tisdag 14 juni 2011

Hur ställer sig Sveriges Kommuner och Landsting till sociala medier?

I dagarna fick jag via min chef en skrivelse från SKL om hur kommunerna bör förhålla sig till sociala medier. Jag blir alltid lite mörkrädd när det ska till en massa regleringar som jag tror ska begränsa mig i klassrummet eller göra det yxigare att jobba effektivt. Därför var det med viss bävan jag bläddrade i dokumentet.

Den första frågan man som bloggare och twittrrare bör ställa sig är vilka sociala medier man använder privat och vilka som ingår i tjänsten. Om man gör det i tjänsten blir dessa alster allmän handling och faller under de lagar och riktlinjer som gäller för det.

Som exempel kan man ta min blogg. Jag har startat och huvudsakligen drivit den på min fritid, men under innevarande år även på arbetstid med min chefs goda minne. "För att kommunikationen ska anses ske i tjänsten bör det finnas ett beslut eller någon from av godkännande från behörig arbetsledare", står det i skriften. Det finns det ju här, men samtidigt har ju initiativet funnits hos mig och bloggen skrivs så att säga inte på uppdrag av min arbetsgivare. Den är helt enkelt något som anses kunna gagna kollegorna och därför får jag använda arbetstid till att skriva i den. Eftersom de här gränsdragningarna inte alltid är lätta, uppmanar SKL varje enskild kommun att upprätta policydokument som gör det lättare att göra de här bedömningarna. Eftersom man ska kunna lämna ut allmänna handlingar på begäran menar SKL också att myndigheten måste ha inloggningsuppgifter till denna typen av sidor. När det gäller ett helt Google-konto där man förvarar allt mellan himmel och jord är ju det minst sagt känsligt.

Vad gäller då när man publicerar elevernas arbete på webben? Detta görs ju helt inom undervisningens ramar och kan därför aldrig kallas privat på något sätt. Däremot är ju det innehållet mer underlag för bedömning än kommunikation utåt mot medborgarna. Dock påpekar min chef att alla prov, underlag och dylikt är arbetsmaterial och därmed allmän handling, därmed även material på webbplatser och sociala medier.

Dessutom är det så att allmänna handlingar inte för förstöras eller gallras om man bedömer att de kan vara av värde för "rättsskipning, förvaltning, och forskning", vilket ju är en väldigt vid formulering. Rent hypotetiskt skulle man ju kunna anta att mina elevers webbsida om Malmö hade kunnat utgöra ett underlag för någon som skulle vilja forska i ämnesövergripande, digitala arbetssätt. En annan regel är dock att handlingar kan förstöras (med viss varning och frsit) när de inte längre är aktuella.

Oavsett hur de enskilda kommunerna väljer att se på de sociala medierna, är det nog viktigt att IKT-aktiva pedagoger funderar över hur man vill att huvudmannen ska förhålla sig till lärarsidor på Facebook, tipsbloggar, elevproducerade bloggar, wikis, informationswebbar och twitterflöden, och att man förbereder sig på att det kommer att finnas regleringar kring denna typ av kommunikation. Adjö, Vilda Västern. Välkommen, civilisation? Vi får se vad det blir när stadsjuristen kommer på skolbesök i augusti.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...