Formativ bedömning - mallar att arbeta efter!

Under det gångna året har jag vid fler och fler tillfällen fått möjlighet att hålla i work shops kring formativ bedömning och IKT. Att göra sin invanda praktik tillgänglig för andra är en intressant process, eftersom jag därmed har tvingats fundera över vilka principer jag använder för att planera min undervisning. Översikterna nedan är ett resultat av detta arbete.

De två bilderna föreställer tankeprocesserna man kan använda dels inför ett större moment på x antal veckor, och dels inför en lektion. I båda fallen är det naturligtvis så att de är pusselbitar i ett större sammanhang. Det enskilda momentet/projektet är en del av kurs, och kursen en del av gymnasieutbildningen som helhet. Jag har valt att konkretisera just dessa två nivåerna (momentet/området och lektionen) eftersom det är där man som lärare ofta rör sig i vardagen. En förutsättning, även om jag inte tar upp den här, är ju dock att man höjer blicken och ser till läroplanen och elevens utbildning som helhet.

Bild 1: Undervisningsområdet




Startpunkten i den första bilden ligger på målet, och de frågor man inledningsvis måste ställa sig kring målet innan man börjar planera enskilda lektioner. Om inte målet är tydligt för läraren, kan hen aldrig göra målet tydligt för eleverna. Och utan ett tydligt mål blir undervisningen mindre effektiv. Den stora fyrkanten representerar den sammanlagda tid man avsatt till området, och ringarna markerade L representerar de enskilda lektioner man har till sitt förfogande. Vid ämnesövergripande arbete (som jag rekommenderar) kan lektionsringarna bestå av lektioner med olika lärare i olika kurser. Väsentligt är att lärarna i så fall gör planeringen tillsammans. Det är också en fördel om den tid man avsatt ger utrymme för viss flexibilitet. Under årens lopp har jag blivit mer och mer benägen att hellre göra få saker ordentligt än många saker hafsigt, med motiveringen att den sammanlagda mängden kunskaper, förmågor och färdigheter blir större i det förra fallet.

Frågetecknet innan syftar dels på de förkunskaper man förväntar sig att eleverna har, och dels, tillsammans cirkeln "uppföljning", det större sammanhang som momentet är en del av.

Bild 2: Lektionen


Den här mallen kan man säga representerar en av L-cirklarna ovan, dvs. ett lektionspass. Har man varit grundlig i sin planering tidigare (vilka verktyg behöver eleverna för att lösa uppgiften?) bör redan målen för flera av lektionpassen vara färdigformulerade.

Något jag själv lagt ner mycket energi på det här läsåret är punkten som gäller att aktivera eleverna. Om eleven är passiv kan jag inte se var de ligger i förhållande till målet; jag kan inte se om någon utveckling sker; och jag kan då heller inte ge någon feedback som bidrar till vidare utveckling. En effekt av min strävan att aktivera eleverna har varit just att styra vem som talar, och att kräva deltagande på olika sätt. Detta måste givetvis ske i kombination med att man skapar tillåtande och trygga grupper där brister och kvalitéer i både egen och andras produktion diskuteras på ett sakligt sätt. Lärloggar har varit ett viktigt verktyg när det gäller att se hur väl lektionsinnehållet fyllde sitt syfte. Om lärloggar och att styra vem som talar kan du läsa mer om i det här inlägget: Hur får jag syn på lärandet? Praktiska metoder!