torsdag 7 september 2017

Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II

Daugerrotype av Edgar Allan Poe.
From Wikimedia Commons, Public Domain
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.

Lektion 3

Jag har i förväg skapat ett dokument som består av:
  1. Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe
  2. En sammanfattning jag skrivit av texten
  3. Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning inte innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.

När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.

Lektion 4

Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.

Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway. Därefter använder jag mig Reading to learn-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (här och här):
Exempel på tankekartan vi gör tillsammans

  • Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.
  • Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "underline the word writer. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera hela texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.

När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:
  • ...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. 
  • ...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. 
  • ...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.

Från Colourbox
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut så här. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.

Kommande lektioner

Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.

Del 1 i denna serie
Del 3 i denna serie
Del 4 i denna serie



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...