tag:blogger.com,1999:blog-53149222320943984312024-03-14T05:44:17.743+01:00IKT-skafferietUnknownnoreply@blogger.comBlogger281125tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-4965752816046982372022-11-25T09:06:00.005+01:002022-11-25T09:06:53.189+01:00Diskutera sex, samtycke och relationer - För nybörjare!<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg_lUsTp0SKjoqbTS78_nti7Mw6H5L1d4GgWuJi_rfv1i9nJMRtll3iSd__AY8aONAxWFsk7iX6AFD9gSZtt8J3WKV04XQ-ynZx6odtPmCMLIzq_d7xFOBo3516ala6L8l08lq0QupBjit4PhUcFr9PyNCHe-1iZzpUuhFNeawdIQYURemLQt7orp1opQ" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img alt="" data-original-height="168" data-original-width="270" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg_lUsTp0SKjoqbTS78_nti7Mw6H5L1d4GgWuJi_rfv1i9nJMRtll3iSd__AY8aONAxWFsk7iX6AFD9gSZtt8J3WKV04XQ-ynZx6odtPmCMLIzq_d7xFOBo3516ala6L8l08lq0QupBjit4PhUcFr9PyNCHe-1iZzpUuhFNeawdIQYURemLQt7orp1opQ" width="320" /></a></div><br />Från och med i år, 2022, har det kommit förändringar i läroplanen som ökar varje lärares ansvar att ta upp sex, samtycke och relationer i undervisningen. Så här skrev Lars Öhman i <i>Skolvärlden</i> (Feb, 2022): "Ämnet sex- och samlevnad kommer från höstterminen 2022 heta sexualitet, samtycke och relationer. Syftet med läroplansförändringarna är att grund- och gymnasieskolorna i högre utsträckning ska lyfta in frågor om samtycke och frivillighet i undervisningen". Ett problem har varit att undervisningen tidigare mest handlat om kunskaper i stället för om normer och värderingar, samt att lärare har varit osäkra och okunniga, vilket kanske inte är så konstigt.<p></p><p>Själv kan jag inte minnas att jag på något särskilt planerat sätt pratat om sex och samtycke i undervisningen, medan relationer är något som mer naturligt dykt upp. Så! När det är första gången med något kan man ju lätt bli lite osäker och då har jag haft nytta av två saker: </p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>En riktigt bra skolsköterska som glatt och villigt höll i undervisningen tillsammans med mig</li><li>Det alldeles fantastiska <a href="https://urplay.se/serie/224702-diskutera-sex-och-relationer">materialet som finns på URplay</a>.</li></ul><p></p><p>Materialet består av sex delar och handlar om:</p><p></p><ol style="text-align: left;"><li>Ofrivillig ensamhet.</li><li>Samtycke</li><li>Att komma ut</li><li>Att prata om sex med partnern</li><li>Hedersproblematik</li><li>Ofrivillig graviditet och abort</li></ol>Till varje del finns en kort video på ca. fem minuter med en situation kring det tema som är aktuellt. De här klippen är riktigt bra. Skådespelarna är skickliga och innehållet känns realistiskt med situationer som ungdomar skulle kunna hamna i. Till varje film finns det sedan ett videoklipp med en expert som kommenterar innehållet. Förutom att det finns diskussionsfrågor till varje film finns även en fantastiskt användbar <a href="https://urplay.se/serie/224702-diskutera-sex-och-relationer/extra">lärarhandledning</a> med både information och ytterligare övningar man kan göra kring varje tema.<p></p><p>Eftersom jag ville integrera detta i ämnet svenska passade jag på att träna lite samtalsmetodik och så hade jag två romaner som eleverna läste parallellt. De fick välja mellan <i>Sexstrejken</i> och <i>Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan </i>och båda romanerna går enkelt att koppla till det innehåll som togs upp i materialet från URPlay.</p><p>Eleverna har varit engagerade och positiva och kommit med många klokskaper. Samtliga elever ställde sig positiva till innehållet i videoklippen och en stor majoritet (90%) tyckte att övningarna och aktiviteterna vi hade under lektionerna var givande.</p>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-90935824622761147692022-11-19T12:47:00.000+01:002022-11-19T12:47:08.610+01:00Talrädsla i skolan<p>Elever kommer allt oftare till gymnasiet utan erfarenheter av att ha genomfört muntliga presentationer inför grupp. Några tillstår att de aldrig behövt göra det. Grundskolan, liksom gymnasiet har ett långgående ansvar för att elever ska lyckas och extra anpassningar* är ett verktyg för detta. Att presentera endast för ett fåtal personer kan vara en sådan extra anpassning. Jag är själv en förespråkare för extra anpassningar, både på individ- och gruppnivå, men vad extra anpassningar INTE får vara är en ursäkt för att inte ha höga förväntningar på elevers möjligheter att utvecklas. Då riskerar extra anpassningar att leda till att vi begränsar elevers möjligheter i livet. I detta fall kan det leda till att man aldrig vågar prata inför grupp: inte vid mötet på en framtida arbetsplats, och inte i privatlivet, t.e.x för att hylla någon vid ett bröllop eller födelsedag. En annan följd kan vara att man inte söker jobb där muntlig presentation ingår. Vilken förlust! Jag skulle kunna skriva mycket mer om detta, men eftersom det inte är fokus i det här inlägget, går jag vidare!</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh1UWuOGG29TAEENhJjlEHjEBNrJPc7xeo21rjNHT-KcormNcsRx6n6YaK-hSjipNVb9kf8pKC9H1s-aQKJNZ6YnRtpXrdICZWs5pnsPHVbSpSF2c_q8RkCyKWUkFYDqfeDYD_3fHuJ_4fQ_yd0KR9Ro5dNyLQPSW1qfYIT2oLocIrSE65Ji1scsl4nhw" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img alt="" data-original-height="520" data-original-width="400" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh1UWuOGG29TAEENhJjlEHjEBNrJPc7xeo21rjNHT-KcormNcsRx6n6YaK-hSjipNVb9kf8pKC9H1s-aQKJNZ6YnRtpXrdICZWs5pnsPHVbSpSF2c_q8RkCyKWUkFYDqfeDYD_3fHuJ_4fQ_yd0KR9Ro5dNyLQPSW1qfYIT2oLocIrSE65Ji1scsl4nhw=w154-h200" width="154" /></a></div>Eftersom att allt fler lider av talängslan beslöt jag mig alltså i slutet av vårterminen för att försöka ta tag i det. De strategier jag använt: milt tvång, envishet, och extra anpassningar ledde inte till utveckling för eleverna. Vissa av dem höll förvisso sina tal men det var under stor vånda som gjorde ont i lärarhjärtat att se. Vem vill utsätta sina elever för sånt? Andra vägrade helt enkelt. För att förstå mina elever bättre och för att hitta andra, mer effektiva strategier för undervisningen köpte jag boken <i><a href="https://www.gothiakompetens.se/bocker-grundskola/talradsla-i-skolan-p88099952">Talrädsla i skolan</a> </i>(2017) av Daniel Sandin, och den kan jag varmt rekommendera.<p></p><p>Den första nöten att knäcka var att hitta ett sätt att organisera träffar under skoltid för de sju elever jag valde ut och kontaktade. De gick alla i samma klass vilket underlättade. Jag ville att våra träffar skulle äga rum på lektionstid för att det inte skulle finnas ytterligare en tröskel de skulle över. Att ta itu med något de upplevde som ångestladdat och jobbigt var tröskel nog. Sandin lyfter fram att det krävs tid och långsiktighet för att övervinna talrädsla. Han har själv använt kursen <a href="https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=-996270488%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26version%3D8%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3">Retorik</a> på 100 poäng för att arbeta med talrädda elever och något sådant var inte möjligt i mitt fall. I stället tog jag sex lektionshalvor på 40 minuter styck. Medan jag var med talgruppen hjälpte vår fantastiska specialpedagog till och hade resten av klassen. </p><p>Vid de tre första tillfällena presenterade jag tre olika verktyg:</p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>Det första handlar om att våra tankar om oss själva påverkar våra känslor.</li><li>Det andra handlar om hur vi kan lura vårt nervsystem med hjälp av andningsteknik.</li><li>Det tredje handlar om att vårt kroppsspråk påverkar vårt självförtroende och att man kan påverka det med hjälp av <i>power poses.</i></li></ul><div style="text-align: center;"><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vSLjEqpvO6VBZV-Bb538y-N63GXqLR1zPZukKYQrlzFx0JnehGm7RmyJv5P7o0RphdTM5MGpbn8gowi/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;"><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vQFL_LJ2UFZCatddoPCif56nM3Bo-g5PU5xbjfmKxYDt81wKhx3v50-l86mLPmYvAoiy58mSzRe-zvM/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe></div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vSTTNb6YtC9WD-RcPskB1GK7ScwOeAUC-xCU6RK2wqMdjF9CFoukgTCI5QjzYFNPy654ize1DuMa7Le/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe></div><div><br /></div><div>Vid de tre sista tillfällena fick eleverna tre olika uppgifter där de skulle presentera muntligt. Svårighetsgraden på uppgifterna steg successivt dels genom att bli allt mer lika den typ de förväntas hålla i skolan, och dels genom att de genomförde själva talen på olika sätt (sittande, stående, i ring, framme vid tavlan, för allt fler personer). Eleverna valde själv nivå av utmaning på den sista punkten. Det viktiga var att de försökte flytta gränsen vid varje tillfälle.</div><div><ul style="text-align: left;"><li>I den första taluppgiften skulle de berätta om sin morgon på ett väldigt detaljerat sätt.</li><li>I den andra taluppgiften fick de sammanfatta information som de var delvis bekanta med eftersom vi hade arbetat med det precis innan vi träffades i talgruppen.</li><li>I den tredje taluppgiften fick de olika korta, helt okända artiklar om ny forskning som de skulle sammanfatta (från tidskriften <i>Modern psykologi</i>)</li></ul><div>Varje pass avslutades med att eleverna fick skriva loggbok där de reflekterade över det vi hade gjort på lektionen och kring vad de var redo för i nästa steg. Poängen var hela tiden att de skulle utmana sig själv.</div></div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vQ8cOktQAV9M8gY_uFJsAXiPSbQt6ZLL_Ehqyg5mKgF0ddwJX3S_XmUPvLQUc30oYkvtAVgCV28Fmkb/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;"><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTpZndXks5o6Occ20XW_L3laoHAojdmRIKQYzZlHdRd0mNxrebvhhmd2HOfSlK3suAI2kxQG3TD-rwI/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;"><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTtPePSA_h473gQ0iQfMpuukdoyo5RjQMfokwobx_oR-2QL87OatJZj0LD7qU7iuKL6Md4DjDnOZfF6/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: left;">Väl medveten om att de här sex tillfällena är otillräckliga för att helt råda bot på elevernas talrädsla har jag funderat på hur vi kan fortsätta. Det förlag jag presenterade för eleverna var:</div><div style="text-align: left;"><ul style="text-align: left;"><li>Att de framöver på svenskan kommer att presentera inför varandra i vår talgrupp. </li><li>Att jag kommer att kontakta deras andra lärare för att de också ska kunna använda sig av denna konstellation vid muntliga presentationer. Tanken är sedan att gruppen ska ökas på successivt. Vid den sista talövningen vi hade tillsammans fick jag t.ex. lov att ta med mig en kollega (valet föll på en synnerligen omtyckt mattelärare, som blev glad och rörd över att ha blivit utvald av eleverna).</li><li>Det tredje är att vi kommer att ha uppföljningsmöten under våren.</li></ul></div><div>För min del har arbetet inneburit en väg som kan leda framåt för mig som pedagog, men framförallt för de elever jag undervisar. För dessa har en dörr öppnats där tanken att de kan bli någorlunda bekväma talare inte längre låter helt befängd. Fortsättning följer.</div><div><br /></div><div>*Extra anpassningar beskrivs så här av <a href="https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram#:~:text=Vad%20%C3%A4r%20extra%20anpassningar%3F,formellt%20beslut%20om%20extra%20anpassningar.">Skolverket</a>: "en mindre ingripande stödinsats, som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen."</div><p></p><p></p>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-40757702776294782612022-10-06T10:21:00.000+02:002022-10-06T10:21:30.897+02:00Studieplanering<p>I år har jag en ny (och underbar) etta och därför har jag samlat en del tankar kring studieplanering i en presentation som jag körde med dem. Här är den, för er som tycker den kan vara till nytta!</p>
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTmpo_zzmhav_Pia5yAb4B1c_wmxkTWF4PJ8djHMHRsA2MN7I1fQ8kUyvf2-fnauEGvpRDTlpH_fx_m/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-12259964885499085282022-02-18T20:36:00.004+01:002022-03-08T12:16:11.072+01:00Givande läsning - för alla elever - är det möjligt?<p>Inför studiedagen den 16/3 (2022) här i Malmö kommer <a href="https://pedagog.malmo.se/2022/02/15/snart-ar-det-dags-for-pedagog-malmo-live/">Pedagog Malmö </a>att organisera ett digitalt smörgåsbord av småföreläsningar och jag blev ombedd att bidra. Föreläsningen kan ni ta del av nedan.</p><p>Det finns också en artikel på <a href="https://malmodelar.malmo.se/">Malmö delar</a> om just det jag tar upp i föreläsningen och den finns färdig att läsa <a href="https://pedagog.malmo.se/2022/02/15/snart-ar-det-dags-for-pedagog-malmo-live/">här</a>. Föreläsningen handlar om hur jag har lagt upp romanläsning med mina ettor. Målen med upplägget har varit </p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>att eleverna ska ha möjlighet att vara delaktiga när det gäller val av roman och av uppgifter och att detta ska leda till större motivation att läsa.</li><li>att förväntningarna på eleverna ska vara tydliga och att det ska leda till en bra studiero</li><li>att undervisningen ska vara differentierad så att alla elever kan arbeta på en nivå som är lagom för dem och att de därmed ska lära sig mer.</li></ul><div>Föreläsningen är fylligare än artikeln och fyller i en del luckor som finns i inlägget på Malmö delar. På <a href="https://pedagog.malmo.se/artiklar/forelasning-med-camilla-lindskoug/">föreläsningens webbsida</a> finns, förutom föreläsningen, både presentationen samt länk till tre-i-rad-uppgifterna.</div><p></p><iframe allowfullscreen="" frameborder="0" src="https://players.brightcove.net/745456160001/ac887454-ec8b-4ffc-a530-4af5c1c8e8c7_default/index.html?videoId=6295896502001"></iframe>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-76391524281248640112021-10-31T09:43:00.005+01:002021-10-31T09:44:31.607+01:00Vetenskaplighet och källkritik med Emma Frans<p>Vi har köpt in boken <i>Larmrapporten</i> (Emma Frans, 2017) till skolan och i somras fick jag dessutom tag på hennes andra bok: <i>Sant, falskt eller mittemellan</i> (2020). Den första handlar om "hur man skiljer vetenskaplighet från trams" och den andra är en samling nyfikna frågor som Frans ger vetenskapliga svar på. Denna höst bestämde jag mig för att använda böckerna (kursen svenska 1) till mina ettor som läser samhällsvetenskapligt program med beteendevetenskaplig inriktning.</p><p>Syftet med momentet är att stimulera elevernas nyfikenhet på omvärlden och introducera tanken att det är just de nyfikna idéerna som är all forsknings moder. Detta blir första gången på gymnasiet som eleverna får röra sig bort från det egna perspektivet som präglat skrivandet på högstadiet, mot ett mer vetenskapligt förhållningssätt.</p><p><b>Lektion 1</b></p><p>Lektionen började med att vi hade en EPA (Enskilt - Par - Alla) där eleverna fick tänka på och diskutera frågan: <i>Vad är vetenskap</i>. Jag lyfte sedan deras tankar till tavlan, summerade och förklarade att all forskning utgår från nyfikna frågor - man vill helt enkelt ta reda på någonting man inte vet. Därefter presenterade jag Emma Frans och hennes två böcker och berättade att vi skulle arbeta mer med just vetenskaplighet och källkritik med hjälp av det hon skrivit. </p><p>Jag hade valt ut en av Frans artiklar från <i>Sant, falskt eller mittemellan</i> som vi skulle läsa och för att skapa förförståelse för den, hade jag ytterligare en EPA som ställde samma fråga som skulle utredas i artikeln, nämligen: <i>Blir vi lyckligare av pengar?</i> Det blev en engagerad diskussion och jag samlade synpunkterna på tavlan. På så sätt kunde jag återknyta till dem när vi tillsammans skulle läsa texten.</p><p>Eleverna fick artikeln utskriven och jag såg till att alla hade pennor och berättade att vi skulle läsa och anteckna samtidigt. Innan vi började gjorde jag dem också uppmärksamma på strukturen i artikeln (påstående --> genomgång --> slutsats). Jag berättade att de texter de själv skulle skriva senare skulle se ut på samma sätt. Jag läste texten högt och stannade emellanåt för att summera och för att räta ut frågetecken kring ord och begrepp. Jag gjorde dem särskilt uppmärksamma på sammanhangsord som <i>dock, däremot</i>, och <i>men</i> och på begrepp såsom <i>kontrollpersoner, relativ inkomst</i>, och <i>paradox</i>. Eleverna antecknade förklaringarna i sina artiklar.</p><p>Efter läsningen pratade vi om siffrorna i texten (fotnoterna) och jag visade källförteckningen (som finns längst bak i boken) och pekade på hur fotnoterna och källförteckningen hängde samman med varann.</p><p>I slutet av lektionen fick eleverna ut innehållsförteckningen från <i>Sant, falskt, eller mittemellan</i>. De fick ringa in tre frågor som de var extra nyfikna på. De fick reda på att de lektionen därpå skulle få läsa en av de artiklar de ringade in.</p><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vQj999l027osCPdKBQNwyz7Hq5y-SdpjqrJsdTdv0w7ILV6wPt3zsC6-uuKAsIq026YYVNs04kcG7yu/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><div><br /></div><div><b>Lektion 2</b></div><div><b><br /></b></div><div>Syftet med lektionen var att ge eleverna ytterligare en modell för den text de sedan ska skriva själv. Jag började med att visa var ilärprocessen vi befann oss genom att gå tillbaka till planen från förra lektionen. Därefter presenterade jag hur de skulle arbeta med texterna och sedan delade jag ut de texter de valt. Eleverna hade alltså olika texter, men arbetade med dem på samma sätt i <a href="https://docs.google.com/document/d/1E3tKIvBcrAthfYIHdDeb2RRfMLpfHTHk9F4uCf4hQC8/edit?usp=sharing">den mall jag förberett</a> och publicerat i Classroom. </div><div><br /></div><div>I slutet av detta moment lyfte jag de nyfikna frågor som artiklarna försökt besvara och eleverna som läst dessa artiklar berätta vad slutsatsen blev.</div><div><br /></div><div>Därefter tittade vi särskilt på inledningarna. Jag hade valt ut tre stycken och lagt in i presentationen. Jag förklarade vad syftet med inledningar är och lät eleverna diskutera hur just dessa tre inledningar gör det inledningar ska göra, nämligen skapa intresse och förbereda läsaren.</div><div><br /></div><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTBULmZsvBIbZzIIiPLmgp2GOSFVxIvlFgqMiTnqxioncJSlruGAH4ioFzudGiillykYV2GpTKolXDD/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><div><br /></div><div><b>Lektion 3</b></div><div><br /></div><div>Först visade jag var i processen vi befann oss. Efter att ha läst modelltexter (två vardera - en gemensam och en egen) från <i>Sant, falskt eller mittemellan</i> så skulle eleverna nu börja läsa utdrag ur <i>Larmrapporten</i>. Jag hade förberett <a href="https://docs.google.com/document/d/1sYEc5uz57K7JldF7SvK0s3wBl7rovSWvpsTyhVOt__w/edit?usp=sharing">instuderingsfrågor</a> på sidor som jag hade valt ut (de finns angivna längst upp i dokumentet med instuderingsfrågor. Jag förberedde läsningen genom att låta eleverna titta på några ord som skulle dyka upp i texten (bild 4 i presentationen). Eleverna fick diskutera vad de trodde orden betydde och sedan gick vi igenom dem tillsammans. Därefter förberedde jag läsningen (bild 5) och lade själv upp de fyra första instuderingsfrågorna på skärmen . De två första avsnitt som hörde till dessa frågor skulle vi läsa tillsammans.</div><div><br /></div><div>Jag läste de två första avsnitten för eleverna. Jag pausade emellanåt för att sammanfatta och för att koppla till frågorna som vi hade på tavlan. Jag skrev upp stödord direkt på skärmen (min projektor lyser bilder direkt på tavlan vilket innebär att jag kan skriva på det som visas). När jag hade läst färdigt svarade eleverna med en gång på de första fyra frågorna och fortsatte sedan läsa på egen hand.</div><div><br /></div><div><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vSe2P1basegJKKOaA4QRXWygcK4DZcy3DQW9gNzIQsAGZTWFc1VO2PPHBtKK1o7X7zEoJK1xG0BixHb/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe></div><div><br /></div><div>I vanliga fall hade jag lagt in fler övningar under läsningen, men eftersom jag skulle vara ledig under vår nästa lektion fick eleverna i uppgift att läsa färdigt sidorna hemma och svara på frågorna inför nästa lektion.</div><div><br /></div><div>Jag avslutade lektionen med att köra en <a href="https://www.mentimeter.com/">mentimeter</a> med frågan "Hur är man källkritisk?". Detta berodde på att jag ville ta reda på vad eleverna redan kunde om källkritik innan jag bestämde vad mer vi skulle läsa i <i>Larmrapporten</i> under den kommande lektionen. Lektionen avslutades med att jag berömde eleverna för att de arbetat så bra och med att säga att jag alltid var glad när jag träffat dem:) Svaren analyserade jag efter lektionen.</div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-t4JjxVAF42k/YWgImN6ckxI/AAAAAAAACsE/bLgR_j4FWxAaKau_mrI-5TgQjcbJ_k-ZwCLcBGAsYHQ/s1602/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2021-10-14%2Bkl.%2B12.06.16.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="771" data-original-width="1602" height="214" src="https://1.bp.blogspot.com/-t4JjxVAF42k/YWgImN6ckxI/AAAAAAAACsE/bLgR_j4FWxAaKau_mrI-5TgQjcbJ_k-ZwCLcBGAsYHQ/w446-h214/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2021-10-14%2Bkl.%2B12.06.16.png" width="446" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b>Lektion 4</b></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">Eftersom eleverna hade hunnit olika långt med instuderingsfrågorna (i klarspråk: alla hade inte gjort läxan) så hade jag en gemensam inledning på lektionen där jag först började med att förklara uttrycket "spotta i glaset" igen genom att berätta om hur en vinprovning gick till. Därefter tittade vi återigen på planen tillsammans - vad vi gjort och var vi är nu och vad det ska leda till - så att eleverna ser sammanhanget. Slutligen visade jag dem vad de hade svarat på Mentimetern lektionen innan vilket sammantaget utgjorde en rätt bra sammanfattning av ett källkritiskt förhållningssätt.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">Därefter ville jag särskilt fokusera på de elever som inte kommit igång med läsningen (och därmed instuderingsfrågorna) för att kunna ge dem extra stöd. Eleverna som hade klarat av svara på instuderingsfrågorna på egen hand fick <a href="https://docs.google.com/document/d/1f7Cj6TwOWQoY3DCGa1rytJ3sdw9jMsXyoSmWnzTndAE/edit?usp=sharing">fler instuderingsfrågor</a> som de fick lösa på egen hand utanför klassrummet. På så sätt hade jag ca. 12-14 elever kvar inne hos mig. De behövde olika mycket stöd för att komma igång med frågorna men alla lyckades till slut göra det, vilket var bra för deras självförtroende. Dessutom gav det mig viktig information om var de befann sig i sin läsutveckling.</div><div><br /></div><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vQDFS1c_ywWV31XFekeIs4GgzKO7tR8QX31kqzhdvUeXOEpdw_HjseGLM671-qdY2TUQXv2MNdSZMm3/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><div><br /></div><div><b>Lektion 5</b></div><div><br /></div><div>Syftet med dagens lektion var att gå igenom de första instuderingsuppgifterna som nu samtliga elever hade arbetat med, att presentera <a href="https://docs.google.com/document/d/1_quJRx2w0Rx4wtqGM_6ozSLGCXYD99o9q6dSadzGCgc/edit?usp=sharing">uppgiften</a>, att titta på en <a href="https://docs.google.com/document/d/1Mp4LAMGFsbWmFEvfzh5QSuffDODkbtvaSnuapv3E6a0/edit?usp=sharing">modelltext</a> jag skrivit, samt att låta eleverna fundera på vilken nyfiken fråga de ville försöka besvara. När eleverna kom in i klassrummet lät jag eleverna lyssna på Tupacs "Dear Mama" vilket det finns ett syfte med som jag återkommer till.</div><div><br /></div><div>Instuderingsuppgifterna gick vi alltså igenom tillsammans (kortfattat <a href="https://docs.google.com/document/d/14ZovfHZ8k1IEbJe-rVITcgjRV3X4ya5XPekUbLiUx34/edit?usp=sharing">facit finns här</a>). Jag fördelade ordet och alla elever fick svara på någon fråga. När jag presenterade uppgiften visade jag också på att det fanns ett alternativ - nämligen att man kan välja att hålla ett tal i stället för att skriva en text. I den här uppgiften är det för mig det källkritiska som står i fokus och därför ger jag gärna eleverna möjlighet att välja på vilket sätt de vill redovisa uppgiften. </div><div><div style="text-align: center;"><br /></div>I <i>Sant, falskt eller mittemellan?</i> finns naturligtvis många modelltexter och eleverna har ju läst två (en gemensam och en valfri) men Emma Frans har naturligtvis haft helt andra möjligheter att sätta sig in i rätt omfattande material av en art som fortfarande ligger ovanför de mål vi siktar mot i svenska 1. Därför ville jag visa hur en lösning på uppgiften kunde se ut på den nivå eleverna förväntades utföra den. Den nyfikna fråga jag ställde var: "Är det sant att Tupac lever?" och jag knöt då an till låten jag spelat i början av lektionen. Jag läste texten högt (eleverna hade varsin kopia av texten) och kommenterade samtidigt vad det var jag hade gjort i de olika delarna. Den källkritiska nivån är enkel och jag ville visa att det var okej att komma fram till att frågan inte gick att besvara på ett tillförlitligt sätt.</div><div><br /><div style="text-align: center;"><img height="190" src="https://lh5.googleusercontent.com/MYS9iSjdlfNkjHoV1HzsCQrAXVdiK0akbHzgjTEXMitU5tRxogFPEdy176RzjG8lvtrjkiwUVxjrY94__q-eePsFyQNa1kMuq97kS7hDZ4EXXjIAN0AA2Npps6wde4ife75aCSYi=w320-h190" style="margin-top: 0px;" width="320" /></div></div><div><br /></div><div>Under lektionens sista del fick eleverna själv spåna på frågor de ville ställa. Eftersom just nyfikenhet är en av de saker jag vill främja i den här uppgiften så har jag tillåtit en stor variation av frågor. Jag har väglett dem lite försiktigt när det gäller avgränsning men det har inte varit ett mål att de ska producera beforskningsbara frågeställningar. När vi sammanfattar uppgiften tillsammans kommer jag att återkoppla just till vilken typ av frågor de ställde och hur lätta eller svåra de sedan var att besvara. Här är exempel på frågor de ville ställa:</div><div><ul style="text-align: left;"><li>Hur vanliga är seriemördare?</li><li>Hur farlig är strålningen från mobiltelefoner?</li><li>Är pornografi farligt för konsumenten?</li><li>Kommer AI att ta över världen?</li></ul><div><b>Lektion 6 och 7</b></div></div><div><b><br /></b></div><div>Syftet med lektion 6 och 7 är att de ska få skriva sina texter (alla valde alternativet text). När de kom in i klassrummet fanns en <a href="https://docs.google.com/document/d/18F7Z72oagYFmhDLMxGNMU6N_utWrvrzwK9_LjuXh2m0/edit?usp=sharing">skrivmall</a> redan placerad på deras bänkar. Jag samlade klassen och berättade att vi skulle att arbeta i olika "lägen" under lektionen: Komma igång (då kan det vara lite sorl), skriva (då ska det vara tyst), läsa varandras och ge stöd (då kan man prata lite sinsemellan). På tavlan visades läget vi befann oss i och min <a href="https://www.funktionsverket.se/Produkter/tidshjalpmedel/time-timer/">TimeTimer</a> höll tiden. Syftet med att ha olika lägen var att undvika att det helt tiden blev prat i klassrummet och samtidigt säkerställa att det både fanns utrymme för alla de som behöver tystnad för att kunna koncentrera sig men även att de skulle få prata om sin text med någon och få feedback. Jag och min kandidat gick runt och stöttade eleverna medan de arbetade. Syftet med "lägena" var också att det hela tiden skulle vara tydligt för eleverna vad som förväntades av dem och hur länge de förväntandes göra det jag uppmanat dem till.</div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-Of1S_5Lvb8g/YXp0pI0eLxI/AAAAAAAACsg/VJF7A2RWj7MXH_iTyfWxNOD0cx85vN8WQCLcBGAsYHQ/s1076/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2021-10-28%2Bkl.%2B11.59.24.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="620" data-original-width="1076" height="184" src="https://1.bp.blogspot.com/-Of1S_5Lvb8g/YXp0pI0eLxI/AAAAAAAACsg/VJF7A2RWj7MXH_iTyfWxNOD0cx85vN8WQCLcBGAsYHQ/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2021-10-28%2Bkl.%2B11.59.24.png" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-qpykDDMOkew/YXp0pABDlQI/AAAAAAAACsk/DEZE326UhjYv1LR_yN3GY14sG9r_OR17gCLcBGAsYHQ/s879/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2021-10-28%2Bkl.%2B11.59.34.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="543" data-original-width="879" height="198" src="https://1.bp.blogspot.com/-qpykDDMOkew/YXp0pABDlQI/AAAAAAAACsk/DEZE326UhjYv1LR_yN3GY14sG9r_OR17gCLcBGAsYHQ/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2021-10-28%2Bkl.%2B11.59.34.png" width="320" /></a></div><div><br /></div>Medan eleverna skrev hade de förutom mallen tillgång till min exempeltext där de framförallt kunde se tydligare hur jag ville att de refererade till källor i den här texten.<div><br /></div><div>Under första lektionen var fokus på att komma igång och på att svara på frågor och skapa förståelse för strukturen. Inför den andra lektionen hade eleverna fått feedback och fokus låg mer på språket och fotnoterna. Eleverna uppmanades att använda checklistan från instruktionen, som jag hade inkluderat i mallen.</div><div><br /></div><div><b>Utvecklingsområden</b></div><div><br /></div><div>Det här momentet tog sex stycken 90-minuterslektioner i anspråk. Det finns dock saker som skulle kunna utvecklas i upplägget. Jag hade t.ex. kunnat arbeta mer med olika strategier för att söka information, och vi hade kunnat träna mer på att granska och värdera källor innan eleverna skrev texten. Något annat som fått vänta är hur man skriver referat med egna ord och jag tror att eleverna hade haft nytta av en begreppsordlista, vilket jag helt enkelt inte hann med.</div><div><br /></div><div>Mitt resonemang har enkelt varit att jag måste döda lite darlings. Eleverna ska i den här uppgiften aktivera många olika förmågor redan varav flera är nya för dem, bland annat att använda ett referatsystem, att ha fokus på vad andra säger i stället för på det egna perspektivet, ny information om vetenskaplighet, samt att använda frågeställning och slutsats. På grund av detta beslöt jag mig för att vissa saker fick vänta så att eleverna kunde fokusera på de nya saker de skulle lära sig. Med ovan reflektioner vill jag dock visa på mångsidigheten i uppgiften och att man kan välja att lyfta fram olika områden för utveckling.</div>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-57129270646822594532021-10-04T20:11:00.004+02:002021-10-05T06:20:09.217+02:00Sommarprat blir höstprat på Pauliskolan<p>I början av terminen föreslog min trevliga kollega Linda för mig att vi skulle köra sommarprat med våra tvåor. Vi satte genast igång med planeringen utifrån stöd som finns att tillgå på nätet, nämligen Annika Sjödahls fina upplägg från <a href="https://oppetklassrum.wordpress.com/2015/04/08/skrivmall-till-sommarpratare/">Ett öppet klassrum</a>. </p><p>Jag lägger här upp våra planeringsdokument och de får man låna fritt.</p><p>Inledningsvis lyssnade vi på <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/nicolas-lunabba-sommarprat-2021">Nicolas Lunabbas sommarprat</a>. Vi diskuterade ord inför lyssningen (finns på bilderna 3 och 4 i <a href="https://docs.google.com/presentation/d/1TE_SJFtH6PLHMNr-CyiQc39Z9I6N5cxtPqUQNyCk2F4/edit?usp=sharing">presentationen</a>) och tränade sedan på liknelser och metaforer. Till gången därpå hade eleverna lyssnat på ett valfritt sommarprat och vi tittade på hur strukturen i ett sommarprat ser ut. Som stöd fick eleverna ut <a href="https://docs.google.com/document/d/1LHFI_s8YK60-O7tyu5rq4cfRGtAqDh6JvsAoNUb2kpg/edit?usp=sharing">strukturen i Lunabbas sommarprat</a> som exempel. Därefter skulle de försöka applicera denna struktur på det tal de själv hade lyssnat på.</p><p>Uppgiften vi gav eleverna såg ut så här: <a href="https://docs.google.com/document/d/1V2spC_vA1CntHnEbvKtq4x8jtJ5yDO59zqBrVkeSg-I/edit?usp=sharing">Höstprat på Pauli</a>. De fick möjlighet att välja mellan att tala in ett ett "höstprat" eller att skriva ett manus.</p><p>Både Linda och jag upplevde att det var fantastiskt att lyssna till och läsa allt eleeverna delade med sig av. Något att tänka på var att flera av eleverna valde att dela med sig av tunga upplevelser som behöver följas upp. Detta behöver det finnas beredskap för hos läraren.</p><p>Till er som ännu inte arbetat med sommarprat rekommenderas det varmt.</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-BT6AHTE4LWg/YVvSUvncY5I/AAAAAAAACpo/8DuIH2wplqIBZm9V9fSXzb1VNTDy7SOXQCLcBGAsYHQ/s1378/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2021-10-05%2Bkl.%2B06.19.12.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="880" data-original-width="1378" height="204" src="https://1.bp.blogspot.com/-BT6AHTE4LWg/YVvSUvncY5I/AAAAAAAACpo/8DuIH2wplqIBZm9V9fSXzb1VNTDy7SOXQCLcBGAsYHQ/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2021-10-05%2Bkl.%2B06.19.12.png" width="320" /></a></div><p></p>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-33631036568949670432021-01-11T08:34:00.002+01:002021-01-11T08:39:25.758+01:00Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Avsnitt 5, 6 och 7<p>Avsnitt 5 och 6 ägde rum under den vecka ettorna hade fjärrundervisning och här är upplägget väldigt enkelt som ni kommer att se. Avsnitt 7 lyssnade vi sedan på när de kom tillbaka.</p><p><b>Lektion 5</b></p><p>Jag följde presentationen nedan och gick först igenom ett par begrepp som dykt upp i avsnittet de lyssnat på hemma. Därefter fick de en del feedback på loggböckerna de hade skrivit så att en del missförstånd kring berättarperspektiv rätades ut. Efter det presenterades olika begrepp kring karaktärsbeskrivning. Därefter instruerade jag eleverna att logga ut ur Meet för att lyssna på <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1487220">avsnitt 5</a>. Därefter skulle de svara på frågorna till dagens loggbok. Frågorna gällde även avsnitt 4 eftersom de haft detta i läxa inför lektionen. Jag stannade kvar i Meetet så att eleverna kunde ställa frågor vid behov och sedan återsamlades vi och sa hejdå en stund innan lektionens slut.</p><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTc-Cn26MDEWcPO--4U43HxmfEAuTfu-x0pXR-CEveqiiPRXnA4jmvfFTDciGxHt6GqDOsa9kZyhhu_/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div>Loggboksfrågorna såg ut så här:</div><div><br /></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh3.googleusercontent.com/-710vpf03-YQ/X8jbgvsu7cI/AAAAAAAACYs/g6-YW-RH_VUtHwNd70-o_vUAhdzlIfu0wCLcBGAsYHQ/image.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="154" data-original-width="509" height="145" src="https://lh3.googleusercontent.com/-710vpf03-YQ/X8jbgvsu7cI/AAAAAAAACYs/g6-YW-RH_VUtHwNd70-o_vUAhdzlIfu0wCLcBGAsYHQ/w478-h145/image.png" width="478" /></a></div><br /><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><b>Lektion 6</b></div><div><br /></div><div>Även denna lektion fjärrundervisades. Det är viktigt att just dessa lektioner är extra förutsägbara och att det finns så liten risk för missförstånd som möjligt. Upplägget var därför identiskt med lektion 5 ovan.</div><div><br /></div><div>Jag använde en presentation för att fösrt ge feedback på loggböckerna. I detta fall gällde det att räta ut en del frågestecken kring karaktärsbeskrivning, samt att presentera två nya aspekter av berättarteknik, nämligen miljöbeskrivningar samt hur tiden i berättelsen är organisead. Genomgången följdes precis som lektionen innan av att eleverna loggade ut för att lyssna på <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1487221">avsnittade</a> varpå de svarade loggboksfrågorna och vi hade en kort återsamling för att avsluta lektionen.</div><div><br /></div><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vSpUpmNg9bgHgqyrkSsvLGJUsQUBgIcpVtTbuqwIL8Q12j5k4dtpT1mTdEUbvfO0gUYc7RxVFknabvg/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe></div><div><br /></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh3.googleusercontent.com/-mfnBBltAWVc/X8jc842-3dI/AAAAAAAACY8/A1xIIXuaKTwwOnGXlzjVUgS5tZHEatcmgCLcBGAsYHQ/image.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="130" data-original-width="532" height="117" src="https://lh3.googleusercontent.com/-mfnBBltAWVc/X8jc842-3dI/AAAAAAAACY8/A1xIIXuaKTwwOnGXlzjVUgS5tZHEatcmgCLcBGAsYHQ/w479-h117/image.png" width="479" /></a></div><br /><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><b>Lektion 7</b></div><div><b><br /></b></div><div>Inför den här lektionen hade jag gett feedback på deras gruppsamtal. Feedbacken gavs gruppvis och återkopplade till modellen Tänka tillsammans. Feedbacken kunde till exempel handla om huruvida alla kom till tals och hur de fördelade ordet eller om hur de kunde utveckla och fördjupa resonemang genom att ställa följdfrågor.</div><div><br /></div><div>Till den avslutande delen tog jag upp tema och berättade om vad det var. Jag lade särskild vikt vid att ett tema inte är en lång förklaring utan att det ofta kan sammanfattas i en kort nominalfras. Jag gav flera exempel utifrån bilderna i presentationen. Därefter lyssnade vi på det sista avsnittet där allting får sin förklaring.</div><div><br /></div><div>När vi hade lyssnat färdigt repeterade jag modellen <i>Tänka tillsammans</i> och eleverna fick sedan gå in i sin mail och läsa (eller läsa om) feedbacken jag gett på deras tiidgare samtal. Jag gick under tiden runt och svarade på frågor. Innan de sedan skulle gå iväg och ha sina samtal, visade jag diskussionsfrågorna och sedan gruppindelningarna och var de skulle vara.</div><div><br /></div><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vRRUS7gYb75r6-IE9av1Qprs6SFXZ6ipsrnjC5y_zgl0gTlQNspWqbzpfqXwZjPqNyR1VzYPgXYmyFg/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><div><br /></div><div>Den fjärde frågan var av utvärderande karaktär och därför särskilt intressant för om jag behöver ändra något i mitt upplägg. Eleverna var väldigt positiva till upplägget. De tyckte det var ett bra sätt att lära sig om litterära verkningsmedel på och de tyckte att följetongen var spännande. Efter jul ska vi läsa en roman och ha förhör på det vi arbetat med och då får vi se hur väl det blivit förankrat.</div>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-19501316263099836082020-11-23T13:20:00.000+01:002020-11-23T13:20:01.197+01:00Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Lektion 2, 3 och 4<p>Den <a href="http://www.iktskafferiet.se/2020/10/radiofoljetong-pa-gymnasiet-fallet-alma.html">första lektionen</a> ägnade jag helt åt <i>Fallet Alma Diaz</i> men de följande har jag ägnat ena halvan av lektionerna till språkriktighet. Därför beskriver jag här hur jag har arbetat med avsnitt 2, 3 och 4 i stället för att ta ett inlägg per del.</p><p><b>Lektion 2</b></p><p>Jag delade ut tankekartorna som eleverna började fylla i första gången. Jag berättade att de skulle ha nytta av sina anteckningar när de sedan skulle skriva loggbok vilket vi skulle göra för första gången idag. Vi satte igång <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1487216">andra avsnittet</a> och därefter visade jag eleverna var de hittade sina loggböcker i Google Classroom och var frågorna fanns. Detta var mina frågor till första och andra avsnittet som slogs ihop eftersom vi inte hann börja med loggboken under introduktionslektionen:</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh3.googleusercontent.com/-b_ua3e5_M2M/X7udt8Jy6qI/AAAAAAAACX0/C2_j6QneeMosZf4Ge9SUamHHFEMI_kCBgCLcBGAsYHQ/image.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="116" data-original-width="527" height="103" src="https://lh3.googleusercontent.com/-b_ua3e5_M2M/X7udt8Jy6qI/AAAAAAAACX0/C2_j6QneeMosZf4Ge9SUamHHFEMI_kCBgCLcBGAsYHQ/w468-h103/image.png" width="468" /></a></div><p><b>Lektion 3</b></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh3.googleusercontent.com/-c7hWwzyuzmQ/X7uezW6cdLI/AAAAAAAACYA/mwExg4psQnY6eRQb3a9KaAAN8F1aWjx6wCLcBGAsYHQ/image.png" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img alt="" data-original-height="895" data-original-width="1179" height="240" src="https://lh3.googleusercontent.com/-c7hWwzyuzmQ/X7uezW6cdLI/AAAAAAAACYA/mwExg4psQnY6eRQb3a9KaAAN8F1aWjx6wCLcBGAsYHQ/image.png" width="316" /></a></div>Innan vi satte igång med att lyssna på <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1487217?programid=4947">tredje avsnittet</a> påminde jag eleverna om att man för C-nivå i svenska 1 behöver kunna använda litteraturvetenskapliga termer. Jag gav exempel genom att visa bilderna om berättarperspektiv och spänningskurvan från introduktionslektionen igen och jag beskrev begreppet <i>upptrappning</i>. Eleverna kom själv på flera situationer under föregående avsnitt där spänningen först hade stigit för att sedan sjunka igen, t.ex. när polisen har stoppat lastbilen och ska undersöka den (men sedan visar det sig att ingen är där) och när reportern och Saga ger sig av med Zita till den övergivna kiosken för att leta efter Alma. De möts av en ohygglig stank och hunden är väldigt upphetsad (men det visar sig vara en död rävunge).<p></p><p>Vi lyssnade sedan på avsnittet tillsammans och därefter fick eleverna svara på nya loggboksfrågor (se nedan). Jag avslutade lektionen med att berätta om att de nästa gång skulle få diskutera de tre första avsnitten tillsammans i grupper.</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh3.googleusercontent.com/-fyVroYDznA8/X7uff5MRApI/AAAAAAAACYI/81XCtl5O8fQxr31lxQb8WBVu4grS3FQ9ACLcBGAsYHQ/image.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="120" data-original-width="537" height="106" src="https://lh3.googleusercontent.com/-fyVroYDznA8/X7uff5MRApI/AAAAAAAACYI/81XCtl5O8fQxr31lxQb8WBVu4grS3FQ9ACLcBGAsYHQ/w470-h106/image.png" width="470" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b>Lektion 4</b></div><br />Den här lektionen ägnades åt samtal och det var första gången vi skulle göra <i>Tänka tillsammans</i> och eleverna skulle få spela in sina diskussioner. Jag gav gott om tid till detta eftersom det ibland kan bli rörigt första gången. Jag presenterade först samtalsmodellen <i>Tänka tillsammans</i> för eleverna och berättade att de skulle få gruppvis feedback på sina samtal och att de sedan veckan därpå skulle få ha samtal igen på de sista delarna. Jag poängterade att både samtalen och loggboken utgör mitt underlag för bedömning. Därefter presenterade jag diskussionsfrågorna, vilka grupper de skulle vara i (det bestämmer alltid jag) och hur de skulle gå tillväga rent praktiskt. Jag hade i förväg bokat salar och grupprum och alla elever fick med sig frågorna som skulle diskuteras.<p></p><p>Att spela in samtal, lyssna och ge feedback kan tyckas tidskrävande, men som lärare får jag väldigt mycket ut av det. Det säger sig självt att man inte alls får en rättvisande bild av elevernas kunskaper om man ska gå runt och bara höra brottstycken av det de säger. Dessutom påverkas de ofta av att läraren kommer förbi när de diskuterar. Här sitter de på egen hand och jag kan lyssna i lugn och ro i efterhand. Feedback ger jag nästan alltid på gruppnivå även om jag gör egna kortare anteckningar om elevernas förmågor.</p><p></p><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="369" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vS835Athn_N_ZYcSjiw3SvctQa1VlZz_cvcdn2e821SZ_-I1MeEYhVmVTF-PBJ18_z5IVqfI7ZS7hq-/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="560"></iframe><div><br /></div><div>För att det inte skulle gå för lång tid till de lyssnade på nästa avsnitt fick de denna gång i läxa att lyssna på avsnitt 4 över helgen. Vid detta laget är de så inne i storyn att de inte ser det som en börda:)</div>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-56239471367053350702020-10-27T12:20:00.089+01:002020-10-27T12:46:06.661+01:00Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Lektion 1<p>Av min synnerligen inspirerande kollega Linda Svensson fick jag tipset om <a href="https://sverigesradio.se/gruppsida.aspx?programid=4947&grupp=33906">Fallet Alma Diaz</a>, en radioföljetong under vinjetten <a href="https://sverigesradio.se/p3serie">P3 Serie</a>. Serien är i sju delar och det finns <a href="https://sverigesradio.se/artikel/7346766">lärarmaterial</a> avsett för högstadiet till. Jag ville dock anpassa materialet för kursen svenska 1 på gymnasiet och beskriver därför här ett alternativt upplägg med fokus på berättarteknik. Jag använder radioföljetongen för att skapa intresse och kunskap om berättarteknik och vi kommer senare att applicera dessa kunskaper på romanen <i>Onanisterna</i> av Patrik Lundahl som vi läser till våren.</p><p>I upplägget varvar jag radioföljetongen med språkriktighet. Språkriktigheten går jag inte in på i detalj här utan fokus ligger på arbetet med det berättartekniska, samt på de underlag för bedömning som jag samlar in.</p><p><b>Starter</b></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh3.googleusercontent.com/-63NCvC6XF-0/X5gGl-hWdYI/AAAAAAAACXA/ZVKV1x-fOPECzqc8GGelALSJUJqSeddYgCLcBGAsYHQ/image.png" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img alt="" data-original-height="630" data-original-width="400" height="240" src="https://lh3.googleusercontent.com/-63NCvC6XF-0/X5gGl-hWdYI/AAAAAAAACXA/ZVKV1x-fOPECzqc8GGelALSJUJqSeddYgCLcBGAsYHQ/image.png" width="152" /></a></div>Lektionen inleds med en uppstartsövning/ <a href="https://docs.google.com/document/d/1wQW4LkDw6_-tukfON76VrvQ6OeG00z6WJnplBAIajZQ/edit?usp=sharing" target="_blank">starter</a>. En uppstartsövning läggs på elevernas bord med texten nedåt och skapar intresse och nyfikenhet när de kommer in till lektion. Den ska utformad så att alla elever ska kunna genomföra den utan hjälp och syftet är att samla elevernas fokus och rikta in deras uppmärksamhet på något som kommer att vara viktigt under lektionen. Denna gång handlar startern om vilka ingredienser som gör en spänningshistoria spännande. Eleverna arbetar med startern i ca. fem minuter. Därefter får de jämföra med bänkkamraten och sedan går jag laget runt och alla elever får säga en sak som hamnar på tavlan. På så sätt får alla elever vara aktiva redan från start.<p></p><p><b>Presentation</b></p><iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vSGCN6LdNqFIwswzTFI4he_phY6g9eB_-9c1fMh2IVrjOgEo1d1Hdue-BeQnFJlBIpYdFJwnKcGUi-3/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe>
<div><br /></div><div>Efter startern använder jag presentationen ovan för att gå igenom vad syftet med det nya momentet är och vad vi ska lära oss (se bild 2). Jag kommer också in särskilt på <i>berättarperspektiv</i> och <i>Freytags pyramid</i> eftersom jag kommer att ha lite extra fokus på det under lektionen. De gulmarkerade orden är viktiga begrepp som jag lyfter fram som något eleverna kommer att lära sig behärska. Jag visar också tankekartan som eleverna ska använda medan de lyssnar (men jag delar inte ut den än) och kopplar de gula delarna till spänningskurvan, dvs. att spår, ledtrådar, misstänkta personer, cliffhangers och musik alla har en spänningshöjande effekt. Jag lyfter också fram att berättelsens konflikt är just vad som hänt flickan Alma Diaz, som följetongen handlar om. Därefter visar jag den nästsista bilden som utgör lektionens struktur. Den sista bilden sparar jag.</div><div><br /></div><div><b>Vi lyssnar på första avsnittet</b></div><div><br /></div><div>Nu delar jag ut tankekartan (utskriven i A3-format) till eleverna. Jag säger nu också att de ska skriva smått för att vi ska bygga på den under kommande lektioner. Jag berättar att vi ska lyssna på <i>anslaget</i> (ett begrepp från presentationen) och att vi ska lyssna på det två gånger. Anslaget varar fram till 2:10 i avsnittet och när vi lyssnat på detta visar jag presentationens sista bild och ber eleverna diskutera frågorna med bänkkamraten. Vi lyfter sedan svaren i klassrummet innan vi lyssnar om från början igen. Därefter rast.</div><div><br /></div><div><b>Bearbetning av avsnittet</b></div><div><br /></div><div>När eleverna kommer in från rasten får de i uppgift att i grupper om fyra jämföra sina tankekartor med varandra. Därefter går vi igenom den tillsammans. Jag stannar särskilt till vid tankekartans delar som handlar om berättare/ andra perspektiv/ röster för att lyfta fram hur andra röster än berättaren kommer till tals. Vi tittar också på de gula bollarna för att se hur de samspelar för att skapa spänning. Innan vi går vidare till den sista uppgiften tittar vi på de ingredienser som eleverna i starterna lyfte fram som spänningsskapande. Vi föregriper här handlingen för att se om det verkar vara några ingredienser vi kan utesluta och om några andra verkar mer troliga.</div><div><br /></div><div><b>Avslutande reflektion i loggboken</b></div><div><br /></div><div>På Classroom har jag delat vars ett dokument med eleverna. Detta kommer att fungera som läslogg. Instruktionen ser ni nedan. Lektionen avslutas med att eleverna får skriva egna reflektioner utifrån frågorna i loggboken. Loggboken, tillsammans med uppsatsen de skriver på slutet, samt ett par av de avslutande samtalen eleverna kommer att ha, kommer att utgöra bedömningsunderlaget för momentet.</div><div><br /></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh3.googleusercontent.com/-dUvE0RZj4n0/X5gFLdWRtZI/AAAAAAAACW0/V47FEeO6KlQwLnQUtzsnhZzCuDwANlAGgCLcBGAsYHQ/image.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="414" data-original-width="762" height="300" src="https://lh3.googleusercontent.com/-dUvE0RZj4n0/X5gFLdWRtZI/AAAAAAAACW0/V47FEeO6KlQwLnQUtzsnhZzCuDwANlAGgCLcBGAsYHQ/image.png" width="500" /></a></div><br /><br /></div>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-30159007209736245242019-06-07T10:54:00.002+02:002019-06-07T10:54:59.207+02:00Feedback utan kunskapskrav och matriser!Inför detta läsår beslöt jag mig för att försöka förändra sättet jag ger feedback på. Med stöd i bland annat Dylan Williams <i>Att följa lärande</i> (2013) samt motivationsforskning av Edward Deci bestämde jag mig för att ge feedback om kvalitéer och utvecklingsområden på elevernas produktion utan att alls nämna kunskapskrav och betygsnivåer. Tidigare har jag använt både och. De enda tillfällena eleverna fick betygsliknande återkoppling var vid de fyra tillfällen vi på skolan är ålagda att sätta omdömen (vi använder plattformen IST). Då kunde återkopplingen se ut så här:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-xCLahHyujv8/XPoeYGxd9OI/AAAAAAAACBQ/J6LhDlLIUe4NAGqwHIU0zvFRnsmb7HW6wCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2019-06-07%2Bkl.%2B10.20.26.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="40" data-original-width="457" height="56" src="https://1.bp.blogspot.com/-xCLahHyujv8/XPoeYGxd9OI/AAAAAAAACBQ/J6LhDlLIUe4NAGqwHIU0zvFRnsmb7HW6wCLcBGAs/s640/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2019-06-07%2Bkl.%2B10.20.26.png" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-6PnhDp1Xn0s/XPoey4-sRwI/AAAAAAAACBY/1IwJXsypw_kigEreSWAueBC8j_sUD8_jwCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2019-06-07%2Bkl.%2B10.22.20.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="114" data-original-width="459" height="158" src="https://1.bp.blogspot.com/-6PnhDp1Xn0s/XPoey4-sRwI/AAAAAAAACBY/1IwJXsypw_kigEreSWAueBC8j_sUD8_jwCLcBGAs/s640/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2019-06-07%2Bkl.%2B10.22.20.png" width="640" /></a></div>
I övrigt har jag alltså inte använt mig alls av t.ex. kunskapskravens nivåer. Syftet med det här tillvägagångssättet var att minska elevernas fokus på betygen och öka deras fokus på lärande. Betygen är en kraftfull yttre motivation (både positivt och negativt beroende på eleven), men Decis forskning visar att yttre motivation sker på bekostnad av den inre och detta ville jag motverka i den mån jag kunde. Ett annat syfte var att minska den stress eleverna känner kring betyg.<br />
<br />
En sak som bekymrade mig var att eleverna kanske skulle kunna uppleva det som otydligt och att deras kursbetyg kanske i högre utsträckning skulle bli en överraskning för dem. Därför ställde jag till varje elev frågan vid betygssamtalen nu i juni: "Vilket betyg tror du att jag kommer att sätta?". Jag poängterade att jag inte undrade vilket betyg de tyckte de skulle ha eller önskade sig, utan just vad de trodde att jag hade bestämt mig för. Elevernas svar stämde väl överens med det betyg jag satt. Jag genomförde 26 samtal. 19 elever gissade på det betyg jag hade satt och ingen av de återstående eleverna avvek mer än ett betygsteg. De senare sju elevernas gissningar avvek åt båda hållen. Fyra elever trodde att jag hade satt ett högre betyg och tre elever trodde att jag hade satt ett lägre betyg.<br />
<br />
I min utvärdering ställde jag sedan följande fråga:<br />
<ul>
<li>Förutom vid omdömena i Dexter har jag inte gett er “betygsliknande” feedback utan i stället feedback kring kvalitéer i era texter och kring saker ni kan utveckla. Syftet har varit att minska fokus på betyg och öka fokus på kvalitéer och förmågor. Hur har du upplevt detta?"</li>
</ul>
Endast nio elever deltog i utvärderingen men deras svar var övervägande positiva. Endast en elev hade hellre velat ha betygsliknande feedback på sin produktion. Alla de andra tyckte att det hade fungerat bra. De nämnde att det blev mindre stress, att det var tydligare än bokstavsbetyg som var svåra att tolka, och att det påverkade prestationen positivt. Förutom att det var bra utvecklade ett par elever sina positiva svar med att lägga till att det som kunde förbättras var att man fick veta tidigare om det var något särskilt som behövde utvecklas för ett visst betyg och att man skulle ha kunnat ha fler avstämningar som var betygsliknande.<br />
<br />
Sammanfattningsvis stärker detta min uppfattning att min undervisning har mått bra av att jag inte använt kunskapskrav i samband med feedback och jag kommer att fortsätta att utveckla detta nästa läsår!<br />
<br />
Litteratur:<br />
<br />
Deci, Edward (1995) <i>Why We Do What We Do</i><br />
Söderfjäll, Stefan (2012)<i> Behovsanpassat ledarskap</i><br />
William, Dylan (2013)<i> Att följa lärande</i><br />
<div>
<span style="color: #595959; font-family: "arial"; font-size: 18pt; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-41432376870994783222019-04-16T10:30:00.000+02:002019-04-16T10:30:29.992+02:00Att söka och värdera information - engelska 5<b>Introduktion</b><br />
<br />
Idag skulle jag vilja lyfta och slå ett slag för allt bra material som finns att tillgå när det gäller källkritik. I det här inlägget använder jag utöver materialet från Skolverkets bedömningsportal, även inslag från #<a href="https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html#start">mikförmig</a> från Statens medieråd. Utöver det finns dessutom <a href="https://digitalalektioner.iis.se/lektioner/">digitalalektioner.se</a> från Internetstiftelsen. Här har jag blandat och tagit och anpassat material för den egna undervisningen.<br />
<br />
Eleverna har i olika ämnen under åk 1 (gy) arbetat med och fått olika strategier för att söka och värdera källor. I engelska 5 har jag sedan undervisat ytterligare kring detta, men denna lektionsserie förutsätter alltså att eleverna har vissa förkunskaper. Syftet är att eleverna:<br />
<ul>
<li>Lär sig engelska termer för digitala företeelser</li>
<li>Får strategier för att söka information mer effektivt</li>
<li>Får strategier för att värdera källor på engelska</li>
</ul>
<div>
Avsnittet examinerades dels genom en muntlig presentation av informell karaktär i grupp och dels genom ett skriftligt prov i DigiExam.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Lektion 1 - Självbedömning, begrepp, och informationssökning</b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Med utgångspunkt i det självvärderingsmaterial som finns på Skolverkets bedömningsportal gjorde jag ett Googleformulär som eleverna fick svara på. I formuläret används en hel del termer på engelska så jag jag började med att gå igenom den ordlista som man kan hämta på Bedömningsportalen. Medan jag presenterade begreppen på engelska hade jag också uppe en webbsida på storskärm så att jag kunde visa det jag talade om (t.ex. header, navigation bar, URL etc).</div>
<div>
<br /></div>
<div>
I materialet finns även en övningsuppgift test som heter "Canada - Here I Come!". Här använder eleverna tre förutbestämda webbsidor för att dels hitta efterfrågad information och dels beskriva <i>hur</i> de hittade den. Innan eleverna satte igång visade jag dem webbsidorna och förklarade frågorna, särskilt de som innebär att eleven ska beskriva var de klickat för att hitta fram till informationen.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Lektion 2 - Informationssökning</b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Eleverna fortsatte under denna lektion sitt arbete med "Canada - Here I Come!". Jag fick reda på mycket information om elevernas förmågor och jag fick möjlighet att ge eleverna tips och strategier genom att gå runt och hjälpa dem.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Lektion 3 - Analys av sökresultatsidor, informationssökning, och värdering av källor</b></div>
<div>
<b><br /></b></div>
<div>
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTtdugf9KQFs4OoC-9mzeI1KNvy8rKtaT7xj-zpZdKPyWbXg8y_gQItv7bsqnApmbWT_vwXuTBSc5S_/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe>
<b><br /></b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Lektionen inleddes med en <a href="https://docs.google.com/document/d/18qGy8XgwAu1G6I7Q4QIxzTDDpZWMXpLgkTulRMVTtGE/edit?usp=sharing">uppstartsuppgift</a> jag brukar använda för att diskutera hur man effektivt bedömer resultaten på en sökresultatsida. Uppstartsuppgiften ser till att eleverna blir aktiverade med en gång och den är konkret och nyttig och går att anpassa på olika sätt. Jag använda en EPA (Enskilt --> Par --> Alla) för att genomföra övningen och hade bild 2 i presentationen uppe på skärmen som visuellt stöd.<br />
<br />
Under den andra delen av lektionen gick vi igenom svaren på uppgiften "Canada - Here I Come!" På så sätt fick eleverna höra varandra berätta och se olika sökvägar till samma information. Att få se hur andra gör kan vara ett effektivt sätt att lära sig nya strategier för sökning.<br />
<br />
Som avslut på lektionen använde jag en liten del av ett mycket bra och omfattande material från Statens medieråd som heter <a href="https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html#start">#mikförmig</a>. Här visade jag bild 4-7 och fokus här är att få eleverna att fundera över vilka sidor de litar "blint" på och vilka sidor de samma sätt utan undantag misstror. Eleverna fick maila sina svar till mig, men dessa hade också kunnat fångas upp med hjälp av ett responsverktyg som t.ex. <a href="https://www.mentimeter.com/app">Mentimeter</a> om man hade velat diskutera vidare direkt.<br />
<br />
<b>Lektion 4 - Värdering av källor, och genrer på Internet</b><br />
<br />
Jag använde de webbsidor som eleverna mailat mig som underlag för planeringen av denna lektion. Jag grupperade webbsidorna och förberedde fem stationer i klassrummet och i ett par grupprum (eleverna blev indelade i fem grupper). Detta tog mycket längre än vad jag hade trott så grupperna hann bara besöka två stationer var.<br />
<br />
Stationerna gick ut på att sätta fokus på dels att hitta info vem som ligger bakom sidor och dels vilken sorts genre webbsidan är. Den information eleverna samlade ihop skulle de sedan presentera för en annan grupp vid ett senare tillfälle. Till stöd hade de bild 2 och 3 nedan och på bild 4 fanns presentationsuppgiften presenterad.<br />
<br /></div>
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vS2wOzgRpaoQULkmeU9_AEKBnse4zumPJxxJnMTd8J8nwVr57XM6YBLJtoEAlKE5uXCaJH8P8YkmBEv/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe>
<br />
<b>Lektion 5 - </b><b>Värdering av källor, och genrer på Internet, och mock up test i DigiExam</b><br />
<br />
Under denna lektion fick eleverna besöka den sista stationen. De fick också en stund att sitta tillsammans för att planera sin muntliga presentation som skulle hållas lektionen därpå. Under sista delen av lektionen hade jag förberett testfrågor på <a href="https://www.digiexam.com/">Digiexam</a>, vårt provverktyg som jag skulle använda till provet veckan därpå. Detta <i>mock up test</i> hade flera syften. Jag ville se om DigiExam funkade för ändamålet så som jag hade tänkt mig och jag ville att eleverna skulle få se vilken typ av frågor som skulle komma på provet. Hör av er till mig med en aktuell DigiExam-adress om ni vill att jag delar detta material med. Eleverna fick tillgång till vissa domäner och skulle där visa både att de kan hitta information och att de kan göra en rimlig bedömning av sidans tillförlitlighet. Under lektionen gick jag runt och hjälpte dem med svar och sökvägar och strategier.<br />
<br />
<b>Lektion 6 - Muntliga presentationer</b><br />
<br />
De muntliga presentationerna gick till som så att vi hade ett rullande schema. I klassrummet hade vi långbord och grupperna satt mittemot varandra. Den ena gruppen berättade vad de hade kommit fram till och visade på sina skärmar samtidigt. Den andra gruppen lyssnade. Därefter gick den presenterande gruppen ut och en annan grupp kom in. De lyssnade nu medan de andra presenterade osv.<br />
<br />
<b>Lektion 7 - Skriftligt prov</b><br />
<br />
Prov och utvärdering!<br />
<br />
<b>Reflektioner</b><br />
<br />
Eftersom jag ofta använder mina egna inlägg som ett sätt att återanvända material vill jag gärna fundera över hur det gick. Dessutom kan ju mina eventuella misstag därmed undvikas av någon annan. Nedan funderar jag särskilt över delen med stationer där eleverna skulle undersöka upphovsmän och genre.<br />
<br />
Rent praktiskt skulle jag ha haft färre sajter på varje station (jag hade tre-fyra) eller färre frågor så att det blivit bättre flöde mellan stationerna. Alternativt hade jag kunnat låta eleverna fördjupa sig i två sajter. Återkopplingen till eleverna på deras arbete blev också tunt eftersom att de som hade stationer utanför klassrummet inte fick lika mycket stöd i sitt arbete. Just stöttning medan eleverna arbetar med uppgifter är viktigt för att förmågorna ska utvecklas. Risken är ju annars att de gör som de alltid gjort och att inget lärande egentligen sker.Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-86663256257175534532019-03-12T17:21:00.000+01:002019-03-12T17:21:26.283+01:00Machiavelli - Helgar ändamålen medlen? Två lektioner i svenska!Jag har länge velat läsa utdrag ur Machiavellis <i>Fursten</i> med mina samhällselever och har nu äntligen gjort det med gruppen jag har i svenska 1! Här delar jag med mig av materialet. Det tog ungefär två lektioner (90 minuter styck) att genomföra.<br />
<br />
<b>Lektion 1</b><br />
<br />
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTObZ49DsqagrdqQ2688GG_lkJLHwo67tvaaslvk5JAD6f-8FyNEokg96QDgEVToW6pnMD9wSsxF_Fp/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><br />
<br />
Jag inledde med en EPA (Enskilt --> Par --> Alla) kring frågan på bild 1 i presentationen: Vad betyder "Ändamålen helgar medlen?". Det var bara ett fåtal elever som kände till detta och här fick jag anledning att packa upp ordet <i>ändamål</i> och förklara orden <i>helga</i> och <i>medel</i>.<br />
<br />
Efter detta visade jag bild 2 och frågade om eleverna visste vad de två personerna (Machiavelli och 2Pac) hade gemensamt. När jag avslöjade Machiavellis namn var det flera som förstod kopplingen till 2Pac och kunde förklara för de andra. Sedan berättade jag bara väldigt kort vem Machiavelli var utifrån bild 4 och förklarade att de skulle få lyssna på ett <a href="https://urplay.se/program/206667-bildningsbyran-tanka-mot-strommen-niccolo-machiavelli-makten-framfor-allt?cmpid=del:cl:20190301:urplay">radioprogram</a> från URPlay om honom och samtidigt få svara på <a href="https://docs.google.com/document/d/1sZu5vv2owxSRNCyk0bTber5BOGfLJZckLqk1MYAsarY/edit?usp=sharing">frågor</a> som vi sedan skulle gå igenom lektionen därpå. Eleverna lyssnade på sina egna datorer i egen takt och svarade direkt i dokumentet ovan som jag hade delat med dem i Classroom.<br />
<br />
<b> Lektion 2</b><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ee/Macchiavelli01.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ee/Macchiavelli01.jpg" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Från <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Niccol%C3%B2_Machiavelli#/media/File:Macchiavelli01.jpg">Wikimedia Commons</a></td></tr>
</tbody></table>
Vi gick tillsammans igenom svaren på frågorna. Här finns ett <a href="https://docs.google.com/document/d/168T3uTra1L3K35D9_7uv8MXlV2Ryvdb948OnTtpPHuc/edit?usp=sharing">facit</a> som täcker de flesta av dem.<br />
<br />
Jag delade ut följande <a href="https://drive.google.com/file/d/0B52TuAvnJdXtQXNuTEIyRE1MQnc/view?usp=sharing">utdrag från <i>Fursten</i></a> till eleverna och använde den reciproka modellen medan jag högläste texten. De fick förutspå innan vi började läsa. De fick sammanfatta allteftersom vi rörde oss framåt i texten och de fick under läsningen ställa frågor på innehållet som vi redde ut. Texten uppfattades som relativt svår av dem men absolut inte ogenomtränglig. Vi läste inte riktigt hela utdraget ovan utan jag hade strukit något avsnitt.<br />
<br />
Efter läsningen skulle eleverna få genomföra diskussioner enligt modellen <a href="https://docs.google.com/document/d/1N9OdP8QQm7qrIYl1t5-Jtcm9DWitnGpg5mwmNmzrOUU/edit?usp=sharing">Thinking Together</a> som vi har tränat mycket på. Jag brukar placera ut eleverna i grupprum varpå de får spela in sig själv med hjälpa av sina telefoner. Sedan delar de ljudfilen till mig och jag kan lyssna i lugn och ro och ge feedback. Vi gick igenom diskussionsfrågorna i klassrummet innan de gick ut till grupprummen. Ska man diskutera alla frågorna kan det ta tid och jag bad därför eleverna läsa igenom instruktionerna i grupperna först och att börja med de områden (det finns fyra) de tyckte var mest intressanta och sedan diskutera så mycket de hann på de tjugo minuter de hade till sitt förfogande. Här finns <a href="https://docs.google.com/document/d/116ck_3V_1h-c6ctSKMNzj6TGCR_864SZMqzOWYz1DAc/edit?usp=sharing">diskussionsfrågorna</a>.<br />
<br />
<b>Avslutning</b><br />
<br />
Hade jag haft mer tid till detta hade jag gått vidare och arbetat med argumenterande texter utifrån diskussionsfrågorna. Lektionerna ovan hade gett en relativt bra grund att stå på för detta. Då hade jag också i samband med detta repeterat informationssökning och källkritik.<br />
<br />
Om jag hade läst detta i svenska 2 hade jag arbetat mer med kopplingen mellan <i>Fursten</i> och det samhälle den kom till i.Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-66353109642837772352019-03-11T15:03:00.000+01:002019-03-11T15:03:45.580+01:00P3 Dystopia - En par lektioner i engelska om "När maten tar slut"<b>Introduktion</b><br />
<br />
På vår gymnasieskola i Malmö förändrades för ett antal år sen skolmatsalens meny rätt så radikalt. Man började erbjuda ett fantastiskt salladsbord med olika bönor, gryn, rostade grönsaker och dessutom serverades mer vegetarisk mat och mindre rött kött. Detta har dock mötts av ett tämligen rejält motstånd från skolans elever och det går knappt en mentorstid utan att någon ondgör sig över maten.<br />
<br />
Jag har många gånger förklarat varför det är bra att äta vegetariskt och varför skolans satsning på detta är ett sätt att ta ansvar för miljön, men frågan är komplex och att på ett par minuter övertyga en samling köttälskande tonåringar om värdet av en grönare vardag har inte riktigt låtit sig göras. Men! När jag lyssnade på podden <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1213286?programid=5188">"När maten tar slut"</a> (<a href="https://sverigesradio.se/dystopia">P3 Dystopia</a>) insåg jag, att i detta 70-minutersprogram ryms förklaringen jag skulle vilja ge eleverna!<br />
<br />
Nedan berättar jag hur jag använde avsnittet under tre lektioner i engelska 5. Att det användes i engelska kanske förvånar men faktum är att ca. 20% av programmet är på engelska. Eftersom det är rätt så komplexa ämnen som avhandlas fungerar svenskan som en stöttning och eleverna får ett sammanhang och förklaringar på svenska som underlättar förståelsen av det rätt avancerade innehållet på engelska.<br />
<br />
<b>Lektion 1</b><br />
<br />
För att skapa förförståelse både kring ord och innehåll hade jag klippt ut korta bitar på engelska från manus*. Varje elev fick vars en pappersbit när de kom in genom dörren. Jag hade ungefär trettio stycken. Eleverna fick i uppgift att översätta sina små bitar till svenska och att vara beredda på att berätta högt vad de betydde. Efter ungefär tio minuter visade jag bit för bit på engelska i en presentation (se nedan) och när elevens bit visades fick hen berätta vad det betydde på svenska. Bitarna kommer i den ordning de dyker upp i avsnittet. I samband med att eleverna redovisade sina översättningar skrev jag upp centrala ord och begrepp på tavlan. Efter att eleverna hade redovisat översättningarna frågade jag dem vad de trodde att programmet handlade om utifrån det de fått höra. Med utgångspunkt i deras svar presenterade jag sedan programmet och syftet med lektionsserien:<br />
<ul>
<li>Att de skulle få ett ordentligt svar på frågan om varför det serverades så mycket vegetarisk mat i matbespisningen</li>
<li>Att de skulle få träna på att lyssna och förstå</li>
<li>Att de skulle få lära sig nya ord.</li>
</ul>
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vT2alz81ZbyEM3WZLM7Sp5UHPWu32-gSWTZLaOs3gC8DyPse_9dO2sHVZPsDFMmfFACA4pEN_ZewUsl/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe>
<br />
<br />
Därefter delade jag ut ett <a href="https://docs.google.com/document/d/1p6rGGZIVTlq-VIm_CgiPNfPtxaktm_lc689cTNMtcPQ/edit?usp=sharing">frågeformulär</a> med frågor till den första halvan av programmet. Jag läste upp frågorna innan vi satte igång och lyssnade. Under tiden vi lyssnade stannade jag ungefär vid var tredje fråga för att gå igenom svaren och försäkra mig om att alla var med på vad som sades. I slutet av lektionen fick de arbeta med orden jag skrivit på tavlan i <a href="https://docs.google.com/document/d/19OpdyV2fuxWj9SgYFyuJpM6Yp6IIlI8TQeXuERG-nJE/edit?usp=sharing">det här dokumentet</a>. Dessa ord upprepas sedan på olika sätt de kommande lektionerna för att de ska få fäste.<br />
<br />
<b>Lektion 2</b><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://3.bp.blogspot.com/-Af0COxY_xLM/XIVCMcofRzI/AAAAAAAAB-s/pW-9zxfg3Vw9txvOl4Ulgf3m1xZMFbGCgCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2019-03-10%2Bkl.%2B17.58.07.png" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="501" data-original-width="1005" height="159" src="https://3.bp.blogspot.com/-Af0COxY_xLM/XIVCMcofRzI/AAAAAAAAB-s/pW-9zxfg3Vw9txvOl4Ulgf3m1xZMFbGCgCLcBGAs/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2019-03-10%2Bkl.%2B17.58.07.png" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Resultatbilden på Plickers</td></tr>
</tbody></table>
I början av lektionen använde jag <a href="https://www.plickers.com/">Plickers</a> för att ha en kort repetition av några av orden jag introducerade gången innan. Till höger kan ni se orden och en sammanfattning av elevernas svar. Jag har skrivit mer <a href="http://www.iktskafferiet.se/2014/12/plickers-effektivt-responsverktyg-for.html">om detta responsverktyg här</a>.<br />
<br />
<div style="text-align: right;">
</div>
Därefter berättade jag att vi skulle lyssna på andra halvan av podden. Eleverna skulle ta anteckningar i ett <a href="https://docs.google.com/document/d/170lKRypYCEuucY3xUMZgbOEU-OVK5emmkZQlf_j8gjg/edit?usp=sharing">formulär</a> och att den här delen av avsnittet handlade om lösningar på de problem som presenterats i första halvan. Anteckningarna skulle eleverna sedan ha som stöd vid en diskussion kring innehållet under sista lektionen. Vi gick igenom frågorna i anteckningsmallen och sedan lyssnade vi och pausade efter varje del så att de hann fylla i.<br />
<br />
I slutet av lektionen gav jag eleverna i läxa att föra en dagbok där de antecknade hur mkt kött de åt under veckan och hur mycket mat de slängde.<br />
<br />
<b>Lesson 3</b><br />
<b><br /></b>
Jag inledde med att visa min egen matdagbok från den gångna veckan och sedan fick eleverna i par berätta för varandra under ungefär 10 minuter hur det hade gått för dem.<br />
<b><br /></b>
Därefter fick eleverna i uppdrag att skriva korta berättelser med hjälp av orden utifrån tärningarna i en <a href="https://www.storycubes.com/app">StoryCubes</a> som jag visade i helskärm. Efter ca. 15 minuter fick eleverna redovisa för bänkkamraten och sedan lyssnade vi på ett par lösningar i helklass. På så sätt fick eleverna chansen att repetera och använda orden vi gått igenom de två tidigare lektionerna.<br />
<b><br /></b>
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vThllVrefsC1eIsEjUJN52ppfo8Is2hZY3WQIqEo1Ub4zeyTKswY5ShWZfu9nyfzfC8B4U8NCenVNO4/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe> <b><br /></b><br />
<b><br /></b>
<br />
Under sista halvan av lektionen hade eleverna gruppdiskussioner. Jag gick igenom frågorna i presentationen och sedan fick varje grupp med sig ett <a href="https://docs.google.com/document/d/15blUprldoT5TeC6__z5ZAu1_WDFWU_Efyxju-VMs6Sc/edit?usp=sharing">support sheet</a> med stöd för diskussionen. När de diskuterar använder de alltid modellen <a href="https://docs.google.com/document/d/1N9OdP8QQm7qrIYl1t5-Jtcm9DWitnGpg5mwmNmzrOUU/edit?usp=sharing"><i>Thinking Together</i></a> som vi har tränat mycket och då spelar de in sina samtal och får feedback senare. Så gjorde de också denna gång.<br />
<br />
Som avslutning fick eleverna skriva <i>Exit Tickets </i>via mail till mig. Frågorna finns längst bak i presentationen ovan. Dessa visade att relativt många elever glädjande nog hade börjat tänka efter kring sin egen roll när det gäller miljön. Förhoppningsvis blir det inte riktigt lika många frågor kring skolmatsalens vegetariska alternativ framöver:)<br />
<br />
* Anna Davour från P3 Dystopia var väldigt generös och skickade manus till mig. Jag frågade om jag fick dela det här i inlägget men av upphovsrättsliga skäl gick inte det. Hör dock av er till henne, t.ex. via Facebook, om ni vill ha manus.Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-89951994891223401522018-09-26T12:28:00.002+02:002018-09-26T12:28:43.528+02:00Presentation från Pedagog Malmö Live den 26/9 - 2018<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vRBqkb-nt9EuKc0TAurLoAUFAgVQvCl6Cw_NH1kGuBIihzs90xaqj4H2yV-Xbk4ks1JWeRjJLXz8hMG/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-30969396608030790282018-08-21T14:01:00.002+02:002018-08-21T14:01:36.697+02:00Färdig lektion i engelska - Body parts vocabularyMånga av oss har det tajt nu i början av terminen och för egen del känner jag mig aldrig lika handfallen just när det gäller uppstarten. Det här året ville jag ha en lektion där eleverna skulle gå därifrån och känna att de hade lärt sig något konkret redan första gången och lektionen blev lyckad. Så - till alla famlande, underbara, snurriga uppstartslärare i engelska - Varsågoda!<br />
<br />
<b>Kort och gott</b><br />
<br />
Lektionsmål: lära sig förstå, översätta och använda ord på kroppsdelar<br />
Tid: 70 minuter (detta kan givetvis anpassas)<br />
Hjälpmedel: Teknik att visa powerpoint. Allt annat hittar du här i inlägget<br />
Nivå: åk 9, engelska 5<br />
<br />
<b>Så här gör du</b><br />
<br />
Lektionens alla steg och instruktioner finns i presentationen nedan. Det jag ber eleverna om när alla kommit in och vi hälsat på varandra är att frigöra en stor yta mitt i klassrummet så att instruktionens första del - att bilda en stor cirkel på golvet - går att genomföra.<br />
<br />
Jag modellar första instruktionen så att alla vet hur de ska göra och sedan sätter vi igång med orden. Vid varje ord stannar jag upp och pratar lite. Ex: vid <i>collar bone</i> förklarar jag vad <i>collar</i> betyder för att det ska bli lättare att komma ihåg ordet och jag frågar om någon har brutit nyckelbenet och vad som hände då. På så sätt engageras eleverna och de skapar bilder och sammanhang för orden i samband med att vi går igenom dem.<br />
<br />
När vi gått igenom alla orden en gång kör jag en "förhörsrunda". Då säger jag de olika orden i blandad ordning och eleverna ska peka eller hålla på rätt ställe på kroppen. Jag har orden på <a href="https://docs.google.com/document/d/1Pm8ZhPiUiMUpH22u3LPM-RP9-V8QAusTJPyRh1Z_6kc/edit?usp=sharing">en lapp för mig själv</a> för att komma ihåg alla. En del ord får man stanna upp vi (t.ex. <i>shin</i> och <i>chin</i>) för att ytterligare klargöra. De ord jag märker är svåra sticker jag in flera gånger under övningen. När vi är klara med detta ber jag eleverna att ställa i ordning bänkarna och sätta sig ner.<br />
<br />
Som inledning på nästa del kommenterar jag varför övningen såg ut som den gjorde, dvs. att man lär och minns ord lättare om man får använda fler sinnen. Nästa steg är att vi nu också ska skriva. Jag delar först ut <a href="https://drive.google.com/file/d/1_U1ndyA0mkiDScJjqULErlOxwWMOAhs-/view?usp=sharing">blindkartan</a> och ber eleverna att identifiera de olika kroppsdelarna. Vi går sedan snabbt igenom den så att alla verkligen har en förteckning på alla orden. Jag uppmärksammar stavningen och vikten av att lära sig stavningen samtidigt som man lär sig orden. Därefter delar jag ut det andra <a href="https://docs.google.com/document/d/1uHeWr4AmLUpc_4S00NcRKhaKDFIRvUDS8_wEB7HqDUY/edit?usp=sharing">dokumentet</a> som tar lite längre tid att arbeta med. I dokumentet har jag även skrivit ut svaren till er men de tar ni så klart bort innan ni delar ut till eleverna.<br />
<br />
Det tog eleverna ungefär resten av lektionen att göra klart övningarna och vi avslutade med att gå igenom ett par av meningarna gemensamt på tavlan.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vSpg2zlmekLY02w9-EBCHWmIpECOJoD0kzjn6cP_d3K_oZqcZl1XmeAc_gPRlsa0M5AvIeLArof0hVV/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-16661879559068246572018-04-14T13:07:00.000+02:002018-04-14T13:07:18.009+02:00Att planera för en inkluderande, skönlitterär kanon i ämnet svenska<a href="https://1.bp.blogspot.com/-OJtgWF3Q7WE/WtHdvpKm1yI/AAAAAAAABwU/FKThPXg2U84ekDU1v6YGWBUXu68i37DWQCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2018-04-14%2Bkl.%2B12.53.14.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="510" data-original-width="400" height="400" src="https://1.bp.blogspot.com/-OJtgWF3Q7WE/WtHdvpKm1yI/AAAAAAAABwU/FKThPXg2U84ekDU1v6YGWBUXu68i37DWQCLcBGAs/s400/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2018-04-14%2Bkl.%2B12.53.14.png" width="312" /></a>I svenska som jag undervisar i på samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet står det tydligt i ämnesplanen att eleverna ska få bekanta sig med litteratur från olika tider och kulturer skrivna av både kvinnor och män. Detta får mig alltid att gripa efter skamkudden när jag tänker på vad jag hinner med i mina svenskkurser. Namn som Alighieri, Shakespeare, Swift, Englund, Khemiri, Lawrence, Orwell, Lundberg, Poe, Fröding, Strindberg och Lagerkvist är författare som återkommer. Förvisso tillsammans med Boye, Schiefauer och Södergran men det är smärtsamt uppenbart att urvalet är starkt färgat av en manlig, västerländsk (anglo-saxisk) tradition. Tidsbrist i kurserna har också gjort att jag ibland känt att det blivit alldeles för lite litteratur och litteraturhistoria och jag undrar hur mycket koll mina elever egentligen har efter tre år hos mig.<br />
<br />
Denna känsla, samt att mina elever, generellt sett dels värderar litteratur lågt och dels läser mycket lite på egen hand gjorde att jag började tänka över hur jag skulle försöka få till stad en förändring och den omedelbara insikten var att det krävdes en långsiktig planering eftersom jag i vardagens tidsbrist ofta griper efter det kända. Jag drog upp riktlinjer för undervisningen som helhet och kom fram till en del principer:<br />
<br />
<ul>
<li>Jag vill låta text (i vid mening) få en mer central roll och därför ska undervisningen att utgå från texter av olika slag. Jag siktar mot att hälften av dessa texter ska vara någon form av skönlitteratur.</li>
<li>För att skapa mer plats för icke västerländsk litteratur vill jag utnyttja engelska 5 och 6 för att se vilka anglo-saxiska författare som med fördel kan presenteras där.* </li>
<li>Jag vill också se vilket utrymme det finns för att utnyttja karaktärsämnena. Kanske kan de ibland utgå från skönlitteratur som belyser ämnen som är angelägna för dem.</li>
<li>För att få utrymme till en bred och rik flora av författare kommer litteraturhistorian att behandlas med hjälpa av kortare texter som noveller, dikter, essäer och utdrag.</li>
<li>Romaner kommer jag att välja helt med fokus på läslust</li>
<li>Jag måste förbereda en kanon för svenska 1, 2 och 3 för att få överblick över vilka kön och världsdelar som representeras. Min start kan ni se på bilden ovan.</li>
</ul>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-XYfrjFbkXlE/WtHetaGacYI/AAAAAAAABwg/ca3h15vpBHgJNIxR25f9Lur6r9AEHruSQCLcBGAs/s1600/fullsizeoutput_4b9.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1200" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-XYfrjFbkXlE/WtHetaGacYI/AAAAAAAABwg/ca3h15vpBHgJNIxR25f9Lur6r9AEHruSQCLcBGAs/s320/fullsizeoutput_4b9.jpeg" width="240" /></a></div>
Kvinnliga författare har jag rätt bra koll på . det är planering och lite ansträngning det hänger på. Mina kunskaper om icke västerländsk litteratur är dock mer begränsad. För att vidga mina vyer började jag prenumerera på den fantastiska tidsskriften <i><a href="http://www.karavan.se/html/pren.html">Karavan</a></i> som är helt inriktad på icke västerländsk litteratur. Deras temanummer med fokus på klassiker (nr 3-4, 2017) var till särskilt stor hjälp. Tidsskriften innehåller alltid också noveller, dikter eller utdrag vilket gör att man får både en bakgrund och faktiska verk man kan använda sig av. Karavan har också gjort en undersökning av de läromedel som används på gymnasiet. Ofta finns där ett tydligt fokus på manliga, västerländska författare vilket försvårar för läraren. Ett läromedel stack dock ut: <a href="http://www.logistikteamet.se/mjlaromedel/merinfo/979818-2-8/Litterara_klassiker_och_Litterara_masterverk_-_paketpris">Michael Jays läromedelspaket </a><i>Litterära klassiker</i> (antologi) och <i>Litterära mästerverk</i> (litteraturhistoria). Dessa beställde jag hem till skolan för att vi lärare skulle få tillgång till dem.<br />
<br />
Nu är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta planera. Till hösten kommer det nya ettor och då ska i alla fall planeringen för svenska 1 vara färdig. Alla tips tages tacksamt emot:)<br />
<br />
* Det är en fördel att jag även är lärare i engelska men ett alternativ skulle ju kunna vara att helt enkelt fråga engelskläraren vilka författare hen brukar presentera.<br />
<br />Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-11184913561650449942018-03-01T10:33:00.001+01:002018-03-01T10:33:42.710+01:00Shakespeare och vetenskapliga metoder på engelskan<b>Bakgrund</b><br />
<br />
Jag arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning och i mitt uppdrag ingår därför att förbereda mina elever för högre studier. Detta gör vi gemensamt på olika sätt här på <a href="http://pauliskolan.malmo.se/">Pauliskolan</a>. Eleverna skriver till exempel ett gymnasiearbetsliknande arbete både i ettan och tvåan för att vara väl förberedda inför denna kurs i trean. Jag handleder också en läslyftsgrupp och i den har vi detta år valt modulen "<a href="https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Gymnasieskola/013_lasa-skriva-vetenskaplig-text">Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär</a>". I <a href="https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Gymnasieskola/013_lasa-skriva-vetenskaplig-text/del_06/">del 6</a> ingår att man ska träna vetenskapliga metoder genom att göra en miniundersökning och nedan beskriver jag hur jag gick till väga för att göra det i engelska 6 med mina tvåor.<br />
<br />
Jag valde intervju som metod för miniundersökningen och det ämne jag valde att undersöka tillsammans med eleverna var hur jag lagt upp undervisningen kring Shakespeare på engelskan. Jag har samma klass i svenska och har kört renässans och Shakespeare parallellt. I svenskan har vi t.ex. läst om renässansen, sett <a href="http://www.imdb.com/title/tt0117509/">Romeo and Juliet</a> (Baz Luhrman, 1997) samt läst utdrag ur pjäsen översatt till svenska. I engelskgruppen har fem elever svenska som andraspråk och dessa elever hade alltså inte tagit del av denna "extra" undervisning. Nedan följer en redogörelse för upplägget med länkar till dokument jag använt.<br />
<br />
<b>Lektion 1</b><br />
<br />
Jag inledde med en miniföreläsning på engelska om Shakespeares liv, tid och verk. När vi gjorde detta tränade eleverna anteckningsteknik med hjälp av en dubbelllogg. De antecknade för hand och efter föreläsningen fick de tid att renskriva sina anteckningar, ställa frågor och jämföra med kamrater. Eftersom vi inte tidigare särskilt tränat anteckningsteknik fick <a href="https://docs.google.com/document/d/1HszhWfQc6HjIhKJ5079Awvq7by3pHXZT1bhSLP-0KC8/edit?usp=sharing">de anteckningsstöd av mig.</a> Syftet med detta var att de skulle få en uppfattning om hur man skulle kunna strukturera sina anteckningar. Jag berättade också för eleverna att vi även skulle se en spelfilm som handlar om Shakespeare, <i>Shakespeare in Love</i>. Eleverna fick också veta att de efter filmen skulle få intervjua varandra om filmen för att träna intervju som metod för faktainsamling.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vSer0XJ7o0I8_zC6PXnF8Gi2hq7IFMZKEEY2LrFfg5RRplwA1ufvBQdWuPwuia070SLyOlu6UC2j9nR/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><br />
<br />
<b>Lektion 2</b><br />
<br />
Denna lektion användes till att träna på innehållet. De fick tillsammans skapa frågor till en <a href="https://create.kahoot.it/login">Kahoot</a> och de fick förhöra varandra. Jag återkopplade också till den rapport eleverna skrev innan jul och att de där uppmanats och i vissa fall använt olika typer av metoder, t.ex. enkät, observation och intervju. Många hade dock hellre valt skrivbordsstudie som metod och därför var syftet att tydligare visa hur man kunde gå till väga med andra metoder. Återigen höll jag en kort presentation. Denna gång kring själva metoden intervju och denna gång fick de var sin åhörarkopia att anteckna för hand på. Min presentation är väldigt basic men innehåller det övergripande syftet med metoden, samt vad man bör tänka på när man förbereder sig inför intervjun, vad man bör tänka på under intervjun och vad man bör göra efter intervjun.<br />
<div>
<br /></div>
Jag hade valt en frågeställning som jag ville att eleverna skulle söka svar på med hjälp av intervjuerna. Eftersom eleverna nyligen skrivit en rapport var de bekanta med frågeställningens funktion och betydelse. Eleverna fick komma med förslag på vilken bakgrundsinformation som kunde vara intressant att samla in och vilka frågor som skulle vara lämpliga att ställa utifrån frågeställningen som var: "Is Shakespeare in Love a good movie to use in upper secondary education to give students a better understanding of Shakespeare, his times and his life?". Vi diskuterade också varför det lämpade sig bättre med intervju som metod i stället för enkät, vilket det kom kloka svar på. Det är värt att lägga lite tid på att förklara just poängen med transkription som ju är väldigt tidskrävande.<br />
<br />
Jag sammanställde sedan elevernas förslag och gjorde ett <a href="https://docs.google.com/document/d/1n0jxWMrtSdlf7oGoKLOM1O0KLF0quGM5-i9GN6tjpDY/edit?usp=sharing">intervjuformulär</a> efter att ha diskuterat upplägget och fått feedback av mina kollegor i läslyftsgruppen. Jag gjorde också ett schema för att eleverna skulle ha möjlighet att intervjua och spela in varandra ostört.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTYEET3G0nC-KWK-PPzhYxPc82l2J_sK6PNxizKGAmv4vWVqAKKkL3Irc0PZ7VBEy75BIA267W_3euZ/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><br />
<br />
<b>Lektion 3</b><br />
<br />
För att befästa kunskaperna om Shakespeare ytterligare fick de ett läxförhör på föreläsningens innehåll och nästan alla hade tillägnat sig grundläggande kunskaper om det som tagits upp. De elever som varit frånvarande fick tillgång till mina <a href="https://docs.google.com/document/d/1X87gq3kcaXxLtUo0buiENS9F1st-XCqzPiFb2Tyny6s/edit?usp=sharing">föreläsningsanteckningar</a> så att de hade något att läsa på inför läxförhöret. Eleverna visste att det skulle komma ett läxförhör.<br />
<br />
<b>Lektion 4 och 5</b><br />
<br />
Vi tittade på filmen som innehöll mycket mer sex än vad jag mindes men jag passar på att påpeka det eftersom det i vissa fall skulle kunna spela roll:) Direkt efter filmen började eleverna intervjua varandra enligt det schema jag hade förberett. Jag hade två lärarkandidater och tillsammans kunde vi ordna så att det alltid fanns en vuxen på plats om det behövdes stöd under intervjuerna. Eleverna löste dock detta bra på egen hand och i många fall ville de hellre genomföra intervjuerna ensamma i rummet. Intervjuerna skedde utanför lektionstid, på håltimmar och dylikt.<br />
<br />
<b>Lektion 6</b><br />
<br />
Efter intervjuerna var det dags att transkribera. Jag hade förberett en <a href="https://docs.google.com/document/d/1DggPha5H1H6y1ibFfr2OKJlwJxrzm8b1kZ1XYVgbxXk/edit?usp=sharing">mall</a> för eleverna där de skulle göra detta, dvs. skriva ner intervjuerna ordagrant. Jag hade också ett <a href="https://docs.google.com/document/d/14Bs_0rVRPZcbImyv_M2Ot3LBoF9o_rVIas5HLm3emR4/edit?usp=sharing">exempel</a> som jag visade dem innan de började skriva. Intervjuerna som eleverna hade spelat in med varandra var mellan 3-5 minuter långa och det tog hela resten av lektionen för eleverna att transkribera dem. En del elever hann inte bli färdiga, så just tidsaspekten är värd att ta i beaktande vid planeringen, så att man inte griper över ett för stort ämne och får för långa intervjuer. De elever som inte hade någon ljudfil att transkribera arbetade med en annan uppgift under lektionen. Många frågor som rörde exakt vad man skulle skriva ner kom under lektionen och det gav möjlighet att diskutera syftet med transkription.<br />
<b><br /></b>
<b>Lektion 7</b><br />
<br />
Vid förberedelserna hade vi tänkt på att det skulle kunna spela roll för svaren dels om eleverna läste SVE eller SVA eftersom SVE-eleverna fått mer undervisning kring Shakespeare än SVA-eleverna. En annan sak som skulle kunna spela roll var hur bra eleverna var på engelska. För att kunna fånga in det sista hade varje elev innan intervjun fått ta ställning till tre påståenden om hur bra de var på att lyssna och förstå på engelska.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-3Q3rUnULa_0/WoFkukBGFRI/AAAAAAAABnw/-7MdWV3_i8EdWG8YgIy7inLB0w0fvglyACLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2018-02-12%2Bkl.%2B10.54.57.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="548" data-original-width="909" height="240" src="https://1.bp.blogspot.com/-3Q3rUnULa_0/WoFkukBGFRI/AAAAAAAABnw/-7MdWV3_i8EdWG8YgIy7inLB0w0fvglyACLcBGAs/s400/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2018-02-12%2Bkl.%2B10.54.57.png" width="400" /></a></div>
Den här lektionen fokuserade på behandlingen av det insamlade materialet och man skulle kunna göra väldigt mycket mer av detta än vad jag gjorde. Nu hade jag av olika skäl bara en lektion till mitt förfogande och det gjorde att jag fick skala av uppgiften en hel del och hjälpa eleverna fokusera på de mönster jag redan visste skulle kunna vara givande. Därför fick eleverna i par fem transkriptioner och de fick också en <a href="https://docs.google.com/document/d/1yC4aeXzL9puTUV8KQJ0tcquRU-acVpMSgOn0SkJjjMk/edit?usp=sharing">mall</a> som de skulle använda för att ta anteckningar. Mallen hade formen av en matris och syftet var att den skulle underlätta att se mönster i svaren.<br />
<br />
Under lektionen gick jag runt och pratade med eleverna om hur de kunde tänka kring innehållet i intervjuerna och många relevanta saker kom upp.<br />
<br />
<b>Lektion 8</b><br />
<br />
Under den sista lektionen skulle eleverna skriva en kort text utifrån de resultat de hade fått fram av sina fem intervjutranskription. Jag hade förberett <a href="https://docs.google.com/document/d/1LCrOMpJKz45fgxGJ7F4JYnrY5yiQEpEqpF4YfmgcD9Y/edit?usp=sharing">en enkel skrivmall</a> och tillsammans gick vi igenom denna och jag pekade på likheterna med den rapport de skrivit i höstas. Texten skulle innehålla en kort inledning där frågeställning och metod presenterades, en resultatdel där de redogjorde för vad källorna (dvs. intervjuerna) hade visat och en avslutande del där de skulle besvara frågeställningen. Jag poängterade att stilen skulle vara objektiv och eleverna kunde själv dra paralleller och se att upplägget var ungefär samma som i rapporten även om den här texten bara var en tiondel så lång. Jag påpekade också att man kunde använda citat från intervjuerna och att det här var praktiskt med transkriptionerna. Eleverna hann skriva färdigt sina texter under lektionen.<br />
<b><br /></b>
<b>Hur gick det?</b><br />
<br />
Efter att ha tittat på elevernas texter kan jag konstatera att eleverna har förstått tanken med att uttrycka sig sakligt och att även om den språkliga förmågan ibland saknas, så ser man tydligt att det är ett sakligt uttryckssätt eleverna strävar efter och ofta lyckas med. Träning på vetenskapligt skrivande i flera olika ämnen har alltså gett resultat.<br />
<br />
För mig som lärare var det givetvis intressant att få ett svar på frågan jag ställde. Var <i>Shakespeare in Love </i>en bra film att visa? Intervjuerna visar att de flesta eleverna inte upplevde att de lärde sig så mycket av själva filmen utan att det var föreläsningen och upplägget innan filmen som var mest givande. Däremot var det en elev som sa att filmen gjorde det lättare att se det hen lärt sig framför sig och jag tror också att filmen kan ha hjälpt till att befästa de kunskaper föreläsningen gav. En del av de elever som hade svenska med mig (SVE) tyckte att det var förvirrande att ha sett den andra filmen (<i>Romeo and Juliet</i>) så nära inpå och några föreslog att man skulle läsa mer texter skrivna av Shakespeare i stället för att se <i>Romeo and Juliet</i> också. Att känna till intrigen i <i>Romeo och Julia</i> tror jag dock är viktigt eftersom man annars missar mycket i <i>Shakespeare in Love. </i><br />
<br />
När det gäller delen med intervjuer och vetenskapligt skrivande som sådan tror jag att den hade behövt lite mer tid och omsorg. En del centrala begrepp hade vi behövt gå igenom (vad <i>svenska som andraspråk</i> heter på engelska t.ex.) och hur man smidigt refererar till olika intervjuer i en studie. Själva frågeställningen kändes också lite konstruerad och man hade säkert kunnat hitta något mer angeläget för eleverna att undersöka. Själva strukturen, att lyfta fram olika vetenskapliga metoder, och att visa hur man processar materialet tror jag dock är en väg till framgång. Nästa år kommer jag att försöka hitta något annat att undersöka med en vetenskaplig metod och läsa om Shakespeare för sig.<br />
<br />Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-55567597767289678842017-12-17T13:05:00.000+01:002017-12-17T13:05:41.117+01:00Att utveckla den egna undervisningen - ett exempel utifrån Läslyftet<b>Bakgrund</b><br />
<br />
Jag är handledare för en läslyftsgrupp på <a href="http://pauliskolan.malmo.se/">Pauliskolan</a> i Malmö. Gruppen består av fem språklärare och två bibliotekarier. Vi beslöt att slå ihop del 3 och 4 i modulen <i><a href="https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Gymnasieskola/013_lasa-skriva-vetenskaplig-text">Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär</a></i>. Del 3 heter <a href="https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Gymnasieskola/013_lasa-skriva-vetenskaplig-text/del_03/">"Strategier för vetenskapligt förhållningssätt"</a> och del 4 <a href="https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Gymnasieskola/013_lasa-skriva-vetenskaplig-text/del_04/">"Arbete med ämnesspecifika begrepp"</a>. Anledningen till detta var att här fanns många små men viktiga strategier man skulle behöva göra under längre tid och på detta sätt kunde deltagarna välja antingen en strategi att upprepa under en längre period eller en serier strategier som bygger på varandra. Vi läser på halvfart och vi fick på detta sätt en månad på oss att genomföra det vi ville träna på i klassrummet. I halvtid hade vi en träff där vi berättade hur det hade gått hittills och där vi hade möjlighet att ställa frågor till våra kollegor för att få stöd och förslag på hur vi kunde utveckla vårt upplägg.<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-PFMyqCnIjIo/WjZZTBI4NUI/AAAAAAAABio/5SMLA0SiTMwWP4UXSgI4cBz8ogOC633-ACLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-12-17%2Bkl.%2B12.47.03.png" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="448" data-original-width="632" height="226" src="https://1.bp.blogspot.com/-PFMyqCnIjIo/WjZZTBI4NUI/AAAAAAAABio/5SMLA0SiTMwWP4UXSgI4cBz8ogOC633-ACLcBGAs/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-12-17%2Bkl.%2B12.47.03.png" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><a href="https://www.colourbox.com/image/economical-image-25188107">Colourbox.com</a></td></tr>
</tbody></table>
<br />
Jag valde att fokusera på skrivhandingen <i>referera</i> utifrån innehållet i del 3 som handlade om förmågan att sammanfatta och tematisera ett innehåll, och jag ville att mina elever i svenska 3 skulle få träna att göra detta med ett ekonomiskt språk eftersom deras tidigare texter visat behov av det. Elevgruppen går samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning.<br />
<br />
Värt att notera är att förmågan att referera är något man tränar under hela gymnasietiden (och tidigare) men att det är en väldigt komplex process som kräver många förmågor av eleven. Först och främst måste eleven kunna <i>läsa</i> och <i>förstå</i> ett innehåll, i det här fallet utdrag ur litteratur avsedd för högre studier. De måste också kunna <i>värdera</i> innehållet för att kunna bedöma dels vad som är det viktigaste och dels vad som är relevant utifrån det man ska referera. När de gjort detta måste de ha förmågan att <i>uttrycka</i> detta innehåll i skrift <i>med egna ord</i>, utan att förvanska innehållet, och med en <i>saklig och ekonomisk stil</i>, och <i>med ett korrekt språk</i>. Att det finns många fallgropar på vägen i den här processen är inte konstigt.<br />
<br />
<b>Genomförande</b><br />
<br />
Nedan följer den presentation jag använde när jag skulle presentera mitt arbete för gruppmedlemmarna i Läslyftsgruppen. Jag använde ca. 4 tillfällen med 40 minuter på varje. Jag utgår från presentationen nedan och kommenterar till bilderna under presentationen.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="true" frameborder="0" height="299" mozallowfullscreen="true" src="https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vSICm28M4vnQXhvD_BH-7MhGMLBzmUcSH420OUNPHbgfqMM7Cn2YQLwUPEpDHdxYyuY3YjGE8NMN2Ac/embed?start=false&loop=false&delayms=3000" webkitallowfullscreen="true" width="480"></iframe><br />
<br />
<u>Bild 2</u>: Eleverna hade alltså nyligen fått skriva ett PM och den litteratur jag valde för övningarna hade varit relevant för den uppsats och den frågeställning de just skrivit. Jag gjorde så här för att övningen skulle kunna sättas in i ett sammanhang. Eleverna hade också fått tillbaka sina uppsatser med feedback. Jag hade också delat ut uppsatserna med mina anteckningar på och eftersom de var fullklottrade kände sig flera elever missmodiga. Anteckningarna var mina egna och för eleverna framgick det därför inte att en hel del av dem avsåg positiva kvalitéer i texten.<br />
<br />
<u>Bild 3</u>: Jag visade alltså först utdrag från deras uppsatser tillsammans med omformuleringar som visade hur de kunde bli med ekonomiska och informationstäta. Boken jag använde (ett ca. tre sidor långt utdrag) var Jim Cummins <i>Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid</i> (2017). Jag gav sedan eleverna instruktionerna enligt ovan. Redan under lektionen noterade jag att vi borde ha stämt av innan de började skriva kring vad Cummins egentligen menade och vad som egentligen var den viktiga och relevanta informationen i utdraget.<br />
<br />
<u>Bild 4</u>: Jag gav eleverna frågor att fokusera på i sina diskussioner kring de referat de skrivit. Av de fyra frågorna var det bara en som handlade om det ekonomiska skrivandet vilket naturligtvis gjorde att elevernas samtal inte heller i huvudsak fokuserade på detta. De andra frågorna är inte mindre viktiga, men om lärarens avsikt är att koncentrera sig på en särskild sak måste detta vara tydligt i undervisningen. Det var det inte här. Eleverna gav mig i slutet av lektionen flera goda förslag på hur jag skulle kunna vässa övningen, men inte heller här var det ekonomiska skrivande framlyft utan fokus låg på det större området, dvs. att kunna referera.<br />
<br />
<u>Bild 5</u>: Här finns de slutsatser jag själv kunde dra utifrån genomförandet. Lärarens samtal med elever är ovärderligt. En elev som jag upplevde skrev väldigt underligt förklarade för mig att hens avsikt var att inte skriva av och att hen därför ändrade ord litegrann. Informativt blev t.ex. formativt (!). Det var ett värdefullt ögonblick eftersom eleven fick insikt om vad som faktiskt hände med hens text när denna strategi användes och en viktig insikt för mig eftersom jag förstod i vilket skede av skrivandet som eleven behövde stöd.<br />
<br />
<u>Bild 6</u>: Dessa frågor ställde jag till mina kollegor i läslyftsgruppen och här fick jag många förslag på hur jag skulle kunna utveckla övningen för att skapa större fokus på det ekonomiska skrivandet, samt hur jag kunde ge feedback utan att eleverna blev så deppiga som de blivit när de fått tillbaka uppsatsen.<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-A4H0ABwqhmY/WjZaBdP9MqI/AAAAAAAABiw/s8W-5eDU-uwD89hm_dm8MMBithxaUQm2wCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-12-17%2Bkl.%2B12.50.11.png" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="661" data-original-width="802" height="263" src="https://4.bp.blogspot.com/-A4H0ABwqhmY/WjZaBdP9MqI/AAAAAAAABiw/s8W-5eDU-uwD89hm_dm8MMBithxaUQm2wCLcBGAs/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-12-17%2Bkl.%2B12.50.11.png" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><a href="https://www.colourbox.com/image/plate-filled-with-multicolored-wooden-letters-image-29163503">Colourbox.com</a></td></tr>
</tbody></table>
<u>Bild 7</u>: Eleverna hade önskat sig att jag skrev ett referat av texten de arbetat med för att de skulle få se hur det kunde se ut. Jag gjorde två olika referat och visade dem, ett lite längre på 80 ord och ett ännu kortare på 40 ord. I instruktionen, där eleverna skulle utgå från samma frågeställning och situation som förra gången, nämnde jag flera gånger att fokus var den ekonomiska och informationstäta stilen och jag skrev också detta på tavlan stort. Vi stämde av kort kring utdraget av texten när eleverna läst och eleverna fick på post-it-lappar en sammanfattning av den feedback jag gett muntligt förra gången. Utdraget jag använt kom från boken <i>Litteraturdidaktik, intriger och fiktioner</i> av Anders Öhman (2015).<br />
<br />
<u>Bild 8</u>: Jag påminde igen om syftet för övningen. Jag hoppade denna gång över diskussionfrågorna. I stället fick varje grupp markerat en bit text i sitt referat (gult) som inte var informationstätt och sedan fick de skriva om just dessa passager. Först därefter tittade vi på deras texter gemensamt och särskilt då på bitarna de hade förtätat. Detta följdes av en kort enkät med frågor kring övningen och sedan diskuterade vi med en gång resultatet av enkäten. Här fick jag en väldigt intressant kommentar kring negativ och positiv feedback: "Den konstruktiva feedbacken behöver man för att kunna göra bättre, men den positiva behöver man för att känna att man inte suger och för att inte ge upp". Mycket viktigt att få höra!<br />
<br />
<u>Bild 9</u>: Denna bild sammanfattar vad enkäten visade och vad som kan bli nästa steg i undervisningen i konsten att sammanfatta.<br />
<br />
<b>Avslutning</b><br />
<br />
Att utveckla sin undervisning handlar om att vara nyfiken och villig att se på sin egen undervisning som något som kan och bör förbättras. Vad som ofta blir tydligt för mig är att förändringarna ofta finns i detaljerna. Det är sällan några monumentala och fullkomligt omvälvande förändringar som krävs för att förbättra praktiken. I det här fallet handlade det till exempel om att skriva något stort på tavlan och att upprepa det ett par gånger. Undervisningsmålet (som hela tiden stått på tavlan fast längst till vänster tillsammans med lektionens start- och sluttid) blev genast tydligare för eleverna. Att ha ett tydligt mål för undervisningen är något som lyfts fram som viktigt för framgångsrik undervisning av t.ex. Hattie, och efter denna övning och den feedback jag fått av kollegor och elever har det blivit ännu tydligare för mig vilka strategier jag kan använda för att åstadkomma detta.<br />
<br />
PS för er som läst ända hit: Jag har nyligen startat en bokblogg där jag intervjuar mig själv om böcker jag läser. Om du är litteraturintresserad kan den kanske vara något för dig? <a href="http://www.interviewswithareader.com/">Välkommen även dit</a>!Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-50521045450362311082017-11-07T10:57:00.000+01:002017-11-07T10:57:24.830+01:00Träna Oxford- och HarvardsystemetPå Pauliskolan (kommunal skola i Malmö) får eleverna både i år 1 och 2 skriva en vetenskaplig uppsats (VU1 och VU2) med samma format som <i>Gymnasiearbetet</i>. Syftet är naturligtvis att förbereda eleverna för detta. Därför har jag nyligen haft en övning både med mina tvåor och treor där vi repeterat och tränat citat- och referatteknik med fokus på de olika referenssystemen Harvard och Oxford. Så här gjorde jag.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<b>Övning 1 - ca. 30 minuter</b><br />
<br />
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-oKjl5RamRAo/WgFyuTvo10I/AAAAAAAABbU/gjVFYXXNxckeRxdW99iT5UFhDd4N-ImEACEwYBhgL/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-11-07%2Bkl.%2B09.45.23.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="574" data-original-width="474" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-oKjl5RamRAo/WgFyuTvo10I/AAAAAAAABbU/gjVFYXXNxckeRxdW99iT5UFhDd4N-ImEACEwYBhgL/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-11-07%2Bkl.%2B09.45.23.png" width="264" /></a>Jag inleder med en <a href="https://www.mentimeter.com/app">Mentimeter</a>fråga där jag undrar vilka frågetecken de spontant har kring citat- och referatteknik. De frågetecken som kan rätas ut direkt tas om hand. Vill man inte samla in svar digitalt via en sajt som Mentimeter kan man t.ex. använda post-its. Därefter delar jag ut den skrivmall alla våra elever använder till både de VU1, VU2 och Gymnasiearbetet.<br />
<br />
I mallen finns all information de behöver inför skrivandet. Jag högläser denna tillsammans med eleverna och ber dem stryka över nyckelinformation med överstrykningspenna samt anteckna en del i marginalen. Anteckningarna kan röra t.ex. klargöranden och hänvisningar till läroboken. Syftet med att göra det tillsammans är:<br />
<br />
<ul>
<li>att få eleverna att hantera och anteckna i ett material som annars lätt glöms bort.</li>
<li>att alla elever ska ha samma "extra info" i form av kommentarer och hänvisningar till läroboken.</li>
<li>Att repetera citat- och referattekniken inför uppsatsskrivandet</li>
</ul>
<div>
Till denna övning kan man med fördel använda vilken bra text som helst som handlar om citat- och referatteknik enligt Oxford- och Harvardsystemet. Jag delar inte vår mall eftersom det är sista året vi använder den och den därefter ska genomgå en relativt omfattande redigering.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Övning 2 - ca. 40 minuter</b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
I diskussionen kring den föregående övningen framgår ofta att eleverna tycker att det är väldigt tidskrävande och tråkigt med referenssystem och kanske inte riktigt ser poängen med dem. Här kan man med fördel hålla ett litet brandtal om att all vår accepterade kunskap bygger på forskning och vikten av att denna forskning då är transparent och går att granska och ompröva är omöjligt utan referenser!!! En liten bild kan ibland liva upp dylika brandtal. Google t.ex. <i>peer review</i> om ni inte grips tillräckligt av bilden nedan.</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-d1P9AZ-ERgw/WgF5TX1-85I/AAAAAAAABbo/ZUKxE-XALjEGuQbC36RdnRB1AMygBaEcgCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-11-07%2Bkl.%2B10.11.57.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="445" data-original-width="561" height="252" src="https://1.bp.blogspot.com/-d1P9AZ-ERgw/WgF5TX1-85I/AAAAAAAABbo/ZUKxE-XALjEGuQbC36RdnRB1AMygBaEcgCLcBGAs/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-11-07%2Bkl.%2B10.11.57.png" width="320" /></a></div>
<div>
Efter brandtalet presenterar jag uppgiften <a href="https://docs.google.com/document/d/1Iag9rqxKZNKsBiVmBCicftdBOuGH7efgewyudeIGNnE/edit?usp=sharing">som ni hittar här</a>. Eleverna ska lösa uppgiften parvis och jag delar in dem så att ingen blir över och så att det blir lämpliga par. Till sin hjälp har de:</div>
<div>
<ul>
<li>Rapportmallen som vi gick igenom i övningen innan</li>
<li>En <a href="https://www.sydsvenskan.se/2017-10-05/sprakvetare-oroade-over-studenters-skrivande">länk till en artikel från <i>Sydsvenskan</i></a>, en utskriven <a href="https://drive.google.com/file/d/0B52TuAvnJdXtVy1hZ3Y4dVJybGM/view?usp=sharing">tidningsartikel från <i>Språktidningen</i> 7/2017</a></li>
<li>Den delade uppgiften som jag länkat till ovan.</li>
</ul>
<div>
Man behöver lyfta fram för eleverna att de olika punkterna i uppgiften (a, b, c, d) finns där för att göra de olika stegen i uppgiften tydliga, men deras svar ska se ut som en sammanhängande text för att göra skrivsituationen så verklighetstrogen som möjligt. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Den viktiga delen av den här övningen är lärarens direkta återkoppling på elevernas frågor och arbete under tiden de löser uppgiften. Då är de som mest motiverade att fråga och läraren kan förklara men också hänvisa och peka i materialet de har tillgängligt för att förhoppningsvis öka elevernas motivation att använda detta material även på egen hand. Många av de frågor eleverna har finns det ju ofta svar på i material de redan har tillgängligt. Övningen bidrar därför till att motivera ett större ansvarstagande hos eleverna. Jag har också ofta upplevt att eleverna följer mallar slarvigt och fått förklaringen att de inte trodde det "var så viktigt att man gjorde exakt som det stod". Här får man därför som lärare möjlighet att faktiskt peka på elevens lösning och exemplet och tillsammans se om de följt det eller inte.</div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
När övningen är slut kan man tillsammans spalta upp för- och nackdelarna med de olika systemen. Eleverna får ju själva välja vilket de vill använda och efter övningen kan de göra ett mer informerat val och läraren kan poängtera att man inte får blanda dem.</div>
<div>
<b><br /></b></div>
<div>
<b>Övning 3 - ca. 30 minuter</b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Denna avslutande övning görs inte under samma lektion som den föregående. Man kan välja att dröja lite innan man gör den eftersom eleverna kanske då måste anstränga sig lite mer för att återaktualisera kunskapen och därmed befästa den ytterligare. Övningen går ut på att jag använder elevernas lösningar och klipper samman ca. fyra exempel i ett dokument. Dessa får eleverna sedan parvis ta ställning till. Skiljer de sig åt? Hur? Vilken version är korrekt? Här kan de sista frågetecknen rätas ut och kunskaper befästas.</div>
<div>
<br /></div>
Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-47496904981859641252017-09-26T13:32:00.001+02:002017-09-26T13:32:37.991+02:00Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IV<b>Feedback</b><br />
<br />
När eleverna redigerat sina sammanfattningar om Hemingway gav jag feedback på dessa med hjälp av <a href="https://www.google.com/keep/">Google Keep</a> som jag testade för ändamålet för första gången. Till min hjälp hade jag <a href="http://www.controlaltachieve.com/2017/03/keep-grading-comments.html">detta inlägg från bloggen Control Alt Achieve</a>, vars instruktioner jag följde.<br />
<br />
<b>Lektion 7</b><br />
<br />
Som avslutning på momentet hann jag inte denna gång allt jag föresatt mig, men eleverna är nu igång i sitt arbete och har bekantat sig med de förmågor som tränas och de processer jag modellat. Därför arbetar de aktivt och självständigt med dessa sista uppgifter jag ger dem. Jag har valt den första biten från <a href="https://docs.google.com/document/d/1oejJc8zOH1WqI9SLOmNprt1sXQ-aHKJB_PUn2x-LMsY/edit?usp=sharing">Wikipediaartikeln om Mary Shelley</a> för att eleverna nu på egen hand ska träna på att sammanfatta en text. Denna har jag skrivit ut för att eleverna lätt ska kunna anteckna och rita tankekarta.<br />
<br />
Jag ber först eleverna titta på och gå igenom den feedback de fått på sina sammanfattningar om Hemingway. Jag poängterar att de inte behöver redigera texten mer men att de måste försäkra sig om att de förstått mina kommentarer. Därefter ger jag dem följande instruktioner i Google Classroom:<br />
<blockquote class="tr_bq">
Now, you are going to write a summary on your own. Do not ask your desk mates for help because I would like to see your individual skills, so that I know how well I have succeeded in teaching you this. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Follow the process we used while we practiced:<br />- Skim the text<br />- Identify the main themes<br />- Read more carefully and choose key words<br />- Create a mindmap, using the main themes and your key words<br />- Write your summary, using the mindmap<br />And remember: when you summarize, leave out (a lot of) names, dates, and details.<br />Your summary should be 100-150 words long and the first sentence should contain your source (English Wikipedia)</blockquote>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://2.bp.blogspot.com/-IqS0nLjPV6s/WcoA0eb3FNI/AAAAAAAABZI/f2GaA9kYOUE8RjiuRsEzhzGA62lz64JogCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-26%2Bkl.%2B09.24.45.png" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="585" data-original-width="586" height="199" src="https://2.bp.blogspot.com/-IqS0nLjPV6s/WcoA0eb3FNI/AAAAAAAABZI/f2GaA9kYOUE8RjiuRsEzhzGA62lz64JogCLcBGAs/s200/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-26%2Bkl.%2B09.24.45.png" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="font-size: 12.8px; text-align: center;">Bilden beskriver klass-<br />rummets alla möten.<br />Från colourbox.com</td></tr>
</tbody></table>
<span style="text-align: center;">När eleverna satt igång med arbetet följer vandringen, dvs. det viktiga kryssandet genom klassrummet under de följande 45 minuterna för att svara på frågor, ge beröm, be dem verkligen göra en tankekarta och igen förklara varför, och uppmuntra dem att faktiskt bara titta på tankekartan när de sedan skriver. Medan man rör sig i klassrummet får man mycket information inte bara om elevernas förmågor och utan också om hur undervisningen har landat hos eleverna.</span><br />
<br />
<b>Lektion 8</b><br />
<br />
Under det sista riktiga passet får eleverna skriva färdigt sina sammanfattningar och därefter får de för andra gången samla 15 ord de inte tidigare kunnat från novellen <a href="https://drive.google.com/file/d/0B52TuAvnJdXtX2luTVU2SURQUHM/view?usp=sharing">"Hills Like White Elephants"</a>. Intressant är, att trots att denna novell upplevs som klurig av många elever så är det inte på grund av orden. De flesta är väldigt lätta. För de elever som behöver en större utmaning har jag därför inför detta valt ut en annan novell av Hemingway: <a href="https://drive.google.com/file/d/0B52TuAvnJdXtUHotWTRCOWQwcEU/view?usp=sharing">"Old Man at the Bridge"</a> och i denna strukit under förslag på ord. Även denna gång använder de en <a href="https://docs.google.com/document/d/1RiOYFVUS9mXouubFWPLynn3RwDzm2mihG_fwKBxue4U/edit?usp=sharing">matris</a> där de fyller i sina ord och definitioner. Nästa lektion kommer vi att börja på ett nytt innehåll med fokus på källkritik och Wikipedia och Creative Commons, men en liten stund kommer jag att använda till att utvärdera det moment vi nu avslutat.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td><a href="https://4.bp.blogspot.com/-CRDxB6LedIw/WcoPo0UU-pI/AAAAAAAABZs/frux0a_zcFor387CFZdIt3sGEYuckOihwCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-26%2Bkl.%2B10.22.12.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="437" data-original-width="503" height="347" src="https://4.bp.blogspot.com/-CRDxB6LedIw/WcoPo0UU-pI/AAAAAAAABZs/frux0a_zcFor387CFZdIt3sGEYuckOihwCLcBGAs/s400/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-26%2Bkl.%2B10.22.12.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="font-size: 12.8px;">Några av elevernas tankekartor. Det var glädjande att se att eleverna kunde<br />använda det arbetssätt jag introducerat och det ska bli intressant att titta på<br />hur sammanfattningarna blev.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<b>Darlings I killed...</b><br />
<br />
Under varje moment man har i skolan väljer man naturligtvis bort saker man skulle ha kunnat ta upp. Jag upplevde det i synnerhet denna gång, där den tänkta fokusen från början var skönlitteraturen, men kom att landa mer i att skriva sammanfattande, vilket är nog så nyttigt för mina elever. Här följer dock lite förslag på vad man skulle ha kunnat arbeta mer med (om andan föll på och tiden hade funnits)<br />
<br />
<ul>
<li>Innehållet i novellerna och deras särdrag hade kunnat diskuterats i mycket större utsträckning än vad som gjordes.</li>
<li>Vi hade kunnat arbeta mer med de olika frågetyperna och poängen med att arbeta med dem. Detta blev i stället något jag plockade upp i svenskan (som jag också har klassen i) och hade nytta av där.</li>
<li>Källkritik mot just Wikipediaartiklar hade varit lämpligt att ta upp eftersom alla de texter om författare jag använde kom från just Wikipedia. Många bedömer Wikipedia som <i>en</i> källa och vet inte att man måste bedöma artiklarna individuellt.</li>
<li>Man hade kunnat använda andra noveller med gemensamt tema och diskutera likheter och skillnader. Man hade också kunnat välja ett tema som man tydligare hade kunnat knyta till realian.</li>
<li>Man hade kunnat arbeta mer med orden i sammanhang. Jag märkte att eleverna när de slog upp ord inte tänkte så mycket på vilken innebörd orden hade just i den mening de hade hittat det i.</li>
</ul>
<br />
<br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska.html">Del 1 i denna serie</a><br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_7.html">Del 2 i denna serie</a><br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_13.html">Del 3 i denna serie</a>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-21865061193238720542017-09-15T12:13:00.000+02:002017-09-15T12:14:01.962+02:00Fiffig feedback!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-5fpeHlUBE9I/WbprLDaYzkI/AAAAAAAABYk/yQOCvHvSw74SlvWAvTskSEAiii4YztadACLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-14%2Bkl.%2B13.42.38.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="321" data-original-width="191" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-5fpeHlUBE9I/WbprLDaYzkI/AAAAAAAABYk/yQOCvHvSw74SlvWAvTskSEAiii4YztadACLcBGAs/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-14%2Bkl.%2B13.42.38.png" width="190" /></a></div>
<b>Bakgrund</b><br />
<br />
Mina treor läser just nu klassiker i svenska 3 (<i>Lady Chatterleys älskare</i> eller <i>På västfronten intet nytt</i>) och har i grupp fått välja en frågeställning att fördjupa sig i, t.ex. "Vad vill författaren ge för bild av sex och sexualitet?", eller "Hur arbetar författaren med miljöbeskrivningar i romanen?". De diskuterar sina frågeställningar i textsamtal som spelas in och varje gruppmedlem ska förbereda sig inför samtalen genom att föra anteckningar, t.ex. genom att föra trippellogg. Både textsamtal och trippellogg tränade vi mycket på i tvåan. Efter samtalen har jag vid de två första textsamtalen gett gruppvis feedback till grupperna. Vid vårt tredje textsamtal (det näst sista) valde jag i stället att göra på ett annat sätt som jag berättar om här. Detta sätt att ge feedback på går at använda i alla kurser.<br />
<br />
<b>Självutvärdering utifrån ämnesplanens kunskapskrav</b><br />
<br />
Innan dagens samtal berättade jag för grupperna att de skulle få skriva en reflektion direkt efter samtalet och att de skulle göra detta individuellt. Jag visade <a href="https://docs.google.com/document/d/1HQJc7qPwzH7lSE0vAYUI84cMqJjher8hh41S6cQJ7JE/edit">dokumentet</a> för dem innan de gick iväg till samtalen så att de skulle ha innehållet lite färskt i minnet under samtalens gång.<br />
<br />
Dokumentet består av en första del som handlar om samtalets generella kvalitet och en andra del där jag lyfter fram vilka förmågor jag lyssnar efter i deras samtal, t.ex: "Kan du föra en fördjupad diskussion kring frågeställningen ni valt? Är den även utförlig? Nyanserad?". Dessa förmågor är nästan ordagrant hämtade från ämnesplanens kunskapskrav.<br />
<br />
Efter textsamtalen kom eleverna tillbaka och satte sig ner och svarade på och lämnade in sina reflektioner (via Google Classroom). Senare på dagen lyssnade jag på deras samtal och läste samtidigt reflektionerna kring förmågorna som eleverna skrivit. Jag skrev denna gång ingen gemensam feedback till grupperna utan lämnade i stället min feedback direkt i anslutning till deras egna uppskattningar kring sina förmågor med hjälp av kommentarfunktionen i Google Drive. Mina kommentarer kunde t.ex. se ut som nedan.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-RHDGajaL8vM/WbpqSXF3HII/AAAAAAAABYY/U-5Uc1r8SBMv_42lQ2tvHKtUcujgbPtPACLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-14%2Bkl.%2B13.37.54.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="277" data-original-width="1176" height="150" src="https://3.bp.blogspot.com/-RHDGajaL8vM/WbpqSXF3HII/AAAAAAAABYY/U-5Uc1r8SBMv_42lQ2tvHKtUcujgbPtPACLcBGAs/s640/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-14%2Bkl.%2B13.37.54.png" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-WMfoDAl2Gn4/Wbpqi2WnKHI/AAAAAAAABYc/KteLmdeWmakb4SBhDmIiVXl4WC7wvQAEwCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-14%2Bkl.%2B13.39.59.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="264" data-original-width="1160" height="144" src="https://3.bp.blogspot.com/-WMfoDAl2Gn4/Wbpqi2WnKHI/AAAAAAAABYc/KteLmdeWmakb4SBhDmIiVXl4WC7wvQAEwCLcBGAs/s640/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-14%2Bkl.%2B13.39.59.png" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-S39GNCajcGU/WbpsI_FeGHI/AAAAAAAABYw/GwFvefaF_Q0GQ9_AqZFxT23CU4Ukiva3wCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-14%2Bkl.%2B13.46.37.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="409" data-original-width="1197" height="218" src="https://3.bp.blogspot.com/-S39GNCajcGU/WbpsI_FeGHI/AAAAAAAABYw/GwFvefaF_Q0GQ9_AqZFxT23CU4Ukiva3wCLcBGAs/s640/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-14%2Bkl.%2B13.46.37.png" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<b>Fördelar med detta sätt</b></div>
<ul>
<li>Eleverna får möjlighet att tolka och tillämpa ämneskraven i en reell situation</li>
<li>De tränar på att känna igen och kunna sätt ord på sina egna förmågor och eventuella brister</li>
<li>I många fall kan jag bara bekräfta elevens egen bild, i stället för att skriva hen på näsan, vilket stärker elevens känsla av kompetens och delaktighet. </li>
<li>Missförstånd kring elevens uppfattning om kraven uppdagas och kan åtgärdas</li>
</ul>
Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-88780087157524894572017-09-13T11:52:00.000+02:002017-09-26T13:34:50.909+02:00Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del IIIEleverna har ju under föregående lektioner fått skriva de glosförhör de förberedde för varandra. Idag kommer jag att kortfattat kommentera hur det gick till. De flesta är också färdiga med sina korta sammanfattningar om Hemingway. <a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_7.html">Se föregående inlägg här</a>.<br />
<br />
<b>Gloskollen</b><br />
<br />
Eleverna fick skriva sina glosförhör och rätta dem själva. Min tidigare erfarenhet är att många av mina elever helt enkelt inte pluggar glosor och därför upplever jag inte att det finns någon poäng med att ha för provliknande och kontrollerande former för att kolla deras ordträning. Det gör helt enkelt ingen skillnad. Jag vill i stället få dem att känna att de pluggar glosorna för sin egen skull.<br />
<br />
När de hade rättat sina test fick de svara på en <a href="https://docs.google.com/document/d/1gTsvyULzolvacmK5_69zB6iz1db2cD_Tl9iiES1ih6s/edit?usp=sharing">kort enkät</a> som handlade om hur de hade pluggat. Dessa tittade jag sedan på och av dem kunde jag dra slutsatsen att de inte ser stavfel som fel och att väldigt få hade förhört sig själv genom att skriva orden utan träningen hade i huvudsak skett muntligt.<br />
<br />
<b>Lektion 5</b><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-Y2fdNOSL1v4/Wbj7RwfGzEI/AAAAAAAABX8/CAkA67t_I2sj6VPj1x96zrwitXGiKx0PgCLcBGAs/s1600/ErnestHemingway.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1282" height="320" src="https://4.bp.blogspot.com/-Y2fdNOSL1v4/Wbj7RwfGzEI/AAAAAAAABX8/CAkA67t_I2sj6VPj1x96zrwitXGiKx0PgCLcBGAs/s320/ErnestHemingway.jpg" width="256" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">By <a href="http://www.phoodie.info/2013/07/19/from-the-desk-of-ernest-hemingway-this-weekend-cuba-libre-celebrates-my-birthday/">Lloyd Arnold</a>, Public Domain</td></tr>
</tbody></table>
Jag inleder med en kort återkoppling (enligt ovan) till eleverna kring deras glosförhör.<br />
<br />
Sedan är det dags för kamratrespons på deras sammanfattningar om Hemingway. Jag frågar eleverna vad de tycker är lämpligt att ta upp i en respons på det de skrivit och sammanfattar svaren i två grupper på tavlan. Saker som rör språket: t.ex. spelling, word use, grammar, sentence structure och saker som rör själva sammanfattningen: amount of words, correct information, your own words, good choice of information. Jag frågar också eleverna i samband med detta hur responsen ska formuleras för att vara till nytta för mottagaren och skriver upp även detta på tavlan.<br />
<br />
Jag har redan i förväg delat upp och anonymiserat texter och delar nu ut två anonyma texter till varje elev som de ska ge respons på. Jag uppmanar dem att fråga mig kring allt de är osäkra på så att responsen blir bra. De som blir färdiga tidigare har jag extra texter till. När allt sedan är färdigt samlar jag in deras respons och meddelar att skribenterna kommer att få tillbaka sina texter på nästa lektion.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-pkY7X_sdf0M/Wbj5Z4VYvwI/AAAAAAAABXw/BqbsbsheFbI8cX_99C4092a9Hjt_9RxvwCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-13%2Bkl.%2B11.24.32.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="390" data-original-width="513" height="243" src="https://4.bp.blogspot.com/-pkY7X_sdf0M/Wbj5Z4VYvwI/AAAAAAAABXw/BqbsbsheFbI8cX_99C4092a9Hjt_9RxvwCLcBGAs/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-13%2Bkl.%2B11.24.32.png" width="320" /></a></div>
Nu är det dags att läsa nästa novell och det blir så klart en novell av Hemingway: "Hills Like White Elephants" från 1927. Jag berättar kort om Hemingways <i>isbergsteknik</i> medan jag visar en bild. Sedan läser vi artikeln om isbergsteknik från <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Iceberg_Theory">Wikipedia</a>. Jag berättar att i novellen de ska få läsa har Hemingway använt isbergsteknik i form av mycket dialog och att läsaren sedan med hjälp av denna får lista ut vad karaktärerna tänker och känner.<br />
<br />
Till den här novellen kommer de att få frågor att svara på och jag kommer att introducera begreppen <i>on the lines, between the lines och beyond the lines</i>. Dokumentet ser ut så <a href="https://docs.google.com/document/d/15O1l09Ib8GN08mdFRh5gLa0lTCx9iC5VIgLTnmcSH64/edit?usp=sharing">här</a> och eleverna får både svara på de olika typerna av frågorna, reflektera kring vilka förmågor frågetyperna kräver och formulera egna frågor. Eleverna får välja om jag ska läsa texten högt och beroende på hur många som vill det läser jag delar eller hela texten högt. Därefter får eleverna arbeta ensamma eller i par med frågorna.<br />
<br />
<b>Lektion 6</b><br />
<br />
Under nästa lektionspass har eleverna i huvudsak tre uppgifter att arbeta med i en given ordning:<br />
<ul>
<li>Redigera sin sammanfattning om Hemingway efter feedbacken de fick</li>
<li>Svara klart på frågorna från föregående lektion om de inte hunnit detta</li>
<li>Börja fylla i en matris där de väljer 15 glosor från novellen att lära sig</li>
</ul>
<div>
Lektionen avslutas med att vi i tre kolumner lyfter fram ett par av elevernas egna exempel på de tre olika frågetyperna och tillsammans besvarar dessa.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Kommande lektioner</b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vi har två lektioner till kvar på det här momentet och då hoppas jag hinna introducera Mary Shelley. Tanken är att de ska få skriva en sammanfattning själv om henne och att vi ska läsa ett utdrag ur <i>Frankenstein </i>där de får formulera frågor (<i>between the lines </i>och<i> beyond the lines</i>) och diskutera dessa i grupp.</div>
<br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska.html">Del 1 i denna serie</a><br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_7.html">Del 2 i denna serie</a><br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_26.html">Del 4 i denna serie</a>Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-18334257109711946942017-09-07T12:17:00.001+02:002017-09-26T13:35:51.890+02:00Träna de fyra färdigheterna i engelska med skönlitteratur - Del II<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://2.bp.blogspot.com/-OgszTu0GsW0/Wa6IANPDkOI/AAAAAAAABWQ/Ldh3vXzW5JgRD0-BG-GG1CJyrzbjSgBoQCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-05%2Bkl.%2B13.17.51.png" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="563" data-original-width="401" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-OgszTu0GsW0/Wa6IANPDkOI/AAAAAAAABWQ/Ldh3vXzW5JgRD0-BG-GG1CJyrzbjSgBoQCLcBGAs/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-05%2Bkl.%2B13.17.51.png" width="227" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Daugerrotype av Edgar Allan Poe. <br />
From <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Edgar_Allan_Poe#/media/File:Edgar_Allan_Poe_daguerreotype_crop.png">Wikimedia Commons,</a> Public Domain</td></tr>
</tbody></table>
Nu har vi läst och tränat ord och diskuterat novellen vi läst och då är det dags att gå vidare till skrivande. Något jag märkt att eleverna tycker är svårt både på svenska och engelska är att sammanfatta ett innehåll med egna ord. Därför kommer vi att arbeta lite extra med detta.<br />
<br />
<b>Lektion 3</b><br />
<b><br /></b>
Jag har i förväg skapat ett <a href="https://docs.google.com/document/d/1B7O_efEwphLkIYZSeGA4oGIQpz_3j35n_UfgoTXju6Q/edit?usp=sharing">dokument</a> som består av:<br />
<ol>
<li>Inledningen till Wikipediaartikeln om Edgar Allan Poe</li>
<li>En sammanfattning jag skrivit av texten</li>
<li>Ett par uppgifter de ska arbeta med som handlar om att jämföra de två texterna.</li>
</ol>
Jag visar dokumentet och förklarar hur det är upplagt och vad det är de ska göra eftersom det är en typ av uppgift de inte gjort för mig förut. Syftet med uppgiften är att få en modell av hur en sammanfattning kan se ut. De ska tillsammans få arbeta med uppgifterna som går ut på dels att se var i originaltexten jag fått min information ifrån då jag har sammanfattat och dels att fundera över hur jag gått tillväga och vad det är jag utelämnat. Jag ville särskilt belysa här att sammanfattning <i>inte</i> innebär att välja ett fåtal av alla detaljer, dvs. en särskild mening, för att sedan försöka omformulera genom att byta plats på lite ord och använda någon synonym, utan att man måste förstå informationen för att kunna uttrycka ett stycke information på ett nytt, mer kortfattat sätt.<br />
<br />
När eleverna tittat på detta i par, går vi igenom uppgifterna gemensamt. Eleverna är med på att det jag ofta utelämnat helt är detaljer, namn, årtal och datum.<br />
<br />
<b>Lektion 4</b><br />
<br />
Nu är det snart dags för eleverna att själva skriva en sammanfattning i par, men innan de gör det ska jag också visa på processen som ligger bakom författandet av en sammanfattning. Det gör jag denna gång så här.<br />
<br />
Jag inleder med att be eleverna repetera vad det var de lärde sig föregående lektion: vad var det jag utelämnade när jag sammanfattade artikeln om Poe? Jo, namn, datum och detaljer. Detta skriver jag på tavlan. Jag delar nu ut (i pappersform så att de kan stryka under och rita) den <a href="https://docs.google.com/document/d/10YjD3Mn7dj2Ii-FiwWfsEatGf8rrFen_ieZEIU7regY/edit?usp=sharing">inledande delen av Wikipediaartikeln om Ernest Hemingway</a>. Därefter använder jag mig <i>Reading to learn</i>-metoden jag tidigare berättat om tidigare på bloggen (<a href="http://www.iktskafferiet.se/2015/10/forberedelse-for-lasning-och-detaljer.html">här</a> och <a href="http://www.iktskafferiet.se/2015/04/detaljerad-lasning-reading-to-learn.html">här</a>):<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://3.bp.blogspot.com/-aOOS8JrjY1g/WbEDv1LzSvI/AAAAAAAABWo/Q4kcEnuouN8NMK_ie-WE6WNRQdxSSQfkACLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-07%2Bkl.%2B10.30.43.png" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="642" data-original-width="468" height="400" src="https://3.bp.blogspot.com/-aOOS8JrjY1g/WbEDv1LzSvI/AAAAAAAABWo/Q4kcEnuouN8NMK_ie-WE6WNRQdxSSQfkACLcBGAs/s400/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-07%2Bkl.%2B10.30.43.png" width="291" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Exempel på tankekartan vi gör tillsammans</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<ul>
<li>Jag sammanfattar muntligt vad texten handlar om: <i>This text is an informational article about The writer Ernest Hemingway. It starts off with an introduction about him and continues in a chronological order with information about his life, work and travels</i>. När jag gjort detta ber jag eleverna vända på sitt papper och rita fyra bubblor och förklarar att där kommer jag senare att be dem skriva en "rubrik" för varje stycke.</li>
<li>Därefter går jag över till stycke-för stycke-läsning där jag börjar med att säga vad stycket kommer att handla om, t.ex. "his youth" (och då skriver de detta i rätt bubbla på basidan av pappret), varpå jag läser stycket men stannar upp för att be eleverna stryka under nyckelord. Här förklarar jag också varför jag vill att de ska stryka under orden, t.ex. "<i>underline the word </i>writer<i>. I want you to underline this word because the text lists several types of texts he wrote but the word writer sums them all up</i>". Efter varje stycke får eleverna vända på sitt papper och föra över nyckelorden till rätt bubbla så att en tankekarta successivt växer fram (se bild).</li>
</ul>
<div>
Ett annat moment i Reading to learn är att gemensamt återkonstruera en text utifrån stödord. Vi ska ju här inte återkonstruera <i>hela</i> texten utan sammanfatta och gemensamt skrivande i helklass tycker jag också är bökigt att göra i stora grupper eftersom risken är stor att många elever passiviseras medan ett fåtal är aktiva. Därför använder jag denna metod endast en kortare stund och tillsammans skriver vi utifrån stödorden en sammanfattning av artikelns första stycke. Alla har då fått en start, men slutför sedan sammanfattningen i par eller på egen hand.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
När eleverna sitter och ska skriva färdigt sammanfattningen är det viktigt att gå runt och t.ex. visa att:</div>
<div>
<ul>
<li>...de inte ska ha texten utan tankekartan framför sig medan de skriver. </li>
<li>...visa eleverna vad som är detaljer och därmed kan utelämnas. </li>
<li>...visa skillnaden mellan att bara ta med sådant som är sant och kommer från artikeln och egna tolkningar av texten som de lägger till själv utan att tänka på det.</li>
</ul>
Den dialog man har med enskilda elever och elevpar när man går runt i klassrummet är mycket viktig när de ska tillägna sig ny kunskap och därför är det bra att undvika att be dem skriva sin sammanfattning hemma. I själva processen är eleverna ofta som mest motiverade att ta emot feedback, och som mest benägna att använda den.</div>
<div>
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-rIM1z0AyVlA/WbEEhpxV3XI/AAAAAAAABWw/7Og6BghWt3sPq_VbSd9YCbWnN9HAWgd4wCEwYBhgL/s1600/COLOURBOX13833713.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="149" src="https://4.bp.blogspot.com/-rIM1z0AyVlA/WbEEhpxV3XI/AAAAAAAABWw/7Og6BghWt3sPq_VbSd9YCbWnN9HAWgd4wCEwYBhgL/s200/COLOURBOX13833713.jpg" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Från <a href="https://www.colourbox.com/image/speech-bubble-image-13833713">Colourbox</a></td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div>
Eleverna får i slutet utvärdera de två sista lektionerna eftersom jag är nyfiken på hur de har uppfattat upplägget. Jag ger dem därför en kort enkät som ser ut <a href="https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeoJsnHGhSegMkRFx4sjZ3j9vZptk90HxafOZAnMYdKcUyd_g/viewform">så här</a>. Svaren visade att 88% kände sig säkrare eller mycket säkrare på att skriva sammanfattningar efter de här lektionerna. Samtliga elever tyckte de olika delmomenten var till hjälp med undantag av det gemensamma skrivandet som 18% (tre elever av de 17 som svarade) inte tyckte hjälpte så mycket.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Kommande lektioner</b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Någonstans under de här två lektionerna ska ju eleverna också ha ett glosförhör på de ord de tidigare valt ut från artikeln om Poe. Hur detta genomfördes och hur vi använder detta för att utveckla ordinlärningen återkommer jag till nästa gång. När alla elever är färdiga med sina sammanfattningar kommer de att få läsa varandras. Mer om detta längre fram.<br />
<br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska.html">Del 1 i denna serie</a><br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_13.html">Del 3 i denna serie</a><br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_26.html">Del 4 i denna serie</a></div>
<br />
<br />
<br />Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-10707395258785983582017-09-04T10:30:00.001+02:002017-09-26T13:36:49.443+02:00Träna de fyra färdigheterna i engelska med hjälp av skönlitteraturPå engelska 6 bestämde klassen och jag att vi skulle inleda med att använda skönlitteratur för att träna de fyra färdigheterna. Här kommer början på ett upplägg där jag också passar på att använda klassiker från den anglo-saxiska litteraturen eftersom ämnesplanens centrala innehåll nämner "[t]eman, motiv, form och innehåll i [...] skönlitteratur; författarskap och litterära epoker".<br />
<br />
Under de här första lektionerna tränade vi:<br />
<br />
<ul>
<li>lässtrategier (skapa förförståelse)</li>
<li>textsamtal kring skönlitteratur</li>
<li>arbete med ordkunskap</li>
</ul>
<br />
<b>Lektion 1</b><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-hIiElrN86mQ/Wa0BLgM5mOI/AAAAAAAABVk/s37kEmqzIc4-YyIzexZnUSyD8XS9BgioQCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-04%2Bkl.%2B09.30.21.png" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="582" data-original-width="437" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-hIiElrN86mQ/Wa0BLgM5mOI/AAAAAAAABVk/s37kEmqzIc4-YyIzexZnUSyD8XS9BgioQCLcBGAs/s320/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-04%2Bkl.%2B09.30.21.png" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Från appen <a href="https://itunes.apple.com/us/app/ipoe-1-edgar-allan-poe-immersive-stories/id507407813?mt=8">iPoe</a></td></tr>
</tbody></table>
Jag inleder med att fråga eleverna vad som krävs för en god horror story och skriver upp deras förslag på tavlan.<br />
<br />
Därefter skriver jag upp ett antal ord från Edgar Allans Poes novell "A Tell Tale Heart" på tavlan (mad, haunted, evil eye, caution, cunningly, midnight, mortal terror, shrieked, corpse, dismembered, police, heart) och ber eleverna fundera över vad som kanske kommer att hända i novellen. Dessa två övningar syftar till att aktivera elevernas förförståelse.<br />
<br />
Därefter läser jag novellen högt med hjälp av appen iPoe för extra specialeffekter, men det går förstås lika väl att läsa den "vanligt".<br />
<br />
Efter novellen återkopplar jag till det vi gjorde under förförståelseövningarna. Stämde de idéer eleverna hade om handlingen och hade novellen de ingredienser en god skräckberättelse bör ha?<br />
<br />
Därefter får eleverna <a href="https://docs.google.com/document/d/1M-UQTpJQPywqKDxS8RRGXppSEy9h7gLzU8jcEp2wkN0/edit?usp=sharing">en uppgift</a> som består av fem läsförståelsefrågor på innehållet och en matris där de ska välja 15 ord från novellen att lära sig. Jag uppmanar dem att välja ord de tycker är en utmaning. Till varje ord ska de sedan ange svensk översättning, definition på engelska, grundform och ordet i en mening. För att vägleda dem i valet av ord har de tillgång till <a href="https://docs.google.com/document/d/1LNJmhd86L8qGasWG-iZ3wDdeVELKJm9lul8a4ArrQZU/edit?usp=sharing">novellen</a> där jag med gult markerat ord som är basala i det engelska ordförrådet och som de bör kunna samt med blått markerat ord som är lite svårare.<br />
<br />
<b>Lektion 2</b><br />
<br />
Jag inleder med att sammanfatta vad vi gjort hittills och berätta vad vi kommer att göra under kommande lektion, nämligen ha gruppsamtal kring frågorna på novellen samt konstruera bra glosförhör till varandra.<br />
<br />
Lektionen inleds med <a href="https://docs.google.com/document/d/1oCNayxQTT1eKzzUA9haaeXIq5ZgS852703rvJnaN_Kw/edit?usp=sharing">korta gruppsamtal</a> och för första gången får eleverna själva hålla i samtalen som spelas in och delas med mig. Innan eleverna går iväg för att göra detta repeterar jag de regler för textsamtal som vi använt under föregående läsår (där jag deltagit vid textsamtalet). Reglerna är som nedan och har hämtats från den <a href="https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Gymnasieskola/018_sprak-o-kunskapsutveckl-arb/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M18_02A_01_samtalande_mindre_grupper.docx">Läslyftsmodul</a> vi läste förra läsåret på skolan, <i>Språk- och kunskapsutvecklande arbete</i>.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-wqsbt3MUiNU/Wa0KFENBR2I/AAAAAAAABV0/dkULBijSBXQIlIn35TMGL6Jcd0fbdJ2zQCLcBGAs/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-04%2Bkl.%2B09.45.33.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="250" data-original-width="472" height="211" src="https://3.bp.blogspot.com/-wqsbt3MUiNU/Wa0KFENBR2I/AAAAAAAABV0/dkULBijSBXQIlIn35TMGL6Jcd0fbdJ2zQCLcBGAs/s400/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-09-04%2Bkl.%2B09.45.33.png" width="400" /></a></div>
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-L1GJlWU3OmU/Wa0L6FNkfUI/AAAAAAAABWA/jhq_JzzuDGg5ZjRHc-6MvlFiC2FHq01OgCLcBGAs/s1600/COLOURBOX14724375.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1381" height="200" src="https://4.bp.blogspot.com/-L1GJlWU3OmU/Wa0L6FNkfUI/AAAAAAAABWA/jhq_JzzuDGg5ZjRHc-6MvlFiC2FHq01OgCLcBGAs/s200/COLOURBOX14724375.jpg" width="172" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Från <a href="https://www.colourbox.com/image/vocabulary-word-means-dictionaries-vocabularies-and-text-image-14724375">Colourbox.com</a></td></tr>
</tbody></table>
Eleverna utgår i sina diskussionerna från de fem frågorna jag bad dem svara på under föregående lektion och de får feedback på samtalen via mail lite senare i veckan.<br />
<br />
När eleverna samlats igen frågar jag eleverna hur man bör utforma ett glosförhör om man vill ta reda på om någon förstått ett ords användning, innebörd och stavning. Många bra förslag anges och dessa skriver jag upp på tavlan. Jag berättar sedan att de ska få göra glosförhör till bänkkamraten. De delar sin ordmatris med varandra och utformar sedan glosförhör till varandra utifrån de ord kamraten vill lära sig. Alla elever hann inte så här långt. Jag fokuserade på att alla skulle hinna färdigställa sin matris av ord och till eftersläntrarna färdigställer jag gloskollen.<br />
<br />
<b>Kommande lektioner</b><br />
<br />
Kommande lektioner kommer att fokusera på skrivande och i synnerhet förmågan att summera ett innehåll i egna ord, vilket många tycker är svårt.<br />
<br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_7.html">Del 2 i denna serie</a><br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_13.html">Del 3 i denna serie</a><br />
<a href="http://www.iktskafferiet.se/2017/09/trana-de-fyra-fardigheterna-i-engelska_26.html">Del 4 i denna serie</a><br />
<br />Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5314922232094398431.post-63742416517907027182017-04-29T18:03:00.002+02:002017-04-29T18:03:53.219+02:00Studio italiano!Jag minns fortfarande hur jag satt i aulan första dagen på Heleneholms gymnasium i Malmö hösten 1991 och fick reda på att man inte behövde fortsätta med sitt moderna språk om man inte ville! LÄTT att jag struntade i franskan med alla besvärliga verb och förkortningar! Där och då övergav jag franskan och återvände inte till språkstudierna förrän två år senare då jag förälskat mig i en italienare på semestern och bestämde mig för att gå en kvällskurs i italienska... som jag också övergav efter första terminen när den där förälskelsen svalnat. Sedan har det inte blivit mer. Engelskan, som jag ju förvisso är mycket bra på, har varit mitt enda andra språk, vilket känts lite trist ibland.<br />
<br />
Men nu har jag skaffat ett incitament för att hoppa på språkkarusellen igen, för i sommar ska jag för första gången på många år till Italien på semester! Barnen tyckte genast att vi skulle ta och lära oss otalienska (sic!) och det lät ju som en himla bra idé. Möjligheterna till självstudier ser ju också lite annorlunda ut idag än på 90-talet: enter AppStore!<br />
<br />
Med följande tre appar har jag de senaste tre veckorna blivit 11% "fluent" på italienska✌🏻😀 I alla fall enligt appen DuoLingo!<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-lMayZszlB58/WQS3iKXoP_I/AAAAAAAABSY/RL6O0yUb_fkU34vtZHQ8YDvnduENfDbTwCLcB/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-04-29%2Bkl.%2B17.55.13.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="297" src="https://2.bp.blogspot.com/-lMayZszlB58/WQS3iKXoP_I/AAAAAAAABSY/RL6O0yUb_fkU34vtZHQ8YDvnduENfDbTwCLcB/s400/Ska%25CC%2588rmavbild%2B2017-04-29%2Bkl.%2B17.55.13.png" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<a href="https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5314922232094398431" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a>DuoLingo och Tinycards utgör stommen och de andra apparna använder jag som referenser. Detta är superb gameification för språkinlärning. Man vill hela tiden ta sig vidare till nya nivåer i DuoLingo. Själv har jag just kämpat mig upp till de spännande adjektiven och ska äntligen få lära mig lite essentiella, beskrivande ord som jag kan hotta upp mina torra meningar med: Balene vecchie vivete nel'acqua limpida!! Vem vill inte kunna beskriva gamla valars levnad i klart vatten?!<br />
<br />
Man har fem chanser på sig att göra fel och slösa upp sin spelhälsa i DuoLingo. Sedan måste man antingen träna för att samla ihop fler hälsopinnar alternativt vänta tills det kommer nya efter ett antal timmar. När pinnarna är slut kan man gå över till Tinycards som är en flashcardapp som är synkad med DuoLingo och där kan man träna obehindrat på alla de kniviga ord man stöter på i Duo. På så sätt gör man inte slut på sin hälsa så snabbt sen och kan i stället uppnå nya, spännande nivåer!<br />
<br />
Eftersom italienska liksom franskan är ett sådant där besvärligt latinskt språk har jag ju tvingats ta itu med alla de där verbformerna igen och därför laddade jag även ner appen Verb Forms för att få lite extra koll på klurigheterna. Norstedts lilla fickordbok har en enkel liten grammatiköveriskt och här slår jag så klart också upp ord när jag ibland vill fuska i DuoLingo för att inte förlora hälsopinnar (händer mycket sällan, jag svär). Som lärare har jag ju också den exklusiva fördelen att ha kollegor som är lärare i italienska! En sådan, Anna (tack, Anna!!) har t.ex. kunnat reda ut de fina skillnaderna mellan la maglia, il maglione, och la maglietta för mig. Inte illa:)<br />
<br />
Som språklärare (svenska och engelska) är det väldigt nyttigt att försöka lära sig ett språk som nybörjare. Det blir lättare att få ett elevperspektiv på hur språkinlärning går till och hur man faktiskt gör och vad som behövs för att lära sig ett språk man inte alls känner sig bekant med. Likaså blir betydelsen av metaspråk tydlig. Det är mycket lättare för mig att lära mig italienska eftersom jag har större förståelse för de grammatiska strukturerna och t.ex. kan läsa och förstå förklaringar som använder grammatiska och språkliga begrepp.<br />
<br />
Jag kan varmt rekommendera DuoLingo och Tinycards och: quest' estate, io voglio parlare soltanto italiano nella il mio vacanza! Det ska nog gå, om jag anstränger mig rejält!<br />
<br />
<br />Camillahttp://www.blogger.com/profile/17985051598928549132noreply@blogger.com0