag 21 april 2026

Att redovisa muntligt via videoklipp

När jag körde romanbloggarna med mina ettor tyckte jag att en av finesserna med bloggarna var att de elever som ville kunde redovisa sina tankar kring romanen muntligt genom att spela in sig själv via webbkameran och posta det som inlägg. Därför blev jag förvånad när ingen av eleverna valde detta redovisningssätt.

Naturligtvis passade jag på att fråga dem om detta i utvärderingen. Om man bortser från de svar som gick ut på att eleverna helt enkelt tyckte att de var bättre på att uttrycka sig i skrift (för dem var det ju det naturliga valet) så fanns det främst två skäl eleverna angav till varför de hade valt bort videoklippen:
  • D tyckte att det verkade klyddigt
  • De trodde att det skulle kännas jobbigt och pinsamt.
Klyddighetsfaktorn borde man ju kunna ordna med lite gemensam träning. Särskilt svårt behöver det inte vara. Men pinsamhetsfaktorn fick mig att tänka till. De flesta elever tycker det känns okej att prata i klassrummet, särskilt i mindre grupper. Många tycker däremot att envägskommunikationen vid en muntlig redovisning är jobbig. När det gäller att redovisa via videoklipp verkar det som om eleverna tycker att det påminner mer om den formella talsituationen än den informella.

För en del elever kanske podcasting (digitala radioprogram) vore en lösning. Då slipper man synas och lämnar bara ut sin röst. Andra elever nämnde just inspelning av sin egen röst som problemet. De gillade helt enkelt inte att höra den. Annars är det kanske så att det i snarare estradörerna (det finns ett par i varje klassrum:) än de blyga som gynnas av denna möjlighet?

Kommentera gärna och berätta vilka erfarenheter ni har av detta och om ni har hittat något som funkat.
Bilden heter “Speak to sight” och är tagen av Jugbo som publicerar på Flickr.com

tisdag 13 april 2026

Romanbloggarna och måluppfyllelsen

Nu har jag bedömt elevernas insatser från romanbloggandet och får nog säga att jag är lite besviken trots att eleverna var så positiva i utvärderingen. Endast 50% av eleverna nådde alla de kriterier (fyra) som var uppsatta för godkänt. Av dessa nådde knappt hälften kriterierna för väl godkänt (tre). 22% nådde en del av de kriterier som var uppsatta för godkänt. En del lyckades till exempel visa att de hade läst och förstått romanen, men inte att de förmådde uttrycka sig tillräckligt väl i skrift. 28% av eleverna lyckades inte visa något alls.

Däremot upptäckte jag att materialet utgjorde ett bra underlag för bedömning och att många av kriterierna täcktes upp på ett tydligt sätt. Här fanns dessutom olika möjligheter att visa upp sina kvalitéer.

Med facit i hand syns vikten av att de arbetar aktivt i skolan på lektionstid. De elever som gjorde det nådde målen. Jag kommer att göra om det här eftersom jag tror på formatet, men jag kommer att avsätta ytterligare en vecka och för att kunna punktmarkera de elever som inte kommer igång. Denna vändan fanns jag tillgänglig för de elever som behövde mig, men det var mer på elevens initiativ än tvärtom. Eftersom jag efter denna modellen ändå var “upptagen” för det mesta, kan man nog konstatera att det behövdes mer tid ändå. Precis som eleverna sa.

Betygskriterier för romanbloggen
Momentspresentation av romanbloggen

tisdag 6 april 2026

Blogga till romaner på svenskan

Den senaste månaden har jag läst tre romaner med min etta i svenska. De fick välja mellan Stenhuggaren av Camilla Läckberg, Den som fruktar vargen av Karin Fossum och Kvinna med födelsemärke av Håkan Nesser. Till varje roman öppnade jag en blogg där eleverna fick välja och kommentera citat (minst tio) från romanerna, kommentera andras inlägg, samt ett skriva par andra inlägg om saker kopplade till romanen.

Jag avslutade momentet med en utvärdering (skapad med hjälp av Google Documents formulärfunktion). Samtliga 19 elever deltog i utvärderingen som gjordes under lektionstid och var anonym. Här visar jag och kommenterar en del av de svar jag fick. För att se hela översikten kan man gå hit: utvärdering av romanbloggar.

För 26% av eleverna var det viktigt att jag hade stängt bloggarna för allmänheten.

Blogger ger användarna möjlighet att välja vem som får se din bloggs innehåll. Flera elever tyckte att det var pinsamt att blogga inledningsvis och ville inte att andra skulle se. Jag tycker att man ska använda den här möjligheten även om bara ett fåtal elever önskar det. Ibland vill man däremot nå ut med bloggen till en bredare allmänhet och då kan man istället ge eleverna möjlighet att skriva under ett alias. Även i en “stängd” blogg kan man välja att bjuda in specifika personer som man vill ska kunna se bloggens innehåll (upp til 100 st. på Blogger)

58% av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt med tid på sig till uppgiften

Eleverna hade tre veckor på sig att läsa romanerna och genomföra uppgifterna kopplade till dem. Vi har fyra lektioner i veckan. Om man antar att ca en lektion i veckan gick till genomgångar av olika slag, samt att starta upp och avsluta lektioner så hade eleverna resten av tiden på sig till att läsa, skriva inlägg, och kommentera andras inlägg. Jag tyckte att detta var rätt generöst och förväntade mig nog ett än mer positivt svar här. Flera elever utnyttjade tyvärr inte tiden utan gjorde annat med sina laptoppar. Här borde jag nog ha gått in tidigare  och uppmuntrat alternativt satt lite press på att saker skulle bli gjorda.

69% tyckte att det blev lättare att förstå hur man skulle göra när man kunde se hur andra hade löst uppgifterna.

När de fick möjlighet att utveckla sina svar här var det främst de “duktiga” eleverna som gjorde det. De menade att de ofta var först med att posta inlägg och därför inte hade någon att titta på. Detta var dock inget problem eftersom de redan kände att de förstod uppgifterna. Däremot upplevde de att andra skrev av dem, och att “då gäller det att läraren kan kolla vem som skrev först!” Faktum är att jag pratade om just detta med ett par elever och uppmanade dem att välja ett par extra citat att kommentera inför sista omgången samt att inte välja citat som andra redan hade valt.

Med just detta i åtanke är det viktigt att eleverna håller deadline, och postar sina inlägg ungefär samtidigt. Man skulle kunna göra så att eleverna skriver sina inlägg i ett ordbehandlingsprogram och att alla sedan kopierar över dem i Blogger och postar dem samtidigt i klassrummet. Då elimineras möjligheten att, avsiktligt eller oavsiktligt, kopiera andra.

74% tyckte att det var positivt att ge och få kommentarer på sina inlägg.

De flesta var positiva till kommentarfunktionen och en av uppgifterna var att varje vecka kommentera ett visst antal inlägg, samt att svara på kommentarer man fått. De två första veckorna gick jag själv in och kommenterade samtliga inlägg. För mig som examinator är det positivt att ha en dialog att gå tillbaka till, men naturligtvis är detta något man även kan göra muntligt. Ett par elever nämnde att det hade känts mer naturligt, och kanske hade det varit lämpligt att komplettera med muntliga diskussioner.

89% tyckte att detta var ett bra sätt att läsa, diskutera och examinera romaner på 

När eleverna uppmanades att ta upp för- och nackdelar med arbetssättet var det många som på pluskontot nämnde att det var ett smidigt verktyg att arbeta med. Att arbetet var samlat på ett ställe, tillgängligt hemifrån och lätt att kombinera med andra sysslor (!) var positivt i elevernas ögon. Många nämnde också att det var roligt att få ta del av vad andra hade att säga om boken. Allmänna kommentarer som att “det var nytt, spännande och … roligt” och “roligt att blogga har jag upptäckt” fanns också.


På minussidan var det flera som helt enkelt inte kom på något, men ett par saker upprepades. Dels var det upplevelsen av att vissa elever åkte snålskjuts och kopierade andra som upplevdes som negativ, och dels fanns det några som tyckte man fått för lite tid.

Elevernas betyget på momentet som helhet var 3,9 av 5 och ingen elev gav ett lägre betyg än 3. 

Eftersom bloggarna är stängda för allmänheten finns inga länkar till dem. Jag har däremot frågat eleverna om jag får bjuda in andra lärare att titta på bloggarna och det gick bra. Om du vill bli inbjuden går det därför bra att maila mig och be om detta. När jag har bedömt och betygsatt elevernas insatser återkommer jag med någon extra reflektion. Deras resultat är ju viktiga i sammanhanget.


Bilderna kommer från www.colourbox.com

torsdag 25 mars 2010

Bloggverktyg för undervisningen

Jag tappade kontrollen över det här inlägget och det blev absurt långt. Därför inleder jag med en kortversion. Finns där något du vill veta mer om går du vidare till "långversionen"!

Kortversion

Inlägget handlar om vilket bloggverktyg som bäst passar i undervisningssammanhang, och jag jämför de två vanligaste: Blogger och Wordpress och avslutar med ett tips och par andra förslag.

blogger_logo Blogger är definitivt lättare att använda, vilket till gör den till den slutliga vinnaren. Den är också mer flexibel och man kan, beroende på hur mycket tid man vill lägga ner, anpassa den hur mycket som helst. Däremot är en nackdel att det finns lite färre inbyggda val än i Wordpress - man måste alltså använda en tredje part för vissa saker, t.ex. statistik.

wordpress-logo Wordpress har som sagt en del inbyggda trevliga funktioner: statistik och inläggsprenumeration via email bland annat, men gränssnittet är klöddigare, vilket kan bli jobbigt om du ska hjälpa 25 elever till rätta med verktyget innan de kan börja njuta bloggandets pedagogiska förtjänster. Verktyget är också mindre anpassningsbart om det inte erbjuder vad du vill ha.

Grundtips:1.  tänk efter innan vilka funktioner du behöver 2. Om du har lite framförhållning: starta en testblogg och prova att använda verktyget innan du sätter igång med eleverna.

Långversion

För att klargöra min egen partiskhet är det viktigt att säga att jag bloggat hos Blogger sedan mars, 2007 och endast testat Wordpress under föregående höst i ett par olika sammahang. Min erfarenhet av Blogger är alltså klart störst, men det finns samtidigt flera anledningar till att jag återvände till att uteslutande använda Blogger efter att ha testat Wordpress.

Det finns ett par saker som är viktiga när man ska involvera eleverna i bloggande. Dels är den en fördel om man kan slippa reklam, och dels vill man ha möjligheter att kontrollera vem som kan läsa och kommentera bloggen. Både Blogger och Wordpress är reklamfria ( I Blogger kan du lägga till reklam om du vill, i Wordpress kan du inte lägga till det alls). Du kan också hos båda stänga din blogg för allmänheten och bjuda in eventuella läsare (hos B. upp till 100, och hos W. upp till 35). Om eleverna ska vara med och skriva i bloggen bjuder du in dem som författare.

Blogger är helt klart den plattform som är mest användarvänlig. En av anledningarna att jag slutade använda Wordpress vara att jag tyckte allt tog längre tid. Det var fler klick för att nå önskat resultat på Wordpress än på Blogger helt enkelt. Även sidornas utseende gör att Blogger vinner just denna duellen. Jämför inläggssidorna här nedan till exempel, och Bloggers märkbart "renare" utseende:





En fördel med Wordpress är dock att här finns lite fler funktioner inbyggda i själva verktyget. Du kan få samma funktioner i Blogger men det innebär ofta att du måste ta hjälp av en tredje part. Detta behöver inte vara krångligt, men det kan vara det. Wordpress erbjuder till exempel: statistik och meddelande via email till den läsare som önskar det när du postar nya inlägg. Just den sistnämnda funktionen kan vara användbar i undervisningssammanhang. Hos Blogger kan du ordna samma funktioner genom att ta hjälp av SiteMeter (för statistik) och FeedBurner (för email-prenumeration).

Wordpress erbjuder också möjlighet att ladda upp word-dokument (och en del andra filtyper) så att de sparas på ditt Wordpress-konto och visas som länkar i din blogg. På Blogger måste du spara dina dokument någon annanstans och länka till dem från din blogg. Återigen måste en tredje part involveras. Detta var det största skälet till att jag testade Wordpress. Att lägga upp relevanta dokument till eleverna vill jag absolut kunna göra. Ofta krånglade dock denna funktionen på Wordpress och när jag insåg att jag kunde använda min publika mapp i Dropbox att länka till har jag helt återgått till Blogger. Videoklipp och foton kan man ladda upp på båda plattformarna.

För mig är bloggens utseende viktigt. Jag har full förståelse för att det inte behöver vara så för alla. Men en snygg, personlig blogg är roligare att använda är min erfarenhet. Om man ser till ett vidgat textbegrepp ger utseendet också det första intrycket av ett innehåll och lockar, eller avskräcker, från vidare läsning. Om man med sin blogg vill nå utanför klassrummet (vilket inte alltid är fallet) tycker jag absolut man ska överväga att engagera eleverna i den estetiska utformningen och diskutera vilka signaler man sänder genom den.

I Blogger har man tillgång till 16 rätt tråkiga mallar, men även den nya Template Designer som man kan använda om man loggar in på Blogger in Draft (Bloggers verkstad där de testar nya saker) som erbjuder många och attraktiva möjligheter. Dessutom har du i Blogger möjlighet att importera mallar utifrån (prova BTemplates eller Betatemplates) och då öppnar sig helt plötsligt oändliga möjligheter! I Wordpress har du tillgång till ungefär 70 mallar från start, men där finns inte många höjdare, och vill du kunna importera mallar genom att ändra koden måste du betala en avgift. Och det vill man ju inte.

Jag föredrar helt klart Blogger i undervisningssammanhang, men det här är naturligtvis lite av en smaksak. Därför är mina två bästa tips dessa: tänk igenom vad det är du ska använda bloggen till och vilka funktioner du behöver. Försök tänka framåt, så det inte dyker upp behov efetr halva resan som din plattform son inte stödjer. Mitt andra tips är helt enkelt att testa verktygen om du står i valet och kvalet. Skapa en testblogg där du kan experimentera i godan ro utan att någon behöver titta på det. Då märker du rätt snart vad du trivs med.

Det kan ju också vara så att man vill ha ett socialt sammanhang när man bloggar. Då finns svenska Skolbloggen som är ett bloggnätverk för pedagoger och elever. Här har du möjlighet att knyta kontakt med andra samt att få viss support. Skolbloggen bygger på Wordpress, så det är deras verktyg man använder.Vad gäller bloggplattformar där man kan skriva "mattespråk" i inläggen är det tyvärr så att varken Blogger eller Wordpress har stöd för detta. En kollega håller på att prova något som heter SciencePad. Kommentera gärna om ni känner till något alternativ!

Nu är det här mastodontinlägget över. Tack till dig som tog dig igenom hela!

onsdag 24 mars 2010

Skillnaden mellan Wordpress.com och Wordpress.org

I nästa inlägg ska jag prata om bloggverktyg till undervisningen och kommer då att ta upp bland annat Wordpress. Jag vill därför redan nu påpeka att det finns två “olika” Wordpress som ofta blandas ihop: Wordpress.com och Wordpress.org. Så här förklarar Wordpress själv skillnaden mellan dem:
WordPress.org
Detta är WordPress-projektets huvudsida och där man alltså kan ladda ner mjukvaran WordPress för att sköta en egen installation på ett webbhotell eller egen server. Med en egen installation så har du full kontroll över hur din sida ska fungerar, vilka teman du kan installera och vilka tillägg du vill använda. Endast dina egna idéer sätter gränser. 
WordPress.com
Detta är WordPress egna gratis bloggtjänst […] På WordPress.com kan du skapa en blogg utan att behöva installera något eller ha tillgång till webbhotell/egen server. Du är dock bunden till att använda de tillägg som ansvariga för tjänster väljer att installera. Det samma gäller med teman, men man har dock möjligheten att betala för att kunna ändra CSS-regler, dvs ändra småsaker som färger, typsnitt och vissa bilder. HTML eller PHP-kod kan man dock aldrig ändra.
Källa: http://wp-support.se/dokumentation/WordPress:Vanliga_frågor_om_WordPress

Ofta används bara termen Wordpress utan specifikation och man pratar då om de tusentals mallar och oändliga möjligheter som erbjuds. Det är viktigt att poängtera att detta alltså gäller om man har laddat ner mjukvaran och har ett eget domännamn och webbhotell, vilket kostar pengar (mjukvaran är gratis). I skolsammanhang är detta oftast inte aktuellt.

Om man vill prova att använda Wordpress mjukvara i undervisningen kan jag rekommendera Webbstjärnan. Detta är en årlig tävling i webbpublicering för skolor, och anmäler man sig här får man tillgång både till webbhotell, domännamn och hjälp med installering av Wordpress mjukvara. Tävlingen kan man naturligtvis anmäla sig till oavsett vilket publiceringsverktyg man använder!

onsdag 17 mars 2010

IKT och skrivande

På Omvärldsbloggen berättar Stefan Pålsson om en brittisk undersökning,Young people’s writing. Attitudes, behaviour and the role of technology, kring IKT och  skrivande. En intressant upptäckt var att många barn och ungdomar, via webben, upplevde skrivlust på sin fritid. Skrivandet i  klassrummet var dock “mindre intressant och givande”  Tyvärr tror jag att samma undersökning skulle kunna ge liknande resultat här i Sverige.

Att skapa lust att lära är en honnörsfras om någon i skolvärlden, och därför är bara tanken på att lusten finns - fast någon annanstans - nästan provocerande. För att nå elevernas lust och utifrån den hjälpa dem att utveckla sitt skrivande till ett användbart redskap inför framtiden, har vi nu bjudits (ännu) en ingång - datorn och webben.

Detta blev tydligt när jag bad eleverna skriva om vilka förväntningar de hade inför ett moment i svenskan där de ska läsa deckare och blogga om dem, genom att skriva läs(b)logg. Det intressanta är naturligtvis att metoden med läslogg är väl beprövad sedan tidigare men att formen för den är ny. Eleverna skrev saker som:
“Det är roligare att skriva på datan!”
“Jag har aldrig bloggat förut så det kan vara spännande att prova det”
“Det är kul att vi testar att göra olika saker som tex blogg och wikis”
“Blogga låter spännande”
“Roligare att blogga via internet istället för att skriva för hand”
Vad vi gör av elevernas skrivarlust är upp till oss. Det är det lätt att kål på den med krav och ramar, Eleverna i undersökningen angav själva att skrivlusten var som störst när de själv fick “bestämma form och innehåll”. Det är kanske inte helt realistiskt i alla lägen, men med lite fingertoppskänsla har vi stora möjligheter att bevara elevernas lust samtidigt som vi tränar dem i skrivandets konst, med både krav och ramar.

fredag 19 februari 2010

Bloggen i svenskundervisningen

Introduktion

I höstas genomförde jag ett bloggprojekt i svenska B med mina tvåor som blev både lyckat och lärorikt. I det här inlägget presenterar jag projektet och bifogar de dokument jag använde mig av. Avsikten är att tydliggöra de pedagogiska vinster som gjordes genom att använda bloggen som verktyg, samt att ge exempel på hur man konkret kan lägga upp en blogguppgift.

Uppgiften gick i korthet ut på att eleverna i en gemensam blogg skulle skriva vars ett inlägg om en positiv erfarenhet de gjort under sin skoltid. Erfarenheten skulle ha lärt dem någonting. Målgruppen var lärare som kunde bli inspirerade och dra nytta av elevernas reflektioner.

Upplägget i punktform
  • Uppgiften presenterades med hjälp av en tankekarta från FreeMind och tre exempeltexter.
  • Jag gick igenom arbetsgången och betygskriterier för uppgiften.
  • Genom olika efterforskningar i grupp, samt omröstningar i klassen bestämde eleverna namn till bloggen och hittade en snygg och passade design till den. Bloggen döptes till När slutar vi?.
  • Eleverna fick skapa Google-konton och jag bjöd som administratör in dem som författare till bloggen.
  • Jag gick igenom skrivprocessen och hur god respons kan se ut.
  • Eleverna skrev sina inlägg och letade upp bilder för att illustrera dem. De fick respons i två olika omgångar, dels av varandra och dels av mig, och redigerade utifrån responsen.
Pedagogiska vinster

Bloggen hade en tydlig målgrupp och eleverna visste att en autentisk publik skulle ta del av det de skrev. Att eleverna fick arbeta med namngivningen och utformningen av bloggen gjorde dem medvetna om publiken, samt om det faktum att en text alltid har ett sammanhang.

Att få elever igenom en bra skrivprocess tycker jag tyvärr ofta är förknippat med en hel del tjat och påtryckningar. Här gick det nästan av sig själv. Det faktum att eleverna skrev för en verklig publik gjorde att de månade om sina texter och det intryck de gjorde genom sina inlägg. I sin förlängning fick deras noggranna, hårda arbete som resultat att samtliga elever fick minst betyget Godkänd på uppgiften. Och det är ju inte så dumt.


Dokument att ladda ner

Ladda ner uppgiftsformuleringen här!
Ladda ner FreeMind-kartan här! (du måste ladda ner FreeMind för att kunna öppna filen)
Ladda ner Exempeltext1 här!
Ladda ner Exempeltext3 här!
Ladda ner instruktionerna för namngivning, mallsök och skrivdel här!
Ladda ner responsinstruktionerna här!
Ladda ner kriteriebeskrivning för uppgiften här!

fredag 12 februari 2010

Med framtiden runt hörnet - blogga i svenska C

Svenska C (kursplan) är en obligatorisk kurs på samhällsprogrammet och här ligger fokus på muntlig och skriftlig kommunikation. Ett kursmål är att eleverna ska “känna till vilka presentationsformer som digitala medier kan erbjuda” och ämnesbeskrivningen talar särskilt om att eleverna ska förberedas för de krav på muntlig och skriftlig kommunikation högskolestudierna och yrkeslivet kommer att ställa på dem.

Att känna till bloggen som verktyg och vad en blogg kan användas till har eleverna nytta av på högskolan där man ofta bloggar. Men ett användsningsområde som kanske hamnat lite i skymundan är att man kan använda en blogg för att marknadsföra sig själv. I förra numret av Allt om pc&teknik (Nr 1, 2010) kunde man läsa om hur drivna, unga människor använde bloggande (även sociala nätverk omnämns) för att skaffa jobb.

Om vi kan ge våra ungdomar en fördel på en tuff arbetsmarknad kommer de att tacka oss, och ett sånt försprång tror jag vi kan ge dem genom att bekanta dem med bloggandets alla möjligheter!

Om du vill ha förslag på hur du kan introducera bloggande för eleverna kan du ladda ner en blogguppgift här. Den använder min kollega Pernilla W just nu med sina elever här på Pauli gymnasium i Malmö.

lördag 6 februari 2010

Studenter förbjuds att blogga om politik

I artikeln "Studenter förbjuds att blogga om politik" i dagens Sydsvenskan berättar Anders Malmström om en blogg som startats av studenter som läser Service Management i Lund. Bloggen drivs av institutionen och har startats i marknadsföringssyfte för att nå ut till nya studenter. För bloggandet har det dock satts upp riktlinjer i form av vissa begränsningar om vad studenterna får skriva om, t.ex. ska politik, religion, nedlåtande kommentarer om föreläsare, studenter eller personal. Rätt eller fel, frågar Sydsvenskan?

Att inför en gemensam produktion sätta upp ramar för hur innehållet ska se ut, och för vilken ton som ska hållas är väl alldeles rätt tänkt tycker jag. Eftersom bloggen i fråga dessutom vill locka nya studenter till Lunds universitet är det väl rimligt att inte använda just detta forum som kanal för klagomål mot enskilda föreläsare. Dessutom har riktlinjerna tagits fram efter önskemål från studenterna och med hjälp av dem, enligt initiativtagaren Mathilda Brook Welin.

Jag tycker att det här projektet verkar vara ett bra exempel på en blogg som skapats av delaktiga elever med insikt om vad den ska handla om och hur stoffet ska presenteras. Andra bloggar i Lunds universitets regi kommer med all säkerhet att se annorlunda ut och att det finns möjligheter att kritisera och skapa debatt vid Lunds universitet när det behövs förutsätter jag.

Läs bloggen här:http://servicemanagement.blogg.lu.se/